Senaste kommentarerna i forumet

Sitter i skuggan under äppelträdet med min kisekatt ijämte o njuter av morgonen .
Har klarat av att avstå alkohol i drygt 2veckor , yuppie !!
Inte är det lätt , suget o tankarna finns där hela tiden .
Firade midsommar i dalarna med goda vänner . De drack , måttligt , de dagarna men jag hade bestämt mig för alkoholfritt,hade med mig a-fria öl o vin . Gick jättebra !
Även varit på restaurang o druckit a-fritt .
Vara nykter i andras sällskap med mina alkoholifra öl funkar jättebra , jag känner mig lugn för jag vet att då kan jag inte dricka för mycket .
Suget att vilja ha är hemma o framför allt när jag är ensam . Då kommer de där tankarna om att jag skulle vilja sitta i lugn i ro med lite vin och bara vara.
Gå in i min bubbla o njuta .
Vet att jag inte kan stanna vid ett par glas , än iallafall .
Det är min önskan men vet inte om det någonsin kommer att funka .
Varit hos läkaren igen för fortsatt utredning om sjukskrivning . Gjort tester om bl.a. järntrötthet mm . Jag ” fick” 36 p sv 42 möjliga . Fick man över 20 poäng
var man sjuk .
Får se vad FK säger nu . Att inte bli godkänd är så jobbigt . Hela sjukskrivningen går ått att tänka på FK , inte att rehabilitera mig själv .
Nu ska jag fortsätta njuta av sol med min kise ? han är världens bästa !
Vill alltid vara nära mig, framför allt när han märker jag inte mår så bra .
Djur är underbart ?
Ha en fortsatt härlig söndag alla ! ☀️

Ååh, vad gott att höra!
Skön känsla i kroppen när man vaknar nöjd och belåten?

Kramar???

Hoppas du får en bättre dag idag☀

Jag tänker på dig och sänder många styrkekramar??????

Skönt med positiva vibbar!
Hoppas kärleken vågar spira igen?

Men framförallt 11 Nyktra dagar idag?

Kramar???

10 dagar, tvåsiffrigt + att du klarat helgen! Känn stolthet!

Din och ditt barns situation är fruktansvärd, det finns inget gott som kan komma ur det som ni har det nu ! Så klokt av dej att börja leta utvägar ut .
Du ser en smärtsam och jobbig tid framför dej, ja förmodligen blir den det, men då går det i alla fall åt det bättre hållet. Du och barnen får det lugnare och tryggare . Om du stannar så kommer ingen förändring att ske, mer än till det sämre troligtvis. Ta all hjälp du kan få från kommunen, du ska inte behöva ha det så här !! Stor stor kram ?

Läser frågan i ett inlägg: finns det några solskenshistorier här? Vi är väl ett fåtal på 'båda sidor' som kan passa in i en sådan benämning.... även om det ingalunda är solsken hela tiden och jämt. Mitt mantra har blivit möjligheten att ta makten i mitt/sitt eget liv. Jag har gjort det, min man har gjort det och tillsammans jobbar vi på i vårt gemensamma liv. Med varierande framgång men i önskan och vilja att respektera varandra som de vi är. Det är inte lätt alla dagar ?⛈? Men den goda viljan hos oss båda är avgörande och den bär.

Just idag firar min mullegubbe sin sexårsdag som nykter. För min del blev han nykter 1 maj samma år då han han vaknade från sin sista fylla. Kampen för ett fortsatt gemensamt liv började redan 6 december 2010 när jag vände tillbaka hem efter att - som jag då trodde - ha lämnat honom för alltid. Jag skulle inte ha kommit ihåg denna dagen, hans årsdag, om han inte själv fört det på tal igår. Nu, när jag blev påmind, känner jag i hjärtat att jag vill fira! Honom, mig och oss!

Vägen, vår livsväg, har varit lång och slingrig och inte utan motgångar. Även nu i nykterheten möter vi förstås utmaningar. Livsfrågorna, olikheterna, såren och ärren försvinner inte i och med valet att leva nyktert. Vi har alltid haft gåvan att kunna tala med varandra. Vi har båda mycket kunskap om relationer och på senare år har tolvstegsprogrammet tillfört en hållning, blivit en vägvisare, i våra liv. På sätt och vis har missbruket i och med att det förde oss till 12-stegen fördjupat vår relation och gett oss nya möjligheter.

Mina mest avgörande insikter hör ihop med medvetenheten om att jag är ett vuxet barn. Idag kan jag se hur jag som barn helt omedvetet lärde mig undvika, släta över, bortförklara, anpassa mina val till en verklighet jag varken förstod eller hade möjligheten att ta makten i eller över. Jag gjorde kraftfulla försök men de förde ju vare sig framåt eller bort från de destruktiva mönster jag var en del av och insnärjd i. Egentligen försökte jag bara hitta sätt att acceptera eller rättfärdiga det jag kanske ändå innerst kände att var fel... Alldeles nyligen kunde jag formulera hur en person har 'stulit' delar av mitt liv utan att någon vuxen i min närhet kunde skydda mig. Hur jag faktiskt som liten tillfälligt, i bästa välmening, fick bo hos välvilliga men 'tveksamma' släktingar. Hur jag som tonåring gavs utrymme till ett gränslöst liv. Såg de inte? Förstod de inte? Var det så det skulle vara på den tiden? Frågorna är många och kan aldrig få sina svar. Jag kan nu medan jag skriver tänka att de var maktlösa, var och en förälder på sitt sätt. Idag vill jag bara leva i försoning och framförallt förlåta mig själv för val jag gjort utan att kunna förstå att jag kunde handlat annorlunda.

Min forumberättelse är kanske en solskenshistoria i sällskap med några andra här. De flesta stiger av forumtåget när livet landat och lugnat sig, jag har kvar kontakten med flera så jag vet att vi finns. Jag läser här ofta och skriver ibland. Blir glad när jag möter nån 'gamling' som nyligen santorini. Adde och Berra var de första av de kvarvarande som gav mig hopp!

Livsresan är kantad av både storm, regn och hagel men idag överväger verkligen solen. Så innerligt tacksam att jag hittade detta forum då när det var som värst. Forumet som blev min livlina och gav mig hopp om förändring.

Till dig som läser önskar jag en härlig fortsättning på sommaren?
Ta hand om dig och kom ihåg att det är möjligt att ta makten i sitt eget liv / mt

Fredag och lördag avklarade, nyktra. Det är verkligen helt underbart. Under dessa 10 dagar har jag drabbats av både framgång och motgång, jag har hanterat båda delarna nyktert. Det är jag stolt över! Nu känns liksom allt möjligt på nåt vis. Har jag tagit tillbaka kontrollen?

Han, som jag gjort slut med på grund
av att jag inte stod ut med mig själv, han är på väg tillbaka in i mitt liv. Håller en tumme för mig själv även när det gäller kärlekslivet. Vet att jag behöver kontrollera mig själv till max vad det gäller alkohol och helst avstå helt, för att det ska funka. Heja mig själv och alla andra här inne! Idag är vi nykter!! ???

Tack, mina vänner!
Vissa dagar är bra, vissa mindre bra. Det är som en bergodalbana.
Det är väl så det är i livet, men jag är ganska ovan att göra allt det här utan att dricka.
Jag måste dock säga att jag trivs enormt bra med mitt nya liv, och jag har verkligen chansen att göra något bra med mitt liv tillsammans med dem jag älskar.

Inleds med en kopp morgonkaffe, helt utan bakfylla!

Det blev milen igår, fy sjutton vad underbart det var! Det blev också middag ute i ett större sällskap. Riktigt trevligt. Vissa drack, den gjorde inte jag och jag kände inte att det var några problem att avstå. Beställde in en alkoholfri drink istället, och koncentrerade mig på maten. Det känns som att kroppen tackar mg idag, både för milen och för att jag är nykter. Och för att jag kombinerar de två! När jag började löpträna i våras drack jag ju, även om jag inte drack så mkt. Så dumt att "fira" ett pass genom att dricka öl på kvällen ...

visningen, bra att du har börjat gå i rätt riktning! Håller tummarna för att det är ert nya hem! Starkt och klokt av dig att agera! Kram ☀️?

att skriva dagbok och att dela med dig här! Välkommen hit!
Du och barnet måste bort från den situation ni lever i! Nu genast, helst idag fast idag kanske inte är möjligt. Du ska ge upp (för att använda dina egna ord), du kan vända dig till kommunen som du fick förslag om, du kan också, redan idag, vända dig till en kvinnojour.
Solskenshistorierna här är få även om det finns några både här och på forumets 'andra sida'. Din berättelse inger inga signaler alls om hopp för förändring från hans sida. Du ska söka hjälp för att så snart som möjligt få ett eget hem där du och barnen kan leva lugnt och i trygghet! Till Kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt, de kan det här http://kvinnofridslinjen.se/sv/
Skriv gärna och berätta hur du har det och det går för dig. Sommarkram, kom ihåg att det finns ett bättre liv för dig❤️? / mt

.. men lika trött och ledsen som igår. Nu blir det en promenad i solen.

God morgon och kram till er alla som kämpar där ute!

..tack för omtanken. Det känns bra att du är tillbaka på forumet:).

Nu har jag bokat in en visning på ett fritidshus som finns till uthyrning. Ett första steg ifrån detta. Har dock en känsla av att hur jag än gör så blir detta en smärtsam och jobbig upplevelse...

Är detta sant!!??
Lever du och barnen under sådana vidriga omständigheter!!??

Du måste söka hjälp, vänd dig till kommunen om du inte har vänner eller anhöriga.

Det finns en socialtjänstlag som reglerar rätten man har till hjälp.
Och anhörigkonsulenter ska numera finnas på varje socialkontor i varje kommun.
Skriv ut dina anteckningar och visa dem för din man när han är nykter så han förstår varför du vill lämna honom.

Även om han har ADHD så är väl han normalbegåvad?

Kära du, du behöver all lycka du kan få!???

Kommer från andra sidan. Läser här ibland och blir lika ledsen varje gång. Vet att jag gör min familj illa och det är det sista jag vill. Och då är det ändå så långt ifrån det du beskriver... vet inte om jag nånsin sett solskenshistorier här på anhörigsidorna. Närmast har nykteristen varit o det var inte beständigt. På forumet "Förändra sitt drickande" finns vi som strävar efter att sluta. Inte ens där finns många solskenshistorier. Alkoholism är trassligt, progressivt och svårt att tygla. Som din man beter sig har det gått väldigt långt tycker jag. Han får permanenta skador på hjärnan som gör att han blir mindre o mindre medkännande.
Du är värd så mycket bättre än det här! Själv skäms jag för att jag dricker mig full utan anledning, blir trött o somnar. Och är livrädd för att hamna där man uppenbarligen inte bryr sig längre. Det finns säkert en förklaring i medicin, Adhd etc, men så länge han inte ser problemet eller skyller det ifrån sig, finns nog inget hopp. Värna dig själv o ditt barn. Det han håller på med är äckligt och ovärdigt både dig o honom.

Rädda dig själv och framförallt ditt barn! Helt horribelt det du berättar! Du får hjälp och stöd av samhället när det gäller ekonomi! Har du nära anhöriga som kan stötta dig? Detta ska du och ditt barn inte leva med! Kram och vill skicka dig styrka att ta dig bort från honom!

Ja, undrar hur många vi är, vi som blir kallade idioter, grisar, vidriga, äckliga, sjuka, självgoda, gnälliga osv. För att vi ogillar våra partners fyllor (och konsekvenserna av dem) och har mage att yttra eller på minsta vis visa vad vi känner...

Snart inne på den hundraåttioförsta dagen, känns okej.

Tar kosttillskott för att se om det motverkar suget, det verkar inte så.
Det värsta av suget kommer sent på kvällen fortfarande, även om jag ett flertal gånger gått förbi systembolaget under veckorna det här helvetiska suget håller i sig så har jag ännu inte varit inne och handlat någonting.

Hälsomässigt är allt okej, även om jag fortfarande saknar direkt drivkraft till någonting annat än att bara existera.
Det får mig att tänka på en titel av Wallace Stevens, "Om Att Bara Finnas" - är det inte värre än så, så får det väl gå ett tag till.
Har länge funderat på om jag skulle göra en hälsoundersökning angående detta, men jag drar mig för att gå dit - det är antagligen bara psykiskt.

Sitter och beklagar mig så här nära midnatt, jag skulle inte vilja påstå att det är självömkan direkt, snarare självreflektion - men vem är jag att bedöma det?

Imorgon är det söndag, eller innan jag somnat kommer det att vara söndag, så när jag somnat och vaknat så gör jag allt på en söndag, verkligen inte illa pissat att somna vakna och bestyra under en dag där allt är stängt och igenbommat.

Kvalstermaränger - så, nu var det sagt. Vad nu det vill betyda. Varför svamla så här? - För jag kan. Vem är det till glädje? - Tillfälligt, mig, långvarigt, ingen - bara nåt cybergrus i tårkanalen.

I sommar har jag småsaker planerade.

Sov gott, trollungar.

får tårar i ögonen när jag läser det du skriver. dels för det påminner om min egen situation, och dels för jag vet vilket helvete du har och hur ont man har i bröstet över att skydda sina barn men samtidigt ha ångest över att man tar emot skit mer än man behöver. att få höra vilken idiot man är för man gråter, eller att man är en fitta för man säger åt honom o sova någon annanstans än i sängen . Klumpen i magen växer när jag läser andras trådar här. Så många som delar samma sorts lidande över någon som orsaker detta själv. man dör sakta inombords .

låter precis som du är jag, min situation ser likadan ut. har levt med detta i snart tio år. har en son på snart tre nu med samma man,. vill inte lämna honom. men vill att han inser vad han kommer göra mot sin familj om han fortsätter. ingenting fungerar. står maktlös. är bara ett tomt skal snart.

Det känns fint nu..Att vara nykter har blivit en livsstil för mig..Tänker inte så mycket på det längre..Att sitta själv en lördag känns bara fint..Har vänner jag skulle kunna vara med, men valde mig själv idag.Jag är glad för alla som lyckas förändra sina liv till något bättre..Vare sig det gäller missbruk, relationer eller vad som..Livet är föränderligt hela tiden..Vi människor kan göra våra liv så bra som möjligt.Vi har betydligt större möjligheter till bra liv än tidigare generationer..Bara vi tänker på ledord som vänskap, kärlek, balans, glädje..Kram?

Klart man hänger med... ?
Ny dag (11) imorgon.
Vi sänker inte garden då heller.

Allt gott Fr mig ?☀?

.... bra för dig ikväll, se till att vara mätt och drick ordentligt så att du inte är törstig. Törst och hunger gör det inte lättare. Kämpa på, det är så värt det imorgon!