Senaste kommentarerna i forumet

Tack för tipsen.
Har inte tänkt på om jag ätit eller inte.
Tror jag tryckte i mig en 100gr marabou daim, sent igår. Eller sent och sent, 22 kanske och smärtan kom vid 01.00. Somnade vid 4 och vaknade 10, då va allt som vanligt. Har aldrig haft ont på dagtid, det kommer efter 23 oftast.
Tror inte läkaren kan se vad det är för fel, eller kanske nåt prov kan visa det. Bestämde mig just nu, om det händer igen så uppsöker jag en läkare dagen efter.

Ja du nu vet jag ju inget om framtiden.... men botten har jag trott att jag nått 3 ggr, så övertygad att detta fick vara nog. Ändå föll jag tillbaka efter en tid. Men känslan är definitiv just då, man är säker, pallar verkligen inte, är fysiskt och psykiskt helt färdig, skäms värre än döden typ. Så känns iallafall min botten. Det som gör att man klarar längre perioder är att man endast tar en dag i taget , inget för alltid löfte. Under tiden man är nykter läker sinnena och man återfår sitt förstånd. Dag läggs på dag helt enkelt, en dag utan a klarar dom flesta, två och tre oxå. Med vita knogar kan man skrapa ihop ganska många dagar, förhoppningsvis har man någon med samma, liknande problem som kommit längre och kan då få hjälp i att lösa sina egna problem. Med mitt egensinne har jag aldrig lyckats vara nykter , men att ta råd och vara ödmjuk inför andras Berättelser och erfarenheter hjälper ganska långt, att liksom ta rygg på dom. Liksom att hjälpa eller ge stöd och berätta sin story, hjälper andra som inte har kommit lika långt. Det är det som är så finurligt med detta forum, så fungerar det här. Liksom att ta till sig det man tycker om, och låta resten vara. Som sagt, en dag i taget. Kram

Jag kan inte heller dricka måttligt eller ”normalt”, det finns inte som alternativ för mig, antingen är jag 100% nykter eller så blir jag jättefull och har insikt i när jag tycker att jag är mitt bästa jag. Svajar jag blir det svårare för mig, jag måste vara bestämd i min nykterhet för att veta att jag aldrig kommer göra något dumt igen. Jag vill bara må bra, och bra mår jag när jag vet vad jag gjort och står för mina handlingar ??

Har läst en del på forumen.

Att han erkänner att har problem och åtminstone pratar om att göra nånting åt det, verkar vara ett steg i rätt riktning.

Jag får väl vänta och se lite hur allting utvecklar sig. Om hans intresse för mig kan bidra till att han dricker mindre så är ju det bra. Men skulle aldrig stanna i längden om jag tycker det är jobbigt på något sätt. Jag både förundras och tycker det är starkt av alla som gör det.

Mina föräldrar har alltid druckit nåt glas varje kväll. Dom har fullt fungerande liv med radhus, båt, och hus på landet. Känns inte som några alkoholister, fastän dom kanske är det. Tror att den här killen har lite större problematik.

Om jag hade agerat som jag gjort förut hade jag stängt av honom redan nu, men det går inte. Jag bara måste få vara med honom, åtminstone tills förälskelsen lugnar sig lite. Kan försöka ta en dag i taget som man pratar om här. Inte tänka så långt framåt.

Vi har sagt att vi köra till våra hemtrakter tillsammans senare i sommar. Då får jag säkert se mer av vem han är.

Har funderat mycket på detta, det är nog mångfacetterat. Har en järnvilja innerst inne, men jag tror inte det är det som har varit avgörande för mig varken denna gången eller förra. Jag har en vilja av förändring och någonstans känner jag att jag förtjänar bättre, men det är ju inte så jag tänker när suget kommer och gör en snabbvisit.

Jag klarar suget på 2 nivåer. För det mesta så kan jag genom erfarenhet, fakta och god kommunikationsförmåga ;) med mig själv, diskutera ner mina tankar varför det inte är en bra idé att dricka. Varje gång alltså ta en mental pingpong-match i huvudet mellan djävulen och ängeln. För det mesta blir det jobbigt så då går jag ut och går - länge, så kroppen blir så trött och huvudet får positiv energi istället.

Men då det blir för svårt (nivå 2), som inte händer så ofta, då finns det bara en sak. Jag sätter mig mentalt i situationen att jag får dricka. Jag gör en plan för hur jag ska dricka, jag går igenom den i huvudet, jag åker och köper (i huvudet) det jag vill, planerar allt in i minsta detalj, när var hur. Detta kan jag göra under 30-40 minuter om det så skulle behövas. Det är som någon slags meditation. Jag sätter mig i situationen och fantiserar utan att i själva verket göra det. Det låter lite konstigt och kanske triggande - vilket det säkert är för många, men för mig så släpper det då. Jag får avsmak och känslan typ försvinner, suget i kroppen försvinner och ersätts med någon annan känsla. Jättekonstigt. Det är som jag känner känslorna fullt ut, inte trycker tillbaka dem, utan tillåter mig själv att känna allt det där utan att agera på det. Det har bara hänt en gång sen jag slutade denna gången, men det kommer säkerligen fler gånger.

Någon mer som gör något liknande?

Varafrisk, vi har ju följt varandra ett tag så jag tror du har koll på min botten. För er som inte vet var den i höstas när jag kom hem från puben (efter att ha druckit hemma först) för andra lördagen i rad i sällskap av okänd karl som hjälpt mig hem eftersom jag inte kunde gå rakt och än mindre frakta hem min cykel. Jag möttes av min då 14-åriga son. Den blicken jag fick av honom glömmer jag aldrig. Och DÄR var MIN botten. Det var efter 10 år av för högt alkoholintag. Förra våren var jag hos läkare som tog B-Peth som var för högt. Hon ringde mig för att meddela det. Jag höll på att sjunka genom jorden av skam men jag slutade inte dricka för det. Dessutom blev jag mer och mer uppmärksam på att det mycket var saker kring min flicka som triggade drickandet. Det tillsammans med insikter om att saker kring henne aldrig kommer att ta slut. Hon kommer att behöva mig på väldigt många sätt under hela mitt liv. Det skulle bli väldigt många säl för mig att dricka. Utförsbacken höll på att bli väldigt lång och tidvis brant för mig. Det var således många saker som ledde fram till min botten men sonens blick var bannemej spiken i kistan. Så ska inte mina barn behöva växa upp.

Du har inte bett om följande Varafrisk men jag vågar mig på att skriva några rader i alla fall. Jag känner inte dig. Vi träffades på träffen och jag känner mycket för dig. Här kommer det, oerdigerat, och du kan bara strunta i det om du känner att jag halkar åt sidan.

Jag får lite uppfattningen av att du inte på riktigt tror att du eller ditt agerande har betydelse för din omgivning. Om det är så, är du självklart fullständigt fel ute. Du har två barn. Förvisso unga vuxna men du kommer hela DITT fortsatt agera förebild för dem. De ser hur du hanterar ditt liv. Risken finns att de kommer att göra detsamma i framtiden. Motgångar och kriser, stora som små, stöter vi ju alla på livet genom. Det du gör är att visa dina barn att alkohol är ett alternativ. Det är jag säker på att du inte vill. in son har en relation. Rätt vad det är kanske det blir barnbarn! Vilken förebild vill du vara för dem? Du kommer sannolikt vilja kunna vara där för dem, orka hänga med dem, hjälpa din son och sambo med dem. Nykter. Eller hur? Du, precis som alla vi andra har alternativet att sluta. Att göra vad vi kan för att leva så länge vi förmår med friska kroppar. Du har redan dåliga värden. Fixa dem nu. Släng av offerkoftan. Du är ensam i detta. Det är jag också precis som alla vi andra. Vi ses här inne i forumet, men nykterhetsarbetet är i grunden ett ensamarbete. Gör det! För dig själv, dina barn, din man och kanske kommande barnbarn. Det finns INGENTING att vänta på eller skjuta upp. Välj livet nu för tusan Varafrisk!

Jag tror inte någon kan säga var man har sin botten. Många super ihjäl sig, andra slutar dricka innan de knappt ens har "börjat" så att säga.

Som sagt. Nu trycker jag på "spara" här utan att läsa igenom inlägget först.

Stor varm kram från Charlie

Härligt med dina dagar!?
Inte haft magsår men magkatarr i många år och ätit Omeprazol i typ 10 år. Låter som magkatarr, har du ätit innan läggdags när du får ont? Magsaften åker upp då... tycker du skall kolla med läkare. Har slutat med Omeprazol nyligen. Kram!

Men...jag ska skina☀️

Några av er vars trådar jag följer är så solklara med era beslut och ni beskriver att ni inte känner ngt sug.

Några andra pratar om att man kanske behöver nå sin botten...hur visste ni att ni hade nått er botten?

Det är härligt att läsa om att ni lyckas och hur ni lyckas. Själv vill jag helst skriva när jag lyckas..är duktig flicka..men det är ju nästan dagligen som jag inte lyckas och vill jag skriva så måste jag skriva när jag misslyckas och jag tror att jag behöver mycket stöd då. När jag skriver det här så rinner mina tårar? Kan förstå om ni ledsnar...

Hur som helst...är trött på att känna oro..trött på att ha den här kampen som säger drick..drick inte...drick ...drick inte...Skulle verkligen behöva antabus men det går inte pga mina levervärden...om två veckor ska jag ta nya prover. Nu ska jag inte flytta fram tiden vilket jag ofta gör eftersom jag vill ha haft många nyktra veckor innan jag tar provet...men nu är det bara att möta verkligheten ska även kolla blodtrycket då.

Igår följde jag min plan nästan hela dagen...ikväll ska jag göra en ännu mer minutiös plan för morgondagen..för på lördag ska jag t Stadsträdgården på jympa kl 9.30????

Så vad gjorde att du bestämde dig?

Och..,jag har inte gett upp jag ska fixa det??

Internetbehandlingen funkar inte så bra pga tekniskt strul men att fylla i min veckoranson funkar. Då kan jag se om mitt drickande är skadligt..vilket det är?

En dag när jag vågar ..när pandemin är över...då ska jag ta tåget hemifrån..åka till storstaden som ligger närmast mig...ta en båt ut till en ö...käka lunch...ta båten tillbaka...bo på ngt hotell...ta en promenad...läsa en bok...och inte dricka alkohol...trivas med mig själv ...öva på att både vara ensam och utan alkohol??

Kram???

Va bra att det va ok att jag skrev lite...?Jag kan inte heller dricka måttligt.Eller 1 glas.
Jag gjorde programmet här i höstas ,och kämpade i 3 månader ca.Då jag fick för mig att jag kunde dricka normalt.
Idag vet jag bättre.Idag kämpar jag inte.
Kram Pilla

Vilket fint inlägg.... Mitt mönster är ett helt annat, men det är intressant att förstå att våra beteenden kan se olika ut.

Jag hejar på dig!!!!

Kram!!

GRATTIS till 5 månader Andrahalvlek
???!!!

Vilket underbart sätt att fira dina framgångar på ?!

Hoppas du vill hänga kvar länge till, även om det går så bra?! Älskar din energi, som en fem-månaders-valp..?! Tack för din glädje och positiva attityd som du förmedlar och sprider så generöst här på forumet ❣️
Grattis än en gång och fortsatt heja dig!
Kramar!
/Fibblan ?.

Hej banankaka, det är många frågor du ställer och jag kan tänka mig att du har en del svar inom dig, eller så börjar du processa mer nu när du satt ord på tankarna.

Vill du ha en relation med en man som du behöver "locka" med alkohol för att ha roligt?

Oavsett vilken relation ni får med varandra så låter det inte så snällt att ge en alkohol till en man som du redan förstår är beroende. Inte heller hållbart.

Du skriver att du vill ha roligt. Jag förstår. Kanske du ska ha roligt med någon som inte är beroende.

Att ni kan dela historier med varandra om erfarenheter är jättebra. Du kan också gå på AA möten och dela med massor av andra människor, om du har behov av att dela. Du kan gå på ett öppet möte, alltså du behöver inte vara beroende själv och öppna möten är öppet för alla. Där kan du dela dina erfarenheter och det är massor med öden som folk har varit med om.

Jag gick på AA själv en tid, men var aldrig beroende. Däremot så var det inte bra för mig att dricka alkohol då jag spårade ur och det visade sig att jag hade en bipolaritet.

Du bestämmer förstås själv vad du vill. Jag vill inte låta på något vis. Jag vill bara uppmärksamma dig på att det är mindre lämpligt att uppmuntra en med beroendeproblematik med alkohol eller annat. Särskilt när en är medveten om det.

Ta hand om dig. Kanske du kan lägga fokus på att träffa någon som du vill ha mer med, än att leka lite.

Vad är det som gör att du inte tänker långsiktigt? En fråga för dig att fundera på tänker jag.

Vad behöver du för att våga vara dig själv med andra? Kanske du behöver prata med någon professionell om dina tankar.
Lycka till!

… som finns receptfritt på Apoteket. Om det hjälper så kan det vara magsår... om inte så är det något annat. Men, ännu bättre är förstås att söka upp en läkare ;)

Jag har läst bitar av din tråd nu och det är inspirerande! Om jag förstår det rätt började du med en plan att inte dricka på tre månader, men är nu uppe i mer än sex månader? Och det du skriver om uteliv har hög igenkänningsfaktor- man tappar mycket energi och initiativförmåga av att låta kvällarna flummas bort i ett alkoholrus.

Lyxigt också med en trädgård- förstår att det är läkande!

Kram!

Dagarna läggs på hög, snart en månad tills man når hundra dagar!
Det måste ändå va det ultimata, ja näst efter ett helt år då förstås.
Har nån av er haft magsår?
Har så jäkla ont i magen på kvällarna, eller på natten när jag ska sova.
Inte varje dag, men ungefär en gång i veckan. Mår lite illa och kan inte alls somna Pga smärtan. Det är en enorm smärta kan jag säga.
Sen när jag vaknar, är allt som normalt.
Har googlat, men hittar inget som passar riktigt in på mina symptom.
?‍♂️?

Jag är bra, vi är bra! Vi alla som skriver och läser här är bra❣️Vi duger som människor och mer därtill ?! Att vi har bekymmer på olika sätt och i olika grad med alkoholen, är inte det som definierar oss som människor. Att vi dessutom är beredda att ta itu med beroende och/eller förändra drickandet, gör oss snarare till lite bättre..?! Skämt åsido. Men jag menar att steg 1 är redan avklarat. Vi har medvetandegjort och avslöjat alkoholen för vad den är. Det är det många med problem som ännu inte har gjort. Och jag tycker som du att ännu, är ett väldigt viktigt ord i sammanhanget. Och återigen, det finns inga rätt och fel i detta. Var och en måste hitta sina vägar och sin sanning i uppbrottet eller tyglandet (om man väljer den vägen) av alkoholens förrädiska kraft. Och framförallt, behöver man påminna sig själv och andra, om att ens värde inte ligger i huruvida man lyckas hålla i helvitt eller ej för all framtid. Det är ju dessutom ett mål, som man inte vet om man uppnått förrän man inte finns längre..?. Resan är ju målet egentligen. Att få uppleva att känna sig FRI. Och tyvärr innehåller den också sin beskärda del av frustration och besvikelse. Så många gånger jag känt det. Men säg den resa som är spikrak från början till slut. Kringelikrokarna, är de som utvecklar oss! Svårt att förstå och känna i stunden, men när man ser till helheten, är det lättare att se att vägen faktiskt går framåt. Även om man själv anser sig backat eller som att man inte kommer någonstans. Som jag skrev hos mig ganska nyligen. Även om man ramlar ner, så ramlar man ju inte hela vägen, för man har fortfarande med sig erfarenheterna man gjorde på vägen upp☺️??!

Skönt att du känner att det just nu funkar bra❣️ Och att motivation och vilja att bli FRI lyser så starkt✨?! Det är en glädje?! Men kom också alltid ihåg, att du är bra, alldeles oavsett??!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Är fortfarande så imponerad av dig, så gå nu inte tillbaka i hjulspåren vad du än gör. Har själv insett att jag gör precis som du... känner mig maktlös, trött etc etc och då dricker jag. Hjälper inte alls. Just det där är lite knepigt tycker jag för det handlar mindre om att stå emot ”sug” än att förstå varför och du är verkligen där nu och jobbar med dig själv och var du är och vill vara. Det är så svårt att se mönstren och stå upp för sig själv när lösningen är alkohol. Sen funderar jag på ditt val... nånstans har jag läst (föga vetenskapligt) att män dricker för att de är rädda att bli lämnade, kvinnor dricker för att de är rädda att lämna. Finns kanske ett uns av sanning dock även om det inte är så könsbundet.?Tror att du snarare har den kvinnliga rollen här i så fall. Hur som helst så handlar det om att få syn på mönstren och varför man gör som man gör och jobba med sig själv. Tyvärr kan man ju inte förändra någon annan. Och så att sätta gränser för dig själv. Vad kan man hantera, vad kan man inte hantera. Din fru använder barnen som vapen. För mig är det fullkomligt oacceptabelt. Barnen ska inte in i föräldrarnas relation. Jag har varit där... kanske därför jag är här nu. Det tär. Ni åker på semester och hon kan bara se det som inte funkar... har umgåtts mycket med personer som har en annan grundinställning och som beskriver egentligen helt katastrofala semestrar (vädermässigt) men på ett positivt sätt. Så vad jag egentligen försöker säga är att du sitter med svaren. Du behöver inte skämmas. Stå upp för dig själv. Om du tycker att semestern är bra, låt inte henne dra ner dig. Lättare sagt än gjort, jag vet, men du har det inom dig nu.

Vad som helst, nästan, är bättre än att dricka alkohol ? Absolut att färga ögonbrynen! Kräver en stadig nykter hand dessutom.

Kram ?

gången jag ser alternativet : Färga ögonbrynen :-))

Att skriva om socker har poppat upp i mig men jag är inte riktigt färdig än..... Återkommer !
Ta hand om dig !!!

?
Varit på lunchbön. Skönt med sol idag.?️

Förlåt - Älska - Läk
Enligt Rajiv Parti är det lösningen på vårt lidande och vägen till helande. ?

Jag vet inte varför men varje gång jag har pms så är jag sjukt sugen på rödvin och choklad. Så det är min status just nu, fast den här gången äter jag chokladen men hoppar över vinet. Coca Cola får hoppa in som ersättare. ??

Tror det tog ett par veckor. Minns att jag också ”förvarnade” att jag hade vit månad, mkt konstigt i efterhand, som om det var ngt att förklara. I efterhand, och sett till det stora projekt som nykterheten är, hade jag väntat. Överlag hade jag svårt att sitta still nån längre tid den första månaden. Du kan ju det här Jasmine. Jag tänker att det är fokus- en enda (så viktig!) sak att koncentrera sig på, tills det är hyfsat stabilt. Först då utsätta sig för onödiga risker. Kan också förstå att det inte är lätt att ta sats på sommar/semester, men ärligt talat tror jag det inte har så stor betydelse. Det är en ynnest att få de nyktra dagarna och lägga dem till varandra. En dag i taget är det som krävs. Heja dig!

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Mitt nya livsmotto ?

Kram ?

The Wethouse är plågsam att se. Deras berättelser ? Så mycket tragik ? I min tråd finns en massa youtube-tips!

Hanna Hellquist hos Skavlan är bra också, liksom Rebecka Åhlund hos Malou. Och Micke Persbrandts bok ”Så som jag minns det” kan jag rekommendera också.
Bra jobbat med att tacka nej igår!

Kram ?

Skriv något, please.

Kram ?