Senaste kommentarerna i forumet

Barbro Hörberg skrev för länge sen en text om ”Frusen flicka hoppar lätt i galen tunna...” Måste söka upp den och klistrar in https://youtu.be/BAtmElpzBqg
/ mt

Jag har varit nykter i mer än 2 år men trillade pladask för några veckor sen.
Försökt bryta men går någon dag sen blir abstinensen och ångesten för stor. Inbillar mig själv att trapp ner men det eskalerar alltid.
Är inne på andra dygnet med helvetes abstinensen nu och vill verkligen hålla mig från att dricka.
Några råd?

Jag vet att du hade frågan om att sluta helt eller ej? Vad har du kommit fram till, är det fortfarande en dag i taget? Vi båda började resan runt årsskiftet och jag gissar att det har gått bättre för dig än mig, det innebär att jag kan lära mig av dig :)

Jag skrev i denna tråd.
Dax att minnas lite då ju saker händer hela tiden i livet som man klarar mer eller mindre bra.

Jag har nu haft en personlig kris skapad av mig själv för mig själv.
Visserligen grundad på det liv jag lever och den sårbarhet jag också utsätter mig för.

Att våga detta,klara detta utsätter mig ibland för alltför svåra prövningar och jag faller.

Då ska allt styras upp,rättas till och korrigeras.
Både jag själv och alla levande runt mig.

Och jag är definitivt ingen pedant,men en kontrollant.
Och när allt är checkat av kontrollerat och godkänt så spejar jag vidare efter något nytt att grotta ned mig i och ojja mig över.

Så befängt och förstås energislösande.

Men jag kan inte låta bli.

Det är för mig essensen av denna sjukdom medberoende som jag envist kallar den även om andra vill kalla det personlighetsstörning,eller defekt eller ett känslostillstånd orsakat av alltför stor press i att leva nära missbruk och en vilja att få ro.

Nåväl,jag går iaf framåt och efter denna kris när jag återigen mött på min överman som står stadigt och tryggt och egentligen bara ser på och håller min hand så hittar jag lugnet.
I att saker och ting visst går att lösa.
Att jag själv är kapabel och klarar ut det som behöver lösas.

Men där och då är känslostormarna inte nådiga och det enda jag vill är fly.
Till det där enklare som inte inbegriper några relationer alls.

Där jag helt enkelt bara får vara jag och inte behöver anpassa mig,eller ordna och fixa.

Utmaningen ligger ju i att jag måste hitta tillståndet där jag bara får vara jag utan att gå igång på alla de triggers som ligger framför fötterna för mig att plocka upp.

Jag kan ju faktiskt välja att runda dom.
Iakkta,analysera och sen gå vidare,tack för mig detta får någon annan lösa..
Tack igen för detta forum,där man får vända och analysera sig själv och sin omvärld.

Charlie70 - Ja det är nog en klok ide att skifta mellan nu och framtid beroende på hur man mår.

Andrahalvlek – Jag ska skriva, jag märker att de hjälper mig att påminna mig själv när jag även mår bra. Även fast jag sällan går tillbaka och läser mina gamla inlägg.

Andrahalvlek – Ska kolla på intervention-filmer när jag känner att jag är sugen, bra tips. ?Jag har läst This Naked Mind av Annie Grace och den hjälper, jag håller dock inte med henne i alla punkter så där har jag väl säkert något att jobba på. A är gott, det är en smakförstärkare. Att få min hjärna att tro något annat är en sorg som jag har svårt att göra upp med. Jag dricker A-fri öl och jag har inte det minsta problem att gilla smaken det är gott enligt mitt tycke. Men jag vet att det går att ändra på vad hjärnan uppfattar som gott. Får väl helt enkelt jobba på det.

Se Klart - ”Få lite tyst i huvudet.” är verkligen det jag saknar som nykter, har hittills inte hittat någon enkel väg. Verktygen jag har är acceptans, träning och meditation. Men ibland skiter det sig och då är jag rejält sårbar.

Offside – Ja! Att börja om suger och det är verkligen att börja om för mig när jag har druckit för många dagar i streck. En dag leder till nästa och den blir värre än den första, tills jag når insikten att jag nu behöver börja om på nytt. ”Aldrig mer” är så mycket enklare då jag slipper denna uppförsbacke och kamp om och om igen. Annie Grace talar om kognitiv dissonans vilket är en onödig kamp för hjärnan, att slipa vela är en befrielse och därför är ”aldrig mer” ett skönt beslut, då behöver man inte längre tänka på för och nackdelar och hur jobbig kampen kommer bli, för den finns inte längre.

Tack alla ni för pepp, ni är bäst!

Det är så härligt att läsa dina inlägg Sommarbarnet, jag blir glad ända in i märgen!? Någon tatuering har jag
aldrig vågat mig på, hur full jag än varit. Men nu när jag är nykter så är det kanske läge. Hmm, får bli något
fiskmotiv i så fall, det hade faktiskt varit kul. Gör det ont?? Bra att att du fortsätter och skriva här, det är svinbra att skriva
av sig om man grubblar på något eller har något problem. Det har jag haft väldigt stor nytta av, även efter flera månaders nykterhet. Efter ett tag blir det ju en hel del icke alkoholrelaterat skrivande, men det spelar ju ingen roll. Får man en dipp, svacka eller kanske tom ett återfall så är det kanon att ha sina "kompisar" kvar här. Som
kan hela ens bakgrundshistoria.

Ha en bra dag! Kram

Man får väl säkert räkna med att det dyker upp sådana här saker nu när barnen blir större.
Tänk vad skönt ändå att man är nykter när ett sådant samtal kommer. Inte kul om man
just hade dragit i sig några öl och måste åka hem till sonens kompis föräldrar
och snacka om droger.? Min son är ju också 15 år och man får väl hoppas att han
klarar de närmaste åren på ett så drogfritt sätt som möjligt. Min son har också mest hängt
hemma, inte så många kompisar och tjejer verkar vara ointressant. Nu är han mest ute och fiskar och åker moped med andra "präktiga" kompisar. Lite märkligt, när jag var i den åldern
hade jag rökt, snusat, druckit alkohol och hånglat med tjejer, men aldrig testat något "knark".
Det har alltid varit big no no för mig. Det är andra tider nu verkar det som. Ungdomarna går rätt på
de tunga olagliga drogerna. Det verkar som om min son har väldigt stor respekt för alkohol
i alla fall, han verkar inte vilja testa. Det hände en sak som bekräftar detta i helgen, frugan råkade ge honom
en Somersby cider med alkohol (4,5 procent) i stället för en alkoholfri. Men han kom förskräckt ner från
sitt rum och påpekade misstaget. Han smakade inte ens på den. Misstänker att det är mitt före detta alkoholmissbruk som har gjort detta.

Ha det bra! Kram

Dag 57

Idag är det en mellandag, lagom seg o så. Det är inte så konstigt eftersom jag haft flera dagar med riktigt trevliga aktiviteter, med både väldigt mycket intryck och adrenalinpåslag. Och idag är det bara mulet ute, bara varit ute en kvart hittills och inte gjort särskilt mycket vettigt alls överhuvudtaget.

För att pigga till mig så blir det lunch och sen åka och hälsa på någon bekant, random, vet än inte vem som ska bli utsatt ;-)

Såklart nykter idag.

Gång på gång låter vi våra hjärtan krossas, för att vi är så svältfödda på kärlek och omtanke. Du är inte ensam om att göra det misstaget, vilket är en bedrövlig tröst men ändock en tröst.

Kram ?

1/50 är ingenting. Faktiskt. Bra att du skriver ner det så du blir varse vilka dina triggers faktiskt är.

Och sen är det nog bra att inte ha alkohol hemma. Tillfället gör tjuven. Jag skulle aldrig våga ha alkohol hemma, just för att jag vet att de riktigt svaga dagarna kan komma.

Kram ?

Jag måste få "skriva av mig" lite igen.

Min vän är inte längre "min vän" utan en medlem i AA, nästan som alla andra. Jag får skylla mig själv som släpper in honom i mitt hjärta, gång på gång...

Men det är inte bara mitt "fel". Vi har haft alldeles för intensiv kontakt under sommaren. Om han inte är totalt korkad så har han iaf undermedvetet solat sig i glansen och boostar sig ego. Jag har nämligen legat medvetet ganska lågt, låtit honom ta nästan alla initiativ. Men eftersom han betyder mycket mer för mig än jag för honom så känner jag mig lite lurad, utnyttjad.

Han hade inte behövt höra av sig morgon, middag, kväll nästan dagligen. Lägger upp låtar på FB som uppenbarligen bara är romantiska drömmar om ett annat liv.

Igår efter mötet, uppstod ett smärre missförstånd igen. Men jag fattar. Om jag så la mig naken framför honom skulle han ändå inte fatta nåt. Nu har vi typ tjafsat lite via sms om gårdagen. Jag har sagt åt honom att vi haft för mycket kontakt. Men det är redan försent. Mitt hjärta är redan krossat igen. Jag känner mig dum som kanske övertolkat hans intresse. Som om jag inte kan lita på min egen intuition längre. Förvirrande. Men vad ska jag med den här "gamla gubben" till?

Han klagar på sin fru och är öppen med sitt äktenskap, ger förtroende, visar intresse, långt utöver vad vi haft gemensamt inom AA. Jag ger honom förtroende tillbaka. Då visar man sig öppen och sårbar.

Vi ska öht inte ha privat kontakt, alls, utom ifall det är något AA relaterat praktiskt. Jag kan inte ha honom som vän längre. Det går inte. Jag vill honom allt gott i livet och jag vet det är ömsesidigt. Men jag klarar inte ha någon som helst kontakt längre. Det gör för ont. ?

Här är delar av inlägget jag skrev om just kundaliniyoga:

”Jag tänker också komplettera med kundaliniyoga, som jag historiskt har haft enorm nytta av. Efter min första sjukskrivning 2007 utövade jag kundaliniyoga regelbundet i flera år.

Jag slutade tyvärr med yogan när jag blev sambo med hunden i oktober 2014. Då kunde jag inte ha schemalagda kvällsaktiviteter längre eftersom jag inte ville lämna honom ensam kvällstid. Då fick det bli hundpromenader istället.

Kundaliniyoga är en så kallad medicinsk yoga som fokuserar mer på andning, stretchning och avslappning än prestation i form av avancerade yogaställningar. Man blundar dessutom samtidigt, vilket gör att man aktiverar sina andra sinnen bättre.

Yogaövningarna man gör är jobbiga eftersom de bygger på uthållighet, men de är inte omöjliga att genomföra. Man kan dessutom förenkla alla övningarna.

Jag föredrar övningar för överkroppen eftersom det är stelheten efter allt kontorsarbete som jag i första hand behöver få bukt med. Plus att stress sätter sig i nacke och axlar på mig, och ger mig huvudvärk och tinnitus.

Hittade idag ett bra 20 min-pass på youtube med BrettLarkin Yoga som heter ”Immune boosting”. Imorgon ska jag testa ett av hennes andra kundaliniyoga-program.”

Kram ?

Halloj här går det spikrakt framåt?grattis. Plitorna låter som utrensning symtom när gifterna lämnar kroppen. Kram

Hej,
Visst är det galet vad för saker man kan göra och utsätta sig för i syfte att bli omtyckt och accepterad.... Bra att du känner att du vill undvika sådana aktiviteter och inte alls vill ställa upp och vara en sån som dricker bara för att vara en i gänget.

Du kommer antagligen märka att du fortfarande är en i gänget, kanske minus någon som inte klarar av att du säger ifrån. Men det är i isåfall värt det.

Stå på dig!

Det tror jag inte att du blir, men någon form av strukturerad nedvarvning som meditation och yoga skulle nog hjälpa dig. (Skrev ett inlägg om just kundaliniyoga yoga i min tråd som jag ska leta upp.)

Efter en-två nyktra månader kom alla känslor som en flodvåg över mig. Glädjen var enorm, ilskan likaså. Just ilska hade jag svårt att hantera minns jag.

Men jag minns också att det där lugnade ner sig efter ett tag. Troligen för att jag vande mig vid att mitt känsloregister blivit starkare.

Bra att du skriver ner det, för då kan du följa din egen utveckling på alla områden. Nykterheten är nummer ett, och allra viktigast, men följdeffekterna är minst lika viktiga.

Kram ?

Väldigt skönt att du kan stå rakryggad i detta - och att du har egen erfarenhet av beroende och vet vad du snackar om.

Även om substanserna har nya namn och andra effekter är ju beroendedelen densamma, och skadorna på hjärnan är snarlika.

Kram ?

Tack för ditt inlägg!
Så stora och kloka ord - du klär mig med dessa ord i en ny sorts mantel som jag inte sett förut, tack för att du satte saker och ting i ett nytt perspektiv som jag inte haft möjlighet att riktigt se själv.

Detta va dagens pepp ??
Ta hand om dig,
Dee

Dricka för att vara snäll eller för artighets skull är helt orimligt. Då är det bättre att avstå sammanhang med alkohol närvarande tills du känner dig mer stabil att säga nej tack.

Bra jobbat - keep up the good work!

Kram ?

Stort grattis till tre nyktra veckor!

Kram ?

Jag har hållit på i flera år och meckat med hormonspiral och allt möjligt för att komma till bukt med blödningar och svettningar. Inget funkar som det är tänkt på mig ?

Ett kombinationspreparat mellan östrogen och progesteron som jag tog förra sommaren gjorde mig till och med suicidal. Slutade tvärt, mådde bättre direkt. Gyn säger bara: ”Alla reagerar olika”.

Just nu tar jag progesteron var tredje månad och hoppas innerligt att varje mens är den sista. Jag blir lika besviken varje gång den kommer, nästan precis som när jag försökte bli gravid.

Jag vill bara bli av med alla jävla könshormoner ? Jag har aldrig ens tålt p-piller utan att bli tokdeprimerad.

Men som sagt, alkoholen har inte gjort något av detta bättre. Tvärtom.

Idag känner jag lite mer hopp om livet igen. Ska nog ta mig utomhus till och med. Äta glass och cykla tror jag, köpa hämtmat. Och jobba förstås, hemifrån.

Kram ?

Så rooooligt att ni fortfarande läser mina inlägg, uppskattas verkligen. :)

Mitt största problem är att jag gör saker för andra som jag egentligen inte vill. Detta för att bli omtyckt.
Det är rotat i att ha alkoliserad förlälder och narcisisstisk styvmor i min uppväxt som gjort att min självkänsla alltid varit i botten.

Men inte nu längre!!!!

Fast dock så måste jag jobba stenhårt med detta.

Jag drack med Grannen för att vara snäll och vara sällskap.

Jag drack de ölen på grillfesten för att inte de andra skulle tycka jag var tråkig o nonchalant.

Men nu levlar jag upp en nivå till!!!
Varför ska jag dricka för andras skull?!?! Finns INGET rimligt i det.

Vill inte ens vara nära alkoholbaserade aktiviteter längre, finns så mycket annat som är roligt.

Nu in mot jobbet!

Ha de fint alla!!!

jag fick reda på att en av mina söner testat lustgas. Han är den mest förnuftiga av mina ungar så för mig blev det en total chock! Jag fick en känsla av att den här sonen känner jag inte. Jag fick helt omvärdera mitt förhållande till honom och ställde tydliga krav, men fy vad det var tufft. Idag har vi en jättebra relation och sonen har tackat mig för att jag satte ner foten. Och lustgas är ju egentligen ingenting, men det är ändå en drog som jag inte fattade ens fanns på marknaden.

Tror att det är bra att du har en tydlig plan. Lycka till!

Kram

blir någorlunda snäll mot dig idag?

Högst upp på priolistan just nu, att vara nykter! Sen kommer, att vara snäll mot mig själv?Jag har det lite som ett mantra tuffa dagar. Och när jag är snäll mot mig själv blir jag även snäll mot andra och då går allt så mycket lättare?

Och du har ju redan varit snäll mot blommor och tomater så då är du på god väg till en bra dag??

Kram?

Bävar lite för den stressiga vardagen som drar igång om ca 18 minuter.
Började morgonen med mitt kaffe och sedan vattning. Kändes som en bra start, glada blommor och tomater.
Jag är nykter idag av tusen skäl (och 1 100 inlägg med detta)
men ett av de starkaste är att livet blir roligare såhär. Kram! ?

svårt att vägleda såhär men för mig känns det som att du behöver häva ur dig det som du samlat på dig under din aktiva tid. Kan du tänka dig att söka reda på en präst eller diakon som har erfarenhet av 5-stegsarbete ? Det har inget alls med religion att göra utan de baserar sitt jobb på AA's 12 steg där 5e steget är det svåraste OCH nyttigast som jag känner det.
Det finns ju andra som använder samma sätt men det viktiga är ju att de vägleder dig med att få bort dina gamla troll du har med dig i ryggsäcken. När jag kunde släppa min ryggsäck kunde jag äntligen räta på ryggen och börja leva mitt nya liv.

Kram !