Senaste kommentarerna i forumet

Det låter som att du har haft det oerhört tufft den senaste tiden. Fint att du är här och att du berättar så att vi får en chans att stötta dig! Att skriva öppet som du gör kräver en hel del mod.

Precis som flera andra blir jag nyfiken på om du får något stöd utöver ADHD-utredningen. Finns det någon du kan prata med om hur du har det just nu?

Tveka inte att kontakta till exempel Jourhavande Medmänniska på telefonnummer 08-702 16 80 om du vill dela med dig av dina tankar till en utomstående.
Fortsätt gärna att skriva, du är inte ensam!

Varma hälsningar,
Amanda
Alkoholhjälpen

Välkommen till Alkoholhjälpen, fint att du har hittat hit.

Du vill göra en förändring av dina alkoholvanor, klokt beslut! Om du vill kan du starta en egen tråd här på forumet och berätta lite mer om din situation. Här finns många fina människor som gärna stöttar och ger råd.

Ett annat tips är att ringa till Alkohollinjen på telefonnummer 020-84 44 48. Det är en nationell stödtelefon för personer som vill ändra sina alkoholvanor.
Oavsett hur du väljer att gå vidare – återigen välkommen hit!

Varma hälsningar,
Amanda
Alkoholhjälpen

Det låter som ett väldigt bra avslut på året och bra början på det nya?

Det låter som ett bra beslut. Ta hand om dig själv i lugn och ro över nyår. Ett utmärkt tillfälle för reflektion.
Kram ?

Lite tips jag själv använt mig av, när suget efter alkohol kommer..Filmer, bloggar, böcker om alkoholismens offer..Dvs barn och familj..Jag glömmer inte filmer jag sett, där barn från alla länder far illa pga mammor och pappor som är beroende av alkohol eller droger..Barn som sen som vuxna många gånger väljer fel umgänge och partners för att dom är vana vid det..Dom har svårt att ha det lugnt och förutsägbart..I kaoset känner dom sig hemma..Hoppas många av oss firar en nykter och trivsam nyårsafton, utan fylla och bråk..Jag är barnvakt åt mitt lilla barnbarn..Kanhända att min vän ?,dyker upp för att vi ska önska varandra ett gott 2020.✨✨✨??????Gott Vitt År till er alla!! ???✨✨✨✨✨✨

Skjut upp beslutet, har lurat mig själv så många gånger tills jag fått sans igen. Önskar lugn och kraft// kram Strulan

Grattis till ett bra jobb och vad härligt att möta det nya året med kraft och styrka// kram Strulan❤️???

Dag 6. Stressad och sur. Lovat barnen att baka inför nyår.
Måste först samla krafter. Samla lugn. Äta. Så att de stackarna inte får ta mitt sura humör.
Min hjärna blev så lycklig när lovade mig ”lite champagne imorgon. Eller kanske jag väntar till vi kommit hem från festen kl 1 så kan jag ta en whisky. Bara en.”
Sen kom jag genast på att beroendet försöker förhandla med mitt sunda förnuft.
Jag tar inga beslut nu, beslutade jag mig för. Inte förrän jag fått kaffe, lugn och ro, mat i magen. Sen baka med barnen. Sen kan jag ta nästa beslut. Men just nu blev det ”nej”.
Hjärnan blev sur. Kroppen blev trött.
Då får de vara osams med mig för jag tänker inte köpa alkohol just nu. Just nu ska jag samla ett lugn, för att baka glittriga nyårskakor med mina barn. Kanske instagram-bilderna blir sanna den här gången. Kanske det finns ett skimrande lugn även bakom kulisserna idag.
Ja, idag är mamma lugn. Nykter. Glad. Insiktsfull. Stackars barn. Idag vill jag ge dem en lugn och livsglad mamma.?

Bra att ta en stund i taget, klokt tänkt av dig// kram Strulan

..men det är ok. Acceptans.
Ledsen, ensam, ångest.
Inte fly.
Stannar kvar.
Positivt mitt i allt - varken vill eller kommer att dricka på känslan.
Kram
/Fibblan ?.

Så bra att du har fått den möjlighet och så klokt du tänker// kram Strulan

Kommer just från det jag kallar min rehab. Jag har nämligen fått samtalsstöd på habiliteringen. Stödet är inriktat på föräldrar som har barn med neuropsykritatiska funktionshinder. Jag har stått i kö i 6 månader och har verkligen väntat på att få komma dit då jag tror att dessa samtal är en viktig nyckel för mig att komma ur mitt utmattningssyndrom. Sjätte samtalet i dag. Hade ett himla dividerande i morse med mig själv om jag skulle ta upp det här med alkoholen eller inte. När jag satt i väntrummet hade jag fortfarande inte bestämt mig. Samtalet inleddes lite mellandagstrött och sökande. Har ju inga direkta akuta kriser kopplade till mitt NPF-barn just nu. MEN! så kom jag och prata om den där lågintensiva oron jag ständigt har för mitt barns liv nu, liv framåt och inte minst mitt eget liv. Jag vet att jag alltid kommer att behöva följa henne i armkrok. Hon kommer aldrig att kunna leva ett helt självständigt liv. Jag vet också att hennes pappa som är kärleksfull och bryr sig aldrig kommer vara den som förutser, planerar eller tar några initiativ som rör henne. Jag är ensam med det. När jag har gjort delar av programmet här på insidan har jag insett att det bl.a. (förutom generna då då) är denna ständiga oro som har lett mig dit jag är i dag med alkoholen. Därför kändes det så fiffigt i dag när jag var på samtalet och jag helt plötsligt kom in på denna fråga att - vad bra! Jag kan ju arbeta med en av mina triggers här! Ingen enkel fråga att arbeta bort det inser jag, men känns himla toppen att vi nu har bestämt att nästa samtal har fokus på min oro.

I morgon är det nyårsafton som vi alla vet. Jag har haft en del sorg efter skilsmässan då jag inte blivit inbjuden i de gamla sällskapen längre. Jag har heller inte haft ork att ta jättemånga initiativ själv. En sorg helt enkelt kring det sociala livet. Men, nu måste jag bara säga att det känns som ett 100 procent lyckokast att inte vara bjuden någonstans i morgon. Jag ska sitta hemma själv, läsa böcker, se på TV och ta det lugnt. Känns superbra!

I dag är det dag 8 och jag ska inte dricka något i dag.

Du fortsätter på den smala vägen utan A....det är starkt! Jag är också med sedan 10 dagar tillbaka. ALLT blir bättre utan alkohol - även om man måste lära sig hantera känslorna som kommer. Du får säkert hjälp med det av psykologen. Jag söker stöd i AA och de 12 stegen, tredje gången gillt för min del. Mina barn är glada och stolta men jag gör det helt för min egen skull faktiskt.
Kram
svagis

Hej Hannah!
Hur går det med dig ?
Kramar !

Så klokt att hålla det som en tanke och vara här och nu/: kram Strulan

Jag kikar in och vill önska er ett gott nytt år! ??? Jag fortsätter min nyktra bana. Tankar på det finns, absolut men det är bara tankar. Så länge det stannar det så är det bra. Jag har fortfarande tron att det går att förändra. Men jag har kommit så långt i min resa att jag vill nog inte prova. Jag satsar hellre på att bygga upp mig själv. Man kommer mer och mer till insikt om sig själv och omgivningen. Och hittar knutar som egentligen skulle knutits upp för längesen. Men jag är inte så gammal. Jag får väl skylla på att jag inte haft bättre vett än så ? Man tänker mycket, tänk om jag hade jobbat med mig själv istället för att vara en duracellkanin och ständigt jaga efter det lyckliga livet och på köpet ta till alkohol för att dämpa det jag egentligen behövde få ur mig... känslor och alkohol är big no no!! Men man kan inte tänka om hela tiden.. man måste släppa det som varit och vara här och nu. ?
Gott nytt år!??

jösses Mimmi !! Samtliga mina varningsklockor slår så högt så jag blir döv !!! Jag är ju själv alkis och känner igen allt du beskriver !

Dra iväg !!! Nu med en gång !!! Och skaffa inga fler barn med honom !! Rädda barnet du redan har !!! Att ha en blandmissbrukare i närheten kan sluta med total tragedi !

Snälla....ta hand om dig själv och ditt barn !!

Kram !

bara ni kan känna av ett visst utanförskap. Även jag som gammal alkis känner precis lika vid kontakter med andra. Jag har med åren blivit en person som "konsumerar" andra människor dvs när jag lärt känna dem så ger de mig inget mer. Jag lär mig inget mer av dem så jag söker nya bekantskaper och försöker avsluta gamla. Det kan bli lite knöligt när det är jag som ordnat tex samvaro ett par gånger i veckan och nu börjar känna att det blivit ett tvång för mig att delta.

En orsak kan vara att jag numera är nyfiken på nya och okända grejer av alla de slag, jag vill lära känna helt nya saker och personer. Idag törs jag ju göra saker som inte fanns på kartan tidigare och som jag helt ansvarslöst kastar mig in i. Jag kommer så väl ihåg min första resa utan sällskap jag gjorde för ung 5 år sen. Jag såg en annons, bokade och drog. Beslutet gick väldigt snabbt och jag var själaglad över att jag inte tänkte speciellt länge. Nu står jag framför en längre resa som jag skjutit upp av speciella anledningar men som jag nu äntligen insett att ska jag komma iväg så måste det ske NU innan kropp och knopp sätter stopp. Och utan ressällskap förstås.....

Jag är inte heller säker på att det är enbart vi beroende eller medberoende som känner detta men däremot tror jag skarpt på att vi är duktigare att lyfta "problemet". Vi har lärt oss mer om oss själva och hur vi fungerar och kanske har lite svårt för andra som inte är ärliga i sin framtoning ?

Men det viktigaste är ju att vi gör bra saker för vår egen skull !

Upplever att man tyvärr måste passera gränsen för att bli medveten om var den är. Skulle rekomendera dig att söka upp någon Alanongrupp. Om du inte vet vad det är så leta på nätet och läs lite. Du kan där få möjlighet att uttrycka dina känslor, din frustration, din ilska, din sorg din skam kanske och du är i en trygg miljö där människor förstår dig och har upplevt detsamma. Lycka till och fortsätt gärna skriva. ?

Inlägget kanske borde vara en ”sticky” som millenials kallar det. Ett permanent inlägg överst i forumet. Det skulle besvara många nykomlingsfrågor.

Det kan gå långsamt eller snabbt. Min oro började i och med att jag kände att jag kanske längtade mer än andra tills att man skulle få börja dricka på en konferans, fest eller tillställning. Jag tog fördrink hemma i större utsträckning, började kolla runt om nån inte var på en liten eftermiddagsöl på konferensen och blev sugen på lite färdkost på vägen till festen. Kunde inte hålla mig. Minns inte när det började men tidig var det. Sen kom varje helg. Senare att jag inte riktigt orkade vänta till helgen så en aw eller bastu eller nått annat där man är tvungen att dricka vore ju najs, tänkte jag.

Det smyger sig på och kör in klorna djupt. Och med invänjningen kommer glömskan eller den selektiva glömskan, då man börjat glömma att det någonsin varit annorlunda. Att man kan leva utan.

Ja livet på landet är spännande? Skrämmer iallafall fler älgar än människor med mina äventyr ??

Vill passa på att slå ett slag för beroendepodden som släppt ett riktigt bra avsnitt i dag??❤️

Det är inte dåligt gjort, speciellt eftersom jag inte hade förväntat mig att jag skulle klara av att vara nykter en vecka.
Men här står jag, fortfarande nykter...med en massa beslut bakom mig som jag tagit för att kunna leva ett nyktert liv.
En del av mig är livrädd för att börja behandlingen...min hjärna vill gärna tro att jag är friskare än dom andra eftersom jag gör det här frivilligt...jämför mig även med andra som åkt dit för rattfylla och annat sånt..
Men sanningen är ju att jag bara haft tur som inte åkt dit, och jag är inte ett dugg friskare än nån annan som kämpar med ett beroende.
Tror att det är beroendedelen i mig som kämpar emot just nu...som kanske inte vill ge upp alkoholen helt och håller.
Men gör mig är det allt eller inget...jag kan och kommer aldrig att kunna/vilja dricka bara en öl...ska jag dricka då vill jag ha allt.
Så jag kommer att fortsätta att vara nykter, för jag älskar mitt nyktra jag, som har visat en styrka som jag inte visste att jag hade.
Nu väntar jobb i 5 dagar, känns helt okej att jobba nyår faktiskt...och jag ser fram emot vad nästa år har att erbjuda☺

och räven skrattar ikapp till din beskrivning av halt tant i morgonrock :-))))

https://www.youtube.com/watch?v=H3nqKzAjBnI

Har nu äldsta sonen med flickvän på besök. Jag är så nöjd över att vi inte dricker här hemma. Sa till dem igår att bara för att vi inte dricker så betyder det inte att de inte får dricka alkohol. Min son svar var bara - Okej, kanske lite men inte såna mängder som förut. Hos oss har det varit helt fritt. Jag och min man har festat mycket mer och hårdare än 25-åriga sonen med flickvän. Dax att bli vuxen nu❤️Kram till oss alla som kämpar! Jag siktar på nykter nyår och mitt nya mål blir nykter januari, en dag i taget. Har i princip bestämt att jag ska besöka AA möte på fredag också för vill arbeta med mig själv och möta människor som är i tillfrisknande.

Vet precis hur det känns, Strulan. Har gjort detta själv en gång och det är inte kul?
Min rygg behöver också träning regelbundet annars blir det jättelätt ett ryggskott.
Håller tummarna för att det ska släppa snabbt✊✊
ibland har jag blivit hjälpt av min spikmatta men då måste det ske ganska snart efter "skottet"
Lycka till ? och
Gott nytt år ?✳️?önskar jag dig såklart?
Kram?