Senaste kommentarerna i forumet

Nykter Valborg. Vi räknar 11 dagar nu. Är han - som jag misstänker - periodare, så hjälper knappast det. Jag önskar att han ville berätta för mig vilka mönster det brukar följa, men han bara säger att han inte vet, och blir upprörd över att jag tar upp det nu när det går så bra...

Nå. Har i alla fall haft en helt ok helg :)

Tack ska ni ha allesammans!
Jag märker ju hur livet blir lättare så fort jag bara skrivit av mig.

Valborg avslutades med en 4-åring som spydde ned hela sitt rum. Spanska jordgubbar tycks ha varit boven då även lillebror var smårisig, men tack och lov inget som smittade övriga familjen.
15-åringen firades rejält och vi gick ut och käkade på kvällen och hade en otroligt trevlig middag.
Cola och mjölk stod för drickat. ?

Fortsätter jag att låta bli drickat idag går jag över min längsta nyktra period sedan 2014, och det finns ingen som helst anledning att jag skulle få för mig att köpa en kasse öl. Förra vändan hade jag ett molande sug hela tiden som jag var tvungen att motarbeta, men inte nu.

Om några timmar ska jag blotta mitt beroende för sjukvården, igen, och även om jag gjort det en gång tidigare så känns det faktiskt lite nervöst. Med mitt flyt så landar det väl i ytterligare en orosanmälan, och då är det tre stycken på ca 45 dagar.
Bortsett från det ser jag fram emot den här dagen med besök hos terapeuten på missbruksenheten! ??

Anxiete:
Det är lite så jag kan föreställa mig henne jag med. ?

Ha en förträffligt fin dag alla kamrater!

Igår kväll var jag riktigt irriterad.
Sovit sporadiskt men utan hjälp av tabletter eller alkohol.
Trött på ett nytt sätt...

Ptja, då är det ju bara så, tyvärr. På ett sätt har du "tur"; han säger rakt ut att han inte tänker sluta. Då slipper du den ambivalens och det (ofta falska) hopp som många här lever med. Det där som får människor att stanna kvar - att hoppas att "kanske blir det bättre"

Din man har alltså sagt att han tänker inte sluta. Då är det bara att tro på honom.

Jag vet att det känns fördjävligt, men så är det nog :(

För mig var vecka 2 -en vecka med orolig sömn... drömmar.. och många timmar vaken... på dagarna jättepigg med mycket energi! Vecka 3 kom med smärta i leder framförallt i höger knä.. jag lider fortfarande av värken nu i vecka fyra.. gör mig begränsad... jag tror som tidigare talare att allt detta har med avgiftning att göra... och att det kommer ge sig. Försökt hitta John-erilks tråd han har skrivit mycket om detta.. jag har börjat äta Zeolit och väntar på leverans på pantotensyra(B5-vitamin )..jag trodde suget skulle vara det jobbiga, men det är smärtan... sömnen vecka 3-4 har för mig varit bättre, härlig djupsömn som jag inte hade med vin i kroppen..
Lycka till med din resa, du är duktig?

Skönt med något glatt (nåväl uppblandat med tårar, men mest glädje) här på forumet. Du får högsta poäng på mammaprestationen! Kram!

... som skickade det där meddelandet till mig så hade jag bara undrat varför du inte berättat tidigare och erbjudit min hjälp om du ville ha den. Jag hade blivit känslomässigt berörd och tyckt synd om dig som har fört din kamp ensam. Jag hade velat veta om jag var din syster.

Nu vet jag iofs inte vilka andra konflikter/besvikelser ni har bakom er, men jag hoppas och tror att din syster ser att du försöker och att hon stöttar dig i det. Kram!

Han tänker inte låta bli att dricka har pratat med honom å vi har en 11-åring tillsammans. Känns overkligt vilket val?

Jag tycker din text är vacker i sin nakenhet. Den visar en människa som för en desperat kamp, visst. Men en människa som faktiskt tar kampen och är på väg mot livet så som hon vill leva det. Det är mer än man kan säga om många Svenssons där ute... Var och en med sina hemliga laster, och sitt hemliga lidande. Jag tror din syster tänker sig för många gånger innan hon gör något alls med detta. Hon kanske inte enns tar upp det med dig. Beror helt på hur mycket råg hon har i ryggen. Förvånansvärt många skyggar för naken, brutal sanning och låtsas hellre som ingenting... Men jag hoppas ändå att hon ska visa sig vara av en annan sort. Att hon ska visa sig vara en sådan syster som kommer till undsättning, för att lindra plågan och hålla dig under armarna när du är som svagast. Det önskar jag dig. Kram

I min mening så; har du ställt ultimatum så har du.

Det du kan göra är möjligen att ta ett lugnt snack med honom. Använd kroppsspråk så att han inte känner sig hotad eller attackerad ("slapp" hållning, armar och ben raka, ansikte nedåtböjt, titta upp på honom - det fungerade för mig)

Och så frågar du honom om det verkligen är det här han vill; om han vill förlora sin familj, eller om han är villig att prova vården först, som ett sista försök.

Det är alltså om du VILL ge det en chans till, utan att (synligen) släppa ditt ultimatum.

Nekar han så...Tja, då är det ju hans val...

Notera; jag vet egentligen ingenting, men jag Tror det är värt ett försök.

Wow, vilken författare du är!
Väldigt fin text, så målande och känslosamt du skriver.
Det känns som jag var med dig på väg till jobbet...
Tack???

Jag är på väg mot dag tio och det där märkliga tillståndet du beskriver har sedan ett antal dagar övergått i konstiga drömmar. Helt säker på att det är utrensningen av ”giftet” och abstinensen som skapar detta. Tröstande är att det ändå rätt snabbt blir allt bättre. Kramen!

...men inte om man ser till vädret, egentligen.
Är inte April och Maj en vårmånad?
Nja, lite färg har man fått i ansiktet, men fem grader varmt vid årets valborgmässoeld är inte mycket att skryta om.
Hursomhelst, vi har haft mycket väder om man säger så...

Fantastisk hur då frågar man sig?
Jo jag har fått massor av grejer utförda, det ÄR vår och sommarstugan är äntligen öppnad inför säsongen.
Jord under naglarna, skrapsår på benen, småsår på händerna, mjölksyra i benen, ont i ryggen och halvt hörselskadad....
Och jag är såååååå nöjd, precis som det ska vara och jag har längtat ett halvår i frysen minsann.
Allt är igång, komposten sållad, trädgården krattad, husen har fått tjälen ur fötterna, vattnet påsatt med några mindre missöden ( man är inte fullfjädrad rörmokare), bryggan och båten ilagd, båtmotorn nyservad, vattentunnorna uppställda, myrorna matade med myrgift.
Fågelholkarna tömda liksom skitunnan...
Det är full fart från arla morgon till sena natt, och jag fick inte ledigt på klämmisen igår ( ja nu förrgår), så jag pendlade så tidigt att inte ens tuppen på grannön hade hunnit börja gala.
Kallt grått och fuktigt satte jag mig i en daggvåt roddbåt på en nästan helt spegelblank sjö, tärnorna hade börjat tjoa lite längre bort i viken och skickligt flög de bara några centimetrar från vattenytan vek ner nedre delen av näbben och tog dagens första frukostklunk.
En svart kilformad siluett kunde skönjas vid strömmens mynning några hundra meter bort, har lärt mig av erfarenheten att det är ett sälhuvud som bryter vattenbrynet för att ta luft och dök ner lika fort som det dök upp.
En lätt morgondis ligger kvar i vikarna och inväntar dagens första solstrålar, snart så ska de få bli små vita molntussar på den blå himlen, det enda ljud som hörs annars är när bogsvallet plaskar mot fören, min båt plogar ett kilformat V över sjön som nästan ser silverbejuten ut, och jag känner mig plötsligt väldigt rik, inte på penningar utan på ett innehållsrikt liv.
Tänk att jag får uppleva det här, morgonen är så fylld av sinnesintryck från vår natur att det nästan känns överväldigad.
En råkall bil fick ta ett par vinkningar med torkarbladen och imman på sidorutorna bildade små rännilar när jag stånkade mig igenom den gropiga grusvägen ut mot civilisationen till en asfalterad väg, fortfarande kände jag mig som den ensammaste människan i hela världen, jag hade ännu inte sett en enda annan levandes person.
De första jag såg var på Vägverkets gula färja, mannen i bilen brevid sitter och gäspar med väldigt små ögon bakom en lika immig sidoruta, hela Sverige håller på att vakna denna oerhört vackra morgon....
I maklig fart börjar stugorna komma tätare ju närmare jag tar mig till staden, höjden på husen likaså.
Jag kommer alldeles för tidigt till jobbet när jag missbedömt trafiken denna klämdag.
En slurk kaffe vid skrivbordet börjar sätta igång maskineriet igen och vardagsstressen griper tag i min ryggrad med sina iskalla händer.
Jag smiter iväg tidigare denna dag bara för att stressa vidare till brädgården och fylla takräcket med alldeles för mycket övervikt.
Det tryckta virket är verkligen nytryckt och har legat utan regnskydd och väger nu fyra fem gånger så mycket.
Mina axlar vrålar ut sin smärta efter att virket har åkt samma båtfärd och kånkats upp alla etthundrafyra trappsteg upp för berget.
Ett tidigt sänggående och uppstigande gagnade för att jag disponerade min tid väl idag (igår) med detta blöta virke.
Frugan och dottern kom med picknickkorgen på eftermiddagen och vi drack kaffe på den precis nybyggda altanen.
Vi tittade ut över det solglittrande havet mellan tallarna och bara njöt av att sitta där tillsammans.
Kaffetåren var välbehövlig men smakade lite konstig tills dess jag såg att den var blodblandad, sågen hade inte bara sågat i brädorna utan även i höger pekfinger och det rann nerför insidan av kaffekoppen.

Mitt uppe i alltihopa så fick jag bara en sådan känsla, vilken fantastiskt helg...
Jag lever och blöder lite, läpparna smakar salt av intorkad svett, jag upplever allt fantastiskt runt omkring mig, jag är medveten om allt och är väldigt närvarande i det som sker.

Hade det varit för tio år sedan så hade vid det här klockslaget suttit på trädgårdsstolen med en väldans baksmälla kisat upp mot solen och tyckt att den var väl jävligt intensiv så här klockan tre på eftermiddagen.
Ingenting skulle ha varit gjort, trädgården varit okrattad, jorden osållad, och altanen skulle inte ens ha funnits på ritbordet för det hade inte funnits något hus att fästa den i ens en gång.
Det enda jag skulle ha gjort vore att lyfta på presenningen som täckte utemöblerna för att finna en stol att sitta på utomhus.

Har sagt det förut, men det är en j..la skillnad på att vara en som dricker, och den som är nykterist.
Man får så mycket tid över till annat när man inte har händerna fulla av alkohol, man får fylla...!
Man får fylla sin tid med annat som man försakat när man drack, och det en massa saker som blir gjorda.

Det är inte varje helg som jämt är fantastisk, men de kommer oftare när man inte dricker...

Berra

Jag vill bara visa igen de jag sms:ade av misstag till min syster.Jag delade detta här (30/4) och igår skickade jag det till henne!

Nu är Tina igång igen.Inget stopp.Och giltigheten om j dricker eller inte finns inte.Så jag dricker. Hade inte kvar något stark vin/öl nu ikväll så va i affären och skulle handla.Tanken va ju självklart att köpa hem folköl.Som jag gjorde.Men jag bråkade med mig själv hela tiden i affären.Gud vad jag är trött på detta!! Jag orkar fan inte med detta mer.Hur länge ska jag fortsätta nu? 1-2-3-4-5-6-7-8-9 år. Nu kan jag jämföra livet med alkohol och utan.Och HUR kan jag välja detta.Jag är så satans arg på mig själv. Den härliga befriande känslan jag hade under mitt 1/2 år som nykter hur kan jag bara glömma !! och VÄLJA detta.Började dricka när jag va ca 13 år. Efter det så tror jag de längsta utan va ca 2 veckor.Men det har nog legat ca 1 vecka om ens det efter jag var 20. Och sen blev de fler dagar per vecka osv osv. Och när jag var 27 så tog jag min "riktiga" återställare pga jag mådde dåligt och pga jag inte orkade med abstinensen (minns den dagen) och sen har jag druckit varje dag sen dess.(Någon dag där och då utan, men då aldrig frivilligt) tills 2017-09-21.
3 dagar innan jag fyllde 34 år.Och sen var jag nykter 5 månader, 3 veckor och 4 dagar!Men nu sitter jag här ingen.Och INGET har förändrats.Förutom att nu vet jag hur det känns att INGET eller INGEN kan styra mig. Att bara få vara sig själv och den man är. -Den känslan är otrolig.Ren lycka!!
Så det gör så ont nu och hopplöst att man gör detta igen när man vet. Varför?

För mig när jag läser de nu och vet att min syster har läst detta.Det känns som livet har stannat.Och OM hon visar detta för min mamma eller pappa!! De klarar jag inte.Mitt liv var långt ifrån perfekt.Men jag levde de på mitt sätt så gott jag kunde.Och nu har j ingen kontroll! Helt ärligt jag vet inte vad j ska göra..

En av de vanligaste orsakerna till hjärtflimmer är alkoholmissbruk.
Så gå till vc be att få ett ekg.
Samtidigt som du stryper intaget så sakta eller så fort det går

Nej det kanske är nu som det börjar livet på rätt sida. Där ni kan vara ärliga med varandra.
Är det inte då när man är oförbehållsamt ärlig som man verkligen kan börja om börja på nytt med sej själv och andra nära.
Jag vet inte vad du avslöjat för din syster men visst försöker alla hålla masken och dölja sina bristet och tillkorta kommande för hela världen.
Till och med för sej själv försöker man hålla garden uppe jag mår bra ?????
Se hur bra jag är hur bra jag mår man spelar spelet lurar sej själv först sedan alla andra som VILL bli lurade.
För visst finns de andra symtomen de på att allt inte är så bra.
Om du nu har berättat en hemlighet som har belastat ditt liv gjort det tungt. Något att dölja.

Nu har du inget att dölja längre korten på bordet.
Du skämms gör inte det. Bara du är chef
över ditt liv.
Om hon vill kontrollera dej.är det säker av kärlek men det är lika jobbigt och ocharmigt för det.
Du har aldrig känt dej lägre / mindre/ ovärdigare än nu.
Och den syster som inte älskar dej nu /då när du behöver det som mest är inte värd din kärlek tillbaka.
Denna dag är bara en dag just nu snart är den historia.
Glömd
Kram

...första steget är nog att du nu kommit hit och att du själv skrivit en kommentar.
Fortsätt titta in och läs här ....här finns mycket hämta av stöd och hjälp och även igenkännande som ibland kan vara både skönt och befriande.

.

Tycker du absolut kan och ska vara snäll mot dig själv....Låter som du ska gå vidare från det som hände...låter bra ...du har säkert varit ledsen besviken arg förebrått dig etc så det räcker..
Hitta det positiva nu istället. JA du brukade dricka en stor mängd flera dagar i rad tidigare men nu hände det EN gång efter ett långt och bra uppehåll.
Hoppas (och tror bestämt;))att du nu kan återgå till vita dagar, veckor igen:)!
Jag har haft några dagar i sthm med en hel del öl men nu ska jag hem och tillbaka till det mer avhållssamma livet igen
Ska faktiskt bli rätt så skönt!!
Kram och vi hörs snart igen

Min barndom var ju inte som mina barns. Min mamma drack aldrig alkohol när våi var små..Däremot en pappa som både jobbade mycket, och drack mycket..Mamma lämnade min pappa på grund av hans drickande. Jag blev a-beroende i stället känns det som.Hade nog lämnat mitt ex tidigare om jag inte börjat dricka själv..Kram

Allt är inte förstört. Att du inte har delat ditt hemliga lidande gör dig inte till en annan person. Du ÄR allt det positiva du visat omvärlden. Den bilden är inte en lögn. Du är just så duktig, glad, skämtsam, rättskaffens, ytlig och livlig som du har visat. Man måste inte färdas genom livet helt transparent. Alla döljer vi något nära våra hjärtan. Av integritetsskäl. Av omtanke för andra. Det gör oss inte till andra personer än de vi utger oss för att vara. Oavsett hur din syster ställer sig, dömande eller ej, så är du samma person hon har haft framför sig hela tiden. Det är tragiskt om hon inte inser det, men det kan du inte lasta dig själv för. Det ligger i så fall hos henne. Dina positiva sidor och allt positivt du har åstadkommit i ditt liv tillhör fortfarande dig. Kram

Behöver verkligen det nu.Men just nu så vill jag helt ärligt bara försvinna.Paniken bara växer. Inte velat läsa det jag hade skrivit.Men gjorde det precis.Vare sig hur jag än vänder och vrider på det så kan jag inte komma med någon lögn eller bortförklaring.Allt står där öppet
som en jäkla bok .Det är SÅ specifikt..
Och självklart dricker jag nu.Och nu vill jag verkligen inte sluta. Ångesten är fruktansvärd.

Jag älskar min syster.Hon har haft ett svårt liv.Och pga det så hade jag kanske önskat att hon hade varit mer förstående.Men tyvärr är hon inte det.Hon har blivit en kontroll freak.Rätt dömande osv, Även om hon har det tufft fortfarande idag. Jag skulle förstå om hon blir besviken och lite arg pga att jag har levt i en lögn. Visat en fasad som har varit falsk och då sagt och beteet mig falsk inom mycket ! Hela min livstil.Den är absolut inte något märkvärdigt.Men ändå prövat visa en "duktig" person som gör rätt för sig och gör det man ska göra!! Att allt är bra och okey! En fasad som -Duktig,livlig,skämtsam,glad och "ytlig" ..

Allt är förstört..!

Bara genom att skriva har du hjälpt dig själv att se konsekvenserna tydligare.
Hur ser din plan ut? Minska, uppehåll eller sluta helt? Vad tror du att du behöver göra?

Igår ”festade” jag till det och tog 2 glas alkoholfritt rödvin från Carl Jung. Fy h-e vilken baksmälla jag fick! Vaknade mitt i natten med klassisk rödvinsmigrän som satt i under många timmar trots tabletter. Då har man konstaterat att det oavsett vad får bli att skippa cabernet sauvignon framöver... Huva!

Jag snubblade över Kitchari när jag googlade detox och kroppslig rening. Det fanns recept och beskrivning på ayurvedabloggen. Gott och smidigt tyckte jag.