Senaste kommentarerna i forumet

Tack så mycket, det värmer min själ.? Det är lättare när man kan vara anonym.
Min helg var underbar!
Vad duktig du är som varit nykter sen 2005 Bo!
Jag har tagit ett beslut att vara nykter fram till sommaren. Sen får jag se vad jag tar för beslut. Livet är roligt just nu. Och jag känner tro på mig själv för första gången i mitt liv. Kanske man börjar landa i sig själv. Men har stora förhoppningar om att livet blir bättre och bättre ju mer ma arbetar med sig själv, oavsett om det gäller total nykterhet eller hur man än gör. Alla får göra sina val. Och givetvis vad som känns bäst. Jag tar en dag i taget med allt. Ett steg i taget. Och skulle jag falla på något sätt så vet jag att jag tar mig upp igen.
Men framförallt lyssna på dig själv. Vad du i hjärtat innerst inne vill. Arbeta med tankarna. Man är faktiskt starkare än man tror.

Vet att du skrev inne hos mig i början av mitt vita år. Såg att du hade uppdaterat och läst igenom din tråd. Vilken resa du gjort. Du kommer åt din inre kärna varje dag. Mäkta imponerad. Det här med tomhet är nog nåt som vi alla känner ibland. Ville bara kika in och säga hej! Och framförallt heja!
Skulle rekommendera dig lev livet fullt ut.
Och framförallt, vad är viktigt för dig i livet?
Kram!

...i en annan tråd med träningsmänniskor. Känns som det är det enda jag tjatar om i min egen tråd, hur viktig träningen är för mig ? Men det är också för att det typ är det enda som håller ihop mitt liv!
Tyvärr blir träningen så fort ett gift för mig och även en fråga om prestation, därför är min stora utmaning att hålla nere träningen. Jag har övertränat mig in i väggen så många gånger att jag inte kan räkna och varit tillbaka på noll igen. Eller minus 10...
Men det låter som du har en skönare inställning, Lennis och kanske klarar att hålla det på en lagom nivå trots 4-5 dagar i veckan? Men hoppas du tar det försiktigt och känner efter i kroppen. Det går åt mycket bra mat, vila och sömn för att sån träning ska hålla i längden! Risken är stor att man går i väggen med en smäll, speciellt om man vill gå ner i vikt samtidigt.
Träning ger ju nästan lika mycket må-bra hormoner som alkoholen i början så det är lätt att byta ut drickandet mot toktränande, det är det "farliga" med träningen. Har man dessutom gått från en period med stillasittande och drickande till att börja träna mycket så behöver kroppen också mycket tid för återhämtning.
Hoppas du håller i det och tar mina tips som välmenande. Jag tror på dig! ?

Jag har skov av depression. Årstidsbunden i yngre år, utmattningsdeprimerad två gånger, och perioder av depression från och till däremellan. Förlamande jobbigt.

Jag är helt säker på att jag ”ärvt” en nedsatt nivå av serotonin av min pappa. Han var deprimerad större delen av sitt liv. Självmedicinerade med alkohol, som gjorde depressionen värre.

Jag skulle aldrig klara mig utan SSRI-medicin, som höjer serotoninet. För mig är det som gips på ett brutet ben. Men försöker jag sluta med medicinen kommer tyvärr depressionen tillbaka, så jag vågar inte sluta med medicinen.

Nu när jag är nykter hoppas jag att hjärnkemin stabiliseras. Alkoholen fuckar upp serotoninsystemet. Nivåerna stiger under ruset och störtdyker dagen efter. Även dopaminet, som är ett ”igångsättningshormon” påverkas. Man blir apatisk och håglös.

Och det tar lång tid av nykterhet innan systemet stabiliseras. Har jag läst.

Samtal hos psykolog har jag haft regelbundet i många år, av typen KBT (kognitiv beteendeterapi). En viktig sak vid depression är nämligen att faktiskt GÖRA saker, sätta upp små delmål, verkligen tvinga sig att planera in saker, umgås, träna osv. Till slut vänder det, det gör det alltid.

Kost, motion, sömn är förstås viktiga byggstenar i grunden.

Jag är så glad för din skull, Nuigen! Det finns en mening med allt som sker. Det är jag övertygad om. Jag älskar AAs livsfilosofi. Det finns så mycket visdom i den.

Jag hade 3 punkter från AAs program som jag följde när jag hade lämnat min man. De var:

1) En dag i taget
2) Det viktigaste först
3) Håll kursen

De hjälpte mig när mina tankar ville gå åt fel håll. Jag tror på en högre makt och jag kände genom hela processen att jag blev buren. När jag inte orkade själv så var det någon/något som bar mig.

Jag var noga med att vila så mycket som möjligt under den första tiden när jag flyttat. Kanske ett halvår ungefär. Jag blev trött av sorgen och den stora omställningen. Och jag tillät mig att gråta när jag behövde. Även om det var jobbigt att gå så var det mycket, mycket värre att leva i förhållandet i alla år före när man velade hit och dit och inte visste hur man skulle göra. Så jag vågar nog säga att den värsta tiden har du redan avverkat. Det blir bara bättre och bättre.

Kram och ett stort lycka till av hela mitt hjärta!

Lisbeth

Har laddat upp med hela reparationskittet nu, bara att köra så det ryker. L-Glutamin, B-Vitamin, Milk Thistle och Q10 till att börja med. Några fler vitaminer som kan rekommenderas efter en längre tids drickande?

Pratade även lite med frun och jag är ganska säker på att hon är inne i en djup depression just nu. Hon vägrar dock gå till läkare då hon inte tror medeciner hjälper, eller att hon blir fast med medecinerna och att prata med någon tror hon inte hjälper heller. Jag vet inte hur jag ska kunna övertala henne att söka hjälp, kanske genom att jag själv söker hjälp mot min egen depression (ganska säker på att jag har en släng av depression och att det är en del av anledningen till mitt drickande). Hur som helst, hjulen har satts i rull och nu finns bara en väg och det är den mot ett bättre mående. Jag säger inte att jag ska bli helnykter, det är ett för stort steg just nu, men jag ska fylla på med vita dagar och må bättre både fysiskt och psykiskt.

Det gör verkligen underverk för måendet tycker jag ?!!
Man känner sig så där härligt nyttig ? kör mest kondition o något enklare pass känns som en bra början någonstans måste man börja o precis som du säger FinaLisa inte ta i för mycket för då kan det slå tillbaka o det vill jag verkligen inte!
Kram o pepp till oss ?

Att sitta på en stol och fånglo borde vi alla göra lite mer. Eller bara vara och ”umgås” med oss själva. Skapar rastlöshet, men jag tror att det är nyttigt. Jag tränar på det också ?

Tack Charlie70?Blir lätt allt eller inget för mig och visst är 65/70 mycket bättre än a nästan varje dag.

Idag har jag ordentligt bakslag i kropp så förstår att a inte är vägen till lindring. Kan till och med vara så att det nu blir värre pga. jag drack det där vinet i förrgår. Men är i alla fall på gott humör här på sängbotten. Tar alltid lite tid för mig att ställa om dessa dagar. Har saker planerade och vet att ibland så måste jag bara ställa in allt och hatar det då jag är en aktiv person. Men men...livet! Lyssnade på Kaj Pollac i morse och han är en riktig vitamininjektion av att ta ansvar för sig själv och välbefinnande. Ingen tackar mig för att jag inte tar hand om mig själv. Min kärlek till mig själv bör vägleda mig i var jag är och vad som är bäst för mig just nu. Så, jag ligger i sängen med en elektrisk liten värmemadrass och lyssnar på vägledd meditation. Det är min nivå idag och det är ok.

Hej!

Jag har skrivit några gånger, ta det lungt och var försiktig.
Någon kanske undrar vad som menas med det.
För mig personligen så betyde det, undvik att reagera på första impulser. Ta 30 sekunder och tänk efter. Ni annar inte vilken förändring detta gjorde på mitt liv.

Och försiktig betyder, utsätter mig inte för risker. Dricker inga alkohol fria drycker, som finns med alkohol. Visst kanske låter det extremt, men det har fungerar för mig.
Sen med åren så har jag utvecklat det här med lugnt, till gå som en röd tråd i mitt liv.
Jag stressar inte, varken på jobb eller privat. Inget har någonsin blivet bättre av stress.

Nog om det, jag skapade denna tråd i sökandet efter något mer.
Och jag finner ett stort nöje i att skriva här och upplever att det hjälper mig vidare.
Det är något magiskt i att få dela med sig.
Mvh Bo!

sliter inte ut appen va ??? :-))

Din ärlighet berör verkligen!
Jag har varit nyckter sen jan 2005, och jag tar fortfarande en dag i taget.
Jag har även funnit ut att om jag sätter ord på minna tankar, och delar med mig av mina mörka hemligheter, så blir de lättare att bära.
Mvh Bo

Tack Andrahalvlek för peppen. I helgen har det varit riktigt jobbigt. Kanske har besöket hos psykologen i torsdags legat i bakhuvudet, att jag troligen inte kommer bli mottagen för vidare utredning. Jag "fungerar" för bra. Trots testerna visar ganska höga poäng på bipolaritet, trots senaste kraschen och sjukskrivning. Jag har ju inte förlorat jobbet, än, och jag har inte förlorat min familj, än. Mottagningarna är så överbelastade att det finns inte plats för de som förfarande är ovanför vattenytan.

Hade en heldagsutflykt med barnen i fredags till ett äventyrsbad. Blev en lång men väldigt lyckad dag. Vi var hemma till kvällen och avslutade med klassiskt fredagsmys i soffan. Jag tillät mig ett par glas som jag brukar göra på fredagar och var nöjd efter en öl och ett glas rött med liten påtår.

I lördags fanns det inga planer, regn och storm ute. Jag var trött, helt tom och motivationslös men försökte intala mig att det bara skulle få vara en lugn dag. Hade svårt för familjen omkring mig och drog mig undan igen. På eftermiddagen låg jag helt apatisk ute i soffan med en filt i det kalla uterummet och bara stirrade ut på träden som svajade i stormen, plasttaket som knakade och vindbyarna som fick rummet att nästan gunga. Det var nästan vaggande. Efter en stund somnade jag.

Söndagen gick fort, till gymmet på morgonen i vanlig ordning, min räddning. Mina tre bröder kom senare och hjälpte oss bära in drygt 200 säckar pellets till pannrummet, sen fikade vi. Vad skulle jag göra utan dem.. Till kvällen var det att få ihop lite mat och få barnen i säng inför en vecka med tidigt schema. Sen efter en dusch fanns det inte mycket kvar att ge för något eller ens känna efter.

Så fort det blir tomt fungerar jag inte.

Vecka 10, fantastiskt ju, och såklart du ska ha ett nytt täcke.
Själv firar jag 54 med tyngdtäcke men känner mig lite som en patient under det, så det rimmar lite illa med min självbild :)
Torn, vi är på samma dag! Skönt att ha en vecko-bundis. Särskilt som det tycks gå lite upp och ner.
Charlie, heja dig och tack för sånt ständigt närvarande stöd och klokskap, du är viktig! Kram.

Det låter som att ett viktigt och klokt steg är taget. Våld i nära relationer sker ofta bakom lyckta dörrar och det kan vara svårt att ta sig ur en sådan relation. Det kräver ofta en stor ansträngning och innebär anspänning. Om jag har uppfattat dig rätt reflekterar du en hel del kring hur det varit för dig i relationer. Än viktigare, du funderar på hur det kan vara för dig och vad du kan behöva för att rikta din omtänksamhet och klokskap inåt. Din empati, att förstå någon annan, är nu fokuserad på dig. Den integritet du visar genom att skriva ” Jag tänker bespara er allt som hänt” är ett fint exempel på att du tar hand om dig.
I allvaret och i vetskapen att du har förmåga att klara dig själv och känner frihet så väcks en impuls i mig att fråga:

Om du skulle behöva hjälp i den här processen vart tror du att du skulle vända dig?

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

På det vi får.
Lätt att glömma bort de jobbiga konsekvenserna när det har gått en tid.
Påminner mig själv.
Även om jag känner mig svullen just idag så väger jag sex kilo mindre.
Och även om jag känner mig stressad idag/ så är det inget mot den additionsstress som ett överdrivet alkoholintag innebär.
Och tröttheten går att sova bort.
Stressen går att vila sig frisk från.
Roligheterna?
Det verkar vara ett lärande. Öva på att släppa kontrollen- som nykter. Öva på att känna sig inspirerande gränslös-som nykter.
Öva mer på att njuta av dagen som den är. Att se allt det jag inte sett tidigare.
Låter som en frikyrkopastor...
Ska jobba med eller fokusera på fördjupningen i nykterheten för dessa vad jag idag upplever som floskler måste helt klart laddas med sådant som känns relevant, och - för just mig.
Men jag ska också gå tillbaka och läsa listan på vad jag upplevt tacksamhet över att slippa!

Hoppas din helg var lika fin som den du önskade oss. Vill egentlige bara säga att din uppriktighet och dina reflektioner är så värdefulla för forumet. Tänk att det djupt personliga liksom kan landa i det allmänmänskliga. Vackert och rörande.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Välkommen till oss på Alkoholhjälpen. Jag ser att ditt första inlägg här hamnade i en tråd som inte varit aktiv på ett tag. Om du vill får du gärna starta en egen tråd, då ökar sannolikheten att du också får svar.

Vänligen och hopp om att du finner stöd här.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Tack själva! Ni alla här på forumet är ett fantastiskt stöd!
??‍♀️?

...för text och länk!
Jag räknar också dagar! 55 idag! Så bra hobby! ???

Tack för era svar. Jag har bestämt mig för att helt sluta dricka alkohol. Jag har så mycket fint i mitt liv just nu och alla saker som jag har gjort i mitt liv som jag verkligen ångrar har hänt med alkohol. Det känns helt enkelt inte värt det. Kanske hade jag kunnat fortsätta dricka ett glas vin till maten då och då men då jag tror att suget till att festa skulle bli större om jag fortfarande har alkohol i mitt liv så vill jag sluta helt just nu.

vilket fint påhitt av Adde! Ni får båda ?? av mej som aldrig fick nån brorsa i familjen.
Sån tur jag hittade er, ni är bäst helt enkelt❣️ / mt

Jag är också född 1970, har redan fyllt, och ser min nykterhet som den bästa 50-årspresenten jag fått. Bra med ett nytt täcke! Skulle också behöva köpa ett, då svettfläckarna efter alla ångestnätter tidigare är svåra att tvätta bort helt. Jag har följt din tråd sedan du startade den och har hämtat mycket inspiration här, Tack!

Kom igång sent med att börja skriva och kommentera här på forumet, men har läst väldigt mycket innan och det har i princip varit avgörande att jag i dag kan fira 50 dagar som nykter ?.

Tycker du verkar vara på G riktigt bra med sömn, träning och så klart med nykterheten!
Ha en bra dag!/Torn

Tack till både Magnus och Sisyfos för era meddelanden. Båda värda hur mycket som helst. Jag tror faktist det gått in lite i min frus huvud att det som hände var oacceptabelt även om hon vägrar erkänna det. Helgen har varit bättre så kanske kan det gå i rätt riktining. Just nu hoppas jag att hon kan hålla sig lugn ett tag så jag kan släppa stressen runt hennes beteende och koncentrera mig på att må bättre själv. Denna veckan har jag som mål att få in några nyktra dagar, helst hela veckan men dumt att sikta för högt så tar en dag i taget. Jag ska även försöka pallra mig till gymmet några dagar, har även bokat in massage en kväll för att riktigt sätta fokus på mitt eget välmående. Sen om jag trampar på en mina som briserar så ska jag försöka att hålla huvudet kallt och inte stressa upp mig.

Tack till alla som bryr sig.

Vinäger! Hur går det med svajjigheten?
Kramar från Charlie!