Senaste kommentarerna i forumet

Ännu en dag nykter här. Vardagarna är lättare än helgerna då jag har mina rutiner. Har huvudvärk i kväll, så ska gå och lägga mig tidigt.

Grattis till dina 4 månader. Läst din historia och blir inspirerad att fortsätta på min nyktra väg (7). Tack

Förra veckan drack jag cirka 11 glas vilket betyder att jag nådde mitt mål. Jag drack cirka 1,5 glas per dag vilket är lagom. Jag har styrketränat 3 gånger förra veckan eftersom jag bara tränade en gång veckan dessförinnan.

På valborg smsade två kompisar mig och frågade vad jag hade för planer inför kvällen. Jag svarade att jag skulle träna på gymmet eftersom jag brukar göra det på torsdagar. När jag åt middag innan träningspasset fick jag fruktansvärt mycket ångest och blev sugen på vin. Jag stod emot suget och gick till gymmet som planerat. Jag körde ett hårt träningspass eftersom jag hade väldigt mycket energi. Efter halva passet fylldes min kropp av lugn, glädje och välbefinnande vilket var en underbar känsla. Jag är glad över att jag gick till gymmet istället för att gå ut och festa med mina kompisar.

Hej Andrahalvlek!
Jag drack alldeles för mycket förra veckan och jag kommer därför att skjuta upp helnykterheten med 10 dagar eller mer. Ja, det hoppas jag på.

Hej Se klart!
Ja, verkligen. Jo, alkohol genomsyrar hela samhället och förtärs av många individer. Ja, det stämmer. Jag kommer att fortsätta att skriva här när jag blir nynykter. Okej. Ja, jag är väldigt ung och har ett långt liv framför mig. Under hösten är målet att ha en låg alkoholkonsumtion och fokusera på studier, jobb och träning. Jag vet att jag inte kommer att ha tid eller energi att dricka de mängder som jag har gjort under vintern och våren. På senare tid har jag mest druckit alkohol hemma men gått ut under helgerna. Det sociala umgänget på barer är inte det stora problemet utan det är främst slentrianmässigt vardagsdrickande nästan varje dag. Tack! Detsamma. Jag lyssnar gärna på dig som har mer livserfarenhet. Jag kanske inte kommer att hålla med om allt men jag kommer att ta det i beaktandet.

Missbruk i rakt nedstigande led känner jag igen, av 6 syskon blev 4 alkoholister, en har ett riskbruk av alkohol och en är nykterist. Snuset kommer definitivt få stanna kvar under läppen, som sagt, en sak i taget och en dag i taget. Ha det gott

Tack själv,du är också bra.
Så skönt att vi kan dela glädje och sorg här.
På forumet är jag aldrig ensam.?
Det är alltid någon som lyssnar, nånstans.
Kram Pilla

Tar till mig köpläge-tipset! ?

Jag tror man ska göra det i lagom dos. När mina tre vita månader började, hägrade påsken med vin och lammstek, öl i solen.
När påsken väl kom drack jag två a-fria öl och hade världens bästa helg. Det är som mycket vi är oroliga för- innan. Väl där, är det minst ok. Som bäst är det, superbra. Nästa steg var Valborg, åh tråkigt att inte dricka. När den inföll var jag nykter, lugn och nöjd.
Nu vet jag säkert att midsommar blir mysigt. Men troligen inte sent och helt säkert inte bakis.
Framåt i lagom fart och utan att vara orolig är mitt tips!

Vill bara säga hej och funderar på var du är. Jullan

Sonens sista praktikvecka. Nästa vecka får jag sovmorgon! ??

Ikväll har jag varit på möte igen. Luften går ur mig och sinnesro infinner sig redan när jag slår mig ned i lokalen. Känns fint. ?

Tre veckor är stort och som du hållit farten genom veckorna, så härligt att läsa. Blir glad att hitta en odlar-kompis! Jag bor nu (och jobbar från) vårt landställe där jag har trädgård som jag inte hunnit med så bra tidigare år. Även om jag verkligen gillar att greja runt, gräva, fixa. Men i år har jag sått så mkt frön! Helt ljuvligt och faktiskt något som känns som det tar udden av tankar på alkohol. Varje morgon och varje kväll, kikar jag och duschar och flyttar runt dessa små pytsar. De har bättre hygien och omvårdnad än jag själv...??
I stan har jag bara en liten balkong, så det här är en ny sorts frihet och upplevelse. Lycka till med dagarna nu, följer dig! Kram.

...för att du är säker. Jag har just kommit hem från en lång dag.
Jag tänker att musik är hållande ( vet att jag som ung intervjuade en psykiatriker som berättade att hon spelade viss musik för barn som förlorat sina föräldrar )
Musik är ju ofta banal och banal musik är kanske Debussy - Suite Bergamasque ( stavning?) Men det är ändå mitt tips.
Ska skriva mer i morgon - läst många trådar här och tackar för alla!

Så har jag då X antal nyktra dagar, och jag bryter ihop, klarar inte att må så, så nu tar jag en öl! Mår så jävla psykiskt dåligt av att vara nykter & drogdri, så less på att läsa alla sagohistorier om hur bra alla andra mår.. Jag mår SKIT när jag är utan alkohol och droger!! Är detta tacken jag får för att jag varit duktig, att må såhär?! Jag klarar ju inte av "det riktiga" livet utan att gå i bitar! Jag får välja mellan att: * vara utan droger och alkohol och vara ett VRAK psykiskt, gå och lägga mig tidigt som attans och gråta mig till sömns, se och känna mig jävligt fräsch visserligen, men vad har jag för det när jag mår så Eller: * vara lite smårund och smålullig dagligen av diverse substanser och sucka över hur jag kunnat haft det, men ändå ta mig igenom dagarna.
Kan det bli såhär de första veckorna/månaderna, men att det kommer bli bättre? Eller ska jag söka hjälp för att jag inte klarar av livet som det är, kanske undersöka hormonella orsaker? Psykiatrin har aldrig gjort ett skit för mig, så nämn inte dem är ni snälla!

Då har veckan gått och arbetat idag. Det gick hyfsat, på hemvägen for ändå tanken och ett sug genom magen, en sväng till bolaget, ett glas vin efter jobbet.....egentligen inte alls svårt att parera. Så dag 7 avslutas med tv, gubben och ramlösa. Keep up the god work. Kramar

Jag är också inbiten nikotinist. Först cigg från 14 till 32, därefter snus. Vågar inte tänka tanken att sluta ens.

Hej, för ett par månader sen så tillbringade min mamma ungefär en månad på ett behandlingshem för alkoholberoende, efter att jobbet ställt ultimatum om att åka dit eller förlora jobbet. Redan första veckan efter att hon kommit hem hade hon druckit lite vin som jag hade i en box i mitt rum (jag o mamma bor i en villa tillsammans i västsverige, jag pluggar på universitet i gbg och har inte råd att flytta hemifrån). Jag var ganska sur att hon druckit igen men orkade inte riktigt bry mig, och de senaste veckorna har hon inte druckit nånting vad jag vet. Jag har inte haft någon alkohol hemma sen hon tog mitt, men i lördags så hade jag en box vin hemma som jag skulle ta med till mina kompisar helgen efter. Jag hade gömt boxen för säkerhets skull och berättade inte att jag hade det hemma alls. Jag sov hos min pojkvän natten från söndag till idag, och när jag kommer hem märker jag att nästan hela boxen är slut. Även fastän jag tagit henne på bar gärning att dricka nästan allt på en kväll så förnekar hon och säger till mig sen att hon inte gör det för att såra mig. Jag vet inte vad jag ska göra för att få henne o sluta? Hon har redan vart på ett av Sveriges bästa behandlingshem men det verkar knappt ha hjälpt någonting.

Ska gå med mina 2 äldre utflyttade syskon på något ställe för anhöriga till alkoholister. Vad kommer jag lära mig där? Och hur ska jag bete mig när hon har druckit? Att bli arg, ledsen, vara förstående, förlåta etc har jag försökt men inget hjälper. Kan tillägga att hon haft problem med alkoholen i 6-7 år men att det är de senaste 2 åren som det blivit illa. Känner mig mest apatiskt just nu, vill ha tips på hur och vad jag ska säga till mamma när hon dricker. Tack på förhand:)

Skickade detta som fråga men känner att jag nog också kan få hjälp av er här

Hej
Har följt din tråd och tycker du är fantastisk. Har en släkting med alkoholproblem och skulle verkligen vilja läsa resten av din historia, det du kallar förfallet. Tror det kan ge en del insikter.
Håller tummarna för att du ska fortsätta att må så här bra, ger hopp att läsa.?

???

Idag har första suget kommit, inte bara efter dryck men att bara falla igenom, mat eller dryck eller vad som helst. Har nog varit på gång ett tag då frugan verkligen malt ner mig sista dagarna. Vad jag än gör så klagas det och hon försöker hela tiden få mig att få dåligt samvete. Tar jag en kopp the klagar hon på att hon inte haft tid att ta en kopp the, går jag ut och går så klagar hon på att hon inte haft tid att gå ut och gå...... Orkar inte mycket mer av att hela tiden ha någon som påpekar att något skulle gjorts annorlunda eller inte alls. Nu vill jag gå ut och ta en riktig långpromenad, men känner att hon vakar över mig som ett svart moln och så fort jag skulle ta på mig skorna kommer det klagas på hur jag kan ha tid att gå ut och gå. Men det som fick suget att verkligen slå till är att ungarna hade kvar en korv efter att de ätit tidigt, jag åt den och hela kroppen gick in i ett sug efter att äta eller dricka, fort. Har gjort mig en kopp the men kommer behöva gå ut och gå så fort den är uppdrucken.

Paraoxetin är bra mot just ångest. Och Venlafaxin som jag bytt till pga viktökning. Det är största problemet ? Vet inte vad det är i medicinen som syns direkt på vågen.

Men som jag brukar säga: ”Hellre vara tjock och må bra än att vara smal och må förjävligt”.

Men det är en tuff fas inledningsvis. Oftast mår man sämre när man sätter in, sätter ut och höjer/sänker dosen.

Men utan den medicinen hade jag aldrig fixat mitt mående. För mig var det som gips på ett brutet ben.

Men jag hoppas som sagt kunna sluta med medicinen nu när jag har slutat dricka alkohol.

Pulshöjande aktiviteter är bra mot ångest också!

Kram ?

Det känns som om känslorna i nykterheten smyger sig på lite sakta, men när de väl kommer blir de väldigt kraftfulla. Och stannar längre. De känns mer genuina.

Kram ?

Min sorg
är förlusten över Alkohol. Att jag aldrig mer kan dricka. Sorgen är djup. Alkoholen har gett mig fantastiska upplevelser. Jag är hyperkänslig och kan känna av människors magnetfält (Aura) i redlöst berusat tillstånd på gränsen till medvetslöshet. Alkohol öppnar upp min själ så att jag får kontakt med och känner av närvaron av universum (helheten att allt hör ihop). Alkoholen har fått mig att förstå saker jag aldrig annars skulle förstå. Jag sörjer förlusten av min kärlek till alkohol och att jag aldrig mer i hela mitt liv kan dricka inte ens en droppe mer.

Ryggsäcken blev för tung till slut. Jag som trodde stenhårt att jag skulle kunna dricka livet ut. Efter 18 dagar i nykterhet är jag fortfarande skakig/fladdrig men vet att det går över med tiden. Tiden läker alla sår (eller rättare sagt så börjar man tänka på annat). Det är när jag varit nykter en längre tid som jag börjar om igen. Då känner jag mig stark, så stark och jag är övertygad till 100% att jag kan börja om. Så stark som man blir när man gått igenom helvetet med abstinens, skuld och skamkänslor. ångest, nerverna på helspänd.

Tack för att jag får möjlighet att tömma mig själv här i det här forumet och att ni förstår.

Så glad att jag baxade mig upp tidigt i morse och hann liksom fånga dagen innan den överföll mig.
Fin morgon, trött nu. Stolt och glad över det jag kämpar med och åstadkommer. Både nöd och lust. Både när det kommer till jobb, men också med min nykterhet. Rena och klara känslor som en fjällbäck.
Skam och skuld är stillastående och unket vatten. Stor skillnad.
Jag undrar om vi kan ens är förmögna att känna oss stolta över någonting när vi dricker?
Så stolt som jag är idag har jag nog inte varit på många år, vilken häftig känsla!

Jag hade träffat en ny man å blivit kär, vi har sett i 2 månader å jag har sett att han dricker öl och jag har berättat att jag var haft ett problem. Efter min skillsmässa började jag dricka och det var mängder å mina barn fick ta hand om mig. Men jag kunde sluta men kände när kan jag ta ett glas igen. Men göra en historia kort, jag har inte druckit nu på ca 1 år och det har gått bra men så träffade jag denna man och i lördags kunde jag inte säga nej till en öl som blev 3 st å sen gick vi ut på krogen. Där jag tog en grogg som blev 3 st, min kille lämnade mig ensam. Jag var jätte full så jag fick hjälp av snälla människor å ro gå taxi så jag kunde ta mig hem, men min 16 år son fick hjälpa mig in och sen igår blev det utskällning från mina 4 barn som har tagit avstånd nu. Vet ej hur jag ska få dom tillbaka men jag har tagit hjälp nu så jag inte ska dricka mer så jag kan få mina barn tillbaka.
Å killen jag var kär i har jag dumpat. Nu förblir jag singel å ska bli bra.
Tack för mig

Läste den också, alldeles nyligen på rekommendation från Kaveldun.
Hans citat ”En dag ska vi alla dö, men alla andra dagar ska vi leva” är verkligen en bra påminnelse.
Ett annat liv är också en titel som många av oss kan relatera till.
Och Charlie, ditt samvete kan ändå vara vitt som snö då det var en nykter försovning. De andra har iaf jag upplevt och de brukade sitta i hela dagen.
När vi lägger oss energin på det vi kan påverka blir vi inte bara simpelt gladare utan också kraftfulla. Det ordet gillar jag, så jag övar mkt på att hålla mig inom ramen för det.
Ha en fin kväll!