Senaste kommentarerna i forumet

Hoppas din botten är nådd nu så du stoppar fler konsekvenser. Lycka till med hjälpen.

Härligt och visst är det underbart att vakna utan bakfylla och ångest. Bra kämpat och du är på rätt väg???kram Strulan

Jag känner också igen mig så mycket i det ni så bra har beskrivit här.
Har ännu inte besökt något AA-möte men kommer att göra det framöver.
Kanske åtminstone att gå dit för att lyssna som du gjorde JoYo.
Finns många AA filialer och mötestider här där jag bor.
Under mina snart 53 dagar i mitt nya liv som nykter alkoholist har jag hittat stöd,hjälp & otrolig gemenskap hos Länkarna här på orten.
Dom tog emot mig på ett fantastiskt sätt när jag kom dit och mådde så jäkla dåligt efter en avgiftning.
Där finns det också en otroligt massa människor som varit och är i samma sits som många av oss befinner oss i.
Länkarna har ju lite mer öppen verksamhet. Men för mig har det varit en räddare i nöden.
Men jag har öppnat alla mina sinnen för sådan som kan hjälpa mig vidare med det "nya vita livet".
Jag är dessutom så glad att jag hittade alkoholhjälpen och forumen.
Ni är så många kämpar här som ger mig en massa styrka, kraft,peppning och glädje trots våra olika fajter vi går igenom.

Tack allihop & ha en bra söndag!?

Kram

JoYo kanske ger det en chans om ett tag, just nu känns det som jag har fullt upp med mig själv och att jag känner att jag har kontroll. Men skulle jag börja vackla, kommer jag gå dit genast för denna gången skall jag ta all hjälp jag kan få.

Susie skriv du här om du vill, är glad att jag inte kunde trolla bort detta utan faktiskt fick en chans att ta tag i mig själv. Just då ville jag dö, men idag mår jag 1000 gånger bättre och kommer göra allt för att inte hamna där igen.
Kram och styrka till er//Strulan

8 vita veckor. Mår bättre än på många år. Men kampen fortsätter. ?

Så bra att du berättar om din situation! Att du skriver här!
Här vill vi hjälpa dig! Jag skulle vilja råda dig att kontakta i alla fall vårdcentralen och vara ärlig med det här. Jag var själv livrädd för att ta hjälp men har gjort det och det var bästa beslutet!!
Snälla skriv igen! Var inte ensam med det här svåra! Vi är många med dig här!
Kram?

Hej Strulan... har läst din tråd och känner såklart igen mig..
Du verkar så medveten, jag hoppas du hittar ett sätt att möta tröttheten och stressen. Du har i allafall medvetandegjort vissa triggers!??
Gällande AA - jag testade det vid tre tillfällen i år. Gick dit bakis och med ångest första gången. Hade fått nog. Det var skönt att sitta och lyssna på andras resonemang och kamp med ”drakar” och monster. Man får med sig en hel del svar och funderingar. Jag fick för första gången där, förstå, bl.a. att det här med alkoholism mest troligen är en ”tvångstanke”, en tankessjukdom, som kroppen triggas av. Den förståelsen gav mig en ny dimension. Bara ett exempel på att AA kan vara en kunskapskälla under ens tillfrisknande. Ena AAmötet var inte det andra lik. Det första jag var på hade hög igenkänning, på historier och målgrupp. Det andra mötet gjorde mig lite avskräckt då det även besöktes av de där typiska skräckexemplen till alkoholister. Är glad att det inte var första mötet, för då hade jag inte gett det fler chanser. Så mitt förslag är att ge AA några gånger. Testa och se. Man måste inte ens prata. Vissa inslag känns märkliga, kanske lite pinsamma för förstagångsbesökare, men man får bara öppna upp sinnet. Se metoden som djupare än den ensamma kampen, dessa AA-medlemmar har gett upp och resignerat inför ”gud”, ”acceptans”, ”nuet”, ”lugnet”, eller vad man väljer att kalla denna kraft vi lever i. Jag tänker att jag ska dit någon gång igen, framöver, om jag skulle tvivla på mitt beslut om nykterhet.
Kram?

Jag är en student, studerar till undersköterska med inriktning psykiatri. Jag är även volontär för folk med psykisk ohälsa. Det är bra arbete, men jag har ett problem, jag kan inte hjälpa mig själv. Jag dricker och har mig. Jag lider av diverse psykiatriska diagnoser (som jag kan berätta om ifall nån ens bryr sig) och alkoholen blev ett stöd för mig, först när jag blev diagnoserad med insomnia, nu får jag rätt mediciner för det. Och sen drack jag för jag inte ville skada mig själv med rakblad, de hjälpte. Jag såg det som ett quickfix när jag var 16-23, när jag blev 23 börja jag DBT och fick asbra hjälp. Nu är jag 26 och kan inte sluta dricka. Det är svårt med för mina studier lider inte av det så jag anser det är ''okej'', ibland har jag supit på bra, och sen när jag slutat ligger jag i sängen och svettas, jag krampar, mina lemmar liksom rör sig utan att jag kan kontrollera dom. Det är läskigt, jag har fått problem med hjärtat, jag har upplevt svåra bröstsmärtor som strålat ut i armen, de har hållt på i över en kvart, tiden som gäller och sen ska man ringa 112, men jag ringer aldrig. Jag antar alkoholen kommer döda mig, men jag är för rädd för att be om hjälp. Fan, varför ska all skit drabba en. Vet inte varför jag blev medlem här, antar ihopp om att nån kanske förstår mig och hur det känns.

Ikväll lägger jag mig spiknykter. Det ska bli skönt att vakna imorgon bitti. John är du fortfarande vit efter ditt fall i början av året? Jag är väldigt tacksam att jag insåg att jag var inne på felväg och gjorde omstart i morse. Det är så jävla lätt att återgå till gamla ovanor. Alkoholen är en lömsk vän..
/Mrx

Kram tillbaka till dig Spinoza. Ja så tufft.

Ja, det är inte lätt att bryta upp, men när man är vid vägs ände, så är man.
Så här kommer en styrkekram från mig som också tycker det är tufft att bryta upp!

Känner igen mig i din berättelse. Jobbar också i vården, mkt stressigt men också trevligt. Bävar för sommaren. Jobbar också helgen. Löste också det mesta med vin, belöningen efter jobbpassen, blir så trött i huvudet efter dagen. Blev väl mkt till slut. Skrev en protest på fyllan i fel forum, detta ledde till alkotest. På måndag är jag inkallad igen med chefen. Provet kommer visa på hög konsumtion. Typiskt att det togs i bakfylla efter en extrem månad! Vägrar åtgärder! har då varit nykter i tre veckor självmant utan större problem. Ska begära nytt prov om ett par veckor, sedan vill jag släppa detta (det har varit mkt möten ang skrivelsen) och gå vidare i en nyktrare tillvaro. Det är bara pannben som gäller. Motionerar mkt mera nu också. Ursäkta att jag skriver av mig i din tråd men jag hejar på oss båda!

Naltrexon fungerar på många efter att man hållit uppe med alkoholen ett tag. Den verkar som så att belöningcentrat inte triggas så mycket. Alltså dricker man klart mindre. Oftast så ger det inte den effekt man är van vid och man dricker noll istället. Men jag har inte provat detta själv.

Naltrexon funkar för mig. Är nykter sedan 8 veckor. Har haft en del sug, men inte så som när jag tidigare haft uppehåll. Så naltrexon hjälper mig. Det minskar suget. Men det verkar vara individuellt.

Fy vad tungt det känns nu. Vet att jag måste klara att lämna, annars överlever jag inte. Men fy vad allt är svårt. Känns som jag bara vill lägga mig ner och gråta. Sedan tänker jag tillbaka på allt jobbigt vi haft. Alla dumma saker han sagt till mig på fyllan. Alla kvällar jag suttit själv för att han föredrar att dricka ute i garaget. Jag har ju varit lika ensam då, som jag känner mig nu. Fy vad det är svårt att ta beslut att man ska lämna när man älskar någon. Hur kan kärleken överleva allt detta? Jag förstår inte. Men jag måste se framåt, se att jag kan få ett bättre liv. Jag kommer ju få det lugnare. Kan bestämma själv vad jag ska göra och tycka.
Men just nu, just i kväll känner jag att det är väldigt tungt.

Inte så dumt att besvara frågan med en fråga, varför dricker du alkohol?

Mvh

Du skall vara stolt?????❤️Den där människan gillar att reta dig, ta dig en funderarare om det händer i andra situationer. Härligt att du hade en bra kväll och ännu en gång så stolt du kan vara över dig själv????Kram Strulan ❤️

Ett trick är ju det klassiska varannan vatten.. Men jag använde mig av (när det gick bra:-) att när kicken
kom så fortsatte jag inte direkt. Avstod ett tag. Just när kicken kommer så triggar det för mer och då avstår man,
är själva tricket...
Titta på film, gå ut med hunden, ha sex..
Om man vet om mekanismerna, så kan man dämpa intaget till dräglig nivå..
Hoppas att du får må bra och att du kommer på "tricket"
Mår toppen själv..:-)

John

Och campral?

”Vän med fienden inuti” finns publicerad på Media 365, man kan registrera sig och läsa gratis (om man inte stör sig på reklam)

Se den som en fantastisk belöning för att du har kämpat hårt med dig själv och med ert liv. Såna upplevelser är som små skatter i en skattkista som man kan plocka fram ibland när det är jobbigt. Tänka på dom, minnas känslan och uppleva dom på nytt! Kram

av dig Dee!
Du ska verkligen känna dig stolt över gårdagen.
Jag är så imponerad av hur du hanterade läget och alla frågor.
Man kan väl verkligen ifrågasätta varför din kollega skulle blanda in er gemensamma vän.
Men det är väl tyvärr så att vissa människor blir obekväma om någon faktiskt tar ett beslut att bli nykter.
Jag hade nog tur på min första nyktra AW för några veckor sedan eftersom vi spelade bowling så dom glömde nog bort att kolla om det fanns några "torrisar".?

Jag är så glad för din skull att du kan bocka av det här också.

Ha nu en lugn & skön kväll. Det är du värd.

Många kramar??
Babar

Konstig kollega, har varit på massvis med AW och ingen har någonsin ställt de frågorna.
Starkt jobbat, hade det gällt mig blev det garanterat ett kvartssamtal med kollegan, givetvis på måndagen.

Mvh

Trodde jag nått botten förut. Men nu åkte jag på rattfylla. Blir av med körkort osv. Så nu har jag sökt hjälp på både sjukvård och socialtjänsten. Nya tag på riktigt. Nu har jag inget att förlora på att sluta dricka. Och jag har allt att förlora på att fortsätta dricka.

Att vara beredd på många olika scenarion är ju alltid bra. Jag är av den typen att jag tänker att man aldrig kan förbereda sig nog i vissa avseenden.
Väl inrepeterade svar, med en vänlig känsla i orden även om det finns en underton i att det skall stanna vid mitt svar, för jag behöver inte förklara något för dig.
Ytterligare en punkt på listan av mitt gamla liv som kan checkas av nyktert. Jag kan känna mig lite tryggare och lite säkrare återigen. Beslutet är rätt. Och jag är stark.
När jag gick hem igår efter aw:n var jag så oerhört stolt över mig själv. Jag kände mig glad och faktiskt lite imponerad av mig själv, för jösses, jag tror jag fick utstå alla grejer man ens kan tänka sig att behöva förklara eller försvara om man är den enda nyktra i sällskapet.
Det var alltså som jag befarade, det var som jag redan långt innan hade läst situationen bara genom att sitta i fikarummet och lyssna med mitt analytiska lilla öra.
Första frågan kom redan när vi beställde första glaset:
- Varför köper du alkoholfritt?
- Därför att jag gör det, jag dricker inte alkohol.
Tänkte att jag eleminerat kommande grejer, eftersom jag sa det tydligt och bestämt.
Nästa grej kom efter några minuter:
- Varför dricker du inte alkohol?
- För att jag inte tycker om att känna mig påverkad.
Jag hade verkligen innerligt hoppats på att det skulle sluta där. Jag bad en tyst bön om att det skulle sluta där, men det gjorde det ju inte, för sug på denna:
- Hur länge har du varit nykter då?
- Nästan 5 månader.
- Va va det som hände senaste gången du blev full som gör att du inte vill dricka ett endaste glas?
(!!&%#+^¨*!!)
Jag har ju uppenbart tänkt helt jävla generalknas när jag så godtroget tyckte mitt förberedda svar var ypperligt bra eftersom jag trodde det skulle sätta punkt för vidare frågor. Det öppnade typ upp för massa frågor jag inte alls hade räknat med..
Vidare kom några frågor till:
- Dricker dina föräldrar alkohol?
- Ja, det gör de.
- Har de problem med alkoholen eftersom du väljer att vara nykter.
- Nej, de har inte problem med alkoholen, detta är mitt egna beslut.
Vidare så konstaterades det att personen som jag visste skulle tycka det var störande att jag inte drack och den som ställde alla dessa frågor kring min nykterhet (för det var bara en person som ställde alla dessa dumma frågor) känner en bekant till mig. Typiskt. Världen är så himla liten.. Och, ja, en gnutta ångest har jag över detta då kollegan säger "Jasså, du känner honom. Då ska jag fråga vem den där Dee egentligen är och varför hon inte dricker alkohol!"
Min bekant har typ enbart träffat mig med ett glas vin i handen, men å andra sidan spottar inte han i glaset heller. Man vet aldrig vad folk säger. Tycker. Tänker. Dömer en för.
Det enda jag vet är att jag skulle gå sönder om någon sa något nedlåtande om min kamp för att vända livet och komma på fötter igen, för min kamp är blodigaste allvaret för mig själv och kantat med så mycket stolthet, självrespekt och mod att några fula ord inte finns för min resa efter den 8/12 2018.

Gud giv mig styrka. Jag vet att det låter som att det var en AW from hell, men det var det då rakt inte, jag har bara valt att lägga fokuset på just frågan kring att jag är nykter. På det hela taget hade vi riktigt roligt och det var länge sen jag skrattade så mycket! Och jag känner mig extremt omtyckt, och jag är tacksam för att den andra kollegan inte eldade på frågestunden eller "dömde" mig för min nykterhet utan accepterade mig för mitt val.
När jag kom hem var jag helt slut, kapsejsade redan klockan 21.30 och sov så sjukt tungt oavbrutet till klockan var 8 imorse, vilket är superovanligt för mig.
Jag upplevde också ett kort sug igår som låg på på skala 3-4 av 10, väldigt obekant - något sug har jag inte haft på evigheters evighet - och det var precis när vi gick genom dörrarna från jobbet påväg till stället och jag kort ryktes med i den förväntan och längtan efter alkohol som låg i luften.
Det släppte lika fort som det kom, initialt blev jag lite förskräckt, men sen tänkte jag på att det enda jag vet om det här scenariot, det enda jag tryggt kan luta mig mot, är min nykterhet och att jag är alkoholfri. Suget lös med sin frånvaro direkt efter att den infunnit sig.

Det känns som att jag är rustad för livet efter igår, lite som när jag tog mitt dykcert i svenskt vatten, i december, 0 grader, med torrdräkt och tre lager kläder under och dräkten läckte och ansiktet frös till is 15 meter ner, 0 sikt och regulatorn som skickade syre från tuben på ryggen frös till is och jag fick göra en skarp nöduppstigning under pågående certifiering och fixade certifikatet. Jag lovar, att dyka i tropiska vatten med hajar har varit en baggis efter det.