Senaste kommentarerna i forumet

humoristiskt och djupsinngt, som så ofta! Men så har du ingen? dam som går runt och tar ned dig på jorden dagligen,,, Bra-dåligt?

Antar att du med mening skrämmer upp mig lite, det behöver jag. Ibland är jag säker på min sak och sätter tydliga gränser, men ibland får man ju känslan av att man överdriver (särskilt när man får höra det hela tiden) lämnade för över 1,5 år sedan... i somras spårande det ur totalt och mitt ex var konstant full/drogad i 3 mån, trodde då att han inte skulle överleva vid vissa tillfällen... sedan behandlingshem mm. nykter sedan ca 7 mån med som sagt ett återfall (utan barn) har druckit med barn förut och jag har gjort brandkårsutryckningar... så nu är det ständig kontakt då barnet är där och att vara beredd om det skulle vara något.
Exet har nu en alkoholterapeut som jag kan ringa dygnet runt som när som helst kan begära prover. Arbetsgivaren har gett honom en sista chans och han riskerar vårdnaden om sitt äldre barn (inte mitt barn) sedan har han förlorat körkortet och lämnar prover för det...så hans framtid hänger på en skör tråd skulle man kunna säga...
Jag har sedan vi separerade varit öppen med familj och vänner om allt! Fantastiskt skönt! Så jag har många runt omkring som stöd. Men hatar att få känslan att det är mig problemet sitter hos, min oro är befogad. Men det som skulle underlätta trodde jag (familjerätten) gör det svårare... har i flera månader försökt hitta någon att diskutera detta med, men måste tydligen göras tillsammans.
Jo en fråga tilll, det här med att ha varit nykter en tid och ha sådana kraftiga humörsvängningar? Är det abstinens? Ska man se det som ett varningstecken?

Som medberoande har man många frågor. Ibland känns huvudet som en torktumlare. Jag får inte ihop hur en alkoholist tänker. Min man har druckit i ca 25 år mer eller mindre varje dag. Han har klarat sköta sitt jobb, (nästan) Han har väl gjort bort sig emellanåt på fester. Men han dricker mest hemma. Är pensionär nu och börjar dricka tidigt. Jag vet inte längre vem han är utan A. För mig är han alltid påverkad. Aldrig våldsam men ganska otrevlig. Snäll mot mig men samtidigt "stöddig". Lite som att slå med ena handen och smeka med den andra. Jag blir så himla osäker och funderar ofta vad det är som jag gör fel. Ibland vet jag inte ens om han är alkoholist. Dricker typ 1 flak 7.2 öl och 3 baginbox i veckan. På sista tiden lite starksprit också. Vet inte heller varför jag måste älta detta. Det är på tok för mycket, det vet jag och det påverkar vårt liv. Vad jag inte fattar är att kroppen orkar. Kanske är det det som gör att jag ibland tänker att jag överdriver. Förra året hade han ryggproblem och tog alvedon 650mg varje dag i 2-3veckor plus drack alkohol.
Förlåt om jag är rörig jag vet. Ingen direkt fråga till dig, men hur kan man välja att leva så destruktivt.

Bra initiativ av dig

så många pusselbitar föll på plats! Projektion: han var väldigt svartsjuk! När han var full sa han dom mest bisarra saker för att göra MIG svartsjuk! Han fantiserade ihop sin svartsjuka medan jag reagerade starkt på saker som verkligen hände! Och ja minnesluckor, skam som kom ut som annat än om jag känner skam! Har läst dina andra svar i tråden: så många omsminkade sannigar! Blir lite nyfiken, är du nykter alkoholist? Tack för att du rätar ut frågetecken åt oss anhöriga och ofta medberoende!

Miss Lyckad! Vad peppad jag blir av ditt inlägg??❤️ Blev så glad av att läsa det! Du är så klok och har gjort ett klokt val i ditt liv! Nej, som Du säger, varför sitta fast i alkoholträsket? Eller i något träsk överhuvudtaget som inte är ens eget! Man har ETT liv (troligtvis)! Varför slösa bort det genom att vara ledsen och olycklig! Som sagt tack för dina ord, kommer att ha dem med mig imorgon och alla andra dagar! Stor kram till dig och alla andra som kämpar med sina liv❤️

Har också slagit nån på fyllan. Suttit i fyllecell. Försökt ta mitt liv. Sugit av en taxichauför. Haft sex med män jag aldrig skulle drömma om att prata med ens. Kissat ner mig i sängen. Ljugit om jätte allvarliga saker. Herregud. Jag förstår dig,det är inte kul att börja gå tillbaka i minnet.

Hej Behöverlitestöd!
Tack för att du skrev hos mig, det var fint❤️ Jag känner det du känner och jag vet vad det handlar om. Jag är mentor för mig själv då jag ständigt måste påminna mig om det faktum att jag ska hålla mig på land då det är där jag hör hemma men skriv gärna och berätta mer om dig själv. Kanske kan vi hjälpa varandra, att känna att man inte är ensam och veta att det finns en väg bort ifrån alkoholen vi tror vi behöver är så viktig. Det finns ett sätt och det man vinner när man tagit sig ur det är frihet. Det jag känner idag är frihet och inte förrän nu inser jag vad det ordet verkligen innebär.
Men även jag tvivlar ibland, fortfarande. Det är en tung insikt att man bär på en kronisk sjukdom.
Skriv igen, skriv vad du vill få ur dig, jag finns här❤️

Jag höll ut. Jag orkade Inte ta mig till bolaget. Har fortfarande vin i en box som jag inte kastat. Imorgon åker den och de tomma boxarna ut. Har duschat barnet och läst på forumet. Ska njuta av en kopp te och sen sovdags. Det jobbigaste är att ingen hejar på mig. Alltså ingen i min närhet. Jag får ju mycket inspiration från er och att läsa på forumet. Såg en alkoholiserad kvinna idag. Tänkte att det där kan vara jag om några år. Kände sån sorg och samtidigt blev jag rädd,ser jag redan ut så?
Tack för era ord <3
4 dagen avklarad.

Vi tänker lika du och jag! Vi räknar inte dagar. Vi räknar varje glas vi INTE dricker :)!! ❤️ Ikväl blev det för mig ... fyra glas mindre än jag trodde:)! Ja det blev några glas ( det var inte gott).. men MINDRE!:) låt oss se vart detta nya tankesätt leder till ok!:) kram!

Ja du har så rätt!! Varje glas mindre är en seger. Jag håller frenetiskt på att dricka citron vatten ikväll.. ska ju träffa nya jobbet imorgon 10.00.. men jag har lyssnat på er.. jag orkar fan inte hetsa upp mig mer! Det får bli vad det blir ! Orka hetsa liksom :). Det e som att kroppen säger stopp! Den vill inte hetsa upp sig mer! Hur går det för dig ikväll Mirabelle ?❤️ Hur mår du?

Hej heleena och tack för din fråga.

Det här är det mest känsliga som finns för all inblandade och kommer med 100% säkerhet sluta med ett blodbad.
Om du läste mitt svar tidigare att lita på en alkoholist, så förstår du att ditt ex inte är en nykter alkoholist, utan en aktiv alkoholist.
En människa som varit på behandlingshem! Och öppenvård har mest troligt mycket svåra problem med sitt missbruk, därför kan jag enkelt jämföra med mig själv.
Jag gissar på att behandlingarna genomfördes av socialen och att ni försökte "lappa" ihop det under den tiden?

Hur många månader har han varit nykter? Är det två månader och full en vecka så är det fullständigt katastrof. Nu utgår jag från en fullblods alkoholist här.

Återfall är inte tillåtet när man har familj och/eller barn. Det finns helt enkelt inte plats för det. Det är nykter resten av livet eller leva ensam, så enkelt är det. Eftersom han haft återfall på en vecka, utan barnen gissar jag, så är det inte långt kvar tills han dricker när han har barnen. Det här kan inte en person som sitter i familjerätten förstå, då de saknar förståelse för hur beroende fungerar. Nästa problem är människan isig som sitter där, det är bara ett jobb och de förstår inte allvaret i det. De är lätta att manipulera, alkoholistens favoritgren.

Här skulle jag rekomendera dig att ta kontakt med öppenvården för att få stöd hur du ska gå vidare. Kanske någon av dem kan följa med på ett möte och förklara för patrasken som sitter där, hur alvarlig aituationen är och att endast rena blodprov i minst ett år kan göra att han får vara med barnen igen.

Något som är viktigt för dig att förstå är att, medans han är aktiv (återfall är aktiv) är han inte pappa till dina barn. Han är ren luft och du bör behandla han som det. Sätt gränser! Du ska inte bli anklagad för att vara "orolig" där! Det här är extremt viktigt. Du har blivit nedtryckt i dina skor under din tid med han och det är ditt medberoende som är oroligt, inte du! Ta stöd från vänner, föräldrar, eller de som finns nära dig. Ta med dig någon på nästa möte om du är nervös, för att kunna sätta en rejäl gräns.

Det börjar med ett ensamt återfall och slutar med en ny botten. Det finns bara en slutgilltig botten och det är döden. Det här är endast något han kan ordna, du kan inte förändra honom. Glöm inte det.

Om något är oklart får du fråga vidare.

Jag ska tilläga att jag har drukit ensam med barnen många gånger och det är det absolut värsta en människa kan hitta på. Det är en otrolig sorg en bär på, när en väl insett vad en ställt till med!

Lycka till och sluta ta skit!

Hoppas du håller ut. Jag vet att det är svårt, i de lägena brukade jag få tvinga mig en kvart i taget.. Men det GÅR. Ingenting blir bättre av att dricka, absolut ingenting. Det enda som händer är att det du längtar efter hamnar längre ifrån dig. Det tar lååång tid innan de verkliga förtjänsterna kommer, min trötthet var bedövande i några månader. Detta säger jag inte för att avskräcka dig utan för att du inte ska bli besviken över att det tar sån tid, var förberedd istället. Att vi inte känner oss normala så snabbt efter vi slutat bör vi se som ytterligare en anledning till att ta detta på allvar. Att kroppen behöver lång tid på sig att läka är ganska allvarligt, eller hur?
Men om det tar några månader, är det så illa egentligen? Det är ju inte så stor del av resten av våra liv, om vi lever normalt länge vill säga... Fortsätter man missbruka A däremot så är risken stor att livet inte blir så långt.
Håll ut, det BLIR både bättre och lättare. Jag lovar!!! Jag hoppas på dig❤️

den känner vi alla igen tror jag. Fredagsmys med vin och diverse är väldigt bekant.
Jag kör numer med Fontana Grape + bubblor. Gillar syrligt/beskt. Ger inte samma trötthet som 5-6 glas vin ?

Slagit en kompis på fyllan, kissat på mig i sängen, hånglat med killar trots förhållande. Varit gapig och uppkäftig, gråtit, umgåtts med folk jag aldrig skulle umgås med annars. Tagit kontakt med gamla kontakter jag aldrig pratar med annars, sagt saker jag inte kan stå för - en härlig kompott av misslyckanden helt enkelt. Frågan är väl mest - Hur fan kan jag fortsätta att dricka? Orkar faktiskt inte med någon detaljbeskrivning, det gör för ont, men uppräknat såhär är ju nästan ännu mer avskräckande. Fyfan.

Vi hänger här för att få vårt drickande under kontroll. Varje gång du stoppar i tid har du ju lyckats med det, eller hur? Alla metoder är bra, så länge de leder oss framåt <3

om du gör det..då kan jag också känna mej stolt ....när jag häller ut vinet jag nyss hällt upp. Så kan man ju faktiskt tänka...ett glas mindre blev det då.
Jag räknar heller inte dagarna. Hatar allt vad tävling/ utmaning heter. Få motsatt effekt på mej. Blir som en trotsig tonåring.

nä det gör jag nog inte till min chef. Eftersom pimplandet inte påverkar mitt jobb...(än).
Tror inte jag skulle våga uttala orden ens....nä usch det känns så definitivt på nåt sätt. Jag går ju och låtsas att jag ska klara detta själv utan att blanda in hela världen. Men det kanske inte är möjligt.

Detta med sprit... jag dricker det ibland.. sjukt äckligt men men vad gör man :)! Men..... nu till en annan insikt...Lustig känsla som infunnit sig senaste..känner du igen dig i detta?... yes.. stundtals ... ok... ofta...dricker jag.. döva ångest .. döva det mesta.. men flera gånger senaste... så har jag självmant.. bara slutat mitt uppe i allt... har hällt ut det jag har i glaset och ersatt med saft... sen .. som idag... mest suttit i tysthet ... andats... blundar och känner hur min själ och kropp blir starkare .. jag väljer ju själv att avbryta drickandet ... längtar till den dag jag kan stoppa redan innan jag börjar... en dag i taget.. men jag tror jag e på rätt väg.. Jag har valt att inte räkna dagar.. alla har olika sätt.. jag väljer att räkna tillfällen.. och framför allt.. räkna de gånger jag stoppar o tid.. det för mig är en seger!!

Detta med sprit... jag dricker det ibland.. sjukt äckligt men men vad gör man :)! Men..... nu till en annan insikt...Lustig känsla som infunnit sig senaste..känner du igen dig i detta?... yes.. stundtals ... ok... ofta...dricker jag.. döva ångest .. döva det mesta.. men flera gånger senaste... så har jag självmant.. bara slutat mitt uppe i allt... har hällt ut det jag har i glaset och ersatt med saft... sen .. som idag... mest suttit i tysthet ... andats... blundar och känner hur min själ och kropp blir starkare .. jag väljer ju själv att avbryta drickandet ... längtar till den dag jag kan stoppa redan innan jag börjar... en dag i taget.. men jag tror jag e på rätt väg.. Jag har valt att inte räkna dagar.. alla har olika sätt.. jag väljer att räkna tillfällen.. och framför allt.. räkna de gånger jag stoppar o tid.. det för mig är en seger!!

Absolut ska jag ta upp det här med hormonerna nu när jag blev medveten om den aspekten! Vilken tur att jag snubblade över ditt inlägg PimPim :)

Och lycka till hos läkaren!
Tror det är bra att bara komma dig och glöm inte ta upp det här med hormonerna också!
Stor kram ?

Ja det skulle vara nåt :D Än är det inte för sent att lida 40-årskris och byta yrkesbana... ;)

Allt går om man bara vill, men det bestämmer bara du själv! Fråga han i spegeln vad han vill?
Ta hand om dig! ?

Du är så himla kul Mirabelle. Stå-uppare i ditt nästa liv ! ?