Senaste kommentarerna i forumet

Jag var på möte med min advokatvän i torsdags och hade skrivit upp säkert 20 frågor om hur jag går vidare till vad som händer om han dör eller får alkoholdemens under skilsmässan.
Det var jobbigt men min allra bästa väninna följde med som stöd och extra öron till vårt möte.
Jag är så tacksam över henne❤
Han svarade på alla frågor och tipsade om allt jag ska tänka på gör att komma vidare. Det var värdefullt.
De uppgifter jag fick var att värdera huset och skaffa lånelöfte, känns helt oöverstigligt just nu men jag har lovat mig själv att ordna det kommande vecka. Kan ju inte förhala detta längre nu.

Så för att fylla min själ med energi åkte jag rätt ut i skogen till en sjökant och satte upp min camping, helt ensam inatt.
Ställde klockan på 5 och satt på en filt och tittade på soluppgången och lyssnade på tystnaden och gäddorna som plaskade. Det var underbart och gav mig lite lugn i detta kaos jag lever i nu och som kommer att pågå och förmodligen eskalera framåt.
Gäller att ta det lugnt och vila när man kan☀️

Hoppas att er helg har varit fin och fyllt er med energi?Kramar Azalea

Du har helt rätt Charlie! Ett glas försvinner man inte bort på, det dricker jag endast för att liksom bevisa för mig själv att jag klarar det. Och det verkar jag ju göra. Just nu i alla fall. Ska försöka sysselsätta mig så jag inte tar ett återfall, jag kan liksom klara det, det är så förbaskat tråkigt bara... har säkert skrivit samma sak tidigare i tråden men jag vet verkligen inte hur jag ska lära mig att njuta av livet utan alkohol, alltså långsiktigt. Är såklart skönt och till och med njutbart ibland att vara nykter men jag är liksom van vid att ”ladda ur” med alkohol då och då.

Dricker gärna Herrljunga-cider. Den som är light. Den gillar jag skarpt. Staropramen och Brooklyn lager alkoholfri öl... och Nosecco, alkoholfritt bubbel från Systemet.
Och så väldigt mycket Loka och Ramlösa med olika smaker.
Heja dig! Kram?

Jag firar sex nyktra månader idag, tjoho!

Kan jag så kan du, jag lovar!

Kram ?

Det är bra att sporttermer äntligen kommer till någon nytta! ?

Klokt rensa!
Jag har inte jobbat som bartender, så har inte alls koll på det du skrev, men jag gjorde en likartad rensning hos mig, i köket har jag ett stort vitrinskåp, där två av hyllorna innehöll olika former av vinglas jag ärvt eller fått. Efter några veckor åkte de upp på vinden. Det är lite oklart om jag ska skänka bort dem eller om de får stå kvar, eftersom det är arvegods.

Men det var ett statement för mig att göra rent hus i skåpet, och frågar någon i familjen när de kommer på besök så får jag ju en anledning att svara.

Grattis till ett halvt års nykterhet..?!! Superstark är du..??...????????????

Det var under mitt sista långa uppehåll från alkohol som vi hade förstaadventsfirande i den den bostadsrättsförening som vi då bodde. Det serverades pepparkakor, choklad, kaffe och glögg med och utan alkohol. Jag valde den utan såklart, men det visade sig att det var sån glögg med 2,25%. Den känslan som den lilla procenten gav mig. Oj, säger jag bara. Jag undrar om de ”vanliga” människorna fick samma känsla av så lite eller om det bara var fördärvade jag som kände känslan av alkoholen. Usch, vill inte tillbaka!

Minns också de otaliga gånger jag dagen efter inte minns vad jag gjorde eller sa. Och hur jag fumlade och fipplade och försökte verka nyktrare än jag var, vilket säkerligen hade totalt motsatt effekt.

Minns också min dotters blickar. Just det kan få mig att bara vilja sjunka ner och försvinna. Min underbara dotter som är min förstfödda och alltid funnits hos mig trots allt. Grabbarna är yngre och har nog inte alltid förstått.

Nej, fy för alla minnen. Måste se framåt, men ibland är det nyttigt att blicka tillbaka.

Inte bara grubblerier idag?Hunnit med altstämma alla skåp och lådor i badrummet också?Sen kom finaste dottern förbi och vi hade några jättemysiga timmar tillsammans?Känner en enorm tacksamhet för alla mina fina ungar!

Dags att ta kväll?

Kram???

Härligt med massa bad, om temperaturen i vattnet tillåter det.

Dottern måste verkligen märkt hon fått tillbaka sin mamma! :-)

:-)

Det kan handla mycket om detta att man inte är på väg till flaskan hela tiden, och att man slipper alla bieffekter och allt som skulle hanteras.

T.o.m. sjunga i kör med Astrid Lindgrenlåtar!! inte så illa :)

Jag kom hem för en stund sen - och på väg så tänkte jag lite på, att det trots allt är ett annat kapitel som inleds nu när jobbet börjar på allvar. Att hantera de triggers som jättetroligt kommer när jag ska gå hem för dagen. "Smita iväg". Men. Det kommer jag kunna hantera. Gick det bli nykter med bara lite prat med kamrater och allt stöd här när jag satt hemma i min ensamhet och egentligen hade all tid i världen att göra dumheter, så ska det gå att hantera även när jag är fastkedjad på dagen i jobb :-)

Jo, på väg hem lyssnade jag på en pod på temat förakt, det var ganska mycket eko från min egen uppväxt i den. kortfattat - det går inte styra omgivningen genom att säga till dem "gör du inte som jag vill duger du inte" (nej pappa, jag vet tänkte jag, men vet du, kommer du någonsin veta) -

utan det går bara kommunicera sunt om man kan tala till varandra utan förakt/förmaningar som är villkorade för att mottagaren ska få erhålla kärlek/gemenskap. annars binder och låser man fast mottagaren istället för den får frihet och kan leva. skillnad på omsorg och "NI MÅSTE LEVA SOM JAG FÖR DET ÄR RÄTT, GÖR SOM JAG SÄGER ANNARS FÅR DU GÅ". Det är svårt att sammanfatta kort, men det var bra. och det kändes som jag är på rätt väg i hur jag tänker bland annat i min familj. jag försöker låta alla sådana saker där jag känner någon pratar strunt antingen bemötas med ett jasså, eller tystnad, eller genom att jag säger emot (svårt göra det alltid, speciellt som saker som sägs i min familj kan vara ganska hårda i tonen ibland)

Dvs - Du kan inte förändra någon annan, bara dig själv (och det är ju svårt nog det).

Kram

Tack för svar! Det betyder verkligen allt att man inte är ensam i det här. Även om man önskade att ingen skulle behöva gå igenom något sånt här, så hjälper det så oerhört att få prata/skriva med andra som förstår på riktigt.

Jag och barnen har en väldigt bra relation och pratar jättemycket om det här. Det gjorde jag inte när vi levde med deras pappa (eftersom han förnekade all missbruk), och det hjälpte dem så mycket när jag äntligen berättade det.
Jag var också så himla trött på att alltid ljuga och lägga upp en glad och fin fasad utåt, så efter det har jag försökt att vara så ärlig och öppen med allt som möjligt.

Så de sista månaderna i mitt senare förhållande visste mina barn om att alla konflikter handlade om hans drickande. De försvarade honom och sa ”men han är inte som pappa, mamma”

Och det är han verkligen inte. Han är en otroligt fin och klok och underbar människa som jag verkligen vill spendera mitt liv med, om han bara inte drack på det viset han gör.

Så ännu hoppas jag innerligt att vi ska kunna bli tillsammans igen, att han ska ta tag i sitt problem och jag på nåt vis ska få nån slags upprättelse att det finns nån rättvisa i världen.

Det som gör mest ont är att han säger att han inte vill vara tillsammans med mig heller! Jag har ställt upp på så oerhört mycket och gjort allt för att vara den perfekta flickvännen och så väljer han bort mig! Även om min hjärna tror att det bara är bortförklaringar, så tror hjärtat annat... och jag är så rädd att när han fått hjälp så vill jag ha honom igen, och då kanske han inte vill ha mig...

Efter förra förhållandet gick jag på enskilda samtal och anhöriggrupp vid alkoholrådgivningen och på al-anon. Jag fick fantastisk hjälp.

Jag har nu börjat med enskilda samtal på alkoholrådgivningen igen och på onsdag skall jag till al-anon.

Nu tar jag en dag i taget... gråter i stort sätt konstant, pratar med nära och kära... försöker att varken titt framåt eller bakåt... men det gör bara så ont. Hela själen värker och det går inte att andas, inte att äta... ??

Jättebra att du skriver här..Och vad fint och intressant du beskriver din situation..AA är väldigt välkomnande att komma till, oavsett stad..Alla i liknande situationer, och där är det helt okey att bara sitta med utan att säga något..Du verkar ha kommit till insikter om att alkoholen förstör för dig..Och att du får konsekvenser du inte vill ha..Vi är många på Forumet som har olika tid av nykterhet..Haka på dom trådar som är intressanta..Läs och skriv här så går det lättare med nykterheten..???

Försökte verkligen lura mig själv att lite vin på fredagen klarar jag jo tjena. Speciellt inte efter läst genom mina journaler som barn. Letade efter den där utredningen ang arbetsförmedlingen och hittade alla journaler och läste genom allt. Tror aldrig jag riktigt tagit in hur min tidiga barndom påverkat mig och fortfarande påverkar mig. Nu är i alla fall vinet slut visst kan skaffa mer är inte handikappad men orkar faktiskt inte lägga ner energi på det vill bara sova bort allt. Har mycket göra i veckan förbereda 90 års fest, kontakta af för få ut uppgifter så jag kan jo anmäla skiten ur dem och förhoppningsvis få en tid hos Behandlingsgruppen. Men känner mig så jävla kluven nånting håller mig tillbaks tror de är att när man dricker behöver man inte ta ansvar man kan skylla allt på alla andra och bara skita i allt. Men innerst inne vill jag ju inte leva så. Vill kunna hitta ett bra jobb, leva ett liv där jag styr inte alkoholen. Allt är så rörigt just nu och när jag inte har någon att bolla med blir de svårt. Försökte berätta i fredags för min vän att jag dricker för mycket och att soc blivit inkopplat hennes svar va ok. Men vet du attt...... så började hon prata om alla sina dejter kände mig något dissad. Ha träffat en annan vän via fb som ochså dricker för mycket som jag kan snacka med men känner vi tyvärr drar ner varann istället för stödja varann. De är skönt kunna skriva av sig här men är ju inte samma som med prata med någon irl. Sen har vi kräftskivan/90 årsfesten nu på, lördag förnuftsmässigt inser jag att jag bör va nykter dricka typ cola cola. Men jag orkar inte förklara varför jag inte ska dricka de kommer fatta och jag orkar inte att de får reda på något inte just nu de är för tidigt. Får se hur jag gör i första fall får jag väl dra en nödlögn typ jag äter penicillin pga halsfluss el nåt. Inre för jag känner någon som ens varit förkyld sen i mars pga vi numer är så noga med handhygienen. Coronan har sina fördelar alla andra sjukdomar har nästan varit som bortblåsta under denna period. Får se hur jag gör har ju några dagar på mig fatta beslut.

Rensat ut köket idag. Slängt eller lagt i "ge-bort-låda" allt som hör alkohol till. Samt hällt ut allt som innehåller alkohol. Bara sparat lite glas mm. till mannen samt eventuell middagar framöver.
Jobbade som bartender för ca 15 år sen. (ironiskt nog). Nej det var inte det som triggade igång det...
Hursom hade jag massa saker från den tiden kvar. Otaliga glas, CL-mått, Droppkorkar osv.osv...
Nu har jag rensat bort allt som har med alkohol, för att göra det lättare för mig själv! Känns som ännu ett stort steg...

Nä, sommaren ÄR inte slut för att man börjar jobba. Vi hade 27 grader på land och 23 grader i havet idag. Åka och bada var det enda man kunde göra typ.

Lyckades få dottern, tillika badkrukan, att bada tre gånger. Mycket tack vare att vi hade sällskap av hennes bästa kompis.

Själv badade jag sex gånger på två timmar. Hann knappt upp emellan ? Simmade lite också, runt flytbryggan. Här på ostkusten slipper vi ju manetjävlarna tack och lov.

Det var en helt underbar dag. Ingen inre irritation alls, ingen brådska med någonting. Allt får ta den tid det tar. Jag njuter. Värmen, ljuset, ljuden, dofterna. Sommar ?

Uppskattade till och med ”körsången” i bilen. Dottern valde musik, Astrid Lindgrenlåtar förstås. Jag hört dem allihop tusen gånger under 20 år, Astrids filmfigurer är dotterns idoler på livstid.

Men jag sjöng gladeligen med, så vi satt alla tre och sjöng ”Karlsson, Karlsson, världens bästa Karlsson” så att bilrutorna skallrade.

Närvaro. Här och nu. Förstånd att uppskatta det vardagliga, de små stunderna som tillsammans bildar vardagen. Det har nykterheten gett mig och jag är så oerhört tacksam över det ?

Kram ?

Jag har tänkt att försöka bli nykter. Har försökt tidigare men hoppas att detta kan ge stöd och få mig att lyckas denna gång. Dricker inte så ofta ca 1 gång i månaden men när jag väl börjar dricka kan jag aldrig sluta och gör saker jag skäms för och ångrar djupt.

Igår var samma visa skulle egentligen inte dricka alls men blev en öl med maten och kompisarna och sen rullade det på till små timmarna. Har ångest idag men är åtminstone glad att jag inte har några minnesluckor denna gång.

Dock är mitt drickande som rysk roulette och jag har egentligen haft tur som inte råkat mer illa ut än vad jag gjort på fyllan och måste verkligen ta denna chans innan nåt riktigt allvarligt inträffar. Att jag gör nåt olagligt som ställer till det eller skadar mig när jag inte har kontroll eller hamnar i riskabla sammanhang :(

Egentligen tycker jag inte det är särskilt roligt att festa längre och jag får inte ut nåt av det, annat än pinsamheter som att bli utslängda sabba relationer med folk osv. Mitt största problem är att jag lätt faller för det sociala trycket. Funderar på att helt undvika restaurangbesök och liknande då det nästan alltid varit i sådana situationer som jag druckit fast jag egentligen bestämt att jag inte ska. Åtminstone för en tid framöver tills jag känner mig mer stabil i att inte dricka. Köper aldrig alkohol på systemet och går aldrig på några hemmafester längre heller

Ska försöka återkoppla hur det går veckovis , mest för min egen skull egentligen hoppas det ska motivera mig och fungera som en påminnelse. Det knäppa är att jag lyckats sluta dricka när jag är i min hemstad (bor i Göteborg) nu , samt med släktingar och syskon, vilket jag hade en vana att göra. Tror det blivit som en social spärr att göra det i dessa sammanhang så måste bara få det samma att gälla när jag är på ”hemaplan” kan tillägga att jag egentligen ogillar att bo i en storstad något som förstärks av svårigheten att undvika utelivet.
/Nils

Gillade verkligen den här slutklämmen i ett av dina inlägg häromdagen:

”Jag tänkte tidigare dag, lite absurt, men sommaren - och året 2020 är ju bland de bästa hittills. Trots allt elände i världen runt omkring. Livet är bra.”

Jag känner precis likadant. Min njutning i stunden är mindblowing. Idag kunde jag till och med uppskatta ”körsången” i bilen ihop med dottern och hennes kompis, med Astrid Lindgrenlåtar. Trots att jag hört låtarna i 20 år. Jag sjöng med och gillade det verkligen ?

Kram ?

Tack för fina ord. Tårarna arbetade sig ner för kinderna. Förutom de egna mentala demonerna är det just blotta tanken på att min någon gång ska se en berusad som ger en dåligt samvete.

***
Får bli ett kort inlägg.

Nyfiken på programmet ni talar om. Vad är det? Jag tänkte AA mest för att jag inte vet något annat. Har testat KBT och att hitta strategier när man dricker men känner just nu att det enda som är hållbart är att bryta och då behöver jag något program eller sammanhang som kan fungera kompensatoriskt.

Hej, hur det gått för sonen på LVM-boendet? Hur mår ni?

Kan jag, så kan du! Jag lovar. Se till att nöta på med fakta, fakta, fakta och sen repetera, repetera, repetera. Du måste hjärntvätta dig med nyktra fakta.

Kram ?

Är det den tanken du har?
Hur mycket man ska kämpa och var gränsen går? ?

Sex små böcker med dagliga reflektioner borde räcka ? Kanske.

Kram ?

Tack snälla ❤️

Senaste boken från AA så nu har jag sammanlagt sex små böcker att läsa ur på morgonen. NU kanske det borde räcka! ?

Idag blev det gudstjänst igen. Det är ju söndag! ?

Hej! Känner samma.. sorgen kommer och går. Men tror den hör till processen.
Du är inte ensam.
Och det är snarare sjukt hur vårt samhälle är uppbyggt. Att man är en outsider för att man inte dricker. Hoppas det ändras... styrkekram ❤️