Senaste kommentarerna i forumet

Jo, träffar en kompis och går på en bar... Mitt sociala liv är så starkt förknippat med alkohol att jag inte vet hur jag ska ta mig ur. Ni vet, middag med vin hemma hos någon, några glas vin på en bar, semester med grillkvällar och alkohol, fredagsmys med vin etc etc i all oändlighet. I min familj (alltså föräldrar, syskon) är det också alltid alkohol så fort man ska ses. Jag blir galen på det här! Var hittar jag ett sammanhang utan alkohol???

Jag har inga problem med att vara nykter på en AW, en jobbfest elelr en större privat fest, men.... har så svårt att säga nej när det bara är jag och en eller bara ett par vänner. Jag kan absolut inte berätta att jag tycker alkoholen är ett problem för mig och vet inte riktigt vad jag ska säga. Suck. Alla som jag känner vet att jag alltid har tackat ja till vin alla dagar i veckan förutom när jag har varit gravid. Och hur ska jag ändra på det? I nuläget skulle jag vilja träffa nya, nyktra vänner, men var hittar jag dem? (Kan absolut inte gå på något AA-möte, så den dörren är stängd). Skullle också vilja börja dejta, men hur gör man det utan alkohol? Typ alla skriver att det vore "trevligt att ses på ett glas vin eller en drink". Jaha, skål.

Morgondag, det här är det röriga svaret... började med att jag blev bjuden på vin hos mitt syskon (ett glas kan väl inte skada???) och sen drog alkoholhjärnan igång. Drack tredje dagen i rad igår, då för att jag inte stod ut med att vara ensam en lördagkväll vilket betyder att man måste gå till en bar och dricka vin. Vad gör alla nyktra singlar på lördagkvällarna? Alltså om man har för mycket ångest för att sitta hemma och titta på någon serie.

Idag är jag mindre nöjd med mitt beslut. Jag orkar aldrig yoga en morgon efter jag druckit, vilket gör mig ännu mer deppig. Jag är trött, ledsen och uppgiven. Kan någon säga att jag kan få slippa undan och åka till ett ashram i Indien i tre månader???

Allt bra med dig?

Vi saknar dig här!

Springa en mil är en bedrit, minns när jag själv gjorde det första gången. Jag var sååå stolt! Jag som inte ens kunde springa 2km innan jag började löpträna. Hoppas du kommer ut idag och att du njuter av endorfinkicken efteråt. Nu blev jag sjukt inspirerad för att vara nykter, har gått sådär de senaste dagarna.

God morgon!
I dag är det dag 3 utan alkohol. Det brukar gå bättre efter den dagen. Men jag mår förvånansvärt bra den här gången. Det enda är att det dyker upp en massa tankar och minnen som jag har tryckt ner tidigare med hjälp av alkohol. Det kanske är normalt? Jag får väl tackla det på något annat vis, för nu har jag slängt bort snuttefilten.
Ha en bra dag alla!

Tack för ditt svar. Vet bara inte riktigt vad jag ska svara. Allt känns så "stort" på något vis. Nöjer mig just nu med att jag tänker må bra idag. Men du har så rätt så rätt. Hoppas det går bra för dig! ? Kram

Avgiftning och läkare.

Det betyder mycket - att få svar. Vet egentligen inte om jag är så stark, men måste göra något. Sitter jag kvar så här så tror jag att jag dör. Om inte fysiskt så känslomässigt.
Usch, har en förmåga att vakna tidigt oavsett hur sent jag lägger mig. Har sovit gott men alldeles för få timmar. Trött idag men med koffein kommer man långt ?
Ibland mår jag verkligen skit och känner mig som en urvriden äcklig gammal disktrasa. Ibland känner jag mig positiv och stark. Åker verkligen berg och dalbana!
Men tänker att det hänt mycket med mig bara senaste veckorna! Positiva saker. Livet känns inte tröstlöst längre, det finns vägar att gå, saker jag kan göra. Det är som att jag vaknat till och ruskat på mig liksom.
Funderar mycket, tänker på vad vi pratade om under behandlingen jag gick. Tror det är bra att fundera och reflektera. Något jag tänkt på idag är det där konstiga att jag alltid haft alkoholmissbruk runt mig. Är det inte jag som druckit har jag varit medberoende. Suttit i så många sjuka förhållanden. Konstigt det där med min relation till A, verkar som om det alltid måste finnas med i bilden på något vis.
Ska snart komma igång lite, fixa disken och plocka bort sambons ölburkar sen igår. Duscha, raka benen, klä på mig något fint och sen ska jag åka på auktion! Hoppas hitta något fynd ? Sambon sover - han får väl ligga där och snarka. Och vet ni vad? Just nu bryr jag mig inte vilket är skönt. Hans liv är hans ansvar, mitt liv är mitt ansvar. Och idag ska jag ha en bra dag!
Kram på er ???

Jag har själv ingen erfarenhet av AA. Mitt liv ser så ut att de inte finns tillfällen. Reser för mkt, jobbar långa dagar när jag är borta och bor för avsides när jag är hemma. Men jag har läst många andra som går på deras möten och det verkar vara bra. Jag tror du som ensamstående skulle må väldigtbra av att hitta gemenskapen i en sådan grupp!

Att den här vägen ska vara så svår att vandra, så många gropar och vägbulor de finns att snubbla över, alla skarpa svängar och oförutsedda hinder ... Det är okej att falla. Kampen är inte över, kampen lever så länge vi reser oss upp och fortsätter!

Jag tycker att du ska ta till de verktyg du tror att du behöver. Att söka hjälp utifrån kan vara ett utmärk verktyg som hjälpt många här.

Att kontakta öppenvården är, precis som SM18 säger, en bra steg!

Bra jobbat!

Gårdagen spenderades ute hos mamma, alltså ingen jogg. Nåväl, en massa utelek med ungarna istället. Idag kommer benen få röra på sig. Laddar upp med en kopp kaffe nu, underbar dryck, samtidigt som pulsklockan och mobiltelefonen laddar. Börjar inse att jag inte ska planera in något på dagen efter mina "resedagar". Jag stiger upp kl 05.00, jobbar hela dagen och befinner mig sedan på tåg, flyg och bil i ca 5 timmar ... Det tag på krafterna. När jag väl är hemma finns det alltid en massa måsten eller borde, som att hälsa på mamma. Klart man ska hälsa på mamma liksom. Hade det varit detta varit före mitt beslut hade ölen väntat när jag kom hem efter besöket igår kväll. För att "det är synd om mig som inte hann jogga idag". Då är det logiskt att man dricker öl till sent på natten så man knappt orkar sig upp dagen efter, än mindre ta sig ut på en motionsrunda! Logiken i en alkoholdränkt hjärna alltså ...

Studenten: Vet du att även om det är dumt så är jag glad över att du är tillbaka här på forumet! Självklart hade det varit bättre om du sluppit men .. ja, du fattar <3

FinaLisa: Att ställas inför alkohol sådär är inte lätt, bra jobbat! Jag minns första gången jag skulle sluta ... jag kunde knappt tänka på vin utan att börja gråta!

Sm18: jag snor studentens förkortning här ;) Jag har inte läst boken men hört mkt om den och är övertygad om att det stämmer! Jobbar som ingenjör och joggingturerna är ett utmärkt sätt att rensa hjärnan efter en hårt dag på jobbet, det är ren och skär återhämtning för hjärnan. Efter det orkar jag med resten av eftermiddagen!

Sorgligt att han väljer alkoholen framför er, tänk vilken makt den har. Hoppas du får en fin löptur idag i alla fall. Du är stark som klarar det här ensam. Jag önskar ibland att vi inte var anonyma här, då hade jag kunnat passa barnen medan du sprang och sen hade vi kunnat ta en kopp te. Jag saknade nyktert sällskap igår (vilket resulterade att jag drack själv, men det är en annan historia). Kram till dig idag!

Blir glad av att läsa dina senaste inlägg. Heja dig!! Kram och ha en härlig lördag.

Vad härligt att se att du tycker de går lätt! Så känner jag också. Är det för att vi har gjort det här förut? Är det för att vi VET vad som väntar om vi väljer fel? För att vi har verktygen? För att vi målat upp en sådan hemsk bild om hur vi trodde de skulle bli? Och egentligen, spelar det någon roll om varför det känns lätt? Låt oss njuta av den känslan!

Det hade jag inte en aning om! Intressant, tack för infon?

Idag vaknar jag "tvåbent", dvs tvåsiffrig!?
Dag 10 idag, yes så skönt!!?

Kvällen igår blev så lyckad tack vare Ann Westin på tv, jösses vad jag skrattade???

Tror att det är väldigt nyttigt och förlösande att få skratta så tårarna rinner ibland.
Mycket av spänning och oro i kroppen och knoppen släpper en del känns det som.

Nu ska jag upp och sätta på kaffe ☕ en ny dag väntar☀

Kramar???

Det verkar vara hög tid för dig att gå vidare i livet.
Du har inget att förlora, det känns som du bara ska ta beslutet att lämna.
Om du vill ha tillbaka ett normalt liv så är det inget att vänta på.

Din sambo skulle kanske vakna upp också och inse vad han håller på att förlora. Han är en vuxen man och får ta ansvar för sitt eget liv.

Du är en människa som är värd ett normalt och anständigt liv.
Vet dina barn om hur du har det?

Kramar???

Vad stark du är Taesa! Jag är verkligen imponerad av din kämparanda!

Hej, har du börjat fundera på någon strategi för att minska på ditt drickande? Det finns många bra tips på böcker mm i en tråd här på forumet. Och så får man inspiration av att läsa i alla trådar här.

Först vill jag tacka IronWill för att du delar med dej av din sida då det hjälper i mina egna tankar, skönt att läsa allas kommentarer då man känner igen sej i så väldigt mycket. Den jag lever med dricker inte värst mycket och blir väl inte direkt otrevlig men varje dag och hade inte haft en enda vit dag på många år, kallar det själv medicinering. Känslomässigt avtrubbad och livlös i ögonen förutom emellanåt då jag trodde mej se en glimt av den "rätta sidan" höll jag fast i alla år. Vid de flesta samtal rörande vår relation osv blev det alltid "strid", alltid anklagande, ett försvarsbeteende och det är frustrerande, men Besviken fru...du gnäller inte och även dina känslor har rätt att existera. Läste i någon annan tråd om att inte "skydda" den som "missbrukar" utan själv vara ärlig och inte underlätta. Där står jag i konflikt med mej själv...jag har fått förstå att min sambos vuxna barn (som inte har en susning vad som föregått i alla år) tror att han är en ängel som är "kuvad" av mej, jag har attitydproblem vilket gör att det blir så synd om honom som är så snäll...En sida av mej säger, låt det bara vara å gå din väg... Den andra säger...varför ska jag vara boven i dramat som inte orkar leva i detta, jag har inget att skämmas för men ska jag vara ärlig?? Jag vet inte... det känns svårt då man vet att man redan på förhand har blivit baktalad av den som missbrukar inte bara alkohol utan även mej.

åt dina beslut ??????
Du väljer dej själv och ditt välmående , det kommer att gå så bra för dej !
Kram ?

han är nere i skiten igen och har så jävla svårt att ta sig upp, ska man låta honom vara och låta han ta sig upp igen eller ska man säga något? vet ju att man inte kan GÖRA något ... känner mig så hjälplös, vet hur glad han var över o va nykter......

Tack sm18! Ja psykisk ohälsa är en bitch. Vad grymt att du vågar och orkar ta tag i din hälsa nu! Hur känns det för dig? Gör du något på dagen som gör dig glad? :)

Vaniljis! Alltså Loka crush är så gott, ska nog köpa mig en sådandär i morgon ❤️ Tack för tipset! :D

Denna dagen var riktigt bra. Mötte upp tjejerna innan i stan, vi gick in på systemet (nemas problemas) och sen vidare hem till ena tjejen. Jag grillade och vi verkligen njöt av varandras sällskap. Det slog mig att jag var medveten och aktiv hela kvällen, lyssnade och skrattade mycket.
Blev trött vid 23, så då åkte jag hem. Idag var det inte svårt att vara nykter, trots att min väninna som satt brevid mig hade en vinflaska precis framför mig.
Jag vet inte varför det är så enkelt? Men jag känner mig verkligen fri. Det finns ingenting som lockar mig. Noterade att min salivproduktion ökade inne på systemet dock. Underligt. Så kroppen reagerade på något vis.
Men jag, i min hjärna, behövde inte kriga för att välja nyktert idag. Och för det är jag jävligt glad.

Något har hänt i mig, jag är annorlunda nu. Fan det kanske finns en Gud ändå? ?
Anyhow!

Hoppas ni haft en najs dag. Nu jag Nanna ?