Senaste kommentarerna i forumet

?
Läste ut den omtalade boken "Klubben" utav Matilda Gustavsson. Man mår lite illa faktiskt. Vuxna människor! Särskilt dem som anser sig vara lite "förmer" än vi andra. Lås in honom och kasta bort nyckeln! ?️

Var på jättefin lunchmässa idag i stan i en, för mig, ny kyrka. En liten utflykt!

Nu ikväll var jag med min mamma och lyssnade på "Musik i sommarkväll". Ett äkta par som spelade Bach på violin och kontrabas. Kan bli lite enformigt med bara Bach, tycker jag. ?

Känns lite höstlikt i luften redan och mörkret lägger sig avsevärt tidigare nu. Vart tog den här sommaren vägen? ?

Jag har så smått börjat på steg 4 i stegarbetet. Jag skulle börja med Harmlista nr 1. Man ska rada upp personer, företag, organisationer, principer och förhållanden man retar sig på. Min man kommer på första plats och min mamma på andra plats. Jag inser att det krävs lite eftertanke för att fylla på listan. Jag har väl inte så bråttom.

Såg en ekorre utanför vårt hus idag! Skulle gärna velat hinna ta ett kort men den skuttade förstås iväg alldeles för fort... Vart har alla dessa små söta varelser tagit vägen nuförtiden? När jag var barn såg man dem ju överallt! Nu är de en raritet! ?️

Det är mitt råd.
Planera i förväg för a-fria alternativ, att du har vit månad eller tre (eller vad du bestämmer dig för att säga) prata med din man, preppa hjärnan.
Det viktigaste av allt är att det är DIG och DITT mående som är i centrum. Inte göra någon annan glad eller vara rädd att göra någon besviken. Du är viktigast!

Du missade din egen nyktra 8 månadersdag ? Då är nykterheten verkligen helt naturlig och det nya normala.

Kram ?

Jag har deltagit i en virtuell AW i kväll. Det var Nice! Jag har druckit en mindre mängd alkohol. Blåste 1.1 i mätaren innan jag började skriva klockan 21.30. Jag känner inte sug efter mer alkohol. Hade AW'n varit inne i stan hade jag varit den sista som lämnade platsen med en promillehalt närmare dödliga värden. Jag vaknade pigg och utvilad i morse med lite ångest inför kvällens AW med tanke på alkohol. Jag vill absolut inte vakna bakis och trasig i morgon. Hela dagen har jag förhandlat med mig själv om lämpliga antal öl och mängd vin att dricka. Det här måste vara en del av processen mot ett mer hälsosamt liv. Förhandligen slutade på två små öl och två stora öl och en flaska rött. Det är den mängden jag har konsumerat i kväll. Hade AW'n varit i stan hade jag inte ens haft koll på alla öl jag klämt (troligvis mellan 8-10 st stora) lite rött till maten (en flaska). Jag gör framsteg som jag är stolt även om jag inte är helt vit..

Till dig Charlie, dock inte för kaffet I tangentbordet men allt annat!
Så glad att det går så bra för dig och att du mår så bra. Vilken seger, grattiskram till dig! ?

Förlåt! Jag förstår precis vad du menar Fina Lisa, och det var verkligen obetänksamt.

Kram ?

Ooops vad tiden går!?
Tack snälla Miss lyckad! Vi är värda att må bra❤
Heja oss alla, kram från en vit?

Håller med, gemenskapen och vänskapen här med er är en belöning i sig faktiskt!

Kram ?

Tack för att du säger till ?? och påminner. Borde inte behövas, så slarvigt - så jag ber verkligen om ursäkt ??

Jag är så tacksam om ni använder ordet "schizofren" i sitt rätta sammanhang. Det vill säga om en person som har psykossjukdomen schizofreni.
Detta ord används tyvärr helt fel och slarvigt.
Man kan mycket hellre använda orden splittrad eller kluven för det är det man oftast menar.
Hoppas ni har förståelse för min vädjan för denna sjukdom har tyvärr fortfarande väldigt få människor kunskap om.
En psykos/schizofreni kan innebära att man tappar verklighetsuppfattningen och får vanföreställningar.
Så alla drabbade med anhöriga är väldigt tacksamma om man tar detta ord på allvar.

Kram ???

Andra halvlek, Vara frisk och Kennie för fina inlägg i min tråd. ??
Jag blir så glad att ni finns här.
@varafrisk - jag borde läsa ditt inlägg högt för min man, med tanke på min inte så vackra uppenbarelse i mjukisbrallor och birkenstock de senaste månaderna. ? Men jag blir berörd av ditt inlägg och jag vill sägs att jag är väldigt medveten om att detta med att enkelt få barn och barnbarn inte är att ta för givet. Jag skäms om jag klagar, för jobb och allt man tampas med är ju också en sorts lyx. Att ha ett liv som fungerar.
Däremot har jag som du upplevt mycket oro kring barn som periodvis inte mått bra, och med en frånvarande andra förälder. Jag vet något om hur nedbrytande det är, och hur allt rasar som ett tändstickshus när lägen blir akuta.
Jag har också haft ett barn som varit olycklig och inte velat leva.
Som skrivit avskedsbrev.
Det var som att stå på tröskeln till kompakt mörker, och att det aldrig skulle kunna bli ljust igen.
Det önskar jag ingen annan att uppleva men det har också satt en ny sorts gräns i mitt liv. Allt innan det mörkret är ett liv jag har skyldighet att vara rädd om. Plikt, till och med.
Att leva sitt liv med någon sorts vördnad för det levande, för alla oss. Min stund på jorden.
För mig hänger nog detta också ihop med en sorts tro, en insikt om storheten i att få finnas till.
Så stort att det inte ens går att hitta ord för.
Men ändå lyckas jag babbla på... min vana trogen. ? Haha.
Besparar er ytterligare utläggningar från Filosofiska rummet, önskar er en kväll att njuta av.
Jag är nykter idag - helt klart (glömde skriva det i morse pga fullspäckad ledig dag, tack för coachningen @ah

Ps!
@kennie, jag propagerar för heltid eftersom jag (som varande arbetsgivare) tycker att många ändå nyttjas full tid, trots mindre i lön... Men jag funderar mycket på hur mina sista 10 år i arbetslivet ska gestalta sig.
Kram alla fina ?

Välkommen hit, ja du det är precis det där första glaset som ställer till det, sakta men säkert anländer man tlll ruta ett igen. Det är svårare att hitta den riktiga motivationen. Iallafall för mig. Det kan lätt gå ett par år innan man inte orkar längre. Att du nu skriver här är ju positivt. Om du kämpar på ett par veckor nykter, kommer du förmodligen hitta lite ork och motivation igen. Kanske bara gå på vita knogar dvs, envist vara nykter ett par veckor, och se hur du landar. Du är värd att må bra och ha livslust. Kämpa på det fungerar. Jullan

Jag blir glad att du skriver när jobbiga saker händer i realtid. för det är det som är grejen för oss, att vända och vrida på tankarna, längtan bort, suget efter vad-det-nu-är. Många år av mitt vuxna liv har präglats av det. Inte grönare gräs, men längtan bort. Har tampats med det på så många sätt. I mina relationer, där jag ofta känt det som att jag aldrig vill vara riktigt säker- ofta med en fot påväg nån annanstans. Och då pratar jag inte tonår utan mormors-åldern... Fåfäng, kanske. Stora svängningar i måendet, som har gjort mig ”rolig” och lite snabb och gränslös men också opålitlig och periodvis väldigt låg.
Hur alkoholen hänger ihop med allt detta vet jag inte riktigt men jag nystar i det.
Jag funderar på det vi pratade om tidigare- att prata m din läkare om ev ssri. Jag har gått många vändor i terapi, parterapi mm och är en varm förespråkare av det. Vad jag tror j efterhand är att mitt alkoholintag påverkat mitt mående mycket mer psykiskt än vad jag trott.
Jag har varit med om den helt schizofrena hjärnan vid ett par tillfällen och förstår vad du menar.
Mitt knep vid sug när det infann sig var att göra något fysiskt efter jobb och innan ”ledigt”. Jag satte det i system och avslutade alltid arbetsdagen med en timme med ljudbok och röj. För mig själv. Det hjälpte hjärnan att byta spår.
Och eftersom den där gamla hjärnan är plastisk oavsett ålder, så lärde den sig något och numera går det bättre.
Kram till dig, glad för dina inlägg ?

Välkommen, här kommer du finna på råd och hitta din väg

Mäktigt, även för en ?!
Tack för fina 200 dagars gemenskap också.
Det är väldigt fint! Kram ?

Vilken underbar känsla, att gå ur en depression och må bra, vara sig själv... Man tror ju att man är sig själv och att det helt enkelt är så meningslöst livet är när man är deprimerad. Det är inte förrän efteråt man inser hur illa däran man var. Vi håller oss nyktra, så minskar vi risken att dimpa ner i mörkret igen. Kram

Hej Ragna. Sorgegruppen var fantastisk . Man bär på så mycket sorg, ilska m.m. och det går åt mycket energi att hantera det.

I det sorgebearbetningsprogram jag genomgick sörjde vi båda döda personer, men även de som lever t.ex min son men även andra som finns i mitt liv. Man valde själv vilka personer som var viktiga, men det allra viktigaste och det som kändes mest befriande var att sörja det som inte blev som man önskat t.ex. ett missbrukande barn. Vi vill ju alla att våra barn ska bli självständiga och kunna skapa sig ett liv dom är tillfreds med och att kunna ta vara på sina talanger och resutser. Alla förväntningar som inte infriades bearbetade man i programmet.

Vi skrev långa brev till personerna det gällde och varje brev jobbade man med under ett par veckor. Breven lästse sedan upp i gruppen. Det brev jag skrev till min son var så plågsamt att läsa upp så jag trodde inte jag skulke klara det, men det gick. Efter uppläsningen eldade vi tillsammans upp våra brev och därefter började man med en ny person. Idag minns jag självfaloet allt som hänt under åren, men det är inte längre laddat med känslor, en fantastisk befrielse.

Jag genomgick programmet på Rönneholms slott genom Nämndemansgården. Kanske bor du inte i närheten och då kan kanske dom hänvisa dig till något liknande i dina hemtrakter. Ring och fråga dom är väldigt tillmötesgående. Vi träffades en kväll varannan vecka så det får ju inte vara för långt iväg. Jag kan verkligen rekomendera det.

Förmodar det är ganska lugnt med din dotter just nu. Min son är ju drogfri och kämpar med sina psykiska problem. Var inlagd på psykiatrin ett par dagar, men både han och jag tror att allt blir bra till slut.❤

Vink vink... Kikar in då och då... Hoppas att du har det bra... Hälsan tiger still? Kram

Tack för era tips försöker andas och inte förhandla ( fast det gör jag hela tiden ändå) Nu är kl 20:40 och jag är nykter, alltså klarar jag denna kväll också. Imorgon är det fredag, den allra heligaste vindagen. Jag bävar men ska klara det. Topp 5 listan har jag tänkt mkt på och kommit fram till att en topp 50 blir nog mer passande för mig, från minnen då jag var ung och gjort enormt märkliga saker på fyllan, kissat på konstiga platser och vaknat lite här och där. Tills på senare år mest bestått i att jag inte har riktigt koll vad jag sagt kvällen innan, fylleshoppat, ramlat, gjort inlägg på sociala medier osv. Lägg där till det alla de gånger jag garanterat skulle åkt dit för rattfylla om det varit kontroll ( har ej kört på kvällen men dagen efter)

Ja, hänga på dejtingsajter är ruskigt beroendeframkallande ? Total avhållsamhet krävs. Tror jag. Precis som med alkoholen. För mig i alla fall.

Kram ?

Stort tack för välkomnande, det värmer. Dina ord om hur det känns efter du slutat är hoppingivande. Jag har läst lite i din tråd o jag kommer läsa mer.

Gött att du har kommit bort från den skiten! Jag har en yngre kollega som fastnade för två veckor sedan. Nu sitter han konstant med mobilen och ” chattar” med tjejer. Alltså nu på arbetstid. Han svarar knappt på tilltal från oss andra. ? Det verkar vara ruskigt beroendeframkallande.

Grattis till 200 dagar också!?

Kram

Varje dag får jag ett mail från dejtingsajten som jag tidigare var medlem på. De vill förstås att jag ångrar mig och blir medlem igen.

Jag kan inte låta bli att kasta ett öga, se om jag känner igen någon som jag har haft kontakt med tidigare.

Det är typ samma killar hela tiden, år efter år. Samma desperata kommentarer ”varför vill ingen dejta mig?” Samma desperata rop på hjälp ”befria mig från ensamheten”.

Men jag känner mig så färdig med det, helt och hållet. Blir inte ett dugg frestad att bli medlem igen. Har nog jobbat bort beroendet att bli bekräftad av män. Jag var tidigare värsta bekräftelsejunkien, vilket också är ett starkt beroende.

Likväl som alkoholen gjort mig gränslös och äventyrlig så utsatte jag mig själv för enorma risker i samband med dejtandet. Fy fan vilken tur jag har haft som inte råkade mer illa ut än jag gjorde. Fy fan vad jag aldrig vill hamna där igen.

När jag slutade dricka så slutade jag samtidigt helt att hänga på dejtingsajter. Det var så intimt förknippat. Det ena förutsatte det andra liksom.

Är det meningen att jag ska träffa någon man så är det. Jag tror ju på ödet - och allt blir som det blir och går som det går.

Kram ?

Det är nog så att jag har inte tänkt så mycket på att jag kanske kan fixa ett annat jobb. Är egentligen jättenöjd som jag har det nu. Det är väl att nu när nykterheten satt sig ordentligt och hösten närmar sig så börjar man fundera på annat. Jag håller det öppet. Tack för att ni tror på mig, känner mig lite yngre nu.?

Oavsett så är detta absolut inget större problem för mig nu, eller ingen ko på isen som sagt. Har varit lite kass på att kommentera hos andra de senaste dagarna. Tänker för lite på alkohol. Vi får växeldra. ? Kram

Tack Strulan65, Miss lyckad, JoYo, FinaLisa och Villjulevaockså ❤️

Jag har faktiskt inget behov av att fira. Mitt nya inre lugn är belöning nog. Borta är den molande rastlösheten.

Livet är inte längre en transportsträcka till nästa fylla, och lyckan över det är nästan överväldigande.

Kram ?