Senaste kommentarerna i forumet

Din A-hjärna tog beslutet att dricka bärs igår. Hoppas du idag börjar räkna vita dagar igen för din egen skull. Det är en dag i taget som gäller. ?

Oj, va jag har sovit skönt i natt. Vaknade pigg och fräsch före klockan 08.00. Idag ska vi åka och hälsa på dottern och svärsonen. De bor 2,5 timmar söder om Stockholm mitt i spenanten. Härlig känsla att kunna sätta sig bakom ratten utan att behöva blåsa i alkometern.

Nej det blev öl igår tyvärr. Hoppas på bättre dag idag.

Ja kärlek är egentligen så lätt att visa!
Hur mår du och hur har du det nu? Kram❤️

Ja du har verkligen problem att ta itu med. Vet inte åldern ni har på barnen men du måste vakna upp nu och agera. Hon kommer inte göra något åt sin alkoholism om inte du sätter ned foten. Barnen måste ha en stabill och fungerande förälder och om du fortsätter med henne kommer du inte orka. Många styrkekramar

Vad skönt att höra Fibblan och vad vettigt du skriver om ”stocken”... Den ”tjuvar” jag från dig!
Och precis som du skriver, vi har ALLTID ett val, att välja att be om hjälp tror jag är det allra bästa ( är såå lött att bara fly undan och få ha a för sig själv en stund.. som sällan bara blir en stund ).
Är så glad för din skull att du är på stigen igen och att du har nära som stöttar dig❤️
Jag tänker lite som någon annan skrev, att du ska sätta allt fokus på dig själv ett tag, hitta vad som gör att valet blir ”tokigt” ibland... men känns att du( som jag) blir hjälpt av att peppa andra!? Kan vara fel men du är OTROLIG på att stötta och peppa och vara insiktsfull.
Jag hejar på dig och önskar dig en vit helg och mycket kärlek❤️
Varma kramar❤️?❤️

Igår en liten stund var det plötsligt bara stilla. Mina barn gömde mig i ett bollhav och jag tänkte inte på något annat än hur lyckligt lottad jag är. Idag vaknar jag lätt och nyfiken.

Tänker att du har hela livet framför dig... och alla möjligheter att göra något bra av det. Förstår att du har en tuff situation- hur ska du säga hejdå till alkoholen? Flytta och byta jobb? Söka hjälp? Hitta nya vänner? Vad tror du själv?

Kram

Godmorgon? Det har gått jättebra jag känner inget sug alls och fredagskvällen var riktigt rolig, umgicks på ett helt annat sätt kändes det som! Jag känner mer att vi behöver inte dricka A om vi inte ska göra ngt spec,känns som man dricker bara för att nu ör det helg nu firar vi! Det känns som du oxå har tydliga mål och är medveten om dina val! Bra val med bag in boxen????! Ha en fin Lördag!

Vaknar tidigt, utan bakfylla. Det dagas. Öppnar ett fönster och lyssnar på fåglarna. Dricker kaffe. Familjen sover. Detta gillar jag. ?

God morgon alla, pigg och glad på en lördag morgon är ni väl alla va ? ?✌??

jag vaknade till nykterhet och räknar 7 dagar nu. Inga svårigheter ännu men vet att det kommer tillfällen då jag måste ha fattat ett tydligt beslut innan, annars kommer jag dricka. Kan funka utmärkt men vad var det jag ville...? Lätt att glömma. För 1,5 år sen bestämde jag att jag aldrig ska köpa hem bag-in-box, det beslutet håller än och har hjälpt mig en bra bot på väg. Om några veckor ska jag ha bestämt mig klart för om jag ska fortsätta helt nyktert i alla situationer. Gillar tanken just nu...

Jimmie!

Jag har orkat läsa? Ville mest skriva att jag lyssnat på din historia, att skriva härinne hjälper många av oss ?
Måste sova nu men lyssnar gärna om du vill prata!
Kram / Nattflickan?

Hej!
Jag har inte varit inne på forumet på veckor, har helt enkelt inte känt behovet. Det går jättebra för mig, det var ju som de flesta härinne vet oerhört mycket svårare att vara utan A i början!
Nu firar jag 50 dagar och hela 8 veckor nykter på måndag ??
Har kommit in i en stabilitet att inte dricka. Känner sällan sug just nu men tänker också ofta på att vara vaksam och samtidigt påminna mig om i vilket dåligt skick jag faktiskt befann mig i för bara knappt två månader sedan!
Jag var väldigt orolig över min hälsa, vilket gav ett rejält ångestpåslag.

Nu har jag tappat 8 kg, är ute och tränar med barnvagn varje dag, försöker ta hand om mig på olika sätt och även styra upp mitt och vårt liv.
Jag har gått igenom stora händelser senaste åren och behöver nu fokusera på vad jag faktiskt vill med mitt liv framöver.

Mitt beslut att just nu inte dricka A har imponerat på min familj, som också de dragit ner rejält på vinandet. ??

Inser att jag skriver detta både som svar till dig och andra jag pratat med (Fibblan, din tråd har gett mig mycket?)
Samtidigt som en resumé för mig själv.
Alldeles snart två månader nykter, jag känner mig glad över det!??

Många kramar till dig och er andra?❣?
/Nattflickan ?

Hej,

Har läst en del trådar (oftast på fyllan) när ångesten börjar smyga sig fram. Det tog mig ett bra tag att våga skriva något men just nu känner jag att det är dags.

Lite kort om mig: (blev inte kort utan jätte långt)

Heter Jim** och är 27 år, bor i Göteborg och jag är en alkoholist. Jag är även en kokainist, blandmissbrukare eller vad du nu vill kalla det. Jag har ett väldigt bra jobb (som jag jobbat hårt för) och tjänar bra med pengar. Konstigt nog så har jag alltid mindre pengar kvar varje månad ju mer jag tjänar...

Jag har alltid varit "glad" i alkohol i sedan 18 års ålder. Innan dess så var jag en av de bästa boxarna i landet och lite av "Sveriges framtid inom boxning" men idag är jag en "tvättäkta alkis". Levde ett ganska hårt liv mellan 18-22 års ålder (tog igen allt jag missat från boxningen). Jag lyckades även ha mina närmsta vänner i krogbranschen vilket gjorde att jag fick leva ett väldigt roligt liv. Mitt "Roliga liv" slutade med att jag åkte fast med kokain och cannabis och gav mig två roliga ringabrott som resulterade med ett bra strafföreläggande (30 K).

Hade tur att jag hade en bra vän som kunde betala för mig tills jag lyckat sälja min bil. Efter detta så blev alkoholen en stor del av mitt liv eftersom att jag var extremt rädd för att cannabis ( i kroppen) kunde resultera att jag blev av med mitt körkort. I denna veva lyckades jag träffa en tjej som jag blev otroligt förälskad i. Jag trodde att jag var extremt förälskad men har idag räknat ut att allt handlade om att hon var personen som vågade säga till mig vad som var rätt och fel.. Efter lite eftertankar så insåg jag ganska fort att det inte var henne jag älskade utan det var mig själv (som nykter).

Åren gick och tillslut var det radhus, Volvo och hund. Jag tror att hunden var en sista räddning för att vi båda insåg att det inte fanns någon kärlek kvar. Vi kom tillslut fram till att det var dags att vi gick skilda vägar. Jag intalade mig själv att jag skulle börja träna igen och visa att jag inte egentligen är ett fuck-up.

Första dagen (som singel) sänkte jag en flaska whiskey och ringde mina vänner som hade grejer.. Slutade med att jag låg avsvimmad på min toalett efter 3g kokain och sömntabletter.

För tillfället bodde jag kvar i radhuset ensam (utanför göteborg) men tillslut fick jag en ny lägenhet mitt inne i centrum, inte bara centrum utan en av de bästa gatorna i gbg.

Efter jag flyttade hittade jag självklart en stammiskrog som ligger 10 meter från min lya. Det är inte någon "kvartetskrog" utan ett av de populäraste ställen i Gbg (och idag är jag BFF med nästan alla som jobbar där) vilket resulterar i mycket bra priser och mycket erbjudande om kokain.

Nog om min story och till mitt stora problem.

Jag ligger idag på ca en vinare och 4 öl om dagen. Detta för att bara kunna sova. Blir oftast kokain fre-sön på grund av att alkoholhalten ligger på ca 10 öl och 8 järn. Idag vet jag inget annat som gör mig lycklig. Kokainet är inte ens kul längre utan bara dyrt. men alkoholen.. Kan jag någonsin vara lycklig utan den?

jag vill inte vara en jävla alkisfarsa (som min egna) utan jag vill vara lycklig och skaffa en familj.

Förstår att ni förmodligen inte orkar läsa all min skit men det var väldigt skönt att berätta..

Med vänliga hälsningar,
Jim**

Kärlek ❤

Så fantastisk beskrivet! Så många vackra rader som jag kommer bära med mig!

Sitter just nu i sängen i mitt rum på en lägergård. Ungdomarna som är på lägret har gått och lagt sig, själv har jag talat med min fru för tredje gången ikväll på telefon. Men nu rinner mina tårar återigen efter brutna löften, elaka ord och att min kärlek inte betyder något. Hon är just nu stupfull hemma, barnen blev nattade för att jag sa ifrån i telefonen att de behöver sova. Trodde aldrig att jag skulle behöva säga en sån sak fast innerst inne visste jag nog att det skulle bli så här. Imorgon är det jag som sitter med ångesten medan hon klarar sig för hon inget minns...
Första samtalet handlade om hur hon hade pratat med så många i telefonen ikväll och hur roligt det var. Sen kom det elaka - likgiltigheten inför mig som hon uttryckte det, för hon kanske borde skaffa eget boende (hon vet att det gör så ont när hon säger en sådan sak). Sen tog samtalet slut, för att 20 minuter senare ringa igen och hon har inte ett spår om vad hon sagt för då fanns tydligen känslorna igen.
Min livskamrat och största kärlek verkar ha blivit någon annan efter sin gbp-operation med ett allt kraftigare alkoholintag de senaste åren. En normal kväll numer så är det 12 folköl som gäller, vilket också leder till kraftig panikångest för hennes del och att hon däckar tillslut. Vilket är varje kväll...
I januari så gav jag henne ett ultimatum att välja mellan mig och alkoholen - funkade fyra dagar tror jag. Sen med mitt goda minne så började alkoholen flöda igen för att jag älskar henne. Inser när jag skriver detta att det är ju sjukt... för är det verkligen kärlek?
Kan inte räkna hur många kvällar de senaste månaderna som slutat med att hon berättat hur lite hon värderar mig, att mina känslor för henne är inte betyder nåt, men hon är säker på sin kärlek till mig (förstår verkligen inte logiken), hon har helt slutat göra något hemma. Allt hushållsarbete ligger på mig, ansvaret för barnen, handling, kontakt med skola och dagis - själv ligger hon i soffan och chattar med folk och dricker den förbannade folkölen. Kommer barnen och vill ha en kram skriker hon åt dem att de stör. Vill barnen få hjälp med något eller få en kram är det till mig de kommer - men hon blir sur att de inte visar samma kärlek till henne. Kan inte ens komma ihåg när vi hade sex nyktert senast, det är säkert 4-5 år tillbaks.
Jag går sönder inombords av att inte förstå eller ens begripa vad hon tycker om mig. Vi har levt ihop i 13 år, men sen 1,5 år vet jag inte om det är samma människa. Det som skrämmer mig är att när jag berättar för henne dagen efter vad hon sagt eller gjort så backar hon undan från mig och stänger mig ute. Det förstör tydligen hennes känslor för mig men hur kan man freda sig från sånt här? Det är mer än en natt jag har tagit en nattpromenad sista tiden när hon väl somnat för att rensa tankarna och funderat över om det är värt det. För hur mycket jag än försöker - så får man höra från henne att det funkar inte så. För hon behöver hitta sig själv och lägga sitt pussel.
Men någonstans har tankarna börjat att gro, för jag kommer inte träffa henne och barnen förrän på söndag. Då skall alkoholen ut, hur tråkig och kontrollerande jag än är (på sistone har jag plockat av henne mobilen innan hon däckar för att bespara henne ångesten dagen efter när hon inte kommer ihåg vad hon skrivit på Snapchat därav är jag kontrollerande). Nu får hon välja på riktigt, för vi kan inte leva så här, jag kan inte leva så här. Framförallt kan inte barnen leva så här. Ska bli intressant om hon fixar att köpa gummistövlar till den minsta som jag påminde henne om det sista jag gjorde innan jag åkte på läger.
Inser när jag läser igenom det jag skrivit att jag lever med en alkoholist, att jag har försökt dölja för mig själv genom att tänka att hon har alkoholproblem... men det är värre inser jag nu. Det kommer bli en tuff natt känner jag, hoppas att det går bra där hemma när jag är 40 mil bort. Fasen, tror inte jag har behövt en kram så mycket som nu

Amazing, 74 dagar nykter! Suget finns och tankarna är där, men jag vill inte dricka... känns så onödigt på något sätt och även skrämmande. Tror att jag har blivit rädd för A. Har haft en släng av hypokondri tidigare och undrar om den har tagit fart igen, men mot alkoholen. Eller så är jag bara en smart tjej som vet bättre än så, att inte dricka då det har skapat problem.
Alkoholfritt bubbel, är något som blivit en favorit till helgen. Dock har ett par flaskor innehållit 0,3 %, vilket jag absolut inte har känt någon berusning av, men kanske lite mer ångest och irritationdagen efter...? I alla fall är det en väl känd känsla som jag kan koppla till bakfylla/abstinens. Eller kan det ha varit ångest över det att jag drack något som det var lite alkohol i eller ångest över något helt annat i mitt kaotiska liv. Vem vet? Nästa flaska får i alla fall bli 0,000 %! Man hör ju om nyktra fullblodsalkolister som reagerar på små mängder alkohol och att de aldrig skulle få för sig att dricka någon ”alkoholfri” dryck som innehöll alkohol. Kanske är det hypokondrin som sätter spratt igen, men kan även ha varit en vanlig ångest också.
Separationen är igång, ekonomin ska fördelas rättvist och vi är SÅ oense och jätteosams! Elaka ord haglar över mig, och jag antar att jag själv inte är någon ängel tillbaka. Han ska bo kvar i huset, jag ska bli utköpt och jag är livrädd för att bli blåst på pengar som jag har rätt till eller att jag ska få en vinstskattesmäll nästa år. På pappret äger vi hälften var, inget samboavtal är skrivet, trots att han gått in med en kontantinsats. Jag hoppar rätt ut från klippan och ska nu stå på egna ben, med min egna inkomst och med min egna styrka att klara av med- och motgångar, känns verkligen skitläskigt! Men jag tror att det kommer att gå bra.
Träning, kost, kärlek från/till sonen och blicken framåt, är det enda jag kan göra för tillfället och fokusera på... och såklart andas... en sekund i taget.
Lägenhetsvisning imorgon som ev. ska bli min lägenhet, känns både pirrigt och ångestfyllt. Dubbla känslor och tvära kast mellan hopp och förtvivlan, that’s my life right now! Stormar rejält!!! Så jag sitter ned i båten och försöker att inte ramla i havet... typ....
Upp med hakan och tuta och kör, man klarar allt bara man vågar... ?

Du ska vara så stolt över dig själv ???
Det kallar jag Styrka!! Vilken lycka att vakna utan huvudvärk idag!!
Styrkekramar o en riktigt trevlig helg önskar jag dig!! ✨✨

Samma här! Det enda jag saknar är notiser om nån uppdaterat eller svarat på en kommentar? Nu är jag inne och kollar hela tiden??

Det är en gova att få den titeln.
Blev så gad när jag för en gång skull går in här, att se dina inlägg. Du fortsätter din nykterhet och det gör jag också. Om någon månad är det två år för mig och jag mår jättebra. Livets vedermödor kommer och går men jag behöver inte döva med någon substans. Livet är härligt.
Stor kram fina vännen.
Gunda

Hej på er alla forumvänner,
Igår var det två månader sedan jag drack. Det enda jag druckit under denna tid är en 33 cl alkoholfri öl 0,00 samt vatten och min favoritdryck mjölk. Det var länge sedan jag var vit i två månader. Jag kan inte på rak arm komma ihåg när det var senast. Jag är i ganska bra form. Motionerar ca 3 gånger i veckan och däremellan blir det oftast promenader. Suget har varit hanterbart och har bara det minsta sug kommit upp "tar jag genast upp" bilden av min senaste fylla då jag verkligen föll igenom på alla sätt. Jag tom spydde av alkohol, vilket jag inte gjort sedan sena tonår.

Mitt förhållande skulle jag säga är stabilt på en låg nivå. Dvs, en hel del småirritationer. Jag känner att jag är i underläge pga historiken och det är jobbigt. Men jag lägger den ena nyktra dagen till den andra och hoppas och tror att det ska bli bättre. Jag har alltid varit en person som växlat mycket i min sinnesstämning. Lite av höga berg och djupa dalar utan att för den skull ha någon som helst diagnos. Idag är sinnet mer "jämntjockt" men det är faktiskt ganska behagligt. Lite tråkigt kanske men samtidigt så skönt att veta att inga obehagliga tankar behöver poppa upp när jag vaknar på morgonen.

Jag har inga tankar att någon gång i framtiden kunna dricka igen. Det har jag försökt alltför många gånger, med en dåres envishet. Det har i 100% av fallen alltid slutat på samma sätt. Lite kritiskt blir det nu framöver. Jag flyger iväg på söndag och blir borta drygt tre veckor. Jag, flygplatser och på resande fot brukar inte vara någon bra kombination. Hoppas dock att jag står på lite stabilare grund denna gång.

Allt gott önskar jag till er alla "bröder och systrar"
Tjalle

Känner med dig Troja. Ta en dag i taget. Just nu funkar det inte. Men snart är du stark igen.
Styrkekramar

Ja kanske är det medberoende. Tänkte bara att jag kan locka med honom i sådant jag tycker är kul och som ger mig energi, istället för att sitta och vänta på att han ska bli nykter.
Men det kanske är fel tänkt.

Välkommen i klubben för oss som är beroende av alkohol forum. FB kan inte konkurrera ut detta forum. Jag loggar in här flera gånger om dagen så man inte missar någon uppdatering.?