Senaste kommentarerna i forumet

Det är plågsamt att minnas vissa saker, men väldigt viktigt att man faktiskt minns dem.

Synonymt med en alkoholist är att stoppa huvudet i sanden, ljuga och gömma. Att börja vara ärlig mot sig själv och andra är en viktig del av den här nyktra resan.

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Ville bara lämna ett hjärta till min fina ”forum-mamma”.

Ditt inlägg ovan är jättebra. Allt man tar till för att förändra är bra, du är på en en Stig och den har många grenar. Du kommer att komma fram till vad som fungerar bäst för dig. Jag kämpar också med hur det ska vara för mig.

Stor kram

Det är helt otroligt att det kan vara så här och inget drastiskt görs. Måste ta och kolla på lite fler dokumentärer. Tack för att du delar!

Det slutar väl med att man blir värsta anti-alkohol aktivisten.?

Kram

Upp som en sol och ner som en pannkaka, men solen stiger ju alltid igen. Som du alltid reser dig igen! ❤️

Du är ju en av mina idoler här inne och det fortsätter du att vara, du ger inte upp och det är ju precis det vi alla inte ska göra.

Hoppas att du har haft en fin helg ❤️

på Systembolaget?och köpte en flaska champagne som inflyttningspresent till ene sonen och hans sambo. Gick ok. Inget riktigt sug, men kändes konstigt på något sätt. Lukten och allt det där jag förknippar med Systemet. In, handla, ut och hem och dricka. Fort, fort.

Som jag berättat tidigare så bor vi precis mitt emot Systembolaget. Tänkte nog att det blir en utmaning att komma hem då det mesta av mitt drickande har varit här hemma min ensamhet. Men det har gått ok faktiskt. Förra veckan var ju maken hemma så nu när jag är ensam blir det ju annorlunda.

Förut satte jag ju fart att dricka när jag kom hem från Arlanda när jag lämnat maken där. Sen fortsatte jag tills jag stupade på kvällen. Och sådär höll jag på tills han kom hem. Han brukar vara borta i treveckors-intervaller. Ett par dagar innan var jag ju tvungen att städa upp efter mig och avhålla mig från alkohol så att det inte skulle lukta eller märkas på annat vis. USCH, bara att skriva detta och tänka tillbaka på det får mig att få ångest. Fy f-n vad jag har mått! Samtidigt är det bra att det kommer ut!

Ikväll har jag suttit framför tvn en stund med en balja te och det går väldigt bra det också?

Katten har sovit mestadels hela dagen och nu har han kvicknat till så vi får väl se hur det blir med sömnen inatt?

Slut på dag 31??

Kram???

Igen men på ett bra vis. Har druckit några glas vin vid ett tillfälle sen jag skrev sist. Håller med Vinägers sista inlägg att för mig har det gått bra. Att förändra hela min syn kring alkohol. Har äntligen fått börja på ssri och min panikångest är som bortblåst. Behöver inte bedöva ngn ångest! Underbar känsla. Kan åka iväg när som helst. Äta ute med familjen igen. Handla tom. Trodde jag aldrig. Saknar inte alkohol och tänker inte på när o om det ska bli en nästa gång. Nu ska börja leva igen! Kram på er

Sett en massa dokumentärer från USA och England och utvecklingen vad det gäller alkohol är verkligen skrämmande. I England behöver 29-åringar levertransplantation, vilket de inte hinner få innan de dör.

Ovanpå kommer problemet med opiater (värkmedicin) som ökar lavinartat.

I en dokumentär från en småstad i USA berättade en ambulanssjuksköterska att förr i tiden åkte de på larm om överdos av opiater en gång per år. En dag på senare tid åkte de på 14 larm om överdos på en enda hektisk dag. Och då var dessutom dokumentären några år gammal.

Man kan bli mörkrädd för mindre.

Kram ?

Blir utskrivning i mån, till ingenting. Så lär väl hamna här snart igen. Dessutom berättade personalen de på kvällen så jag varken kunde få tag på soc el den bra läkaren (den läkare som tog beslutet i dag skriva ut mig i månår en sån där som så klart knappt kan svenska och som inte är intresserad av de ska gå bra för folk) Så de blev personalen som fick ta utbrottet och min arm. Hatar när folk fattar beslut ovanför mitt huvud och talar om mig. Han hade ju kunnat komma upp på avd. (Vi pratar en trappa upp samma byggnad) och snackat med mig de kanske inte hade blivit som jag viljat men jag hade ju i alla fall fått en chans att ge min syn på saken och fått komma tilltals. Nu fattade han en massa beslut utan ens veta vad jag vill el behöver han har aldrig ens träffat mig. Och den idioten ska jag ha utskrivningsamtal med i morgon de kommer ju gå galant NOT

Han hörde av sig efter 3 dagar. Från okänt nummer som ringde fler gånger och till slut ett SMS där han skriver att han vill att jag ska veta att han älskar mig. Då lever han iallafall. Det var något som sa att jag inte skulle svara.
Det är 3:e dagen som jag håller 0-kontakt, eller ja sista sms var i lördags imorse. Det känns skönt att jag klarat det även om det är tufft.
Jag ska nog göra som när alkoholisten räknar nyktra dagar. Min 3:e "nyktra" dag. Har insett att man tappar allt förstånd när man lever med en alkoholist i aktivt missbruk. Distans leder ju till nykterhet för mig. Besattheten blir som en drog, även för mig.

Så min 3:e nyktra dag. Klapp på axeln.

Backen123: Det låter så befriande när du skriver att du inte är tyst längre. Tänkte ett tag att jag skulle skriva till en av hans kompisar men är glad att jag inte gjorde det. Känns som att ju mindre jag involverar mig desto lättare kommer jag vidare med mitt liv. <3

?
Känt mig lite låg idag. Vet inte varför. Många bäckar små...

Gick på möte. Alltid ett bra beslut. Kom hem. Min man är full, som vanligt, och ska börja jobbet imorgon kl 06. ?

Känner också så, att jag ska få möjlighet till ett helt normalt liv några månader. Har läst lite i din tråd också. Så sorgligt när beroendesjukdomen gör dem så sjuka och personlighetförändrade. Lycka till med allt ditt! Kram

Igår kom jag upp till tvåsiffrigt gällande nyktra dagar. Är ödmjukt glad över att ha kommit hit. Nu satsar jag mot tresiffrigt. :)
Ni är många som klarat 10 dagar, och även jag har gjort det förr. Men den här gången känns det annorlunda. Har en helt annan målbild än de senaste två gångerna. Då visste jag att jag skulle börja dricka igen, därför tanken var att jag skulle göra det efter en tids uppehåll..
Första gången, var för att bara ta ett kortare uppehåll, för att kanske bevisa att jag kunde hålla mig ifrån, och i och med det bevisa för mig själv att jag inte Var alkoholist. Andra gången var för att få jag var rädd att de skulle ta leverprover på mig när jag skulle förnya min D- behörighet på körkortet, och i och med det kanske inte få förlängd behörighet ( Inga leverprover togs). Självklart firades det med att öppna en flaska vin på kvällen.

Nu kraschade jag inför min särbo, och det kändes befriande att erkänna både för mig och henne att jag är alkoholist. Fokuset och målbilden är nu att bli nykter. Vet att jag har en lång och snårig stig att gå, och många fallgropar att undvika under min resa, som kanske aldrig kommer ta slut.

Min första vecka hade jag svårt att sova, men sen i torsdags har jag sovit gott varje natt. Vaknar upp utsövd och har energi att göra saker. AmnadaL det är en positiv effekt som man får tidigt på sin resa. Sen har även en vilja i mig att börja ta hand om min kropp infunnit sig. Har börjat att promenera, och imorgon är det dags igen.

Tack Andrahalvlek för tips om alkispodden. Har inte behövt lyssna på den på väg hem från jobbet, men den är befriande att lyssna på och stärker mig i mitt val att bli nykter. Har faktiskt inte en enda gång haft en diskussion med den där lille " djävulen" som så gärna annars sätter sig på min axel. Varken när jag går förbi systemet på väg från jobbet, eller resan hem. Så just nu känner jag mig stark, men är på min vakt, och säger din Affirmation högt många gånger till mig varje dag andrahalvlek: Aldrig glömma-Aldrig ta första glaset. <3<3

Jag tror att Annie Grace refererar till samma siffra, att 7-8 procent av dem som går med i AA lyckas förbli nyktra.

Misstänker att det inte är en siffra AA vill redovisa. Lika lite som Viktväktarna vill skylta med sin ”uppklarningsprocent”.

Men jag ska försöka rota vidare, skrämmande låg siffra är det ?

Kram ?

Min manliga husgud vurmar för hypnoterapi (hypnos). Som ett av många verktyg i verktygslådan för att bli och förbli nykter.

Hittade en bok på Storytel som heter ”Quit the alcohol habit”. Först pratar Janey Lee Grace (som jag hört på ett TED-talk tidigare) och sen blir det hypnoterapi med Glenn Harrold.

Syftet med hypnoterapi är att påverka vårt undermedvetna, allt det där vi gör av gammal vana.

Att bryta de gamla vanorna som gäller drickandet är svinsvårt. Vi känner oss som barn igen på en massa områden.

Min manliga husgud hade en bra liknelse mellan manuell och automatisk växellåda.

Om du är van vid manuell är det ett hie att inte använda vänsterfoten på en automatare. (Själv stoppar jag vänster fot under sätet för säkerhets skull.) Men efter ett tag vänjer du dig, du har omprogrammerat hjärnan. (Sen kan det vara lika jobbigt att byta tillbaka till manuell växellåda igen.)

Jag ska prova hypnoterapin. Jag gillar ju yoga och meditation, så jag gillar kanske detta också.

Kram ?

Du kan föreslå att ni har samarbetsamtal med stöd från soc. Då får ni prata igenom barnens umgänge, tider, regler osv.
Även barnen kan få bli intervjuade och lämna sina synpunkter.
Jag tror inte att den andre partnern kan neka till sådana samarbetssamtal.
Ett annat alternativ är att göra en orosanmälan, kring hur barnen har det hos honom, om det är en sån oro du har.
Så kontakta din kommun och be om stöd direkt, bättre att reda ut saker i tidigt skede och med hjälp av neutrala samtalspartners.
För ni kommer alltid vara föräldrar till samma barn.
Lycka till!! Jag tror på en sån lösning!

Ja, att bli medveten om sitt medberoende är första steget. Du får gärna skriva direkt i min tråd, så ser jag det direkt. Glad över dina tankar. Att bli en hel och stark människa själv måste vara fokus. Nu går vi omkring helt utmattade båda två
Jag lyssnar på medberoendepodden ibland, mycket bra där.
Det är också hoppfullt att hitta nån annan,som du, där läget har blivit bättre!
Jag vill våga tro på att det KAN förändras, men så poff kommer bakslag och jag bara orkar inte.
Det tar energi.
Önskar dej fortsatt lugn och ro i ert förhållande. ❣

Ursh... det var ju deprimerande läsa, undrar också om det stämmer. Jag skulle i och för sig bli lika fundersam om ”92% som varit på AA förblir nyktra hela livet”, eftersom det är ett långt inlärt beroende det handlar om.

Finns det någon källhänvisning, eller material att kolla på? (jag snabbgooglade men hittade inget så där på rak arm, förutom en avhandling med rubriken ”det tar lika lång tid att gå ut ur skogen som att gå in i den”. Inte heller en helt igenom positiv rubrik, men ska läsa den och se om den ger någon fördjupning i någon form av nått jag har nytta av.

Men inledningen i avhandlingen säger ju en del om vad det är för nått den där livgivande drycken egentligen gör med vårt samhälle:

” Man har kommit fram till att det är mellan 10 - 30 procent av de vuxna svenska invånarna som har alkoholvanor vilka bidrar till en märkbar högre risk för påföljder kroppsligt, själsligt eller när det gäller på det sociala planet (CAN, 2019). Man har också kommit fram till att 4,2 procent av de vuxna invånarna i Sverige är beroende av alkohol (CAN, 2014).”

Den manliga husguden jag har hävdar att ”uppklarningsprocenten” hos AA är 8 procent. Av alla som blir nyktra via AA lyckas 8 procent förbli nyktra. 92 procent börjar dricka igen.

Det är ju fruktansvärt dåliga siffror. Kan det verkligen stämma?

Kram ?

Om allt faktiskt. Inte dricka är bäst och dricka kontrollerat är näst bäst. Om man klarar av det. Jag klarar det inte.

Man förändrar sin syn på att dricka eller inte rätt rejält för varje nykter månad. Det förutsätter dock att man inte går och suktar efter alkoholen, då blir det ohållbart.

Jag vill inte dricka alkohol. Nu har jag sluppit det värsta suget och arbetat fram nya nyktra rutiner. Att då äventyra allt detta ens med ett enda glas vin vore helt puckat.

Jag är också orolig för vad alkoholen åsamkar oss som samhälle. Situationen i England och USA (Och Ryssland ?) är katastrof och vi är dem hack i häl. Där är opiater ett gigantiskt problem också - och vi lär hamna där också. Sådant skrämmer mig massor.

Jag tror inte att ditt inlägg upplevs provocerande. Tvärtom. Jag tror att det väcker empati och förståelse för hur jävla svårt det här är. Jag tror också att ditt inlägg väcker mycket igenkänning. Väldigt många här känner garanterat som du.

Kram ?

Du är så klok Vinäger❤️

Kram❤️

Vår bil har en massa olika varningssystem och tutar i tid och otid dock inte när det gäller Systembolaget?

Tänker att jag vilar ngn vecka fr forumet och det är endast för att jag känner sådan stress att jag inte lyckas...jag har absolut inte gett upp.

Läste Vinägers inlägg idag som jag tycker var väldigt bra. Jag skulle önska att jag kunde trappa ner men fixar inte det...och min kropp både fysiskt och psykiskt ...behöver vila...länge...fr alkoholen.

Idag var det en skittråkig dag på jobbet...knappt ngt att göra.

Vi hörs framöver?

Kram?

Hej !
Hur många dags för att jag bli godkänd i provet .
Jag har slutat dricka i lördags .
Mvh
Kalle

Ingen verkar veta nånting här och alla säger att de får du ta med soc, soc hänvisar, till Nordhem, de där hänvisar till deras läkare osv osv. Jag är medicinskt färdigbehandlad så långt är vi alla rörande överens. Min behandling börjar om ca 2 veckor. Läkaren på Nordhem vill ha mig kvar här tills behandling, kontaktperson mm är ordnat för mig som sagt vi pratar minst 2 veckor. Nja säger jag. Personalen tycker jag är medicinskt färdigbehandlad och ska ut.
Jag vet att släpper de ut mig nu så är risken megastor jag börjar dricka igen ganska omg och de är ju vad läkaren vet ochså, Soc har gått på semester, så får kontakta hennes enhet i mån men de lär väl stå likna handfallna de. Känns som jag bara blir kastad fram och tillbaka mellan alla och allas tyckanden och de pratar inte med varandra så jag får olika bud mm, och fattar negering och blir bara jävligt stressad och irriterad. Vet de finns ett ställe som dit kvinnor kan kommer för bo tills man blir mer stabil el tex i väntan på egen lägenhet i fall man bott på behandlingshem el nyss kommit ut från kåken el som mitt fall behöver stöttning tills behandling mm kommit i gång. mm. Men just nu hade personalen inte tid prata med mig utan hänvisade mig till soc. Som naturligtvis stänger tidigare på sommaren. Alltid jävla samma sak bara massa strul och ingen hjälp och man känner att man bara är till en jävla belastning.
Borde byta namn till den hopplösa

Ja det känns bra att jag stod emot, samtidigt är suget där. Vi får fortsätta kämpa tillsammans.
Går långsamt igenom programmet här på alkoholhjäkpen o det känns meningsfullt tycker jag. Just identifierat risk-situationer o grunnat på alternativa strategier.

?
Andrahalvlek; håller med, bättre framtid utan alkoholen som förstör det mesta, och det är bra att hänga här på forumet.

Torn; grymt jobbigt tappa två i familjen närainpå, men skönt att du tagit dig ur flaskans grepp.

Nej brorsonen fick inte en enda fisk; närmaste var när en fisk ryckte lite.... ja synd om honom; men det lät på honom som inga andra fick något heller