Senaste kommentarerna i forumet

Ah så härligt! På min 80 årsdag vill jag gärna vara med och fira ? för nu tror jag att jag kan lyckas leva så länge, förut var jag faktiskt rädd för att jag skulle ta livet av mig själv, oavsiktligt råka bränna ner huset eller dö i sömnen. Men nu nykter har jag annan tro på livet och kommer när jag fyller 80 för att fira med er ????

:)

Många här är mycket starkare än jag, som vågat söka riktig hjälp, nu tror jag att jag kanske inte behöver det... *host* men funderar på att prata med lite folk i min omgivning, ringde upp min kompis som jag nämnde igår och sa vad som har utspelat sig för mig senaste veckorna. Eftersom kompisen visste om det redan så var det ju enkelt. Aldrig ett ord av fördömelse eller så. "Du är så bra på ta hand om de i din omgivning, vem tar hand om dig" fick jag frågan... "vi kanske behöver börja lyfta på topplocket o se vad som du behöver hantera"...

nästan så jag började lipa i bilen. nog finns det saker, och en del går ju bra hantera nu när jag "måste", sen tror jag nog att jag behöver prata igenom vissa saker med någon jag har förtroende för. Tror inte i första hand det behöver vara någon alkoholexpert, kanske räcker med en väldigt klok och livserfaren person.

alkoholen kanske går låta bli om jag fortsätter hålla linjen att inte dricka, utan istället hantera livet, och prata om det jag upplever, och mår illa av. oavsett vad det är.

jag är ju själv gammal amatörpsykolog så jag ser ju själv... men har ju alltid velat "vara stark" och "klara mig helt på egen hand".

att skriva här på forumet har väl fått mig förstå att, ensam inte är så stark.

Har förstått att jag inte är ensam om att svaja i nykterheten. Jag mår kanon bra efter nån bira och några glas rött. Jag går på gym och yogar. Jag vill helst vara nykter. Jag jobbar heltid har tre barn och två barnbarn. Vad jag förstår består många preparat inom medicin av torkad alkohol. Morsan jobbade på apotek och har berättat detta för mig.

Varafrisk. Jag skulle önska att jag kunde säga någonting som kunde hjälpa dig, men det enda jag tror är att du verkligen ska gå på det här mötet som är inplanerat för dig, du behöver nog den hjälpen. Att finnas här på alkoholhjälpen är bra men jag tror att du behöver något mer, någon eller något som gör att du bryter dig ur, för det verkar som att du inte riktigt tar dig ur det här på egen hand. Förstå mig rätt, det är ingen annan än du som någonsin kan göra det här jobbet. Men vi som är på alkoholhjälpen är ju också gamla alkisar, som försöker sluta. Jag kan iaf inte ge dig det stöd du vill ha när du har druckit för jag kan inte peppa, motivera eller säga att det är okej, för jag tycker inte det, jag kan bara motivera till nykterhet, för det är det jag tror på. Jag förstår att du söker stöd men är alkoholhjälpen rätt stöd? Jättebra att du finns här, missförstå mig inte igen, det är jättebra att du skriver och inser att du behöver hjälp, men hur och vad för hjälp eller stöd vill du ha efter några glas vin? Ska man ha stöd där måste man kanske blanda sig bland andra likasinnade, och vi som är här vill ju motivera och ge stöd till nykterhet och inte peppa eller smeka medhårs när det dricks.. vill inte du ska ta min kommentar fel för jag vill dig väl, men tror verkligen du måste och ska gå på den här träffen som är inbokad för dig, att söka större hjälp behövs nog. Önskar jag kunde krama om dig, vill inte dig nått ont, kan förstå om du tycker det här är en dum kommentar men den är så skriven med kärlek och oro över ditt mående, jag vill att du ska må bra, det förtjänar du ?

Glad för din skull, då bra du är och så självklar i ditt beslut. Kram ?

... att du mår bättre. Din beskrivning av de senaste veckorna påminner mig om Vinägers senaste inlägg och känner igen mig, framförallt som yngre. Berg och dalar- så klyschigt men dessvärre sant. Jag fundera också på våra hormoner och betingelser kring var i våra cykler vi befinner oss. Jag som är över 50 har ju inte de upp- och nedgångarna, ibland känns det tråkigt men också skönt.
Bara en tanke, jag brukade vilja skilja mig en gång varje månad, packade väskor och så. Betyder inte att jag undervärderar känslorna tvärtom. Men kan vara en förklaring? Jag tänkte på dig idag och att jag skulle höra om läget när jag var klar för dagen. Blev så glad att höra att du ätit och sprungit. Det där knöliga maskineriet ändå, Igång. Kram O, jag önskar dig fler goda snälla dagar nu.

Gudars vad stark du är, skitbra jobbat rent ut sagt. Imponerande och det verkar som att du har kommit in i en bra rytm utan att släppa garden. Det går ju upp och ner men nu vet du ju hur du gör detta - och att du kan göra detta :)

Kram

Ibland är det svajigt! Men precis som du skriver, påminn dig själv om varför du valt att vara nykter! Ångest, depression och självmordstankar låter inte som något man vill utsätta sig själv för, och vet man vad som orkar dessa och det är alkohol, låt det vara! Precis så som du resonerar, du är stark ?? ??

Har förstått att jag inte är ensam om att svaja i nykterheten. Jag mår kanon bra efter nån bira och några glas rött. Jag går på gym och yogar. Jag vill helst vara nykter. Jag jobbar heltid har tre barn och två barnbarn. Vad jag förstår består många preparat inom medicin av torkad alkohol. Morsan jobbade på apotek och har berättat detta för mig.

Jag trodde inte att jag skulle bli så intresserad av den här killen från början, så därför lockade jag honom med alkohol. Men inser när du skriver att det kanske inte så snällt oavsett.

Jag är egentligen inte någon som bara villl leka. Den här killen och jag försökte träffas redan för ett år sedan, och han gjorde middag. Men ingen av oss vågade prata. Vi hade heller inte sex. Kysstes lite bara. Sen rann det ut i sanden. Den här gången tänkte jag att jag inte behöver se det så allvarligt, vi skulle kunna ligga bara. Det brukar dom ju vilja.

Varför jag alltid lämnar? Nä du.. jag är inte normal jag heller. Ganska störd faktiskt. Det är svårt för mig att bli intresserad av en kille. Jag tycker de allra flesta män är så lösaktiga/billiga eller har ett sätt jag inte gillar.

När jag ändå har försökt och träffat någon bra kille har jag aldrig vågat berätta om allt tokigt jag gjort. Det blir för mycket hemlighetsmakeri med mitt förflutna och jag har inte mått bra av det. Men intentionen från början i förhållanden har alltid varit att träffa någon för resten av livet. Två stycken märkte jag hade aspergers, vilket visade sig stämma senare när de gick på utredning. En annan gjorde jag slut med när han ville att vi skulle flytta till New York. Fick lite panik av det.

Tack för dina råd om AA. Skulle det bli jag och den här killen kanske jag kan gå dit och få lite råd. Just alkohol vet jag inte så mycket om. För längesen fick en tjej att sluta med amfetamin men det är ju något annat.

Professionell hjälp.. har försökt med psykologer men inte vågat öppna mig där heller.

Låter tufft med bipolariteten. Hoppas att du mår mycket bättre nu. Jag har själv spårat på alkohol och det är inte så kul.

Kram!

Jag började med 3 månader och hade nog inte planerat mer långsiktigt. Jag upplevde kanske inte heller att jag nått någon absolut botten, men ett antal bottenkänningar... jag har nu siktet inställt på ett år, samtidigt som jag är rätt införstådd med att jag inte ska dricka mer. I livet.
Kanske på min 80-årsdag! Jag tror jag har både Kaveldun och Andra Halvlek med på den bjudningen. ?
Tack för fina ord. Jag har följt med din resa (en bit) långt innan jag skapade min egen tråd här. Du inspirerar mig. Forumet kan inte bli bättre än så tänker jag. Kram på dig. ?

Känner igen mig så mycket att man blir mer lyhörd och uppskattar allt och alla så mycket mer när man kommer upp från hålet i nyktert tillstånd. Jag är inte troende men just Tacksamhet är viktigt för mig under min nykterhet och brukar högt för mig själv, eller i mitt huvud försöka säga någon gång per dag vad jag är tacksam över och jag känner att jag som människa blir mer glad, tillfreds... positiv i min livssyn när jag är nykter och uppe i mitt humör (som går väldigt mycket upp och ner)

35 nyktra dagar...det är verkligen en bedrift??

Vilken kraft du äger??

Stor kram t dig?

35 nyktra dagar idag! Det känns skönt, det går bra. Jag har inte så mycket att tillägga nu, allt rullar på och jag känner mig trygg och stark i mitt beslut. Det känns som att jag kommer hålla i det här nu, men ska fortfarande inte bli för bekväm, jag tänker ofta på varför jag blivit nykter, jag påminner mig ständigt om vad jag har gjort och utsatt mig för tidigare, för att inte slappna av och börja dricka igen. Men just nu rullar det på, tänker inte på alkohol, saknar inte alkohol och blir jag bjuden på middag tar jag med min alkoholfria flaska och funderar inte på om jag skulle ta ett glas av något annat, just nu är jag motiverad, stark och vet varför jag gör det här! Heja alla andra duktiga kämpar, oavsett var ni är i tillfriskningsprocessen, det är en ständig kamp, jag är stolt över er alla som orkar säga nej tack varenda dag oavsett hur långt ni kommit i ert ”nej tackande” ??

Är tacksam över era båda svar??❤️

Charlie70....ditt svar greppar tag om mig...och tårarna rinner hejdlöst?
Å jag tänker...men Varafrisk vad f-n gör du med ditt liv...fattar du ingenting?

Kram❤️❤️

Deppig och omotiverad har gjort att det här med att vara nykter inte direkt är en självklarhet.
Får jobba extra hårt med mig själv just nu...och jag är glad att jag har några nyktra månader i ryggsäcken, och att jag har människor runt mig som jag kan prata med när det blir jobbigt.
Tror att mycket handlar om nervositet för skolan till hösten...och min förmåga att leva i framtiden istället för här och nu.
Det är som att min hjärna alltid ligger några veckor före i planering och tankar, så nu ska jag ta några dagar och verkligen fokusera på att vara närvarande.
Jag tänker fortfarande inte lyfta första glaset...min nykterhet betyder så oerhört mycket för mig...och jag vill inte tillbaka till ångest, depression och självmordstankar...nej en dag i taget! !

Hoppas allt är bra med dig idag! Du är verkligen en glädjespridare på forumet- dina inlägg gör mig alltid glad! (Utom när du är ledsen förstås ;)). Och jag skriver på datorn där jag saknar emojis- trist!

Låter härligt allic! Jag tänkte svara dig på din tidigare fråga till mig om jag sökt hjälp för att hantera mina känslor om att jag inte tror på kärlek längre och svaret är nej. Jag tycker inte att det är så jobbigt att leva ensam så därför känner jag inte något behov av att söka hjälp för det, det trivs jag ju med ? däremot mitt alkoholintag hatade jag och därför sökte jag hjälp dels här och på andra ställen för att komma till bukt med det. Vi ska ju inte heller söka hjälp för allt som andra eller normer säger att vi ska, om man inte mår dåligt över någonting är det ingen fara, resonerar jag. Mår jag dåligt behovs hjälp, alkoholen mådde jag dåligt av, så tog jag äntligen till hjälp, men att leva ensam trivs jag med så inte något jag sökt för ? jag hoppas att du också kommer att trivas med att inte behöva leva tillsammans med någon, eller så hittar du någon att dela din vardag med, oavsett så ska du göra så att du mår bra, du är värd att må bra, känna dig lycklig. Oavsett vad andra eller normer säger ??? och grattis till ännu en nykter dag ???

Ojoj, vad jag känner igen mig i det där med att hålla på med olika destruktiva handlingar... äta för lite, äta för mycket, alkohol, destruktiva relationer, träna för mycket, jobba för mycket etc.... Jag undrar också ofta varför jag gör så här mot mig själv? Något jag kommit fram till är att jag någonstans inte tycker att jag är värd att få må bra, att få ha ett lugnt liv och bara vara nöjd och glad. I mitt fall har jag en teori om att det kommer från omsorgsbrist under min barndom. Jag tror att barnet som var jag inte blev omhändertaget och därför inte fick lära sig hur man "mår bra". Jag fick alltid klara mig själv och det fanns ingen tröst att få från någon förälder, de var för upptagna med sig själva. Har du tänkt så någon gång? Att det på sätt och vis är ett "fel-inlärt" beteende?

Vilket jobb du gör, stark och med superbra strategier varje dag. Har inte skrivit till dig på ett tag då måendet inte har varit så bra, men har inte fallit.. och kommer heller inte göra det i dag, har inga planer på att falla någon annan dag, men bäst är att lova en dag i taget ändå :)

Det här med positiva effekter från att sluta dricka, självklart finns de.. det blir bättre.. eller lättare kanske är mer sant. Det blir lättare att stå emot A, det blir lättare då man inte funderar på det x antal gånger per dag, livet blir lättare på många sätt, men inte på alla. Man blir inte lyckligare bara för att man slutar dricka. Man blir definitivt inte lycklig av att fortsätta heller. Men nu har jag ju bara varit nykter knappt en månad denna gången, men förra gången så minns jag att den stora förändringen kom inte när jag slutade dricka, eller den första månaden, utan när jag började jobba med mig själv... när jag tog upp och dissekerade spillrorna av mig själv. När jag började upptäcka vem jag var utan att vara bedövad av alkohol. När jag började drömma om en framtid och ta tag i saker som jag inte sett innan. Men det var min känsla, det är ju inte samma för alla.

Grymt jobbat i vilket fall, och grattis till ÖVER 2 veckors nykterhet

Först: Jag kommer aldrig gå tillbaks dit jag var. Det kommer jag inte tillåta.

Jag arbetar med mig själv i första hand för att bygga upp mig själv och bestämma hur jag vill att min framtid ska se ut. Kanske blir den med henne, kanske utan. Ett av de svåraste problemen är att hon är expert på att projicera skam och olust på mig. Så fort jag gör något som i hennes ögon är fel så har ett kroppsspråk och kommunikation som kan sänka mig rakt av. Skulle jag lämna henne så vet jag att hon kommer få mig att verkligen må skit och att det är mitt fel att hennes liv är över. Det är detta jag måste få bukt med, just nu får hon mig att ha dåligt samvete för vad som helst, lämnar jag henne kommer hon få mig att får dåligt samvete för det. Hur jag än gör kommer hon att ge mig dåligt samvete, det är nog bäst att ta den smällen rejält genom att lämna. Fast det är så svårt så svårt, trots att jag vet att jag måste. Jag tror jag går i någon slags väntan på att det skall komma en incident som äntligen gör att jag kan lämna utan dåligt samvete. Det har kommit fler såna som gjort att jag varit på gränsen, för varje gång jag nästan lämnat har jag kännt mindre dåligt samvete. Men fortfarande tillräckligt för att inte kunna genomföra det. Värst är att efter att vi försonats fortsätter hon som om inget hänt, allt hänger på mig för att något skall förändras.

Tack för att du skriver Sisyfos, det betyder mycket, Nu firar jag iallafall ännu en nykter dag, det börjar bli många på rad nu.....

--- för ditt svar och för att du hejar på mig :):) (Det kommer att behövas...)

Man renoverar badrum, kök, vardagsrum etc, men när hörde man talas om en renovering av sig själv? Det ska bli mitt fokus tillsammans med nykterheten. Jag ska renoveras från topp till tå ;). Tänker mig en sak per dag och jag har börjat med frisör och ansiktsmassage. För insidan blir det nyttig mat, vatten och läsa böcker (något jag inte har kunnat koncentrera mig på sista tiden)

Idag har jag även simmat och tränat för min skada. Ont som f-n, men jag är nykter i alla fall! Inte så mycket tankar på a, men fruktansvärt rastlös och en känsla av meningslöshet...

Kram till er alla där ute!

Till slut känns det nu bättre, efter ett par konstiga veckor. Speciellt senaste veckan har jag inte varit harmonisk alls. Hela tiden något som skaver och orosmoment och ångestkällor att hitta överallt. Fastän jag inte "har" något att oroa mig för, inte egentligen. Story of my life.

Men nu är det torsdag och en konflikt är löst, en vinst vunnen, en runda sprungen och ett varmt mål mat ätet (första ordentliga/lagade målet på hela veckan, jävlar vad ångest sätter sig i magen). Det känns inte jobbigt att vara ensam ikväll, vilket är lustigt för i förrgår och i går var det verkligen inte kul. Att det pendlar så..

Så fort det lyfter för mig så blir jag så mycket mer tacksam och lyhörd för världen utanför. Känner starkare kärlek för människor omkring mig, uppskattar små saker, liksom verkligen ändrar attityd. Någon som känner igen sig?

Hoppas ni slipper ångest där ute och har det bra mitt i (snart) juli.

Även idag har arbetstempot varit högt! ?? Det går med vindens hastighet just nu. ? Det mesta känns bra i mitt liv, jag är vansinnigt trött i dag bara. Vet inte om det är för att jag ätit superdåligt eller att jag har yogat? Känns ändå skönt att vara trött, men lite svårt att hålla styr på tankarna. ? är där och lirkar lite... Vem vet om du dricker lite, bara för att det är gott? JAG! ? Sen är ju ? där i mitt huvud oxå... varför bet jag inte i hop... då hade jag ju inte behövt vara ensam nu... för jag är ensam såååå ensam och han lär ha det sååååå bra med sitt x som jag är övertygad om att han träffar igen. OCH?! Vad bryr jag mig om det?? Bort bort bort dumma tankar. ?

Nä, nu lät det natt-svart och det är det inte! Det är vitt och ljust och jag älskar mitt nya liv, långt bort från ? och ?. Låt mig nu bara fortsätta framåt, tydligt och bestämt. Fortsätta framåt på den väg jag valt och se vart den bär.

Jag har varit grymt duktig hittills, nu kommer ett eld-prov en ensam helg. Men det klarar jag ?? nu Vikings och sen sooooova. Så skönt ska det bli. ?

Idag har jag valt att vara nykter, sjukt bra val! ??❤️