Senaste kommentarerna i forumet

Men det finns en lösning!
Drick inte - och ta hjälp.
Ett slag på käften hade inte funkat för mig - aldrig.
Finns AA där du bor?
Jag funderar på att gå dit. Där träffar man ju - precis som här - människor som vet vad det handlar om.

Väldigt vanlig fälla. ”Det var så lätt att sluta dricka så jag är nog inte alkoholist. Jag kan nog dricka lite.”

Så kan man hålla på i flera år. Men alkoholism är en progressiv sjukdom och blir värre och värre efterhand.

Själv slutade jag när jag märkte att min tolerans hade ökat enormt mycket jämfört med tidigare, och jag fick minnesluckor nästan varje gång.

Var glad att du slipper suget! Allt blir så mycket enklare om man ”bara” behöver tänka på att ändra sina vanor och undvika första glaset.

Jag har också sluppit det överjävliga suget. Jag får tankar på alkohol ibland, men de kan jag lätt vifta bort.

Kram ?

Hej!
För ngn vecka sedan hade jag min dotter boende hos mig ett tag. Det var så fint och vi hann prata mkt.
Jag upplever henne som en stabil person - hon har ett konstnärligt yrke och har gått igenom en massa svåra och komplicerade tester/utmaningar för att hamna där hon är mer yrkesmässigt
Hon har absolut haft en lättare barndom än vad jag har haft ...sedan har alla barndomar sina utmaningar och jag har inga illusioner om att jag varit en väldigt harmonisk eller på ngt sätt perfekt mamma - det tror jag man omöjligen kan vara med den här problematiken. Jag har gjort mitt bästa och försökt att visa att jag älskar henne oavsett allt osv ( som majoriteten av alla föräldrar)
När vi pratade beskrev hon lite av det jag själv upplevde när jag kom in i tonåren ...ngn sorts stämningsförändring som jag upplevde skrämmande ( samtidigt drack min pappa och mina föräldrar skilde sig...tänkte att det bara berodde på det)
Min dotter hade det mindre problematiskt runt sig..
Nu pratade hon mkt om olika copingstrategier - motion, rutiner ..att vara kreativ. Hon har också en verkligt trygg och fin nära relation.
Hon sa också att hon liksom blivit vän med den sänkta stämningen som infinner sig ibland - att den inte är farlig och att den alltid ger vika ganska snart om hon agerar klokt.
Jag hade inte den insikten och inte de verktygen när jag var ung. Kunde heller aldrig prata öppet med min egen mamma om känslorna ....min mamma - som var verkligt fin på många plan - ville bara att jag skulle vara glad ...jag fick aldrig visa ngt annat.
Det jag tänker är att jag använt alkoholen som medicin ...ngn annan fanns inte. Och jag funderar också på om jag nu i mogen ålder skulle våga testa lite antidepressiv medicin? Jag är inte kliniskt depressiv ...men jag kämpar sedan jag var ca 14 år med ett stämningsläge som är väldigt känsligt. När jag jobbar stenhårt mår jag bra ( också en slags medicin såklart)
För mig kanske nykterheten är en väg att våga be om hjälp - även på det sättet?
Jag har alltid känt att ex. sjukskrivning eller antidepressiv medicin - är för andra ( dödliga). Aldrig för mig.
En väldigt förmäten tanke:-)
Och korkad ??

Bella20, jag drack helt enkelt alldeles för mycket när jag drack, har inte någon direkt statiskt över hur mycket det var, helt enkelt alldeles för mycket.

Grattis till din första nyktra vecka mandragora! Här är vi många som också kämpar med att hålla oss nyktra så välkommen hit och jag hejar på dig på din nyktra resa ???

AnandaL tusen tack!!! Jag vill heller inte vara den där pinsamma figuren jag ibland är. Där man skyller på att ”jag sov, hoppla”

Fibblan, det är tråkigt att läsa att du mår så dåligt och har haft så mycket ångest. Du är ju medveten om hur du vill leva ditt liv i fortsättningen, och du kan, du är ju så stark. Vi är inte mer än människor! Idag har jag ätit en jätte stor skål med popcorn, en jätte påse med naturgodis, chips och två hamburgare! Alltså skulle inte jag leva nyttigt nu? Jo! Men vad gör det egentligen? Imorgon ska jag inte äta allt det där, idag behövde jag det. Men imorgon gör jag inte om samma som idag! Du klarar att börja om, en gång igår tog du ett beslut, en gång idag tar du något annat, välj ett beslut som får dig att vara lycklig och må bra, det är viktigast ???

Kaveldun!
Tack!!! Nä skärpa sig är kanske inte rätta vägen. Men ett slag på käften hade inte skadat?. Jag behöver ju finnas kvar. Jag VILL finnas kvar. Vad är lösningen? Drick inte. DRICK INTE!!! Jo, men bara idag. Jag slutar i morgon. Skitenkelt. Not. Grattis till din nykterhet btw. Hur lång tid tar det innan man kan sova? När jag försöker sluta är jag VAKEN

Kaveldun!
Tack!!! Nä skärpa sig är kanske inte rätta vägen. Men ett slag på käften hade inte skadat?. Jag behöver ju finnas kvar. Jag VILL finnas kvar. Vad är lösningen? Drick inte. DRICK INTE!!! Jo, men bara idag. Jag slutar i morgon. Skitenkelt. Not. Grattis till din nykterhet btw. Hur lång tid tar det innan man kan sova? När jag försöker sluta är jag VAKEN

Mamman74, jag firar 37 dagar som nykter idag! Det går upp och ner, ibland har jag haft ett jätte stort sug och funderat på varför jag egentligen är nykter. Men jo. Jag är nykter för att jag inte trivdes med att vara alkoholist, jag trivdes inte med att göra bort mig, säga pinsamma saker, missa träningen, kräkas till långt in på kvällen dagen efter, inte passa i mina kläder, se mitt ansikte pluffsas till, somna med tända ljus, ramla och slå mig, ha sönder saker, vara elak mot vänner och framför allt skämmas, må dåligt och ja ångest över mig själv, den jag var var inte den jag ville vara. Många gånger när jag funderat på om det inte vore trevligt att ta ett glas vin tänker jag på allt detta och det har gjort att jag har klarat mig i 37 dagar nykter! Hoppas du finner tröst och styrka här på forumet! Och antabus är inte fel att ta om du vill ha hjälp på traven, tabletten gör att du mår riktigt fysiskt dåligt tillsammans med alkohol och du avstår därför alkohol för att inte ge dig själv en förfärlig upplevelse. Önskar dig styrka och lycka till ???

Även jag är mamma till vuxna barn och med ett jobb med mkt ansvar ..som fungerar ’väl’ ( hade såklart funkar ännu bättre - i a f för mig om j inte druckit så mkt).
Jag tänker att jag druckit på ett riktigt problematiskt sätt i kanske åtta år?
Skärp dig ( gud vad jag sagt det många gånger till mig själv) funkar inte alls:-)
Jag dricker på skärp mig. För mig har vägen till nykterhet snarare gått genom ngn sorts självmedkänsla ( verkligen inte lätt att få tag i när man super).
Men samtidigt inte ’dalta’ med mig själv - undvika offerkofta och den där lite sentimentala narcissisten som finns hos många alkoholister ( i a f hos mig).
Försök att inte skälla på dig själv utan mer ta dig i hand.
Det här funkar ju inte - så här vill jag inte ha det - nu måste jag göra på ett annat sätt.
Be om hjälp ( det värsta jag vet)
Skriv här. Läs. Kontakta vården om du mår dåligt....
Vi är många som har det/haft det precis som du.
Jag är nykter ...snart fem månader tror jag. Glad över det och försöker ta en dag i taget.

Oj Nicka! Du berörde mig massor. Massor!! Jag kommer läsa det du skrev många gånger! Tack!!!
Just att man inte dömer här inne... det är något jag behöver. Dömer mig själv hela tiden. Jag vill inte vara ”sån”

Hej Mamman74, vad bra att du har hittat hit! Jag har inte varit här så länge – och ändå får jag enorm styrka av att vara här! Jag hoppas att du också kan få det! Så ovant, och fint, med ett forum där man kan berätta precis hur det är utan att försköna ngt.

Jag känner igen mig i dig som är mamma till stora barn, klarar ditt jobb fint - och så har du din hemlighet med att du dricker för mycket. Nu vet jag ju inte riktigt hur mycket du dricker, men jag förstår att det är väldigt mycket mer än vad du skulle vilja dricka. Själv drack jag varje dag, mellan 1-2 flaskor om dagen. Idag är dag 25 som jag är nykter. Jag kan inte säga att det har varit helt lätt, saker kommer upp till ytan. Men å andra sidan var det sannerligen inte lätt att dricka så mycket som jag gjorde. Jag tycker också att jag har kammat in ganska många nykterhetsbonusar. All ångest jag slipper, att inte vara konstant bakis hela tiden, men också att kunna närma mig händelser och människor med ett nyktert sinne, och de möten som kommer av det.

Jag hoppas att du vill hänga kvar här ett tag och ge ett ”förändrat drickande” en chans. Jag tror det var på alkispodden någon sa att (typ citat) ”man kan ju alltid prova att vara nykter, så kan man se hur det känns. Och en sak som är säker är att alkoholen kommer alltid finnas kvar om man ångrar sig, så det behöver man inte oroa sig för….”. Kanske är det ett provocerande uttalande för några, för mig är det tvärtom. Vi kan alla prova att ge nykterheten en chans, kommer vi sen fram till att vi istället vill supa ner oss, så finns alltid det alternativet (tyvärr) kvar.

Själv väljer jag att vara nykter just idag och jag tänker att du förtjänar att må så mycket bättre än vad du gör idag, så du kan ju prova en dag i taget. Kram!

Hej! Jag har ingen erfarenhet av sjukpenning och alkoholberoende men ville ge dig ett svar för att du ska veta att jag har läst. Jag hoppas att du inte blir av med sjukpenningen eftersom alkoholism är en sjukdom!

Alla dessa återfall... Det sägs att det behövs 8 återfall för att bestämma sig. Tidigare försök att sluta har inte funkat mer än någon/några månader, sen inbillar man sig att man fixar att ta en pilsner eller ett par glas vin. Men icke, supandet är igång igen...

Nu är jag nykter sen en vecka tillbax, en vecka skickad från helvetet... Kan ha berott på att jag gick på hembränt ganska rejält förutom ölen?

Nåväl, jag ser ofta kritik mot benso och det är säkert med rätta många ggr. Dock har läkarvetenskapen förändrat sin syn på benso vid alkoholabstinens och ser det som ett förstahandsval idag.

Abstinens kan vara livshotande och man upprättar ett schema med nedtrappning under några dagar. Då finns ingen större risk för bensoberoende.

Jag vet inte vad jag skulle tagit mej till utan denna hjälp, det finns inget självändamål i att lida svårt.

Du är inte dålig, bara för att du tog ett mindre bra beslut - ett val som går emot det du föresatt dig.

Vet hur du kämpar både mot A-djävulen, men också för att uppnå din egen övertygelse - säkert ungefär samma...

Tänker ändå att du kommit långt. Även om du inte lyckats klippa banden helt tror jag att du är på rätt väg. Små vingliga (!) felsteg, men så länge de inte leder till ökad konsumtion är de nog just bara ett tillfälligt felsteg.

Slå inte på dig. Förstår din besvikelse - och ditt tankesätt... Men du, du är bra ändå. ? Jättebra. Tänk vad du åstadkommit sedan ditt första inlägg här. Massor.

Skönt om dig.

Kram kram

*ta

Känns så extremt med antabus. Vad händer när man tar det? Om man skippar det? Vad är skillnaden mot egen vilja mot att ta en tablett? Den kan jag ju faktiskt välja att inte tappa

Hej o välkommen. Skärp dig funkar rätt dåligt eftersom alkoholism är en sjukdom. Jag råder dig att ta hjälp utifrån, som öppenvård o samtidigt skriva av dig härinne. Själv äter jag både antabus och naltrexon. Går på samtal på öv. Samt skriver och läser härinne. Du är inte stark ensam, tro inte det. Adjävulen är en listig figur som har en sällsynt förmåga att inta ens kropp o själ. Det finns en väg ut och låt den börja nu. Kram Jullan

Gör det! / mt

Tack för era fina kommentarer förra gången jag skrev, de värmde långt in! ? Konstigt ändå att kommentarer från er, dvs som jag inte känner, men som vet - och FÖRSTÅR - vad jag går igenom, kan betyda så mycket. Tack!❤

Idag är jag på dag nr 25, så mitt mål om att vara nykter en månad närmar sig med stormsteg. Vet inte riktigt vad jag gör sen.

Jag tycker att det var svårt de första dagarna men sen blev det allt lättare, men ca dag 18 så vände det och blev jättesvårt igen. Det var inte eg ett alkoholsug utan mer en ångest/olustkänsla som jag bara ville döva, Tidigare hade jag tagit till vin, men eftersom jag inte såg det som ett alternativ så gav jag mig plötsligt ner memory lane till andra destruktiva beteende jag hade som ung med anorexi och bulimi. Så istället för att dricka vin så tryckte jag i mig mat och spydde upp. Fy f-n, det var så länge sedan så jag hade glömt hur det kändes. Först känslan av att all ångest försvinner och den totala koncentrationen av att trycka i sig mat, och sen kräkningarna när det svartnar för ögonen och slutligen ångesten och självföraktet efteråt. Jag hade glömt hur det kändes, men nu när jag provat igen så vet jag att jag aldrig, aldrig vill dit igen. Om jag trodde att jag kunde parera ångesten som leder till en hetsattack med ett glas vin så hade jag lätt gjort det. Kruxet är dock att det ju sannolikt inte hade stannat vid ett eller två glas utan mer sannolikt en eller två flaskor. Och efter det mår man ju inte heller direkt toppen och mitt självförakt skjuter i höjden.

Så min insikt är att vara nykter inte löser alla mina problem. Däremot är jag som nykter bättre rustad för att börja ta tag i mina problem, även om jag kommer göra feltramp och gå på vissa minor ibland.

Och jag har under mina 25 dgr kunnat plocka hem en hel del nykterhetsbonusar. Förutom allt praktiskt som att kunna sätta mig bakom ratten när jag vill (och alltid säga ja när barnen vill övningsköra), eller att inte behöva oroa sig för vad jag sagt eller gjort kvällen innan för att jag inte kommer ihåg, så kan jag konstatera att jag och min man har fått ett så mycket bättre sätt mot varandra. Tidigare kunde vi tjafsa en hel del och jag tyckte ofta i mitt onyktra tillstånd att han var helt oresonlig och att det bara var jag som ”förstod” hur allt var. Nu tjafsar vi inte alls, har väldigt roligt ihop, är mer som ett team och är tom riktigt kärleksfulla mot varandra. En ganska bra bonus skulle jag säga.

Så just idag, dag 25, är jag nykter!?

Det blev ca fyra timmars sömn inatt. Åkte på min väns möte. Där är det lugnt, inga intriger vad jag vet. Jag borde nog söka samtalsstöd inom kyrkan för att få lätta på allt som skaver inombords. Och ta meditation på allvar. Bara göra! ?

Lite klokare. Slå inte på dig själv det gör ingenting bättre.

Hur ska du göra nästa gång du känner och tänker så där?

Kram ?

Lite klokare. Slå inte på dig själv det gör ingenting bättre.

Hur ska du göra nästa gång du känner och tänker så där?

Kram ?

Jag måste berätta en sak. För några dagar sedan när jag klippte gräset så stod en stor fin fibbla mitt i gräsmattan. Kom att tänka på dig då och tänkte lite skrockfullt att om jag klipper ner den så kanske du faller.Jag klippte tyvärr ner den. Väldigt märkligt känns det för mig nu när jag läser i din tråd.? Men jag vet att det kommer komma upp en ny stark och fin fibbla på samma plats väldigt snart. Nästa gång jag klipper gräset ska jag låta den stå kvar, och tänka på dig.?

Kram