skrev Tess45 i Alkoholisten svarar.

"En alkoholist kan inte ta antabus själv, det måste en sköterska ge för att det ska fungera 100%. Alkoholisten kommer alltid lura och manipulera sig själv och sin omgivning."

Jag är en alkoholist, samma ord som du använder i ditt konstaterande.
Jag känner inte igen mig överhuvudtaget i framför allt det citerade ovan.
Vad är jag då?
Har jag en släng av beroende?

Sanningar ska hanteras med försiktighet.


skrev Ikaros i Äntligen!!

Hej
Jag tror också att det är viktigt att skaffa sig bilder. Jag hoppas att du lyckas hålla dig kvar och/eller utveckla din positiva bild.
Lycka till
Ikaros


skrev PP i Alkoholisten svarar.

Och alla vi som delar med sig av vår sjukdomsbild - både som beroende och medberoende - blir att mycket ofta känns igen. Däremot är vi trots alla likheter olika, tyvärr existerar ingen allmängiltig sanning. Vägen till ett problematiskt förhållningssätt till alkoholen är individuellt , även hur vi hanterar vår omgivning. Jag tror att flera långvariga medlemmar såväl bland medberoende, problemdrickare, aktiva alkoholister och nyktra alkolister kan skriva under på det. Jag tycker det är fint och bra att du delar din personliga erfarenhet, tycker det vore lämpligt att inta hållningen att den är - just din egen.
//PP


skrev Nordäng67 i Hur ska jag orka?

tycker absolut inte att du är för hård utan helt rimlig i din känsla! Att ha ett litet barn att ta hand om, ett barn i magen att bära och dessutom sköta ett jobb är mer än nog! Bra att din man får/tar hjälp men låt honom styra den skutan! Dessutom tycker jag att han skall finnas för dig nu, han får tusan i mig ta sig i kragen! Du är gravid och behöver hans stöd och trygghet! Gråta får han göra hos psykologen!


skrev Rosen i Alkoholisten svarar.

Det gör att jag inte klarar av att ta till mig en enda stavelse av dina förkunnelser. Får nog ta en paus från detta forum som jag haft stor glädje av i många år.


skrev PimPim i Min tanketråd

...jag med. För 15-20 år sedan broderade jag massor. Det är avkopplande!

Njut av kvällen! ?


skrev Emma79 i Karriär och en massa vin = oro, ångest och skam!

Så skönt att höra att lugnet infinner sig...

Sov så gott!


skrev PimPim i Karriär och en massa vin = oro, ångest och skam!

Nej det hat gått fantastiskt bra!
Jag behövde få gråta ut lite och hon på FK var så ödmjuk och sympatisk och förstod att det jag pratar om gör ont. Jag fick gråta för henne också! ☺️
Att ständigt befinna sig bland människor med NPF tycker jag är jätteintressant för det har fått hela mitt förhållningssätt till människor att förändras rejält. Mina barn har lärt mig så mycket och genom dem har jag också fått lära känna mig själv ännu mer ❤️

Sen jag passerade 40 har jag nära till gråten mest hela tiden oavsett sinnesstämning ? och när väl tårarna kommer i överflöd släpper jag på trycker och värsta Niagarafallen strömmar ner för mina kinder. En skön känsla att få tömma sig på det sättet ❤️

Dag 4 är snart passé och jag kommer vakna nykter imorgon! Bästa fredagen på intåg! Jag är inte ett dugg orolig över hur det kommer gå! Ser bara fram att få spendera helgen med min partner. Kanske kommer jag berätta, kanske inte... vi får se...

Kram PimPim ❤️


skrev Nordäng67 i Alkoholisten svarar.

Man kan ju tycka att det är ologiskt att ett barn till en alkoholist blir....alkoholist! Borde man inte bli avskräckt kan man ju tycka eller känna! Men känslor handlar ju sällan om logik! Mitt ex beskrev sin barndom som ett svart hål inombords! Hans far var frånvarande på grund av sitt missbruk och hans mor var frånvarande för att hon var olycklig för att hon levde med en alkoholist! Jag försökte få honom att gå till en psykolog och bearbeta allt han varit med om och mest av allt det han borde fått som barn men aldrig fick! Han ville inte, hjärnskrynklare var minsann inget för honom! Men jag vet att det var ångesten han var rädd för! Den bubblade upp när han hade nyktra perioder och han valde då att börja dricka och trycka tillbaka ångesten långt inom sig igen! Önskar att han hade förstått att det går att släppa ut den och bli fri ifrån den! Istället för att ha den djupt där inne som en tärande parasit!


skrev Inuet i Alkoholisten svarar.

Du öppnade precis ett nytt hål för mig, ett som jag inte visste fanns. Gråtit av lycka i 20 min nu.

När jag var 7år började jag spela fotboll på bakgården hemma, pappa hjälpte mig i 3 min medans han i huvudet var på jobbet. 3 min fick jag, såhär spelar du fotboll. Senare den sommaren körde han iväg mig på en fotbollscup, jag tillhörde inte ens något lag. Jag gjorde 7 mål i första matchen och har aldrig mer i mitt liv upplevt honom så närvarande. Det var fantastiskt att få känna det, men jag ser nu vad det satte för spår. Det är prestation som ger kärlek, blev min identifiering (en av många tyvärr) så har hela mitt liv sett ut.
När du gav mig beröm nu så hittade jag det och kunde vara i det, jag får tacka dig så otroligt mycket.
Tusen tack!


skrev Btt i Alkoholisten svarar.

Angående "Inuets" inlägg så tror jag inte hen menade att jämnföra bruta ben eller magsjuka med alkoholism.
Utan att tydliggöra att ett brutet ben är ett brutet ben även om frakturerna ser annorlunda ut. Magsjuka är magsjuka även om det beror på virus eller bakterier.
Det som driver en alkoholist är samma saker som alltid längtan till alkoholen och dess effekter berusningen bedövninge flykten med mera.
För att komma dit ( att få i sej a )har man samma lögner ja kort sagt beteende som andra alkoholister.
Det är väl sanning och är det inte det,som samlar här på sidan. Igenkänning.
Det var mitt intryck av vad hen skrev.
Jag tycker Inuet är knivskarp i sina beskrivningar. Väldigt ärligt.
Men det är livsfarligt ??att ens antyda att man vet sanningen.
Men det kan bara finnas en sanning men väldigt många lögner..
Sedan är människors liv aldrig identiska utan varje individ är unik och deras liv har olika förutsättningar och skiljer sej åt.
Vi har ju så olika förutsättningar i det vi föds med och det vi "utsätts" för i livet.
Det är en sanning .
Hur ett beronde ser ut följer ett ofta ett mönster som känns väl igen.
Tror inte "Inuet" menade att han har en sanning till alkohlister liv och levenne.
Bara till,hur mönstret ser utför en aktiv alkoholist att nå sina mål.
Jag uppskattar när man talar klarspråk säjer vad man tror och tycker.Tycker det är uppfriskande
Men jag förstod att det skulle bli protester.
Sanning är ett starkt ord som man inte får vara vårdlös med.
Man ska inte såra medmänniskor med meningslös uppriktighet och sanning dom inte behöver veta för sitt bästa.
Men visst är det så att sanning ofta gör ont det träffar mitt i hjärtat, som en stöt.
Mitt inlägg är allmänt inte svar på något annat.
Trevlig fortsatt torsdagskväll ❤

Ps jag tror också på de där tomma hålen som ska fyllas med meningsfullhet. Man letar och letar, kärlek. Hittar man det blir inte alkoholen så uppslukande inte viktig alls. Hittar man inte kärlek eller mening å annat. Blir alkohol ett farligt bra substitut som ersätter dövar


skrev Pmp88 i Mormor som dricker

I oktober skickade jag ett brev i hopp om att min mamma och barnens mormor skulle ändra sig . Hon säger hon börjat på antabusen men fått det själv av läkaren vilket jag har svårt att tro då de andra gångerna har hon varit tvungen att gå till en mottagning för att få dom.
Och som jag skrivit innan hon har ju varit periodare hela mitt och mina systrars liv och den äldsta är 39..
Idag ringde hennes sambo mig och undrade varför vi inte hörde av oss mer eller var därmo hälsade på.
Så ikväll fick jag nog efter många funderingar.
Mina systrar har försökt hjälpa henne otaliga gånger men hon har trillat dit igen och dom tröttnade på alla lögner och svek o sa upp kontakten vilket jag förstår.
Min dotter frågar inte efter sin mormor så jag vill egentligen inte att dom ska ses just nu ens för det är bara onödigt.
Jag kände ikväll att jag måste göra något drastiskt igen för jag är så trött på lögner o manipulation av henne.
Jag kommer maila henne och hennes sambo samma mail så jag vet att dom läser det och vara ingående att jag har fått ta detta steget tillbaka inte bara för min skull men även för min familjs skull. Jag kan inte ha fler lögner och svek och en massa oro när jag snart är två barns mamma!
Eftersom mina systrar klippt banden är det svårt vid stora tillställningar för de med deras familjer kommer inte om min mamma kommer och det känns inte bra att hennes kusiner inte ska komma för att min mamma druckit i alla år och inte ens skäms!
Jag har senaste tiden mer o mer bara fått upp sämre minnen av min mamma och så orkar jag inte ha det.
Avståndet jag tagit är underbart skönt och en lättnad men knyter sig i magen så fort hon vill ses. Inte setts sen den 23/12.
Men jag vet att hon kommer göra sig till offer igen och spela dum ?
Men jag måste nog göra detta.

Åh vilket svammel ?


skrev Inuet i Alkoholisten svarar.

Det är det som är kärnan, det jag vill beskriva, kul att du använder ordet "förebild".
Många som forskar om beroende anser och säger i sina beskrivningar om beroende, med orden, det här är sant, så här är det. Att beroende är ärftligt att det finns kemiskt beroende att det är fysiskt i hjärnan. Efter som att jag nu inte kan använda orden sanning eller vetande längre, så kommer jag skriva. Jag anser att det är fel. Det är i identifieringen som beroendet sitter. Hur barnet/ungdomen identifierar sig med sin omgivning. Det är alltså ett tanke tillstånd. Barnet upplever inte en far som dricker som något positivt, utan något fruktansvärt. Det barnet istället upplever av en frånvarande förälder (fysiskt på plats men i andra tankar) är en avsaknad, en avsaknad av kärlek, trygghet och tillit. Barnet börjar redan här bygga sina roller och murar för att "ordna" sitt beteende, så att pappan ska älska honom.

Det enda människan vill ha är ovilkorlig kärlek. Det här gäller alla beroenden och det finns bara ett tillstånd av beroende, en tanke om varför jag inte känner mig hel och en känsla, en fruktansvärd tyngd av utebliven kärlek.

Sen finns det olika nivåer på det här, beroende på hur mycket barnet ifråga identiferar sig med sin hjärna och tankar.
När mobilberoendet blir sjukdomsklassat, ska det också vara en anna sorts beroende? Nej självklart inte, bara en annan nivå på frånvanrande föräldrar och en annan identifiering för barnet. Men det är samma tomma svarta hål det fyller.


skrev AL i Karriär och en massa vin = oro, ångest och skam!

Ett saftigt äpple funkar alltid. En Stark kvinna som DU reder ut röran. NPF är knepigt speciellt i kombination. Många parametrar att ta hänsyn till och ändå kan det gå käpprätt åt skogen.
Tänker att du vet vilken väg som blir rätt denna gång också.


skrev Nordäng67 i Alkoholisten svarar.

det stämmer om att alkoholisten känslomässigt stannar i den ålder när missbruket började! Reflekterade ofta över att mitt ex både tänkte och agerade som en tonårspojk! Han föddes i princip in i missbruk med en alkoholiserad far som ”förebild”! När hans vänner började festa började han missbruka enligt honom själv! Han tror han blev alkoholist första gången han drack vid 13 års ålder!


skrev Kampen i Alkoholisten svarar.

Jag blir ledsen över tyckare om din tråd. Dina råd betyder mycket för mig och vad jag läst en del andra. Man får tycka, men skaka det av dig ⭐️


skrev j_r i Tankar,reflektioner och det vidare livet

Haha ja jag är 31 år så en partysugen 20 åring blir det inte för mig ?


skrev Emma79 i Tankar,reflektioner och det vidare livet

Om jag var i dejtingsvängen skulle jag bli superimponerad om någon berättade att de slutat dricka, det tyder ju på en rätt stark karaktär och förmodligen har du en rätt ärlig och rak typ framför dig.

Sen är det klart, hade jag varit 20 och väldigt inriktad på festande hade det nog bara blivit en dejt ?


skrev Inuet i Alkoholisten svarar.

Jag tar inte åt mig av din komentar, det är okej för mig att du känner så.
Jag är heller inte på något korståg, men jag känner att jag vill ge tillbaka för den underbara gåva jag har fått.

När jag hittade det här forumet så visste jag inte riktigt vad det var, finns det regler och normer man ska fylla? Jag förstod det som ett forum där alla kunde skriva och jag har ännu inte sett några trådar där några behandlare skriver, jag kanske har förstått det här fel.

Jag önskar att jag hittat hit tidigare, det hade nog varit till stor hjälp för mig då och det hade sett väldigt annorlunda ut.
Som jag skrev i min förra tråd så är det fruktansvärt svårt för mig att hjälpa andra alkoholister just nu och det bevisar du i den här tråden nu.
det var därför jag försökte med de som bor med en beroende istället, pga deras öppna sinne för en förklaring. Alkoholisten vill alltid att det ska vara deras sjukdom, deras lidande och är därför helt låsta. Så det är mitt försök att göra gott för allt dåligt jag har ställt till med.

Jag försöker inte likställa magsjuka och alkoholism, det var din upplevelse av vad jag skrev. Det jag menade var att det finns bara ett tillstånd som är magsjuka, ett sätt att få magsjuka genom att bli magsjuk. På samma sätt som det bara finns ett tillstånd som är alkoholism, ett sätt att bli beroende genom att bli en alkoholist. Jag tror alltså inte att det finns flera sanningar om hur man uppnår tillståndet beroende, precis som att det bara finns en sanning om hur universum skapades eller är oändligt.

Jag har inte mött något motstånd, eftersom jag inte upplever något som ett motstånd. Jag försöker bara förklara hur det ligger till.
jorden kan vara platt om du i din upplevelse manifisterar den så. Precis som din alkoholism kan vara annorlunda än min. Men det är bara i din hjärna, din identifiering som den är annorlunda. Det är din upplevelse av ditt liv.

Jag berättar min och om det är tillåtet så borde jag få generallisera bäst jag vill.

Det som är bra med mig för anhöriga är att jag kan förstå allt min sambo gått igenom, mina vänner och min familj. Jag kan berätta det ur båda perspektiven och om du inte gillar det så kan jag inte förändra det, det är upp till dig.
Precis som att du får uppleva din alkoholism som du vill.


skrev Tess45 i Att ständigt försöka

Inte så lätt men det är faktiskt ingen biggie, egentligen.
Förstå mig rätt. Jag gör det för min skull.
Vet min närhet eller bekanta via högskola om att jag är beroende av alkohol så lämnar jag inga dörrar öppna för A att slinka in, nja, snarare ner. ?


skrev Tess45 i Jag orkar inte vakna bakis mer.

Kan du sysselsätta hjärnan med något annat eller bryta tankebanan?
Ta en rask promenad, vad som helst för att distrahera dig?
Vad är det som triggar suget?


skrev Tess45 i Min tanketråd

Is tha shit!
Det är så skönt att hålla hjärnan och fingrarna sysselsätta med annat än att pimpla A.
Nåja, en och annan karamell slinker nog ner emellanåt men det känns ok. ?


skrev Partyflickan i Minska på konsumtionen...

Tack! Skönt att höra från er. Jag skäms. Jag tycker det är oerhört pinsamt att jag gör o säger saker jag sen inte minns. Usch. Jag kan dricka bara ett, två glas. Men när det typ går över tre kan jag inte stanna vid fyra, utan det blir mer o jag får minnesluckor.


skrev Inuet i Alkoholisten svarar.

Tack för era svar. Jag hoppas kunna ge ett längre svar senare.


skrev Emma79 i Min tanketråd

.. det låter! Blir inspirerad!

?