Senaste kommentarerna i forumet

Tack för ditt svar
Jag tror oxå han drack pga måendet.., han har haft mycket ångest, gått i terapi i över 2 år hos psykoterapeut. Detta skedde för över 1,5 år sedan
Den hjälp han får nu år via co-Anon med sponsor och 12/stegs metoden
Jag kämpar varje dag med att göra bra saker för mig själv
Börjar inse att jag är maktlös över han beteende
Vi har inte haft någon kontakt alls på 1 månad nu
Svårt när känslorna finns från min sida
Ozzy

Tack för att du delar med dig. Jag har romantiserat vinet de senaste dagarna, i tanke om än inte i handling. Hänger ihop med semestern och ett skriande behov av att komma ner i varv, släppa taget om stressen... Nu blev jag direkt osugen när jag läste din tråd. 2,5 dl skulle bara göra mig frustrerad. Och i resten av flaskan väntar bara besvikelse. En semester fylld av vin i ensamhet, förvisso lugn i själen, men också apatisk till livet... Nej tack. Kram

Och kossor gillar gräs... Jag känner igen mig i din text. Jag älskar att bli berusad. Från mitt första möte med folkölens rus i 15-års-åldern har jag älskat ruset. Tillfället då bomullskönslan lägger sig i huvudet, allt runtom blir litet suddigt i kanterna och ostadigt... Det vill jag återkomma till igen, och igen, och igen. Det kan nog inte bli på något annat sätt än så här för oss som är lagda åt det hållet, att vi till sist måste ”göra slut” med den delen av livet, eller bli slukade med hull och hår.

Jag ska kolla de tolv stegen och beroendepedagogen idag. Denna första semesterdag, när jag inte alls har massor att göra enligt gubbe bromskloss.... :) Ha en fin dag!

Här är det också första semesterdagen idag. Strax innan kl 8 flög jag upp ur sängen, idel lutheranskt samvete, håret på ända och litet lagom crazed blick. Gubben öppnade ett motvilligt öga och motsatte sig denna abrupta start a’la virvelvind. ”Fixa kaffe. Jag har MASSOR att göra!” Tjoade jag. ”Det har du inte alls.” Sa han. Ena stunden stod jag där och studsade. Nästa stund var jag infångad och ceremonilöst dumpad i sängen igen. Och här är jag ännu kvar. Det är visst så att vi ska starta långsamt idag, med frukost på sängen. Vilken lysande idé :) Känner igen den där inte oron du beskriver... Jag brukar dricka på den, eller bli hyperaktiv. Nu har jag ju bestämt att jag inte dricker, så...

Hoppas att ni får uppleva en begravning som både ger ett fint och fridsamt avslut på det vi känner till, men även hopp om den fortsättning ingen av oss vet något om. Kram

Tack för kloka fina ord <3

Tusen tack för tipset om Beroende pedagogen. Ha en härlig, nykter dag!

Bara sitta lugnt i båten.
Låta vården och din man ta hand om denna resa på återfall abstinens och återhämtning.
Du kanske kan titta inåt,se vad som händer i dig och ta hand om det.
Det är ju ofta en flykt man har för sig som anhörig att hänga upp allt på sin partners nykterhet/onykterhet istället för att se vad man kan ordna för sig själv.

Jag menar inte att du ska slå upp en kopp kaffe och se på,men nästan.
Han har 10 års nykterhet vilket ju visar på en stark vilja att leva nyktert.
Något kanske har hänt som fått honom i svaj och just nu klarade han inte att stå emot.

Så det är mitt tips,sitt still och försök behålla lugnet.
Tids nog visar det sig om det var ett tillfälligt återfall,eller om han mörkat något för dig.
Om han vill fortsätta vara nykter eller glider tillbaka i missbruk.
Först då kan du kanske på riktigt ta ställning till hur din situation ser ut.

till de 12 stegen.
Du är en grym förebild för oss andra här. Stark Klok Modig.
Önskar dig en fin dag.

Miss lyckad, det där behövde jag just nu. ? Tack tack tack! Berättade för M och han svarade att det visste han redan. Många gånger undrar jag - trots ovan fina ord - vad jag gjort för att förtjäna honom.

Började skriva i ett par andra trådar och hade hur många tankar som helst för att försöka få ned på pränt för min egen, men...

Jag hinner inte nu. Ber att få återkomma både hos mig själv här, men också hos några andra av mina cybervänner.

Ska i väg och vara mormor/farmor på heltid ett par dagar. ? Vilken förmån det är med barnbarn. Med automatik blir det heller ingen alkohol. Dubbelt fantastiskt. Fy fasen vad jag känner mig privilegierad.

Ha en riktigt fin helg!

Kram på er

Just det, jag mår toppen igen. Som sagt, allt eller inget...

Och som vanligt när det gäller dig kommer känslan av att du behöver lugn och mindre jobbiga omständigheter runt dig.

Än så länge får du försöka känna dig nöjd med att du dricker mycket mindre. Som jag brukar säga (herregud, vad jag upprepar de orden...) Klarar vi inte att uppnå det bästa resultatet, får vi vara glada över det näst bästa.

Hoppas du får ett fint avslut på begravningen. ? Och att du sedan kan omvandla en del av sorgen till förhoppningsvis fina minnen.

Ta det lugnt, njut och ta hand om dig själv på bästa sätt. Hur det är, vet bara du. ?

Kram

Så bra av dig. Visst är det enklare när man inser att känslohanteringen är det största felet som måste fixas typ?
Heja dig

som vanligt lite dubbelt det där. Önskar förstås att det gått bra ändå, men hade känslan av att det inte gjort det, då du försvann ett tag. Tyvärr har man hängt här tillräckligt länge för att (oftast) känna igen vissa mönster, inte minst genom mina egna.

Orkade inte ta emot dig med mer än ett hjärta första dagen. ? Mådde som du vet riktigt dåligt just då, men blev verkligen glad av din hälsning.

Ska snart i väg på äventyr, men vill iaf skicka lite hopp och omsorg. Nu tar vi nya tag.

Massor med kramar

För ca 2 veckor sedan uppdagades det att min fina älskade man har tagit återfall på lugnande tabletter sedan i början av året efter 10 års nykterhet. Just nu befinner han sig på abstinensbehandling. Jag befinner mig i ett fruktansvärt chocktillstånd, med ångest och oro för framtiden. Massor av frågor tornar upp sig men den största av alla frågor är; Stanna eller gå?
Jag älskar honom av hela mitt hjärta, han är min själsfrände och livskamrat men jag är helt klar över att jag inte tänker leva med en aktiv person.
Snälla, snälla, ge mig stöd, hopp och kärlek....

Du går igenom en tuff tid, men du är inte ensam på den resan. Du har en hel trupp krigare här på forumet som vill stötta dig. Bra att du gick på möte!
Nykterheten är nyckeln till din lycka i längden, det vet du. Och som du kämpar - guldstjärna där! Många av oss hade säkert redan supit ner oss fullständigt under samma omständigheter, men du har kraften trots att du tror att du helt saknar ork. Du är stark och beundransvärd som står emot a-djävulen.
Jag skickar en varm, stor kram till dig!

Tack för din tråd, som varit min morgonläsningen idag ☀️ Precis vad jag behövde ?

Så hade då året gått, det nyktra, löftet genomfört + 4 dgr till. Att köra på året ut var en tanke, som aldrig fick fullt fäste, så hela jag var som en tickande bomb.

Torsdag. Bolaget. Besöket. Känslan. En flaska rödtjut. Hällde upp 2,5 dl, drack långsamt. 2,5 dl till, lika långsamt. Kände efter hur det kändes, på alla plan. Både skönt och obehagligt. Somnade, vaknade med huvudvärk. Jobbade. Insåg att kvar hemma fanns ”bara” 2,5 dl och det var fredag. Igår, bolaget, igen. Hällde upp 2,5 dl. Drack långsamt. 2,5 dl till. Somnade innan jag hunnit dricka upp. Vaknade tidigt idag, ingen huvudvärk. Läst miss lyckads tråd. Gått upp och hällt ur det som var kvar i glaset och tömt flaskan, 5 dl i vasken. Har två tomma vinflaskor att sopsortera. Sådant jag inte vill sopsortera mera. Det är inte värt det. Har aldrig druckit stora mängder, bara för ofta och med mycket ångest.

Miss Lyckad, förändring för ens egen skull, ja, sådan förändring gör skillnad. Vet inte hur allt blir, men vin i ensamhet och en kommande semester med huvudvärk, ångest och ensamhet, den väljer jag bort!

Känn dig med rätta stolt och glad att du inte dricker den här semestern utan satsar på barnen och dig själv. Blir rörd när jag läser att din 5-åring sa "Pappa, vilken rolig kväll det blev." Du visar kärlek i praktiken och är älskad. Din käre morfar log säkert i sin himmel när han betraktade din familj på stranden. Låt honom förbli ditt ankare, han finns ju inom dig. Det är vackert så. Sorgen och saknaden efter alkohol är något annat. Den lismande, falska fienden måste vi kämpa mot med näbbar och klor. Hoppas att du fixar att förbli en nykter och närvarande pappa. Jag hejar på dig! Kram!

Världen med nya ögon och nyttigt att reflektera. Önskar dig en riktigt fin lördag// kram Strulan ❤️??

Välkommen tillbaka! Träning ger så otroligt mycket! Fokus på andra saker än alkohol.
Jag är allt eller inget som person och försöker att hitta en balans. Det går ibland och ibland inte. Det viktiga är att aldrig ge upp och visa en stor medkänsla för sig själv <3
Kram?

Ska bli skönt att komma bort lite men först har vi en begravning att gå igenom.
Alltid lika svårt men viktigt att få ta ett sista farväl.

För övrigt så lunkar livet på. Ganska lugnt runt omkring mig men ändå en inre oro som gör att jag väljer att dricka lite ibland.
Har inte haft den där riktiga viljan eller motivationen som jag hade i höstas...
Men som sagt, jag ska hitta den igen för den känslan av lugn som jag hade då vill jag verkligen känna igen.
Känner så igen denna kamp från när jag slutade röka efter dryga 40 år.
Har inte haft en tanke på att ta ett enda bloss sedan dess. Det är 3,5 år sedan.
Hmm... Vet inte om det är jämförbart men ändå...???

Trevlig helg ?
Kramar
???

Från varit en människa som gasat ifrån känslor och problem, håller jag på att bli en tänkare. Älskar att försöka förstå och acceptera, mig själv.
Vill tipsa om en sida som förklarar 12 stegsprogrammet och de 12 stegen ” Beroende pedagogen ”
https://bpedagog.wordpress.com/
Igår skulle mina gamla föräldrar 80+ ha ny telefoner, stresspåslag 200% de var som två barn. Tjafs, 1000 frågor och givetvis skrek Draken drick för tusan vin efter detta.
Insåg att jag är 0 stresstålig och att det är ett problem jag måste lösa.
Men skratt nu åt det och hur knäppt man reagerar och hur mycket man måste lära om.

Men de tre första stegen förklarar så bra vad som händer och med styrka från kunskap hittar man bromsen och allt stannar i tanken.

Idag skall här cyklas till strand och bad, livet är ett mysterium som är härligt att utforska.
Önskar er en fin lördag med styrka, mod och vilja, jag väljer att vara nykter vad som än händer idag// kram Strulan❤️??❤️??

Önskar dig en fin semester med styrka, mod och vilja// kram Strulan

Han har gett upp skiter i allt och tänker supa i hjäl sig. Jag gick därifrån gråtande. Tack vare att jag grät så har jag fått en psykos.

...som trasslade in oss i alkoholens lömska nät - eller är det bara så att fisken är blöt..? Vad jag menar är att beroendet kan vara ofrånkomligt för många av oss människor. Jag ÄLSKAR verkligen att dricka alkohol - blir vild och glad, dansar och tycker om alla i hela världen när jag är full, gillar till och med mig själv. Och det är ju inte fy skam för en med en självkänsla så värdelös att ingen skulle betala en pesetas för den på en bakluckeloppis. Det ÄR en sorg för mig och många andra att inte få varva ner med ett glas vin på fredagskvällen, knäppa den där iskalla ölen på klippan vid havet eller skåla i flott champagne när det bjuds (Låt dig inte frestas här, läs vidare!)
Jag, vi, måste bearbeta den sorgen. Men hur ser verkligheten ut, handen på hjärtat? För mig har det varit en tankeställare att göra en tidslinje över mitt liv, från barndom till nu, och markera ut de händelser som har påverkat mig mest, både toppar och dalar (t.ex föräldrarnas skilsmässa, olyckor, morfar och mamma som dog, våldtäkt, giftermål, föda barn..) SAMTLIGA lågvattenmärken (utom dödsfall och sådant) i mitt liv har en gemensam nämnare - Alkohol. Den har förstört oändligt mycket för mig. Kan kanske vara en idé att testa för andra också - förhoppningsvis ger det perspektiv och insikt. Efteråt kan man skriva ett avskedsbrev till alkoholen; tacka för det som varit bra, förlåta det som varit dåligt och säga FARVÄL för alltid (det har jag kvar på min to-do-list). Tanken med brevet är inte att skicka det till Systembolaget eller så, utan det handlar om att befria sig själv från ångesten, slänga ut de tyngsta stenarna i ryggsäcken. Släppa taget och gå vidare, med lättare steg. Går lika bra att göra med kassa relationer, oavsett om människan lever eller är död (brevet skickar du inte).
Nåväl. Jag kan avslöja att jag i flera år har haft en psykopat efter mig och han känns på pricken som alkohol. Så underbar och avslappnad till en början - egenkär, falsk och skrämmande under ytan. Noll empati, noll kärlek - bara kontrollbehov till tusen. Jag har försökt bli av med människan, utan framgång. Nu har han kontaktat mig igen, vill ses. Det värsta är att jag tycker synd om honom, han har tidigare hotat med att ta livet av sig osv. Men han står på toppen av sin karriär och borde klara sig utan mig nu. När jag är nykter är jag inte ett dugg attraherad av honom (en smula, kanske). Förhoppningsvis lyckas jag säga nej tack till honom, precis som jag har gjort med alkoholen. Han dränerar mig (jo, jag har skrivit avskedsbrev till honom för mig själv, men fallit tillbaka i gamla mönster lik förbannat, grrr).
Tack för all energi här på forumet, inte minst till er som orkar att skriva kommentarer. De värmer. Tusen tack för pepp, Livet är nu, Pellis, NollTolerans & alla andra raringar!!!
P.S Eftersom jag skrev om blöta fisken Der nasse Fisch, så måste jag tipsa om tv-serien Babylon och Berlin på SVT Play (fisken är förlaga) - har njutit av den med glass ikväll. Nykter:) Var rädda om er därute! Gute Nacht:)