Senaste kommentarerna i forumet

Tack Berra
???

”Skål! Ta mig fan” är riktigt bra. Spot on liksom. Lyssnar på den för tredje gången nu.

De sista två gångerna har jag haft den som insomnings-ljudbok. Ställer timern på 30 och lyssnar aktivt tills jag somnar. Vinn-vinn!

Keep up the good work!

Det var en fin idé Rosa! Ska på riktigt unna mig vackra blommor såhär en måndag. ???
Tror att det är just så vi ska stärka oss själva. Unna oss allt gott!
Kram

Tack Vinäger, det var fina ord! <3 <3 <3. Idag är det ny permissionsdag och svackan hänger dessvärre kvar. Nu har det varit några riktigt jobbiga dagar med ångest och jag pendlar mellan att försöka blunda för känslorna och fokusera på mina rutiner till panikkänslor. Idag har jag känt mig på gränsen till gråtfärdig, glädje och meningen med allt har fullständigt försvunnit.
Det är så obehagligt hur fort det kan växla över helt utan logik och det blir extra problematiskt nu när jag måste vara ledig själv på vardagar eftersom min son inte får vara på förskolan, då blir han också drabbad av mitt mående och samvetet blir så jäkla tungt. Stackarn har suttit framför TV'n hela dagen medans jag vandrar runt i mina tankar. Nu kom tack o lov storsyster hem från skolan och de har redan börjat leka på andra våning, känner att det får mig att slappna av direkt när han fick någon att vara med.
Måendet och att vara hemma själv med barnen får mig att minnas förra sommaren då jag gick på vita knogar och mådde skit. Det värsta är att situationen kommer bli likadan denna sommaren för min fru har varit tvungen att byta jobb och fått en ny sommartjänst..
Jag är fortfarande inte orolig för alkoholen, jag är nog mest orolig för vilken sommar mina barn kan få om jag inte mår bra men nu får jag försöka släppa katastroftänket och ta en dag i taget!
Känns bra att jag har nästa tid hos Psykologen denna veckan i alla fall och kunna lyfta denna rädslan och hur det varit de senaste dagarna. Känns lite bättre att ha skrivit här en stund också. Kram till er mina läsare!

Att tappa greppet, jag tror att det kan vara en gåva att hamna där, om en stannar upp och tar tag i de viktiga delarna i livet, som du gör nu.

Jag utreds äntligen för adhd och ser hur svårt det kan vara när de vanliga rutinerna slås ut med det som sker i vårt samhälle. Hur min pms gjort sig påmind och hur rörig jag kan vara.

Jag ville lämna detta forum vid ett tillfälle och det är typsikt mig att tänka drastiskt. Mitt ex har hört av sig och vi fick ett fint samtal. Han har slutat dricka, sedan kanske 6 veckor och jag är glad för hans skull, men jag frågar inget om det. Jag vet inte om "sluta" innebär sluta som i en paus, ett slut för en viss tid, eller ett slut för alltid. Jag behöver inte veta det. Jag behöver inte ställa de frågorna längre. Det tror jag är friskt.

Jag vet bara att jag svarade i telefonenen då allting har förändrats i och med coronas framfart.

Han åkte ambulans igen och det blev en påminnelse.

Jag tänkte imorse, när jag borstade tänderna, att jag skulle skriva några rader om mina tankar som jag hade då. Jag tyckte att de var kloka. Jag insåg att det spelar ingen roll vilken motgång en människa drabbas av. Jag tänkte att tack vare att jag levde med en alkoholiserad man så var jag tvungen att upptäcka mindfulness och idag så hanterar jag situationer på ett sätt jag inte hade kunnat drömma om. Tack vare mitt ex så har jag massor av kunskap om att förhålla mig till hur livet är. Jag hade inte utbildat mig inom mindfulness om inte min värld var i sådant kaos som det var.

Att förlora greppet, eller nästan gå under kan vara en räddning.

Jag ska bara stilla mig nu. Sitta i meditationer och landa i nya rutiner och arbetsuppgifter. En sak är jag väldigt tacksam för och det är att det är oerhört viktigt att sortera runtomkring sig, både bland saker, uppgifter, jobb och människor.

Att ta hand om sig själv så mycket som det går och att se allt som behöver arbetas med som övningar och upptäcka saker och ting som det är. Det är ganska spännande och intressant. Tror att du kommer se mycket mer när du pratar med en terapeut om just detta.

När jag går till skogen och ser vitsipporna idag så tänker jag också på att du vilar ögonen på dem.

Ibland tar jag med mig en termos med kaffe eller en frukt till mina skogsbad. När det blir varmare ska jag ta med mig mitt skissblock och teckna något som jag vilar ögonen på, sittandes på backen och luta min rygg mot ett träd inne i skogen bland mossa och blåbärsris.

"En utomhus natt i månaden" Så inspirerande. Vad innebär det för dig. Sover du i tält i skogen eller ligger du bekvämt i en hängmatta i din trädgård under ett varmt duntäcke? Svara om du vill. Oavsett så inspirerar det.

Ta hand om dig!

Du är så fantastisk! Kram Saskij

tack för ditt svar! ang. programmet, okej, det låter ju toppen! Jag läste lite i din tråd och vad som gjorde att du bestämde dig för att agera på ditt drickande, och hur din man varit drivande.. det låter jobbigt minst sagt. Jag hoppas du känner dig motiverad utifrån ditt eget initiativ (det som du planerade innan han "ställde ultimatum") och att det inte blir en för stor stressfaktor att också ha relationen att tänka på. Precis som mig verkar du ha det där "vanedrickandet" (jag brukar kalla det slentrian, för det känns som ett drickande jag bara gör utan så stor reflektion).

Ang mitt leverne och hur jag tänkt mig från o med nu - du har nog helt rätt, man mår väl alltid bättre helt utan alkohol, det är ju inte direkt något man behöver. Nu har det bara gått två veckor sen jag bestämde mig för att lägga om mina aloholvanor (som sagt minska/få balans, inte sluta) men jag måste säga att jag märker en jättestor skillnad. Jag mår bättre, sover bättre, har mindre ångest, känner mig mycket mer "in check" med kroppen och psyket, inte lika svängig, får lättare att ta hand om mig själv överlag osv osv. Jag sätter också ett pris på att ha möjlighet att välja vin till maten eller ett glas bubbel med mina vänner vid de tillfällen som jag tycker det "ger något extra". Och det är detta jag vill uppnå, att kunna göra skillnad på "slentrian" och "värde" och göra medvetna val.

Jag håller med dig (och andra) som tycker att man borde "skala av allt" eller ta en helt nykter period osv och sen bygga ihop sig själv igen och addera saker. Men jag har provat det, och blev bara extrem och sjuk av det tänket. Förstår att detta kan låta som en bekväm ursäkt, men jag tror att detta fungerar bäst för mig. Nu när jag väljer saker som handlar om min livsstill - ätande, drickande, tränande, sovande - så tänker jag "hur vill jag ha det på långt sikt, är detta något jag kan hålla?". Det tycker jag funkar som en guide där och då till tankar som exempelvis "ja, jag vill kunna dricka rött vin till middagen, så jag gör det idag, men sen inte igen på en vecka". osv. Än så länge är jag pepp på denna approach, dessutom håller det "svart-och-vitt-tänket" på avstånd!

Så, vad som hade hänt om jag inte drack rödvin till middagen? Inget alls. Men jag hade känt att jag avstod något. Jag hade känt mig lite ledsen över att återigen vara den "med problem" som ska "avstå" (som sagt har detta varit en låååååång histora för mig gällande mat). Jag vill kunna äta lasagne med gott vin till precis som övriga familjemedlemmar. Och det kunde jag! Sen dagen efter (igår) är vardagsordningen återställd, dvs jag lever vidare utan alkohol i min vardag.

Det är okej om det framstår som surrigt och onödigt krångel för andra. Men jag tror på det och väljer att testa, funkar det inte får jag erkänna mig besegrad och köra plan B, C, D... :)

Är ju bra Lim..Tycker du tänker helt rätt..Det är så skönt att äntligen få leva ett sådant liv man vill ha..Så svårt att se brister och det dåliga med ens liv när man är mitt i det..Ofta blir det inte ett ras, utan alkoholen tar större och större plats i vår vardag.Vill då inte partnern förändra sitt sätt att leva, så får man själv försöka ordna ett värdigt och friskt liv med barnen..De ska va gott att leva?????

Jag känner igen mig hur tänker. Jag har själv funderat på vad jag har för typ av beroende. Jag har inte kommit fram till något annat än att jag ibland över konsumerar öl och vin. Dricker aldrig starksprit eller whisky. Känner inget sug kan lätt avstå alkohol. Kan umgås nykter med mina berusad kompisar och kollegor. Jag har tidigare använt alkohol som bränsle för jag blir pigg av nån bira/vin. Jag har aldrig smygsupit. Har ett jobb som periodvis är extremt stressigt och krävande. Har använt alkohol som belöning. Jag försöker hitta balansen och hantera alkohol på ett kontrollerat sätt. Jag vet dock innerst inne att jag mår bäst av att skippa skiten.

Gött att du har avbeställt! Forumet är ju perfekt för att verkligen kunna skriva vad man känner och få pepp och hjälp av andra, helt anonymt. För kompisar kan man berätta sedan när man har varit nykter ett tag. Man kan ju också välja att aldrig berätta för någon att man har lagt av eller orsak till det. Dock tror jag att det blir jobbigt i längden att alltid behöva hitta på en "vit lögn" eller "smyga" med att man inte dricker.

Själv sa jag inget till någon annan utanför det här forumet förrän på dag 41. Förutom min fru då, som jag berättade för på dag 1. Man kan vänta tills det känns bra att berätta, och till vilka man berättar för, och hur mycket man berättar väljer man själv. Jag har valt att berätta den "verkliga anledningen" för min närmsta släkt, och nära vänner och kompisar, när det blir tillfälle helt enkelt. Till kollegor och bekanta säger jag bara nej, tack jag dricker inte, eller, jag har lagt av för jag mår bättre av att inte dricka.

Har bara upplevt det positivt, ingen har ifrågasatt och jag själv har aldrig skämts för de jag har berättat för.
Tvärtom är det flera stycken som säger, Åh vad bra att du inte dricker, jag borde också dra ner/lägga av med alkoholen.

Nu skrev jag lite extra här, som jag egentligen borde skriva i min egen tråd, men har sett att det är väldigt många här som oroar sig i onödan för det här med att andra ska få veta eller att berätta för andra. Som sagt, här på forumet kan man berätta allt, och utanför forumet berättar man det som man tycker känns bäst. Men att försöka "ljuga" för andra blir onödigt jobbigt i längden.

Ha det bra!

Kram

Ja, jag är med dig hur du tänker! Har en annan fundering: Vi som inte dricker varje vecka, inte varje helg men NÄR vi dricker så hamnar vi ibland snett, som jag. Blir för mkt, ångest, dumma val man får ta konsekvenserna av. Men så kan drickandet likväl sluta lagom, utan ångest, utan baksmälla. Hur ska man tänka då?! Vad är man? En periodare som måste sluta tvärt? Hur ska man förhålla sig?

Det låter som att du under lång tid levt i anspänning. Så fint att du hittat hit och kan känna att du inte är ensam. Forumet är stort och här finns många berättelser och mycket erfarenhet. Tråden du skrev i nu har inte varit aktiv på ett tag, du får gärna starta en egen tråd (högst upp i högra hörnet) då ökar också sannolikheten också att du får fler svar.

Att känna sig ensam som anhörig i en relation som sakta förändras av alkohol är betungande, ditt val att skriva här kanske är ett viktigt steg för dig just nu? En ny väg mot "fastare mark"? Handlingskraftigt!

Välkommen igen
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Att en av oss lämnar är nogenda vägen framåt, men jag är väldigt orolig för att ta nästa steg då jag vet hur hon fungerar och så fort jag är "fienden" kommer hon göra allt för att mitt liv ska bli så svårt som möjligt. Hon kommer njuta mer av att jag lider än att få till något vi båda trivs med. Men, just nu finns inget vi kan göra förrens restriktionerna under corona lättar.

Jag ska försöka att ignorera henne och hennes beteende och koncentera på mig själv. Jag mår bra nu och vill fortsätta må bra.

Ja....

man förstår inte varför världen utanför fortsätter precis som vanligt när man själv befinner sig i en bubbla av sorg?Förstår din känsla❣️Å man går igenom allt som hände igen...jag tycker att jag gör det varje oavsett var det var för sorgligt som jag gick igenom...men känslan har blivit svagare genom åren...gudskelov??

Va strongt av dig att klara AW utan alkohol??

Kram?

Hoppar in för att säga: Vilka bra steg du tar!

Att våga berätta kan låta enkelt och samtidigt vara så svårt att göra. Det är en de vanligaste reaktionerna hos anhöriga, att INTE berätta. För att skydda den som dricker, för att skydda sig själv, för att tro att det ska skada relationen, för att det ska förvärras, med mera, ja, skälen kan vara många!

Samtidigt är det oftast avgörande för att det ska bli en skillnad. Precis som du beskriver har det redan gjort skillnad för dig, du är inte den enda som vet och även om det inte alls är dit ansvar så har du visat stor omtanke och gjort något som i förlängningen kan leda till förändring för dina föräldrar. Ju fler som vet desto fler kan bidra med som eventuellt är rimligt för dem.

Så glad att läsa att du känner dig lättad.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Så bra att du har avbeställt nu! Heja dig! Det är på tok för lätt att beställa vin på nätet.... Kan man inte blockera detta som med spel och casino... Vore en bra sak.

Jag kommet själv från en mindre ort och det skitsnacket... Inget kul alls. Bor nu i en större mer anonym stad. Men ändå... Tror att de känner igen mig på systemet iallafall..

Men nu idag är jag nykter och ska inte till nåt systembolag!

Vi får peppa varandra! Det är bästa sättet att hjälpa....

Stor kram från Saskij

Först; en vårkram tillbaka. Många tankar för dig nu. Hoppas att det är bättre med din son och att din dotter har det okej trots omständigheterna "over there". Du ber om tips på hur du ska tänka just nu i relation till det din man går igenom och hur det eventuellt kan påverka dig då hans behandling och LVM går över till sannolik öppenvård.

Såklart svårt att veta vad han tänker då, vad du tänker då samtidigt låter det som att du vill känna dig förberedd. Du ber om tips. Jag tror, att det du redan gjort, den riktning du valt är ett fint skydd för dig. Det är inspirerande att läsa om de steg du tagit för att må bra själv och uttrycka uppriktighet i relation till dina vuxna barn. En fin gest att låta dem ha sin egen sorg över hur deras far mår nu och låta honom ta ansvar för sina handlingar. Mycket lättare sagt än gjort!

Hoppas att det var okej att jag hoppade in i din tråd.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet.

Tänk va stolt du ska vara över att ha varit tillsammans med ditt barn hela helgen utan någon a. Det är sånt vi ska stärka oss med. Jag tänker ofta :detta hade jag inte kunnat göra innan, när jag drack...
Så många gånger jag har kompensations druckit för att alllllaaa är så långsamma. I köket har jag svept extra vin under tiden jag fyller på skålarna med mer mat till gästerna. Alla små "extra flaskor" som åkt med i handväskan hem till vänner på middag, framförallt när man varit hos de "tråkmånsarna" som alltid bara bjuder på ett glas till maten.....
Jodå, då har man hunnit svepa en liten när man ändå var på toa..Slå den!! så sjuk jag (är) har varit!
Kram på dig! Rosa

Tack för era ord :) Vinet är avbeställt nu ,,,ganska sjukt att man kan beställa på nätet och få det levererat till dörren ???? näää en helg till nykter tack ! och helst flera såklart men jag siktar på en helg i taget :)
Så glad att jag har hittat det här forumet, eftersom jag vägrar berätta det här för mina kompisar..liten by , mkt skitsnack och skvaller,,jag törs helt enkelt inte ..
Och det ÄR hela tiden skitsnack om folk...Jävla alkis hit och dit ...sitter alltid tyst och undrar ..hur kan dom veta att dom är alkisar ?? och borde man inte va mer ödmjuk ? istället för och sitta och slänga skit på dom ...jag blir bara så irriterad....Har en kompis som jobbade på systemet ett tag ,,,hon nämde inga namn men sa att oj oj oj så många som dricker för mycket ,,,dom man minst anar ochså ..hmmmm kanske dom redan sitter och snackar så här om mig ,,,vad vet jag ??
Som sagt ,,,här känner jag att jag kan få stöd och pepp!!!!!

Det har jag sen 8 år tillbaka. Har hunnit byta ett par gånger också men har nog det som fungerar bäst för mej nu. Ska till affektiva mottagningen för vidare utredning för mitt ångest tillstånd...❤️

...finns inte :)....Jag har tänkt precis som du, man kan ju lika gärna lägga sig ner och dö sååå trist blir livet..Men icke!! Jag har fasen så mycket mer glädje i mitt liv nu utan att ha 90% fokus på dricka, dricka och dricka! Det är inget här i livet som är enkelt men jag hade mer tråkigheter i livet när jag drack (pga av all ångest) än vad jag har nu! Det svåraste är nog att bara bestämma sig! Kram Rosa

Beklagar sorgen och beundrar din styrka! Kram Rosa

Vilken kämpe du är, trots ett pucko till man (när han dricker i alla fall) så härdar du ut. En uns av svaghet eller misströstan så hade du kunnat halsa den ölen i smyg! Så fantastiskt starkt av dig! Gå och "kräk av dig" hos terapeuten sen köper du med dig vackra blommor hem och njuter av dom! Kram Rosa

Så gott att läsa det du skriver. Från början fick jag panik bara jag tänkte aldrig mer a. Nu kan jag i alla fall tänka att jag skulle noga verkligen noga, överväga ett beslut som innebär att jag skulle dricka. Vill aldrig tillbaka dit, aldrig tillbaka till ångest, svettighet, ont i magen, värk i leder, pluffigheten, törsten, skakigheten, hjärtrusningarna....aldrig mer...
Med tiden kommer styrkan att våga smaka på orden "nä, jag kanske inte ska dricka mer"...
Vi fortsätter kämpa!
Kram! Rosa

Bra råd AndraHalvlek...en lista med "rimliga" saker att klara av, bocka av och känn dig helt nöjd när det är gjort...Vi har alla låga dagar Hel men du, tänk så jäkla mycket sämre det var när man lade till bakfylle-ångest..En dag med kassa känslor och energiförlust går att vända! Kram!!