Senaste kommentarerna i forumet

Det är helt naturligt att ”veteranerna” har långa trådar eftersom vi varit med länge. Det är knappast heller tvunget att läsa igenom dom. Jag har skrivit för min egen skull, för att se tankarna i skrift och lättare bena upp dom. Sen blir det också så att jag kommenterar hos dom jag ”känner”, dom som varit med länge. Eller nån man fastnar för. Och det är alltid trevligt att veta att nån läser det man skriver. Det sporrar förstås att fortsätta skriva om nån sätter värde på det. Jag har verkligen på sistone fått fin respons från en som säger att hon fått insikter av mina erfarenheter. Det är väldigt glädjande om ens tråkiga erfarenheter kan vara till nytta och hjälp för nån annan. Man kanske inte måste göra alla misstag själv.

Det kan förstås också vara så att det sticker i ögonen på nån nynykter som tycker att vi är så präktiga och kommer hit och skryter om hur bra det gått i x antal år. Å andra sidan visar vi att det går att bli nykter och fortsätta att vara nykter. Att det finns ett liv utan alkohol. Att det inte blir en evig kamp mot sug. Att man inte saknar det.

Vi har också kämpat, vi har inte fått nykterheten gratis. Det är bara att hänga på så blir man veteran:)

Idag kan saker hända

Mitt ex fyller år och innan frågade jag han hur han ville firas, va väldigt oklara svar men jag frågade om då han ville komma till mig, att jag fixade lite mat mm och paket. Det ville han jätte gärna... för någon dag sedan hade han gått till en kollega och frågat om de skulle ses nere på jobbet på en öl o skåla hans dag, det berättade han efter han hade sagt ja till mitt erbjudande,som att det var en ide innan vi går hem till mig.... jag vart orolig, lite lätt ledsen pga att nu har flera av kollegor hört det.
Jag sa hur tror du de kommer gå? Du vet hur det bjuder dig, de gör alla som fyller år, han kom på sig själv att de här va en riskerande faktor, han vart lite sur o jag försökte få bort att jag skulle fixa nåt här hemma men då sa han att ja va mera värd än dem.

Nu är dagen här och han har lovordat att han ska göra allt för att hålla gränserna, för annars får han inte följa med. Då kommer han såra mig och allt jag ordnat idag, med inhandling och present.

Jag har ingen bra magkänsla av det här. Jag tror att det kommer sluta med att han blir bjuden och klarar inte av att tacka nej och då kommer jag gå hem.själv.
Blir det så då har han sårat mig oss för sista gången

Hej!
Dom kan inte sparka dig pga missbruk de har att ansvar att hjälpa dig med rehabilitering och då är det viktigt att du själv vill ha hjälp och ta emot den samt ta eget ansvar och erkänna ditt missbruk.
Mvh

Han påstår att jag vill kontrollera han.
Jag har erfarenhet av att leva under samma tak som alkolister sedan liten flicka. Den enna värre än den andra. Min mammas förmåga att hitta män var enastående. Och jag och mina syskon fick lida mycket. Något jag aldrig pratat om. Men så har jag nu själv en sambo som inte kan kontrollera drickat. Ibörjan hete de jag dricker för att jag är ledig och kopplar av. Det är gott. Och att han minsan hade minskat på alkohol konsumtionen sedan innan vi sågs. För det var tydligen 7 resor värre innan. Men så fort han ska ut med kollegor eller annat så blir det för mycket. Sist kissade han ner sängen utan att märka att han gjort det. Han var så berusad. Det var så obehagligt jag sa att händer detta igen lämnar jag dig. Jag vet hur det slutar med alkohol missbruk. Han söker inte hjälp. Vet inte vart han ska vända sig sen tror jag inte han vågar. Han tror att han ska kunna lösa detta själv. Villket jag har dåliga erfarenheter av. Jag vill tro på han självklart men gör det inte för jag vet allt för väll hur det hella kommer te sig. Jag funderar på att lämna han redan nu då han anser att han ska ut med sina kolleger igen och att jag har kontrollbehov för att jag säger att jag kommer må dåligt och vill helst att van låter bli. Då använder jag samvetskval påstår han så att jag ska känna mig dålig. Men jag blir ju ledsen vart ska all min oro och information gå om inte till han och han stänger allt jag säger ute. Jag har ofta sjukat mig från jobb pga att han driker eller bråkat om hans intag. Jag har ofta gråttit mig till sömns jag har ofta varit orolig för han. Jag har ofta lämnat bostaden pga våra bråk eller hans misbruk. Jag står i ett val om att lämna han eller få han att söka hjälp. För jag vill inte må såhär dåligt. Vart kan han vända sig? Vad kan jag göra? Hur får jag han att lyssna? Jag är ny här inne.

Grattis, så starkt jobbat att genomföra träffen med dina kompisar nykter och att du uppskattade kvällen dessutom!

Nä det är verkligen inte helt lätt det där, att hitta lagom balans med hälsotänket, känner så väl igen mig. Känns som vi är många som snöar in på det där området när man blivit nykter/nyktrare. Är väl ett skönt sätt att må bra och mota hjärnspöken och stress när man inte har A.
Får jag tycka en sak? Kalla det inte "ge upp" :) Kanske räcker att säga att du ger dig en paus eller en lite belöning ibland? Det är ju verkligen superviktigt, kanske det som avgör om man har balans eller inte, att låta livet få komma först och sen hälsotänket :) Kram

Med forumträffen som höjdpunkt. Nu väntar en kul och intensiv arbetsvecka i fräschhetens tecken ?

Vad skönt att det går bra för dig?
Du vet ju att både kroppen och själen mår så mycket bättre utan alkohol.
Så även om någon dricker i din närhet så är det bästa att bara tänka bort det.

Kramar
???

Vi får hoppas du har rätt, det känns lagom kul att gå dit på dag 3-4 av min nykterhet.!
Man har ju varit i bättre form och haft mer energi. Hade det bara varit på onsdag eller torsdag, så vore det stor skillnad. Jaja men nu är det som det är.

Glömde ju nämna en självklarhet, att depression kan orsaka en väldig trötthet...
Men det visste du säkert redan...?

Att det var jag som tog upp det där med ”veteranernas långa trådar” men det är ingen stor grej, eller kritik. Menade att när jag var ny(are) så tedde sig de längre trådarna rätt oöverstigliga att ta sig igenom och alla verkarade ha sin samling med trogna läsare/bundsförvanter. Samt att ni kommit så långt i er kamp. Så det blev för mig att jag mer hoppade in bland de som var lika nya och osäkra som jag var. Men det säger ju mer om mig än er ?. Jag menade inte att ni var exkluderande på något sätt, det har jag aldrig upplevt. Du ser, inte ens muntligen kommer allt ut som tänkt. Hur som helst kul att ses!

Och säga att allt går bra. Typ.. har lagt märke till hur ofta hjärtat tagit sig en whiskey. Eller fredagsöl. Eller både och. Påstår att det är för att jag är och jobbar men de kvällar då jag är hemma och ölen ändå hägrar?! Känns jobbigt men känner inte att jag har rätt att bli arg. Jag har ju liksom varit 100 gånger värre.

...Känna, inte kontrollera...

Tack Sannah, det ska jag ta med mig.
Nästan som medicin för en kontrollneurotiker....?

Kramar
???

Ytterligare en helg avklarad ? 49:e dagen idag eller 61-2. Känns stabilt men hade grymt mycket vinsug förra veckan. Hoppas den här går lättare ??
Säger som Chansen du är strong Vitutanvin som klarar att sluta snusa nu med!! Skulle inte jag orka med - behåller det lilla beroendet ett tag till tror jag! Ha en härlig vecka ta hand om er! Pressa er inte för mycket utan kom ihåg lite pauser! Höga stressnivåer är inte bra! Haha är jag den rätte att säga ?? men försöka måste man!

Kul att läsa era reflektioner och kommentarer. Måste rusa.

Kram på er

Läser alla dina inlägg i rad och pustar ut vid det sista. Hoppas att du fixade det. Hinner inte skriva mer just nu än att du är superstark och bäst.

Kram

...att vara trött hela tiden?
Bara att kämpa mot A-suget kräver ju sin energi...
Har du tagit alla relevanta prover på vårdcentralen nyligen?
Det kan ju vara någon brist på något ämne eller så...
Jag förmodar att du äter ordentligt?
(haha,typiskt mig att vara morsa hela tiden☺)
Men kolla upp dina värden om du inte gjort det på ett tag.

Kramar
???

Och ge upp.. Inser att hälsotänket blir överdrivet! Orkar inte kontrollera allt.. mat, steg, nyttigt osv..
Måste ge mig själv ett break.
Känna, inte kontrollera.
Dock måste det finnas balans..?

Både för i lördags och för ett fint inlägg. Håller med om att det var många härliga personligheter och kul att äntligen träffas.

Blir dock alldeles förskräckt över dina olustkänslor. Självklart är de dina och att du känner så är tråkigt. Att lämna en så fin träff med dessa känslor är långtifrån optimalt. Önskar att jag kunde skriva direkt till dig nu, men tar det här ändå.

Då jag själv är en person som lätt tar åt mig funderar jag förstås över om det är något jag sagt eller gjort som fått dig att känna så. Var rejält uppe i varv i lördags och kommer inte ihåg allt vi pratade om i detalj. Känner mig ju själv som en som inte alltid välkomnar alla längre, då jag av naturliga skäl inte kan och orkar. Vet att vi pratade om det. Även jag blev en gång beskylld för att vara med i ett järngäng och leda det.

Kanske överreagerar jag, men om jag är orsaken till någon av ovanstående känslor ber jag om ursäkt. Det var verkligen inte min mening.

Du skriver så bra och målande, hoppas att du vill fortsätta att göra det. Du gör skillnad.

Jag måste i väg nu, men kände att jag ville skriva ned de känslor som ploppade upp.

Kram

Nykter imorgon! Nästan två år sedan sist. Hejja mig??
Jag har tusen tankar men väljer fortfarande att skriva vidare på min tråd längre fram. ?
Kram till er alla som kämpar ❣

/Nattflickan?

FinaLisa, MrX, Mulletant och John-Erik!
..för er inlägg, det värmer.

Så en vecka och en helg har förflutit, och jag ligger här i min säng och försöker göra en slutplädering, hur var den?
Just nu myser jag, vi har nybytta lakan och de river så där som bara nytvättade lakan kan göra, det luktar fräscht av sköljmedel.
Ytterligare en sak som kan skingra tankar runt ett alkoholsug, att låta huden få vara med i en skön upplevelse, och näsan...
I öronen har jag ett par lurar som spelar min lista på Spotify, ett skönt sätt att lossa på dåliga tankar...
Så mina sinnen har just nu full tillfredställelse medans jag hör ett svagt klickande från paddan medans jag skriver på forumet.

...och...
Jag antar att ni vill höra hur det var på lajvet hos Alkoholhjälpens nya lokaler uppe på berget, Kristineberget.
Jo det finns en väldigt bra recension som Vinäger skrev i morse, men jag ska försöka ge min version av min upplevelse.
Det var min tredje livs levandes träff, och precis som tidigare så pirrar det alltid lite nervöst i magen, vaknade en timme före klockans väckning, och genast satte tankarna igång, vilka kommer, hur ser de ut, ser de ut som jag fantiserade ihop, osv...
Vissa känner jag ju igen, Magnus, Carina, Li-Lo och Rosette från Alkoholhjälpen, riktig fina människor som tar det lugnt med lite stressade besökare, de märks att de är vana att tas med berondepersonligheter, ny för i år var Sofia.

Bland de jag kände igen var också Adde och Renée, resterande elva personer blev nya vänner, och vilka personligheter!
Lite blyga till en början och man fick presentera sig om man ville precis på sitt egna sätt, jag kramar så många jag bara kan för det känns bättre än ett handslag, ett mer hjärtligt, varmt välkomnande och en ökad samhörighet.
Visst blev det en och annan tår, och det får det bli, vi är ju väldigt känslosamma människor och det visar bara hur hårt det är ibland att öppna sig inför andra, själv darrar jag som ett asplöv för att prata öppet inför så många nya människor, men jag ska inte ge mig.
Att bara våga är hälften vunnet, utmana rädslor är en sak som jag har anammat, en del i mitt tillfrisknade.
Att bara gå på mötet är ju en utmaning i sig självt.
Men jag såg aldrig någon svag person, alla var starka och ville verkligen genomföra hela mötet.
Man märkte genast hur många växte i sina roller, hur tillförlitligheten ökade och gemenskapen, otroligt egentligen vilken vilja det fanns i gänget, man ser människan bakom ytan.

Så ni som tvekade, ni missade verkligen något, hoppa inte denna fantastiska möjlighet nästa gång det bjuds till träff.
Precis som tidigare, man blir helt mentalt slut efteråt, man tömmer ut sig fullständigt, kanske är det när nervositeten lägger sig och man känner bara en total lycka att ha genomfört alltihopa, vad vet jag?
Man blottlägger sig och visar strupen, men förblir anonym, nicket får ett ansikte, en dialekt, ett rörelsemönster, en mimik och vi delar en hemlighet, lyssnar och har förståelse, orden får en igenkännande innebörd, någonting som man i stort sett aldrig delar med sig med andra.
Det är en fantastiskt upplevelse som få kommer att finna någon annanstans, ett mentalt marathon.
Mycket skratt bjöds det på, när fasaden har raserat så finns det inget att försvara, man kan vara sig själv och vara öppenhjärtlig.

Jag satt nära Adde vid ringsittningen eftersom jag känner honom sedan tidigare möten, det blev många glada tillrop.
På något sätt kändes det som om vi har känt varandra hur länge som helst, mycket nog via forumet, men ändå.
En stor brummande björn med hjärtligt sinne...

Men jag förstod nog också genom att läsa mellan raderna att vi ”gamlingar” på forumet kan kännas som ett motstånd för nykomlingar.
Att vi hålller ihop och inte släpper in alla nya på samma lättsamma sätt, att vi är ett ”järngäng”.
Så vill inte jag känna att vi upplevs, att vi håller ihop och håller andra utanför, det vore helt fel, och gör mig missmodig och ledsen faktiskt.
Om det stämmer så får ni absolut säga till, det är inte i alla fall min mening.
Jag ställer mig inte högre än någon annan på forumet, mina tio år i nykterhet ger inte mig några fördelar alls på forumet.
Och att det skulle vara någon jakt på flest likes, det är ingen tävlan även om det trevligt med att man uppmärksammas.
Självklart är det väl roligt med svar i tråden och att man får lite tillbaka för den tiden man lägger ner med att skriva långa inlägg.
Det passar naturligtvis inte alla, vi är ju olika i detta fantastiska och helt unika forum, och så ska det fortsätta att vara.
Men jag vill inte att någon ska tycka illa om mina inlägg.

Så med en liten obehaglig klump i magen lämnade jag träffen, det var första gången...
På vägen hem stannade jag bilen lite avsides för att skingra tankarna en stund, lät naturen få tanka upp mig lite med ny energi.
Det hjälpte för stunden...

Berra

Ju exempelvis löparklubbar eller andra ”träna ute gäng” typ militärträning, som kanske innefattar mer snack än vad det brukar gå att få till på gymmet. Kanske är lite lättare med kontakt på dessa?
Starkt av dig att föesöka få kontakt med nya vänner som kanske har sundare vanor. Hoppas det går bra!

Jävla mega förkyld. Why immunförsvar? Whyyyyyy???

Nu checkar jag ut från denna veckan ordentligt. Har verkligen bara vilat i helgen. Var på en mysig tjejmiddag igår, börjat packa inför flytten idag. Tvättat och myst med vovven.

Nu kör vi folks, 2 heldagar med utbildning, 4 intervjuer, 2 läkarsamtal och rövslickeriAB. Längtar redan till fredag 18:00 när jag får ta helg igen.

Fokus på sömn mer sömn och vatten. Håll tummar och tår att något av jobben är menade för mig. Jag är redo ödet, här kommer jag!! Snällaaaaaaaa låt mig få byta arbetsplats.

Fridens ?

Hej igen, skönt att du snart får åka hem, även om jag förstår att det måste kännas lite läskigt...
När det gäller barnen och Soc, så tycker jag inte att du ska oroa dig så mycket. Jag kan ju inte det där såklart, men spontant tänker jag att Soc vill ge barnen möjlighet till samtalsstöd (om de behöver) och höra efter lite hur de mår. Jag tror inte att de är ute efter något annat. Du har ju dessutom initierat hjälpen själv! Det kommer att bli jättebra det här, det är jag övertygad om.

Hoppas du får sova gott nu, och att du kan börja på ny fräsch kula imorgon!

/M

på Liljeholmen var suveränt givande. Det var väl ca 15 personer som tagit sig till Alkoholhjälpens lokaler. Jag ska inte trötta er med någon lång beskrivning, det har Vinäger redan gjort så suveränt bra. Kan bara bekräfta att det var en höjdare att få träffa nick man läst i snart tio år och prata i verkligheten. Det blev en mycket varm och fin atmosfär, liknande ett bra AA-möte, där folk efterhand öppnade sig mer och mer och vill berätta om sina gemensamma problem. Tack Magnus och hans personal för en fint genomförd träff. För min egen del vill jag göra denna dag till avstamp för ett kommande nyktert liv. Kommer sug och lockrop om att dricka, ska jag bland annat minnas denna dag och vilket fint umgänge man kan ha helt nykter bland främmande människor. Jag åkte med glädje tillbaks till Västkusten idag och gladde mig åt att ha gjort en av de mer meningsfulla resorna på länge. Kan bara rekommendera att dyka upp på kommande träffar. Kram alla från Fenix