Senaste kommentarerna i forumet

Tack så mycket vill jag säga.
Så fin läsning om din resa att ta hand och respektera dig själv. Det är en lång resa att förändra sig själv och sitt beteende har jag märkt.
Jag har nyss startat min process efter 10 jobbiga år med alkoholen som tog lver min man. Det är nu 2 månader sedan jag flyttade och det är svåra dagar och bättre dagar. Att läsa om dig kändes fint och bevis på att det finns hopp.
Kram Azalea?

Nu har fastnat har igen. Kommer inte ivag till återvinningen i dag heller, men skit samma. Jag tror jag behöver sitta har i forumet tillsammans med er och lasa om era olika erfarenheter och vagar till ett nyktert liv. Kanner igen mig i en del, inte annat. Oavsett, ar ALLA delade erfarenheter i detta forum GULD varda för mig! Jag har haft en lattare förkylning med feber fram och tillbaka senaste veckan. Aven huvudvark som ar lite extra trist att bara på just nu kanner jag. Nu ska jag fortsatta med mitt program har på AH. I morgon jobb. Inte störtkul men då får jag en valbehövlig cykeltur ToR till jobbet i alla fall. Fortfarande nykter och inget sug. Tankarna ar i ordning. TACK till er alla!

Förstår att det måste vara fruktansvärt oroligt för dig.
Kram?

Du har kommit jättelångt och 2020 ska bli ditt och vårt år.
Vi är då många som kämpar varje dag med skuldkänslor men vi får inte ge upp för vår egen skull.
Kram Azalea ?

Hej Heimdal!
Har ar det fortsatt nyktert och annu inget sug. Just nu har jag fastnat i det har forumet. Har barnfritt och inga skarpa planer så det får bli så tanker jag. Jag behöver tid för att lasa om era erfarenheter och olika strategier för ett fortsatt nyktert liv. Jag har huvudvark varje dag. Ovanligt för mig. Har haft lite feber och lattare förkylning under julen så det kan ju hanga ihop tanker jag. Ingen traning har kommit igång annu… Jag funderar också en del på att jag ska prata med min 14-åring nar han kommer till mig nasta gång. Jag vill beratta för honom om hur jag planerar att göra för att fortsatt vara nykter. Jag vill presentera min plan för honom för att han ska kanna sig trygg och slippa gå och fundera på egen hand. Jag vill också prata med honom för att han ska veta att jag vill vara öppen med honom. Skams fortfarande otroligt nar jag tanker på vad jag har gjort. Jag måste brotta mig igenom den skammen genom att vara öppen med mitt barn. Det ar nog det enda sattet vi kan "reparera" skadan (om det nu går). Hur går det för dig?

se era peppande kommentarer när man kommer hem efter en vecka utan uppkoppling. Kram till er alla, och särskilt till de jag lärt känna personligt på träffen förra året. Så kul att se att ni är i fighting mode fortfarande! Strulan, Charlie70 och svagis, kul att ni tittar in i min tråd.

Nu är Fibblan back on track igen! Tack Gud, (typ inte troende men iaf?) tack mig, tack alla kloka människor här och tack DIG! Som ju förstås är inberäknade under alla kloka människor här..?! Antar att jag ville göra distinktionen, för att passa på o rikta ett särskilt tack till dig?! Jag är inne i en summera året process och i denna vill jag passa på o skriva till dig och tacka för ditt stöd. Du lyckas förmedla värme och allvar och humor i en härlig mix. Och du utstrålar sådan stabilitet och lugn, och under året som gått minns jag särskilt en period när jag typ desperat ropade på din hjälp. Vet inte om du minns, men för mig var det guld värt att du mötte upp då?! Även ditt inlägg nu senast när jag snubblade till igen.
Så, ett stort tack till dig Ironwill för den stöttning jag fått på min nykterhetsresa detta år?! Hoppas du vill fortsätta hänga här
under 2020, och dela med dig av din klokskap och dina erfarenheter ?! För oss newbies, är det verkligen en tillgång ?!
Var ett tag sedan du skrev i din egen tråd, men jag hoppas att det inte inneburit en svacka.. Var fantastiskt härligt o höra om hur de positiva känslorna nästan överrumplade dig i slutet av nov.?! Hoppas de hållit i sig??❤️!
Även om vi vet att inga känslor
varar för evigt..?. På gott och ont förstås!
Jag är på väg upp igen som du kanske märker..
Önskar dig ett gott slut och den bästa av början på det nya året✨?✨!
Ta hand om dig?!
Kramar!
/Fibblan ?.

Jag gör som du Strulan, använder slutet av året till reflektioner över det som varit och med tankar på det nya krispiga vi har framför oss☺️! Känns tryggt och stabilt när jag tar del av dina tankar! Du är helt grym??! Tänk med vilken stolthet du kan lämna 2019 bakom dig?! Den resa du än en gång gjort✨!
Känner igen allt eller inget mentaliteten, så tänker för egen del också att hålla foten på bromsen, som en viktig del, när tempot rasar igång igen..??!
Hoppas du vill fortsätta hänga här, så kan vi kanske hjälpas åt att möta nästa år med klokhet, ödmjukhet och lugn???!
Önskar dig ett gott slut och den bästa av början på det nya året✨?✨!
Kramar!
/Fibblan ?.

Tack för svaret! Är precis som du beskriver jag har velat sluta så länge men klarar helt enkelt inte av det. Känner att jag behöver en extra barriär som kan hjälpa mig att härda ut när det värsta suget kommer.. är väl mest biverkningar man är rädd för men inget kan ju vara värre än biverkningarna av alkoholen tänker jag.. skönt dock att höra att du verkar klara dig bra. Har en förstående fru som försöker hjälpa mig att klara det här och jag hoppas på att kunna ta hjälp av henne så att man verkligen tar medicinen som det är tänkt även under en mentalt jobbigare period. Sen måste man väl helt klart försöka hitta något sätt att komma ut nykter och drogfri utan medicinen i slutet..

Det blev varianten att hon nu plötsligt är bästa vän med ungarna och försöker frysa ut mig. Tyvärr är ju de för små för att förstå vad hon håller på med, det driver mig verkligen till vansinne att hon blandar in dem i sina psykiska spel. Nu är hon ute igen men antar att när hon kommer tillbaka kommer hon börja baktala om mig för barnen och försöka få dem emot mig.

Visst är det härligt att alla trots allt hänger i❤️! Olika takt som du säger FinaLisa, men ingen har gett upp! Så glad att jag tog chansen och att jag fått åka med på tåget ?! För en del har det gått som på räls ?, och för andra har det blivit små avstickare ut på den kalla perrongen..?brr,
- klart man vill in i värmen igen??!
Tack till er båda som stabilt tuffar vidare ?! Det är bara att haka på, än en gång☺️!
Kram?!
/Fibblan ?.

Vill bara titta in och säga tack för dina uppmuntrande ord hos mig, när jag var under isen där ett tag..❤️?!
Jag håller med Ensam och Vinäger☺️. Kan tänka mig att du gör starka intryck på de du möter IRL också?! För mig har det varit en lisa för själen att ta del av dina ord, såväl allvarliga som skojiga?!
Hoppas du vill hänga här länge till?!
Jag är på G igen (?!) Härligt o höra att du mår bra och att kreativiteten och lusten att skapa på olika sätt letat sig tillbaka till dig igen??!
Önskar dig ett gott slut och en riktigt bra början på det nya året✨?✨!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Tänkte också bara säga att det inte alltid varit såhär för mig. Det har kommit på senare år när jag druckit allt mer. Så det brukar komma smygande.

Hej!
Det du beskriver verkar för mig vara ångest och inre oro istället för abstinens. Jag är ingen läkare alls utan det är bara mina personliga erfarenheter. För jag får extrem ångest efter jag druckit. Alltså inte direkt efter eller när jag dricker utan när alkoholen försvinner dagen efter. Och kommande dagar.
Det är väldigt vanligt att man får det i olika grader. Speciellt om man kanske innan fått ångest på en bakfylla för att man gjort något dumt. Alkohol triggar ångest och oro hos alla människor. Därav namnet bakfylleångest. Om man redan har en gnutta ångest eller inre oro/stress i sig innan så blir det självklart värre.

Så här ser det ut för mig. Oavsett hur mycket jag dricker eller under hur många dagar.

Dag 1-jag slutar dricka.
Dag 2 - Bakfull om jag druckit mycket annars inte. Men huvudvärk. Tryck över bröstet och inre oro. Svårt att ta mig ur sängen/soffan. Hemska tankar. Kraftiga hjärtslag och svettningar.
Dag 3 - Ångest och tryck över bröstet. Men det kommer i vågor. Kan få spritt i benen. Vill inte stå still. Vankar av och an. Kan få kraftiga känsloutbrott. Tankar som snurrar.

Detta brukar fortgå i cirka 5-7 dagar innan det klingar av.
Ju mer jag druckit desto värre blir symptomen.

Det som jag märkt hjälper för mig är att försöka hålla min hjärna sysselsatt. Med målning, läsning eller annat. Då lättar det lite.

Kram

Ja, jag behöver inte längre tvivla på ifall jag är beroende eller inte. Det är glasklart. Kram till dig! ?

går på antabus, litar inte på mig själv. Två gånger varje vecka går jag till vårdcentralen och får min tablett. Nu nykter i fem veckor, och trivs så bra med att slippa alkoholen. Kommer att gå så länge jag behöver, minst ett halvår till att börja med. Har inga biverkningar av antabus. Från början kan man bli lite orolig i magen, men det går fort över. Rekommenderas om du vill slippa tänka på alkohol. /Fenix

Jättebra att få repris på detta viktiga inlägg från dig!
Du är så bra på att formulera problemet så innehållet går rakt in i både kropp och själ.?
Ha en fin söndag ?
Kram ?

Tack. Önskar dig det samma.

Vi har gjort 9 oros anmälan sedan hösten 2017, och det har inte hänt någonting. Problemet är att vi inte vet vart han har tagit vägen. Om vi har tur så är han på behandlingshem. Vi fick be hyresvärden gå in i lägenheten och se om han låg död. Han blandar alkohol och amfetamin.
Han har inte varit på jobbet på ett bra tag säger Hans arbetskamrater. Arbetsgivaren har gjort hembesök och oros anmälan.
Det som är jobbigt är att det går så mycket rykten.

Vill bara önska dig Ett Gott Nytt År. Hoppas nästa år blir bättre.
Kram?

Så mycket jobbigt för dig Azalea. Vad du får kämpa. Hoppas det nya året blir ditt och att allt blir bättre.
Gott Nytt År?

Igår gjorde jag det igen. Drack vin. Tappade kontrollen. Jag är sjuk. Måste ta mig tillbaka till AA. ?

Ja det är inte lätt. Jag försöker också bli fri från skuld. Det är en kamp.
Hoppas nästa år blir vårat år. Vi alla här inne.
Gott Nytt År 5barnsmamman

Det är mycket i din berättelse som jag tar till mig. Välkommen hit. Det är så skönt att skriva av sig här och få många kloka ord. Du som gått igenom, så som jag, att lämna en man som dricker, kan säkert bidra med mycket på den här sidan. Jag lämnade min man för 8 månader sedan. Det är en kamp, fast inte akut med gråtattacker längre. Jag försöker också jobba med mig själv. Ta ansvar för mig och att tänka det tar tid.

Värsta ångest dagen i dag, firat jul ihop med min man å mina barn. Tar riktigt på krafterna att vara i hans närhet å jätte jobbigt att komma hem i huset, saknar det jätte mycket, men vill så gärna för barnens skull att de funkar. Men riktigt svårt när han hela tiden tar upp å vill diskutera å älta vårt förhållande och om hur mycket han vill att jag flyttar hem.

Känns som de inte spelar någon roll hur mycket jag förklarar varför jag valt att gå eller hur jag känner så får han mig hela tiden att känna skuld över mitt beslut.

Är på det klara med att jag inte vill ha honom tillbaka men gör ändå så fruktansvärt ont i mitt hjärta.

Skall reda upp alla bank affärer å skilsmässa osv själv efter nyår då han ff säger att det är jag som får fixa allt om det är det här jag vill.

Känner mig ensam i allt. Önskar så att nästa år blir mitt år där jag kan få lite medvind i mitt liv.