Senaste kommentarerna i forumet

Åh den ska jag bära med mig! Inga nyktra dagar är förlorade dagar! Klart att det är en omställning när man under så lång tid matat hjärnan med gift! Det tar tid att komma tillbaka! Och vi ska inte ge upp! Tack! För erat stöd! Det betyder mycket! Nu kämpar jag vidare! Dags att börja leva mitt inte överleva! Idag känns lite ljusare!
❤️❤️❤️

Åh den ska jag bära med mig! Inga nyktra dagar är förlorade dagar! Klart att det är en omställning när man under så lång tid matat hjärnan med gift! Det tar tid att komma tillbaka! Och vi ska inte ge upp! Tack! För erat stöd! Det betyder mycket! Nu kämpar jag vidare! Dags att börja leva mitt inte överleva! Idag känns lite ljusare!
❤️❤️❤️

Välkommen vad bra att du hittat hit. Kör på kortsiktiga mål, som en dag i taget, eller en timme i taget eller minut.... ren och skär jävlaranamma kommer hjälpa dig de första dagarna. Vita knogar som det kallas. Boosta med vitaminer, bra mat och lättare träning/promenader. Sakta kommer livsviljan tillbaka och här inne har du massor av fix o trix att ta del av. Kämpa på det fungerar

Nu har jag haft ett par ordentliga sug. Ett kunde jag härröra till glädje eufori, de andra två till stress. Det är ju vad jag vet egentligen, men det kopplade fort och jag lade bara till i tanken att jaja, det kommer och det går över, inget att agera på. Sugen var medelstarka så det tog en stund, men visst klingade det av. Ska försöka se över min livssituation lite. Jag har mycket att göra, det är roligt, men triggar oxå. Det viktigaste först. Nykterheten, och idag är jag nykter.

Sitter och stirrar på jobbskärmen, helt oförmögen att få ur mig något som helst vettigt.
Vet att det hade lättat efter ett glas vin. Då sprudlar kreativiteten. Faktiskt.
Men jag behöver inte ens vita knogar för att avstå.
Blir förvånad.
Har jag äntligen tagit in på riktigt, i hjärtat, att jag inte är mina prestationer?
Att mitt mående är viktigare än mitt företag.
Kommer så klart att komma sämre tider.
Men idag är jag nykter och sitter och duger.

Och igen, tack alla, för stöd, insikter och känslan av att inte kämpa ensam.

Känner igen mig med minnet. Men jag har relaterat det till åldern. Kanske det är alkoholens efterverkningar som spökar. Jag puttar i mig b-12 iallafall och hoppas det blir bättre. Som Torn säger det blir bättre. Kram

Det är inte konstigt att det uppstår diverse saker som har med hjärnan att göra när man har hällt i sig en massa av detta gift som alkoholen är under lång tid. Klart att hjärnan har tagit stryk. Hjärnceller har ju skadats på löpande band. Men min erfarenhet är att det blir bättre och bättre ju längre tiden går. Jag hade exakt samma symtom som du har nu i början och därtill konstiga nervryckningar och stickningar lite överallt. Det mesta var helt borta efter 1 månad eller så. Det som hänger kvar är en viss glömskhet. Det kan ju även ha med åldern att göra. En sak är säker i alla fall, hjärnan hade inte blivit bättre om jag fortsatt dricka. Tvärtom den hade blivit mycket sämre.

Bra kämpat! Kram

Jag har inte haft vita veckor, men det har ändå varit en förändring. Jag har haft flera kvällar helt nykter och några kvällar då jag druckit ett glas vin. En gång under dessa veckor blev det för mycket vin och jag hade min tråkiga trötthet dagen efter.
Jag har läst mycket här och reflekterar. Vet att för mig behövs en längre vit period för att kunna förändra på riktigt och jag behöver vänja mig vid tanken och sedan ta beslutet. Jag är ändå nöjd med de senaste veckorna. Tror på det här ändå.

Du var en av få jag hade som favoriter i din förra tråd ? Nu kommet jag följa dig igen..

Själv har jag 21-2 i bagaget (dvs alkoholfritt 21 dagar av 23), och nu är det ca en vecka sedan jag drack lite vin.. Mår också såå mycket bättre än innan då jag drack 5 av 7 dagar i veckan på slutet!
Tyvärr upplever jag lite som du också känner det - jag tappar också ord, även minnet har fått sig en törn! Här även en dov huvudvärk sedan länge.. Obehagligt!

Nu sitter jag dock också och njuter av en kopp kaffe och är iaf inte bakis! ❤

Men elda upp offerkoftan. Den passar dig dåligt. Bit ihop och ta en dag i taget - för varje dag blir det lite lättare.

Trötthet, ångest, nedstämdhet, tycka-synd-om-känslor är typiska symtom på att alkoholdjävulen vill att du ska dricka. Ge hen på käften!

Så fort du märker några fördelar med nykterheten så ska du höja dessa till skyarna. Slippa vara bakfull är den första riktigt stora fördelen!

Kram ?

Mer lyssna inåt och strunta i att putsa på ytan. Det gillar jag ❤️

Kram ?

Ja det är väl lika bra att satsa på tre mån.
Har precis skickar kidsen till skolan och det enda jag vill är att sova, jag riktigt hörhur sängen kallar på mig.
Men måste iväg till jobbet.

Snurrigheten och verklighets uppfattningen är värst, fruktsnsvärt.
Ska vara hos optikern kl 10 så får vi se, kan ju vara något sådant också.
Ser dåligt på v öga.

Än så länge känner jag inget direkt sug på alkohol vilket jag tycker är konstigt.

Men har väl någon form av ångest, pratade i telen med en gammal vän igår om gammla tider.
Satt i bilen och blev helt tår ögd och väldigt berörd.
Det är liksom inte likt mig.

Men kämpar vidare och hoppas på en bättre dag idag.

Tack för stödet och hoppas det är ok att man skriver av sig sitt gnällande här

Orkade inte hela vägen, några punkter kvar på gårdagens att-göra-lista men bättre än att ta till den farliga bensinen (på pricken beskrivet, Se Klart, det är denna opålitliga överväxel som har fått mig att krascha som värst de senaste gångerna). Och ja, Andrahalvlek, här och nu får bli mitt mantra under överskådlig framtid. Dock en utmaning för ett planeringsfreak som jag :)

Den klassiska frågan som man ska ställa sig när uppgifter känns övermäktiga är ju:
"Vad är det värsta som kan hända?"
Och svaret just nu är "Det värsta som kan hända är att jag börjar dricka igen".
Alltså fokuserar jag på det. Allt annat är underordnat för tillfället.
Det känns faktiskt befriande, och även lite ångestdämpande.

Nästan som en paradox, istället för att dämpa med vin dämpar jag med tanken att "det ENDA som är riktigt viktigt här och nu är att avstå vinet".

Orosanmälan det gäller missbruket gör man till socialförvaltningen när det gäller vuxna myndiga personer. Vad det gäller övrigt bl.a. boende så har kommunen yttersta ansvaret även om man inte är så villiga att hjälpa till, men att kontakta skolan är ju också en väg att gå. Det är dock socialförvaltningen som ansvarar för missbruksvården.

Hej ja inte lätt alltid med partnern. Men tycker du tänker helt rätt! Och ju längre du kommer på den här resan tror jag du kommer förstå hur mycket bättre du mår utan alkohol och inse hur dåligt du mådde med. Kanske att du kan förklara det på ett bättre sätt för honom då. Styrkekram ?

Tack. Har kommit fram till att första steget blir att jag sätter mig ner och förklarar hur jag ser på detta. Så får vi se hur han tar det

Balans och livsstil tillsammans. Det låter som du har blivit kär. Så härligt. Och det låter också som du har det tufft med att han dricker alkohol. Jag känner igen mig. I mycket du beskriver. Det som har blivit sagt tidigare är passerat tänker jag. Hur tänker du nu. Hur tänker han nu. Det är nuet som är viktigt. Inte förr. Hur vill du ha det idag, imorgon och i framtiden. Det är en process. Men älta inte missförstånd, tolkningar och hur du sa tidigare. Livet förändras. Jag var förtjust och sedan var jag inte det längre. Jag var kär i en annan och sedan älskade jag honom och sa det, sedan förändrades allt. Hur han svarade mig. Jag fick se hans rätta sida. Vad han verkligen ville. Och jag vet mitt behov. Och vad jag ville. Och jag stoppade. För jag har fått klarhet och insett hur jag vill leva resten av mitt liv. Jag har inte tid med otydligheter längre. Och det är för att min resa har varit så otydlig med en massa missförstånd.

Se dina erfarenheter som nya nycklar.

Hur vill du ha det. I livet ditt. Landa i det. Var snäll med dig själv och ta reda på det. Så länge som du behöver. Och pröva var varsam i den relation som ni har nu. Just nu.

Det är inte enkelt. Livet är inte enkelt. Men det behöver inte heller vara svårt.

Prata med varandra. Och lyssna på varandra. Och prata igen.

Ta hand om dig. Om er.

Kram

att min man dricker sin öl.
Jag har alkoholfri öl som jag tycker väldigt mycket om.
Det är nog mer det att när vi är ute o gör grejer med familjen, som typ tältar, så fattar jag inte varför han ska släpa med all öl.
Han kan hålla upp när det krävs. Det är ju bra..
Ibland har han jour på jobbet, den veckan dricker han inte.
Men annars, varje kväll.

Det är oförståelsen från hans sida gentemot mig, att han inte ens verkar vilja ta det till sig vad jag försöker berätta..
...och så var ändå hans far alkoholist, han borde ju kanske ha lite mer av en önskan att stötta mig när jag försöker ge barnen en nykter mamma. Visserligen i 11e timmen, barnen är nästan vuxna, men de kan väl få flytta ut från ett hem utan en salongsberusad mamma som yrar omkring på kvällarna?

Och vaknar vacker. Ännu en dag. Stoltheten börjar växa till sig igen. Jag vill och jag kan.

Det som bekymrar mig nu är att jag känner att min hjärna inte fungerar som tidigare. Svårt att hitta ord, svårt med minnet, svårt att hjälpa barnen med deras läxor för att jag inte fattar..

De går i femman och sjuan.

Detta skrämmer mig.

Vad ska jag göra. Blir frustrerad över detta. Ledsen på mig själv...

Men jag njuter av mitt kaffe.
Alltid något.

Kram Saskij
?

Skrivs min man in på behandlingshem. Kl 9... Han har varit nykter de två sista dagarna. Och såklart en annan person. Jag frågar om han inte märker skillnaden och jo, det gör han ju. Så nu...från parkbänken in i vård. Ni som följt med i svängarna vet ju att han ej är i Sverige, trodde inte det skulle vara så lätt att komma in på behandling i detta landet han är i men...kompisen verkar veta vilka trådar han ska dra i. Korruption när den är som bäst antar jag sarkastiskt! Jag själv...Andas, jobbar, går med hunden, pluggar (ska söka in till polishögskolan ) andas igen....Frid till er där ute!

Det är lätt att råda till att kontakta socialtjänsten här inne, men vet att det inte är så lätt. Man kan inte göra en orosanmälan på en myndig person om barn ej finns med i bilden och socialtjänst är ej ansvarig för boende. Det är inte olagligt att leva på gatan och destruktivt. Tyvärr, så ser Sverige ut idag.
MEN med tanke på att din dotter går på gymnasiet fortfarande, skynda , skynda -så omfattas hon av andra "lagar"(ung vuxen, går i skola och bor hemma).... Kontakta genast skolan, rektor, kurator, skolsköterska-gå dit, ring! De har enligt lag rätt att göra en orosanmälan (det skulle de redan ha gjort!!!) och då MÅSTE socialtjänst utreda. Om skolan gör den. Så skynda dig dit!
Lycka till! Och stor kram!

Jag fick upp ett minne på facebok igår och blev påmind om att jag var alkoholfri förra hösten nästan 5 månader. Började fundera och konstaterade att de sista 5-6 åren så har jag i princip varit nykter januari - april/maj och augusti- november/ december. Mitt dryckesfönster har på en höft varit 3 månader (maj-juli) och 2 månader på vintern (nov-dec).

Nu en glädjande nyhet. Min väninna har slutat att dricka alkohol (inte pga beroende utan pga vikten) och vi peppar varandra med hälsosamma recept och jag mår bra av en alkoholfri vän. Vi kan prata om glädje och sorg. Jag är öppen med min känslighet för alkohol (jag har inget beroende men är alkoholkänslig och har svårt att stanna vid de två normala glasen). Jag är även en kicksökande person, så lagom är inte min grej. Gör det mesta fullt ut och jobbar på min balans i livet. Vi är varandras motpoler. jag är gasen och hon är bromsen. När vi är ute och går får jag sakta in och hon behöver öka farten :) Vi är så bra för varandra (fniss)

Just nu är jag på en bra plats i livet. Lite förkyld bara, men vad gör det ;)

Tisdagsmorgonsreflektion

Jag hade en dialog i styrelsen där jag bor igår, tänkte lite efteråt hur stor skillnad det är - för mig åtminstone - på de samtalen, tidigare kunde jag ju ha kanske mer livliga utbyten per sms och mail. Men ofta en kamp att dölja att jag inte satt och var berusad. Nu kan jag skriva det jag vill, med mycket mer eftertanke, och med mindre konstiga uppblåsta känslor i kroppen - då var det nog lättare bli både arg och frustrerad. Tror det är lättare bara vara jag i det jag skriver.

Det är lite trist att sommaren snart helt är slut, klockan är snart halv sju och solen har inte tittat upp över trädtopparna än... Men det finns en viss njutning i att det blir mörkt och svalt också. :-)

Tack. Kanske man inte ska säga detta högt .. Men det har han. Han har fått ett mera lugn över sig samtidigt som han upplevs rastlös emellanåt och trött. Men det är väl förståeligt med tanke på den mängd alkohol han tidigare hällt i sig.

Håller tummar och tår för att han fortsätter ta sig i kragen. Finns en hel del utmaningar. ?

Man är olika.

Jag kräktes också första gången, kanske andra också. Men något idiotiskt i min skalle fick mig handla portion och fortsätta... Det finns dumma saker jag börjat med i mitt liv, och både alkohol och snus hör till de sakerna.

Lukten, jag tror man blir avtrubbad medans man håller på, för när jag luktat på snus någon gång jag låtit bli, eller en helt annan sort luktar de ju mindre gott.... Alltså den sort jag är beroende av luktar inte heller gott på riktigt.

Många vanor o ovanor sägs ta 12 veckor att bygga upp eller bli kvitt, och jag har snart nått 12 veckor frihet från alkoholen. Det ska gå ett gäng veckor till innan jag gör något stort nytt försök. Möjligen följer jag Mrx o Andrahalvlek i spåren och börjar ransonera på timbasis, men inte nu.

Bra tisdag här.