Senaste kommentarerna i forumet

Vet inte vad jag ska skriva här idag men känner fortfarande att de dagliga noteringarna här är så viktiga för min nykterhet. Om jag inte hela tiden påminner mig om varför jag gör det här känner jag att det är lätt att glömma, sväva bort och tänka att det inte var så farligt. Kom också på en grej som faktiskt skrämde mig i somras när jag drack som mest. Jag är en person som gärna väger för och nackdelar, ser risker och faror långt före alla andra. Det är ofta en ganska bra egenskap men i somras övergick de tankarna till att bli paranoida. När jag insåg att jag tänkte helt absurt så valde jag att sluta dricka. Känner mig inte längre nojjig på samma sätt. Tänk hur det där vinet som ska vara mysigt och en guldkant kan ställa till det. Det är verkligen ett gift. Vi är ju ganska många som druckit bort vår ångest men tyvärr blivit mer ångestfyllda av alkohol. Så jäkla lömskt.

Hej igen,
Vill bara säga att det är så modigt av dig att starta en tråd här. Här är man inte ensam.
Du kommer att må mycket bättre när du inte dricker o suget och ångesten kommer att försvinna.
Sköt om dig
kram

Fortsätt så! ???????

Även om du har varit här förr och läst, så är det ett stort steg att du nu startat en egen tråd. Det verkar som att du har koll på vad som hjälper dig att vara nykter. Håll i det. Vet att förnuftet är en sak och handlingarna en annan, men du verkar ändå stark mitt i all ångest.

Jag tror på dig.

Kram

Fy fasen vad duktigt av dig! ?????? Att hålla ihop under de värsta sortens förutsättningar. Wow!
Jag hade tyckt att det var HELT FRUKTANSVÄRT att befinna mig på den där båten. Har alltid instinktivt känt att det inte är för mig och har aldrig heller testat. Så deppigt att vakna upp i en liten hytt bakis och med ångest. Usch.
Men vet du, man måste faktiskt inte träffa sim själsfrände på krogen eller klubb. Förmodligen hade ingen av de karlar som fanns på båten varit ett dugg intressanta för dig heller.
Man kan också träffas på jobbet, genom vänner, på en stillsam pub eller på Tinder. Gör dig öppen och mottaglig i såna tillfällen istället för på en svajig båt som gungar fram med 1,5 promille i snitt.
Stilig kvinna, då tänker jag på någon sofistikerad, som har sin shit together, som är intelligent, vacker och lite klassisk. Inte så tokigt om du frågar mig.
?

Kände mig lite låg igår, vet inte varför. Hade vänner här som drack vin medan jag drack alkoholfri öl. Kändes helt ok. Försökte analysera varför jag känner mig låg, hade inte att göra med sug efter att dricka ivf. Idag är det 2 veckor för mig. Känns superbra. ? idag ska jag packa matsäck o ge mig ut i naturen med kidsen. Ha en fin söndag alla!!

Tack vinäger ?

Tack för välkomnandet. Mina strategier i början av året var att lägga till aktiviteter jag inte gjort förut. Träna, skriva och måla och så läste jag mycket här på forumet. Den här gången ska jag inte bara läsa utan delta aktivt och ta hjälp och stöd här. I skrivande stund kämpar jag med ångesten. Målbilden just nu är att klara den här dagen

Välkommen hit till forumet!
Här är du i gott sällskap. Hur lyckades du motivera dig att vara nykter i nästan ett halvår? Det låter ju fantastiskt! Grattis till det! Kan du motivera dig med samma strategier igen eller krävs det något nytt denna gång, tror du? ?

Jag fick ställa om min nykterhetsapp nu på morgonen. Nu är jag tillbaka på första dagen på resten utav mitt liv. Men det är vi ju alla, varje dag. Jag har beslutat att ta det lugnt och en dag i taget. Mitt första delmål är september ut eftersom jag fått tid för neuropsykologiskt test, minnestest, sista september och då vill jag vara mitt bästa jag. Det var tre år sedan sist, precis som hjärnröntgen. När det testet är utvärderat får jag tid hos min läkare och svar på sammanlagda bedömningen. Hur mycket har försämrats av min kapacitet?

Vikten har ökat nästan lika mycket på en vecka som den minskade på en månad. Hur är det ens möjligt?

Jag har lärt mig så mycket under den här nyktra sommaren och fått många nya upplevelser. Det har sannerligen varit berikande. Nu har ju nyhetens behag lagt sig. Dock känner jag inte att jag "börjar om från början", absolut inte. Mina drygt hundra dagars nykterhet försvinner inte. De har jag kvar för alltid. De har jag fortfarande förtjänat. Ingenting är "bortkastat". Men våra liv är en färskvara som bara kan upplevas i nuet. Och det jag gör idag påverkar min morgondag. Jag tycker livet känns ensamt och tomt utan "kickar". Jag måste hitta andra kickar än A. Gärna något annat än att bli beroende utav en person också. Känslan av förälskelse var en eufori, starkare "kick" än A. Varför kan jag inte bara nöja mig med lagom? ?

Nu räcker det. Orken är slut. Att dricka ett enda glas vin till går inte. Inbäddad i en kemisk ångest kan jag inte tänka en enda vettig tanke förutom att detta har kommit till vägs ände. Det är över och jag vet att jag kan. Eller jag hoppas att jag kan. Höll upp nästan sex månader i början av året. Sen kom uteserverinssäsongen och nu ligger jag i sängen med svår ångest och mår så dåligt det bara går. Självförakt och jag ser mig själv långt nere i ett svart hål. Jag ska börja klättra, mot ljuset. Jag förstår att det kommer att bli mödosamt, motigt och svårt men det här är så ovärdigt. Jag har läst i många trådar här. Beundransvärda kämpande människor och jag vill ha sällskap upp ur hålet. Sätter på mig klätterutrustningen och tar ett steg idag. Ett nyktert steg. Jag vill ju vara fri!

Tack för att ni tar er tid att svara. Pianisten, jag har ett par vita veckor i bagaget, men räknar inte längre, då jag har lätt att falla. Kan ibland se ett mönster vad gäller mitt drickande och undrar om jag till viss del är periodare, även om inte heller det stämmer till hundra. Har skrivit förr om att jag passar in i så många olika A-beteenden. Ska nog leta upp det inlägget och kopiera in det.

Trots elände i veckan bland nära och kära mår jag riktigt bra. Det är som att jag blir stark när andra behöver mig. Har kommit först till olycksplatser/varit ensam med någon som satt i halsen eller gjort sig illa och likt en robot gjort det jag ska - tills någon annan kommit och tagit över. Vet ju inte hur det blir nästa gång, men det verkar som att jag fungerar när det gäller.

Svårt att tro när jag sedan är överkänslig de luxe och panikångesten håller mig i ett järngrepp. Då kan jag knappt ringa ett samtal utan hjärtklappning. Hur många gånger jag tvingat mig till saker andra gör utan att blinka kan jag inte räkna till.

Men ännu så länge är jag upprätt. Presterar. Måste. Törs inte sluta kämpa. Är rädd att jag ger upp. På riktigt. Och det går ju inte.

Ha en fin söndag.

Kram på er

Skrivet i natt då jag inte hade mottagning:

Just nu ligger jag i min våningssäng på båten, mina två resesällskap är fortfarande ute och roar sig. Klockan är 3.30. Ljudet hörs högt från diskoteket. Jag hatar diskotek och dansa nykter är i princip lika ointressant och jobbigt som det är full. I alla fall när det bara är skitmusik. Gillar för övrigt inte känslan, köttmarknad är så inte mig. Man vet ju inte var man ska titta, man vill ju inte få ögonkontakt med nån.. ?

Jag har också lärt mig att jag har noll social kompetens nykter, jag har ingen vilja att tala med någon som jag inte känner... och det är okej.

Önskar att man bara kunde varit på en pub mer, för det är mer mig, klarar inte av när det inte är på riktigt, sociala utbyten som inte ger något. Flirtande som jag ändå inte förstår, såna sociala koder får mig att rygga.

Tittar inte ens på någon, de andra får inviter, och självklart blir man ledsen att aldrig få det själv men tror i ärlighetens namn att en del skräms iväg från mig. Jag utstrålar nog BITCH o så fort någon kikar så tittar jag bort eller himlar med ögonen.

Känner mig lite ledsen, vet inte varför. Känns som jag för alltid kommer vara ensam. Hade ju definitivt inte tänk träffa någon på en finlandsbåt men det känns jobbigt att ha insett att jag har noll game och utstrålningen är skit om det inte är i en situation där jag är bekväm eller får tala om saker som stimulerar mig. Finns det ens någon som vill ha en sån? Jag vill inte va en sån sjuk tråkmåns.

Har fått höra hur fin jag är, hur snygg. Osv från mina vänner, och även kvinnligt stilig... vilket jag tyckte var en jävligt konstig kommentar. Hmm.. up tight känns det som, de sa att det bara var en positiv sak. Men vem fan vill ha en stilig tjej? Jag är väl ganska put together, alltid ett läppstift i stark färg, smink på o någorlunda proper, men stilig... det känns så tråkigt, är jag inte mer dynamisk än så!?

Kan självklart inte sova, discot är seriöst precis ovAn mitt huvud.

Är så glad för att jag inte drack något, vilken ångest jag hade fått eller haft. Det är inte värt det, bättre att acceptera att jag faktiskt inte tycker det är särskilt kul längre att gå ut.

Jag må va en tråkmåns, men jag försökte och var där för vännerna. Överlevde men kunde för min del lika gärna varit hemma. Maten var god ??

Fulla människor är för övrigt odrägliga. Usch. Och finlandsfärjor är snäppet värre. Nope, inte frökens grej.

Jag var nykter, kan ni fatta, det var öl och vin på tap GRATIS!!! Jag är så stolt, glad och ångestbefriad. Det känns som jag kan klara ALLT nu.

Och i dag så väljer jag att vara nykter, för det är jag just nu ❤️

Tack snälla ni härliga människor! Jag har haft en hektisk helg och igår var jag på bröllop. Tänk att få gå på bröllop i min ålder och det är ett par i ens egna ålder som gifter sig. Brudgummen är nykter alkoholist men frun tar igen det med råge:-) Igår blev det inte mycket träning men idag ska jag sätta fart på benen igen. Körde bil från festen inatt och sååå skönt det är. Hade såklart passagerare med mig och hade jag blivit stoppad för att blåsa känns det som att jag hade åkt dit pga deras ångor jag andades in. Alkoholfritt bubbel, och Coca-Cola samt vatten blev kvällens dryck Däremot tål inte min mage bubblet (det alkoholfria), det är för sött. Min mage blir alldeles konstig och jag fick smyga till bilen och ställa mig bakom den i flera minuter och lätta på trycket haha herregud.

Beträffande min älskade son så satt han hemma hela kvällen och spelade data. Ringer till mig när det att dax för matlagning. Han har mått lite bättre de senaste dagarna eftersom han även klämde Risk 2:an med gott resultat. Imorgon ska han ut på praktik i flera veckor på sitt favoritställe. Känns så mycket bättre i mammahjärtat då. Ha en underbart fin söndag! Nu ska jag ut i skogen! Kraaam

...då och då men kör nu en nyttighetsperiod med mat/dryck och träning i massor så jag hinner inte med att hänga är inne så mycket

Lite trött, lite seg men inte bakis!!?
Bara på dag 2 men nu ska de vita dagarna bli många, många fler!!
Önskar alla forumvänner en skön söndag?

Kramar
???

Hej.
Bra att du kommit till insikt innan det vardagliga livet raseras helt.
Det som händer är att hjärnan har kidnappats av alkoholen. Går att bryta det du behöver inte sluta helt.
Sätt upp regler för dig själv när du skall vara nykter. Skaffa nya intressen ta en promenad eller läs en bok. Har själv druckit mycket under flera års tid men nu orkar jag inte mer utan har dragit ned på det till bara helgen. Du fixar detta. Var rädd om dig. Kram

Hej!

Jag är en 24-årig tjej som upplever att alkoholen sakta men säkert har tagit över mitt liv. Jag har sedan ca ett år tillbaka druckit väldigt mycket. Har som högst endast varit nykter tre dagar i rad innan jag känner att jag MÅSTE bli full igen. Det började med att jag var ute och festade hela tiden men sedan ett halvår tillbaka så har jag även börjat sitta hemma själv och dricka mig full varje vecka.

Har även känt att jag blir "sjuk" när jag inte dricker. Svettas, blir illamående, har fått ryckningar under ögat, sämre minne, ofokuserad, extrem ångest, panikattacker, social fobi etc. Livet är helt enkelt ett helvete när jag är nykter. Det känns som att jag inte vågar göra något om jag inte är påverkad av alkohol.

Det är också jättesvårt för mig att bara ta 2-3 öl och sen gå hem, slutar ALLTID med att jag dricker minst 8-10 öl vilket ger mig totala blackouts och ibland slutar med att jag vaknar upp nånstans och inte har någon aning hur jag hamnade där.

Jag är livrädd då jag inser att detta beteende förmodligen är onormalt och farlig. Jag skäms också så mycket att jag inte vågat prata med någon i min närhet. Är också livrädd att jag måste sluta dricka helt om jag tar tag i detta. Vill bara lära mig att kunna ta ett par öl med vänner på helgen och sen gå hem och vara nöjd, utan att behöva spåra ur.

Hjälp!! Vad tror ni det är som händer med mig?

Du och barnen ska ha det bra..Då gäller det att ni får lugn och ro..Barnen kommer att förstå att du gör rätt..Dom har hört, sett och känt mycket..Du är stark, fortsätt att försök att vara det..Barnens pappa tänker egoistiskt, precis som dom flesta missbrukare gör när tumskruvarna dras åt..Det blir jobbiga stunder framöver..Hämta kraft när det är lugnare..Skriv här så går det bra..Varm kram ❤️??

Har haft en jättefin och alkoholfri dag idag. Börjar se nöjet i att umgås med andra, hitta på saker och aktivera mig igen. Det är så himla fint. Visst snuddar tanken vid alkohol ibland, men det finns så mycket annat som är så himla mycket mer värt. Om jag får ha det såhär så är jag lycklig. Somnar med andra ord tacksam.

Vinäger: Tack för att du tittar in och lämnar fina och kloka ord. Jag tror precis som du att man inte ska fokusera så mycket på den där botten. Vissa når den och vänder då, men man ska också vara medveten om att det går att vända innan allt blir kaos.

Tack, vet att du förstår. Och vi är kan inget göra mot drogen. Vi är maktlösa. Ja så är det bara.
En kram tillbaka?

Alla dagar är inte lätta, men vi vet ju både du och jag att det inte finns någon återvändo med någon som inte vill ta tag i de verkliga problemen.
Så här kommer en kram från en som förstår!

Gud vad fulla människor är jobbiga, hur kan jag ha tyckt om det. Så glad att vara nykter. Men Finlandsbåt är nog lite väl trashigt för mig.

Det gör ont i hjärtat att läsa hur du har det. Och jag blir så jävla förbannad. Hur kan en vuxen man, en pappa, uppföra sig på det här viset??? Fy fan, rent ut sagt. Du behöver komma ur situationen. Ju fortare desto bättre. Finns det någon du och barnen kan sova hos, iaf de kvällar du vet att han dricker?

Och sen blir det sämre. Och sen bättre igen. Osv osv osv. Idag har jag fått tänka en timme i taget. Andra helger har förflutit utan en tanke på alkohol. Det är nog med nykterheten som med resten av livet... Uppgång och nedgång, motgång och medgång, lättare ibland och svårare ibland. Ju större kamp, desto ljuvare är segerns sötma. Nykter lördag - check! Nu klappar vi oss på axeln och hoppas att nästa helg blir mindre kämpig ?

Välkommen hit! Jag känner inte heller igen den dagen-efter-ångest som handlar om vad man gjort, sagt osv på fyllan. Jag dricker för mycket vin ensam hemma i soffhörnet. Svårt att göra bort sig då. Likväl finns ångesten där när berusningen ger vika. Tänker att det nog är kemiskt. Hjärnans signalsubstanser i obalans, typ. Vad gäller grubblerier klår du till och med mig. Spännande tankegångar har du. Jag vågar inte ge mig in i dem desto mer, eftersom jag vet att jag får svårt att släppa de där frågorna som inte går att besvara. Och så kommer ”den stora meningslösheten” med tillhörande ångest som ett brev på posten. Efter en utmattningsdepression försöker jag öva på att stanna i det konkreta ”här och nu”, låta något jag kan se, höra, känna, smaka eller lukta uppta mina tankar innan de rusar iväg med mig åt femtioelva olika håll samtidigt... Önskar dig välkommen hit till forumet :)