Senaste kommentarerna i forumet

Atarax står faktiskt inte med på min ajabaja-lista över läkemedel ??

Att det slutade som det gjorde!

Lite som för mig häromdagen när jag mådde prima och ngn sorts instinkt sa mig att jag kommit fram, nu mår jag bra, nu är det OK att dricka igen.

Ha en fin kväll!

Jag såg på Tv ett par bra program i veckan ett program från Australien om drogen ice som var/är som en epedemi. Många blir beroende efter första pipan.
En terapeuth sa att trasiga människor (psykiskt)som testar en drog och blir fast där är att jämnföra med..... Att bli förälskad, man känner sej underbar fantastisk livet blir värt att leva man blir avslappnad trygg med mera.
Du kan bli förälskad i en människa som du vet är dålig för dej du borde ta avstånd men är man kär hur lätt är det.
Drogen fungerar på samma sätt.
Och de människor som tappat tilliten till andra människor tidigare i livet känner sej mer trygg med drogen än med en person.
Det ger ett perspektiv på problemet.

Ett annat program handlade om PTSD faktum är att när man utsätts för trauma av olika slag " ritas" hjärnan om.
Det kan vara misshandel sexuellt utnyttjande situationer av total hjälplöshet av olika slag. Människors svek som man litat på ja våld fysisk psykisk eller oberäkneliga manipultiva människor och situationer som ger dej ärr i hjärnan ( och hjärtat) för livet.
Självklart påverkas vi
också i vuxenlivet av trauma som olyckor förluster terror och krig.
De förstör människors känsloliv eller utsätter det för stor fara.
De där ärren eller den omritade kartan i hjärnan kan läka succesivt men kan också bestå.
Vi är olika bra på att hantera dessa beroende på våra gener.
Många många många kvimnor och barn har utsätts för sexuellt våld som de lider livet igenom efter.
Så me too har öppnat dörren för det som många trodde det händer bara mej ingen annan , att det händef är mitt fel.
Varför man själv drabbas beror på att man är en dålig människa.
Likadant med våld misshandel eller att växa upp i kärlekslöshet det är mitt eget fel, jag är inte värd mer.
Det drabbar (PTSD) kvinnor i högre grad 50 % fler kvinnor drabbas.
Man sliter för att hålla ihop att inte visa inte vem man är,varit med om inte vara annorlunda. Prestera prestera.
Sedan kommer panikångesten duktighetssyndromet både hemma och på jobbet.
Man städar fejar bakar ser alltid fräsch ut.
Man jobbar 12 timmars dagar och mer på jobbet alltid på G
Livet blir en flykt ifrån smärtan tillkortakommandet ifrån det där svarta hålet som skriker efter kärlek och.önskan att man duger osv.
Ja så inte konstigt att så många på detta forum går in i väggen.
Under tiden man är på väg in i väggen medecinerar man med vin och eller sömntabletter. Vinet lugnar sömntabletten släcker ljuset när man ska sova så att man slipper ligga och grubbla för länge innan John Blund kommer.
För det gör ont och man vill inte stoppa det skenande tåget.......
Nej ända in i kaklet ska man ??
Jag är ingen svårt traumatiserad kvinna men visst har jag fått en släng av sleven både här och där.
Panikångest arbetsnarkoman onödigt mycket vin på helgerna.
Jag älskade mitt arbete tror jag men det var en flykt från annat som jag blev väldigt bra på. Klättrade på karriärstegen ,se vad jag kan ?. Bra betalt blev det också,men sedan fick jag betala själv med en depression och ända in i kaklet. Skulle jag ge mej aldrig i livet.
Det som satte stopp för mej efter kaklet blev en akut operation.
Då kunde jag inte springa längre det är 9 år sedan.
Är jag lycklig idag , nej inte riktigt men livet fick en annan mening ett annat innehåll som.är snällar mot mej
.
Det TV programet som handlade om PTSD gick i onsdags på kunskapskanalen.
Det är så skönt att ibland bli påmind om varför man blev som man blev.
Och inte som man skulle.
❤Ni är alla värda mycket mer än Ni tror.
Men man måste ta befälet över sin situation förr eller senare det tog tid för mej att inse.
Helst förr

Atarax är inte vanebildande många tycker den hjälper bra.
Om det är på grund av det du inte får ta läkemedel typ narkotikaklassade

Läser dina inlägg och följer. Du har det riktigt tufft och svårt. Hoppas verkligen att du kan få ordning i ditt liv. ❤

Idag var vi ute och promenerade i solen med hela familjen. Hur skönt som helst. Jag kände mig till och med genuint glad en stund. Det var inget jag låtsades för barnens skull, eller för att muntra upp den deprimerade mannen. Jag kände mig verkligen glad och avslappnad. Vi hamnade så småningom i ett förortscentrum, där vi skrotade runt och kollade i affärer. Då plötsligt började a-hjärnan locka och pocka. Det var så himla nära att jag föreslog till maken att en enda flaska vin kan vi väl köpa hem... Men samtidigt som jag hade det på tungan så registrerade jag tankar som "En? Räcker en flaska, eller borde man ta två för säkerhets skull? Eller kanske några cider också?" Då insåg jag förstås att det kommer inte sluta väl. Köper vi hem en gång, så kommer det att rulla på med mer och oftare. Så jag bet ihop om mina olycksbådande idéer. Undrar varför suget plötsligt gjorde återintåg? Kanske för att jag kände mig så positiv och avslappnad till sinnes. Kanske ville jag hålla kvar den känslan. Något vin blev det inte iaf. Ikväll är jag nykter!

Att sopa rent i själens alla skrymslen och vrår... Det låter skrämmande och befriande på samma gång. Egentligen tror jag att det du går igenom just nu är vad alla människor behöver. Packa upp och sortera det mentala och emotionella bagaget. Glad för din skull. Att du får den här chansen. Att du hittar en så varm, trygg gemenskap. Önskar dig en fortsatt fin helg!

Jag får inte äta några mediciner som dämpar eller lugnar. Sömnen ger väl sig med tiden, tänker jag.

gräs är olagligt och man håller inte på med olagligheter när man har barn. Helst inte annars heller, förstås. :)

Beskriva på ett bra sätt vad jag är i just nu.
Jag tror det behövs för mitt fortsatta tillfrisknande.
Kunna gå tillbaka och se när jag är mitt i nånting riktigt jobbigt men väljer att inte värja för sanningar och verkligheter.
Så mycket lättare allt var förr när jag duckade och åkte slalom för att slippa se.

Nu ser jag med alltför stor precision ibland hur allt är.
Inte så att jag är gud fader,men med en vidvinkel som jag tidigare inte haft.
Framför allt när det gällt mig själv har jag ibland varit totalt blind trots att jag tycks ha haft koll.

Jag står återigen inför tunga saker att ta beslut kring.
Sånt som gäller mig själv och berör mig på alla plan.
Alla vägar har lett mig hit och jag har som sagt lyckats parera undan hittills.
Nu går det inte längre och jag måste ta tjuren vid hornen.

Det värsta eller bästa med det hela är att jag inte har någon backupplan för första gången.
Självklart har jag alternativ,men inte som förr en sidodörr att gömma mig bakom.
Utan klara rena fakta att vila på oavsett vad utfallet blir.

Och det skrämmer skiten ur mig och jag våndas som en äggsjuk höna.
Men vågar om och om igen tillbaka till huvudfåran,jag bör och ska agera.
Inte reagera.
Inte hitta på nya flyktvägar.
Inte backa vid försök till nya konster.
Utan stå fast i mig själv och med mig själv.

Det kan bli riktigt riktigt bra
Men det kan också bli åt andra hållet om jag inte får det möte jag önskar.
Inte kräver. inte vill,utan önskar.

Och att ha den egenskapen på näthinnan istället för min egen vilja som ibland har varit monumental och ställt till det för mig.
Skapat nya konstellationer och möjligheter som inte varit helt sanna.
Utan mer som en sorts hittepå för att gå mig till mötes.

Nåväl,jag kanske hinner ändra mig också.
Fega ur och gå tillbaka till den verklighet som faktiskt är rätt ok bitvis.
"ha tillit till processen" som min medberoendeterapeut säger.

Den som lever får se.

Det är ju jätte bra. Tror det bästa är för att klara sig är att försöka att inte vara del av deras liv. Till slut blir man mindre och mindre intresserad . Som låten : Jag saknar dig mindre och mindre. Det går bättre för varje dag ..jag har glömt dig en vacker dag ☺

Ja, vad roligt att höra att du ”gillar” behandlingen ? Jag känner precis som du, det är så givande. Där jag går säger terapeuterna att vi alkisar som går mot nykterhet i behandlingsform har tur som får göra denna storstädning. Många andra (som skulle behöva städa) får aldrig chansen..?

Har ringt dom. Har fått bra information vart jag kan vända mej för att få reda på vad som gäller efter dom lagar vi har. Det är det jag vill veta.
Ska hämta honom ikväll efter hans resa till Tyskland. Vill egentligen inte. Men det finns ingen annan. Men usch jag vill inte hämta honom.

Jag bad ju honom att stanna hemma.

Forumet har genom åren växt och det finns en otrolig mängd att läsa, även i trådar som sedan länge somnat in. Även om vi alla har olika förhållande till alkoholen och var vi står, i att vilja sluta eller minska, så finns nästan alla svar i trådarna. Att vilja sluta på grund av anhöriga kan fungera, men tyvärr ofta inte. Beroende på hur långt beroendet kommit så är en stark vilja att sluta den viktigaste faktorn att lyckas. Samtidigt gör vankelmodigheten att många faller, och får starta igen. Men huvudsaken är att processen är igång..
Läs mycket och lär. Har det börjat bli svårt att klara av livet kommer det bara bli värre framöver, så länge du tillåter missbruket att fortsätta.
Lycka till!
/PP

förra helgens beslut nu! För igår kväll fick jag sms modell berusad igen från mitt ex! Sett över de tre senaste helgerna har HAN varit full, nykter, full! Jag å min sida har inte svarar på något från honom! Sååå min slutsats av detta: JAG har hållt en jämn kurva och INTE åkt hans berg-och dalbana! Puh äntligen börjar det bli bra ordning på mitt egna beteende! Har klagat över att han är impulsiv men lärt mig om mig själv att jag också är det fast på ett annat sätt! Nu tänker jag och agerar mer med helhets- och framtidsperspektiv! Inte för att det går med automatik....än ?

Alltid kul att få pepp och reaktioner på inlägg från er här inne. Det blir som den gemenskap jag hittat i AA, äkta och genuin på alla sätt.

Tacksamhetslista fick jag i uppgift häromdagen. Otroligt svår och så enkelt på en gång. Svårt för att det naturliga som ligger närmast mig har varit att det ska bli den bästa listan och jag inte får glömma nåt. Gud förbjude om jag skulle glömma skriva jag är tacksam för att mina barn är friska och jag har mat på bordet, vilken människa skulle jag då framstå som? Prestationspiskan viner över ryggen. Enkelt blir det som jag är en smula mer förlåtande och ok, med att det som kommer upp precis här och nu är det viktiga och att själva reflektionen jag ens gör över att jag skulle vara tacksam för nåt blir min uppgift här. Saker kan bli så olika med lite annat perspektiv.

Jag är tacksam jag är alkis. Faktiskt, på riktigt. Hur sjukt är inte det? Men om jag inte hade vart det hade jag aldrig träffat de människor jag idag mött. Människor där jag kan känna igen mig och känna gemenskap och förståelse. Som guidar mig och som är tuffa mot mig då jag behöver och kärleksfulla mot mig då det är den dagen. Plötsligt ser jag så mycket annat i det liv jag levt. Värderar om de människor jag mött, de saker som jag tyckt varit otroligt viktiga osv.

Om jag heller inte hade erkänt mig som alkis hade jag fortsatt att destruktivt slå på mig själv och aldrig fått chansen att göra denna "storstädning" i mitt inre. Självklart är det verkligen ingen semesterresa på vägen i vad jag upptäcker, men jag är villig att ta i det och försöka se vad varje liten grej som kommer upp kan lära mig. Det tar otroligt med tid att ändra ett beteende som jag jobbat upp i hela mitt liv, men det är mitt jobb att göra och jag är nu helt plötsligt villig att göra det. Även om det gör ont, jag måste tro på de som gjort detta före mig och de verkar på nåt magiskt sätt faktiskt ha toppenliv och må bra. Det vill jag ju med ha!

Tid tar tid och en dag i taget! Ett beslut varje morgon om att vara nykter bara för idag, bara för mig själv. Bara för idag och imorgon tar jag förhoppningsvis ett nytt beslut igen. Dela upp tiden, gör det inte som så svårt, det behöver det inte vara. En dag i taget fixar vi alltid!

att du önskar att du visste framtiden! Så har jag också tänkt tidigare! Det är väl nåt slags tecken på att man känner sig hjälplös och utlämnad till någon! Grejen är ju att man själv skapar sin framtid! Det du väljer att göra eller inte göra idag är avgörande för hur din framtid blir! Om man själv inte gör aktiva val då styr någon annan kanske din framtid och då påverkas du väldigt mycket av någon annan! Rättigheter har du definitivt i samband med skiljsmässa! Vet inte riktigt vilken aspekt du tänker på! Vårdnad om barn? För det mesta har man ju gemensam vårdnad och behöver man hjälp med upplägg så finns det hjälp att få på kommunen! Ekonomiska rättigheter? Ta hjälp av din bank för att skaffa dig koll på läget, om inte annat kan de guida dig vidare! Och prata med din kurator som säkert kan hjälpa dig även med praktisk rådgivning!

... bra jobbat! Känner igen de där situationerna, min som är 15. Känns så bra att jag bestämt mig för att vara nykter och därmed allt kan skjutsa och finnas till hands... istället för att somna i soffan..

Men det gynnar och gottgör våra tidigare val för våra kära..Att tänka på barnen när vi slutar dricka var i alla fall för mig den bästa anledningen..Våra älskade ungar far illa, trots att vi önskar dom allt gott..Bra jobbat Elise 64..Nu fortsätter vi så..Kram

Vilket stort steg! Och vilken insikt!

Grattis!!!

Jag har mycket mindre barn och när jag drack tänkte jag att det där märker inte de... de kanske t o m tycker bättre om mig när jag dricker! Herregud vilket rättfärdigande och vilka lögner. Nu är jag mycket mer närvarande och mycket lugnare generellt.

Hoppas att du får en fin helg, och att dina insikter hjälper dig med dina val I frantiden!

/ Emma

... över bomberna i Syrien. Här sitter jag trygg, varm, mätt med tre barn som mår bra. Och ändå är jag inte lycklig?. Glad ibland, men inte lycklig. Jaja, jag är nykter i alla fall. Men såååå trött. Har yogat, promenerat, bakat fast jag egentligen borde sova. Det är ju så svårt att komma till ro utan sin (o)vän.

... tack för påminnelsen! Jag ska nog också smussla ut mina flaskor- har blivit en flaska varje dag den här veckan, a-fritt alltså?

är att rensa ut alkoholisten ur sitt liv. Igår rensade jag facebook, tog bort vänner som mest är hans vänner och tog bort alla bilder på oss, alla hans kommenarer, en stor del av livet känns det som. Men det är ju inte livet, det är bara facebook. :) Och nu slipper jag se "minnen" på fejjan där han är med, slipper få vänförslag från fejjan på hans flickbekanta......slipper se vad han hittar på med sina vänner.... slipper känna mig spänd för vad jag ska få se. Skönt.

Om jag skulle skilja mej är det någon som vet om man har några rättigheter. Och hur det fungerar. Han försvarar sig själv och ditt drickande helt. Någon gång väldigt sällan får det att prata med honom om det. Visserligen har han hållt upp i 3 månader. Men innan dess många år.
Det är väl egentligen inte vill. Men vårt förhållande är så sönder så det kanske inte kan lagas. Kanske blir jag starkare om vi skiljer oss. Ibland önskar man att man visste framtiden. Ska vi skilja oss eller hittar vi tillbaka till varandra. Svåra beslut. Skönt med kuratorhjälp.

Och livet känns inte så hopplöst ändå. Nykter, fint väder & ut med familjen på picknick och lite vandring.

Låter så hurtigt så, men jag lovar... det var åratal sen. Har prioriterat alkoholen och att vara bakfull på lediga dagar & då blir det inte mycket gjort.

Inne på dag 7 och jag svettas inte så mycket längre, bara när någon är dryg?

Får lära mig leva med sånt med, acceptans av saker jag inte kan påverka kan nog underlätta.

Det jag kan påverka är min nykterhet, ute i skogen tills bolaget stängt så är det momentet borta iaf?

Önskar ALLA en skön lördag?