Senaste kommentarerna i forumet

Idag hitta jag beviset, hem för att hämta mer saker till mitt nya. Kollade i hans ryggsäck och mycket riktigt, en tom kvarting wiskey och en tom systempåse. En tom brk här och där. Så nu är det smärtstillande och alkohol, kul med sånt efter vägarna. Och så for han till den nyktra föreningen, med orden till mig att det var väl jävligt onödigt att ringa ordförande för att jag var orolig då jag trodde han reagerade konstigt på medicin.

Det låter verkligen som du har levlat upp ditt liv några snäpp, heja dig!

Kram ?

Ställer till med mer än man kan tro. Jag är också helt slut till både kropp och själ innan mens, och jag vet dessutom aldrig när den kommer ? Min mens beter sig som en senil gammal kärring. Varje gång hoppas jag att det är sista gången.

Det hjälper lite att tycka synd om sig själv - men alkoholen gör allt bara värre. Mina klimakteriebesvär är lindrigare nu än när jag drack, svettningarna och ångesten framför allt. Men nedstämdheten och tröttheten består. Apatisk, orkeslös, allt känns meningslöst.

Kram ?

Förstår att det är oerhört frustrerande och att du känner dig förtvivlad. Jag tycker du är oerhört stark och modig som gav ett ultimatum och vågade genomföra det. Jag har gett ultimatum flera gånger. "Om du inte slutar dricka så sticker jag". Kvar är jag ännu. Jag kan skämmas oerhört mycket. Du har absolut inget att skämmas för. Jag tycker du är otroligt stark! Kram <3

Jag tackar så mycket för den peppande kommentaren. Jag inser mycket saker nu när jag börjar se på världen med nyktra ögon. Det är antagligen för sent för mig och min senaste tjej, men jag gör ju främst detta för min egen skull. För att jag i framtiden ska vara en närvarande far och make som man kan förlita sig på. Ingen ska någonsin behöva känna sig otrygg på grund av att jag dricker för mycket i resten av mitt liv.

Dagens insikt är att jag nog inte flyttade från min studentstad för att jag var sugen på ett speciellt jobb, utan att jag såg det som en utväg i en stad som jag slutade trivas i. Detta mycket på grund av att allt mitt sociala umgänge gick ut på att supa. Jag kände även att jag inte kunde se människor i ögonen då jag skäms. Nu känns det som att jag har fått världens chans till nykterhet i en stad där jag har ett jobb som stimulerar mig, vänner som aldrig sett mig onykter och jag har nära till både träning och skog. Det ger mig ett lugn som jag inte inte haft tidigare i hela mitt liv.

Det är nu jag börjar bli den människa jag vill vara. Att det ska vara en sån jäkla press från samhället att man ska dricka alkohol. Usch och tvi.

Tack @Jullan65 bra kämpat du med - snart 6 månader om jag har koll?
Och @kvinna38 du verkar ha energi för fem stycken 40 åringar?

Jag är trött, deppig, nere och avtrubbad och så har det varit sedan söndag/måndag.
Är detta någon 2 månaders kris?
Eller är det klimakteriet, var ett tag sedan perioden infann sig.
Typ någon PMS à la klimakteriet, Hormonfall de lux.

Tankarna på A har också varit starkare dessa dagar.

Mina tankar just nu är "Härda ut, det blir bättre"
Suck⚘

Tack för att ni finns!

Tack för dina ord! Det betyder så mycket att få ta del av hur du tänker angående din son.
Det är verkligen en stor sorg och ett stort lidande att se sitt barn försvinna i missbruk.
Just nu är det faktiskt bra att veta var han är men samtidigt ett sån stor sorg!
Vad händer efter dom har fallit och fängelsestraff har avtjänats?
Försvarsadvokaten sa till mig för ett par veckor sedan - jag brukar nästan aldrig prata med mina klienters anhöriga för de har tagit avstånd. Att din son håller modet uppe är på grund av ditt stöd.
Det är fint att höra men samtidigt tungt att bära. Men som jag alltid försöker tänka
En dag i taget ....
Håller med dig, jag är mamma till en missbrukande son och jag älskar honom. Jag kan inte göra annat än finnas vid hans sida.
Hoppas också på en förändring!
Ta hand om dig också och till din son!

Det beror nog på hur han dricker och varför också. Ser du när han dricker eller gömmer han sig? Dricker han för att han tycker det är gott eller för att han har ångest för något? Ofta kan det ju vara något som skaver och triggar ett drickande, om man bara dricker för att det är gott så smyger man nog inte med det?

Jag kan erkänna för mig själv, och till detta forumet att jag dricker för mycket och har problem med drickandet. Jag vet dock vad de beror på och tror mig veta vad jag behöver göra för att lösa det. Men jag skulle aldrig erkänna för någon att jag har problem....

Det är ett oerhört lidande att se sitt barn kasta bort sitt liv och gå ned sig i missbruk. Jag tror det är " farligt" att säga vad som är rätt och fel att göra som anhörigt då vi alla är individer precis som våra missbrukande barn och det som är rätt för den ena kanske inte är det för den andra.

Jag har iallafall kommit fram till att jag vill ha kontakt och finnas för min son. Jag tror inte jag själv skulle må bra av att bryta. Visste jag att det skulle hjälpa honom så skulle jag göra det men jag har sökt så mycket information kring det och det finns ingen forskning som visar att det faktist hjälper. Snarare kan det vara det som gör att personen i fråga går ned sig i ett ännu djupare missbruk som blir ännu svårare att ta sig upp från.

Många som tagit sig ur ett missbruk berättar också att de aldrig hade klarat det utan stödet. Jag väljer att tänka så då det känns mest rätt för mig.
Sedan jobbar jag på att sätta gränser. Jag lånar inte ut pengar, han får inte vara här påverkad osv. Jag behöver jobba mycket med mina tankar och rädslor som handlar väldigt mycket om katastofer och död och dessa tankar har jag svårast att jobba bort. Att inse att jag är maktlös inför allt.

Det är lätt att ha åsikter när man står utanför, men jag är mamma och älskar honom.

Ta hand om dig och hoppas din son vill och hittar styrka till förändring. Det är aldrig för sent!

Välkommen hit igen, du var här för något år sen och startade en tråd och nu tillbaka. Det är tufft att ha det såhär, din egen son som mår dåligt på flera vis och nu sitter häktad för andra gången. Ni har försökt på så många vis att hjälpa och stötta och påverka honom. Hjälp finns att få för honom om han är beredd att ta emot den.
Frågan är hur ser ditt stöd ut?

Det finns stöd för er som är anhöriga att få, över nätet, i grupp eller träffa någon att prata med. Även att ringa Alkohollinjen 020-84 44 48 www.alkohollinjen.se

Fortsätt såklart skriva och läsa här, hoppas du känner att vi finns här och försöker stötta!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Vad fick dig att söka hjälp? För att du själv kände att du måste ta tag i det? Eller gav din sambo dig ultimatum? Hade du barn då du var fast i drickandet?

Tyckte mycket om din liknelse, Se klart, att det är som ett strömavbrott mellan mina insikter och görandet??men idag funkade strömmen och jag är nykter??

Har varit ledig idag. Visst har tanken slagit mig att nog skulle jag kunna åka t systemet men den har inte varit lika påträngande..tack och lov för det!

Tittade på ett en timmas klipp på youtube om alkoholens påverkan på hjärnan. En föreläsning fr Linköpings universitet. Alkohol är verkligen en ” dirty drug”?

Har köpt blommor på torget att sätta i mina urnor. Ska fixa det till helgen.

Ska sitta tillsammans m min man och dotter sen och se på Tv tillsammans med dem. Inte som jag brukar göra se på en serie på datorn alkoholpåverkad. Så himla skönt att vara med dem❤️

Igår var det fem år sedan min man opererades för matstrupscancer och han finns fortfarande vid min sida??Jag hoppas att vi får många fler år tillsammans...vi har levt ihop i 34 år...men då måste jag ha ett nyktert liv så att även jag får leva❤️??

Kram??

Har haft en tuff dag och stressar nu av med två glas vin redan, känner mig just nu helt utan karaktär och riktigt dålig faktiskt...

Hoppas också att du mår bättre idag❤️

Stor kram t dig❤️❤️

Tack för svaret. Ja det är det billigaste vinet han köper. Jag har nu kartlagt förra veckans konsumtion (mån-söndag)
två flaskor rödvin, 6 liter vitvin samt 8 st starköl fördelat över veckan, men uppskattningsvis 60-70% av konsumtionen på helgen.

Jag har ställt honom mot väggen vid tre tillfällen sedan i våras. Men detta har alltså pågått mycket, mycket längre.

Senast för ett par dagar sedan ställde jag honom mot väggen igen (utan att vara anklagande). Jag frågade hur han mådde. Han tyckte han mådde bra. Jag sa att jag tycker han dricker för mycket och ville att han skulle dra ned på det. Då blev han sur och sa irriterat: ”ska jag fråga dig om lov då eller!?” Nej sa jag. Det vill jag inte. Jag sa att jag var orolig för honom.

För några veckor sedan flippade jag dock och skrek att det inte är normalt att köpa alkohol för 2000kr i månaden och att dölja detta för mig. Efter jag hade sagt det så försvann hans bankdosa. Så nu kan jag inte kolla summan längre. När jag frågade varför han dolde det så svarade han ”jag vet inte” denna gången när jag pratade med honom nu för ett par dagar sedan frågade jag honom återigen varför han dolde det. Då svarade han att det var för att jag tyckte att han drack mycket. Så jag tänker att han absolut måste vara medveten om sitt problem, men vill inte erkänna det...

Kämpa ska jag för det där utsätter jag mig aldrig för igen!!!!!!! Vad fan tänkte jag med.....
Kram

Mer barsk än så här kan jag inte bli. Jag trodde att jag kunde prova en dag i lördags. I morse ringde jag in mig sjuk till jobbet. En dag blir aldrig en dag, vi behöver inse det.
Tag Antabus om du har det tillgängligt. Alla medel är tillåtna för att hålla sig nykter.

Det behövde jag läsa idag.
Jag har levt med min man i 30 år och sista 10 har varit kantade av värre och värre grejer pga alkoholen. Det tog mig 10 år innan jag lämnade in om skilsmässa och den är klar men bodelning kvar.
Jag känner nu att jag borde varit mer uppmärksam och framför allt tagit upp drickandet mycket tidigare. Men det är svårt för jag varken förstod eller vågade inse vad dom händer. Det är ändå något jag ångrar och tänker att det kanske kunnat bli annorlunda.
Jag jobbar mycket med mig själv så jag kan förlåta mig själv och inte gruva mig över vad jag kunde gjort för det går ju inte att ändra på.
Tror att i mitt fall var det nog mycket skam som gjorde att jag inte var öppen och tog upp det.
Är ju fortfarande lite skamfyllt att vara eller bo med en alkoholist trots att det är mer vanligt än nån gå tror.
Kram Azalea?

Alkohollinjen är nationell och då det är ett 020-nummer går det inte att ringa från en utlandstelefon som jag förstått det, kanske finns det något sätt exempelvis via skype eller liknande, samtidigt kan det nog bli en hel del tilläggsavgifter för det.

Om du vill ringa för rådgivning om alkoholvanor kanske det är möjligt att ringa till en vanlig lokal beroendemottagning som ett första steg, eller till den kommun du tillhör alternativt 1177 sjukvårdsrådgivningen, lite beroende på vad du önskar få råd/samtal kring.

Hoppas något av detta blev hjälpsamt, fortsätt såklart gärna skriva och läsa här!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Om det inte händer så ofta att din man åker bort så krävs det nog några gånger innan de automatiska tankarna kommer i just det läget. Det är kanske klokt att alltid ta antabus just vid dessa tillfällen ett tag till? Så du inte äventyrar din nykterhet, och slipper plågas av suget.

Varje situation där man tidigare har druckit alkohol måste laddas med nya nyktra erfarenheter. Och det tar några gånger. Du kanske ska boka med en kompis fredag, lördag kväll? Hitta en ny vana som hänger ihop med att din man reser bort.

Kram ?

Så glad för din skull! Njut av kärleken ❤️

Kram ?

Du har hittat hit, igen, och startat en tråd. Blev välkomnad direkt så fint här av FinaLisa. Berätta gärna hur du har det nu och vad det är som hjälper dig att det går även om det inte är lätt som du skriver i din trådstart.

Hoppas du hittar mycket här inne som blir hjälpsamt för dig!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Beklagar sorgen och på ett sätt en dubbel sorg, både att någon dör samtidigt också sorgen över alkoholen som tagit överhanden över personens liv och ni runtomkring kunde inget göra. Jättebra att du skriver om det, skriver av dig och kanske läser här och kan få stöd på det sätt som går över nätet. Ibland tar det lite tid innan en tråd får fart, ser att du har flera och att det är mer aktivitet i de andra, hoppas du känner att vi finns här ute.

Ta hand om dig och hoppas du finner mycket här inne som blir hjälpsamt!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du är igång i en förändring av dina alkoholvanor och har kommit på flera idéer kring vad som skulle kunna vara hjälpsamt i din förändring. Tack för att du delar med dig av dina idéer och bra att fråga här, alltid någon som kanske får inspiration, eller kan hjälpa till att svara. När det kommer till provtagningar så brukar det ingå vid behandling på beroendemottagningar, lite olika vilka tester som tas men för tryggast svar kanske det skulle kunna vara en idé att ringa och höra med den mottagning du eventuellt skulle kunna tänka dig att gå till. Låter dyrt att köra själv via labb och du är lång ifrån ensam om att vilja ha mät och synbara mått, likt vikten på vågen och liknande.

Om inte just detta kanske det finns andra sätt att objektivt mäta och ge dig själv morötter längs vägen
? En idé är att använda dig av vårt självhjälpsprogram här, kanske registrera konsumtion i loggen "samla nollor" . Bara en tanke, du känner ju bäst själv vad som passar dig!

Hoppas du finner svar och lösningar på detta längs vägen!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet