Senaste kommentarerna i forumet

Jag tänker samtalsstöd. Annars kanske det är möjligt att fråga efter det - antingen där om du fortfarande har kontakt eller kan ta upp den igen, eller på vårdcentralen. Även om alkoholen har blivit det primära problemet - där håller jag absolut med Ikaros - är det ju något som gör att kärlek inte räcker för att fylla dina behov. Eller så är det svårt att ta emot kärleken fullt ut?
Det lilla du beskriver om dina föräldrar är ändå tillräckligt för att ana en oförutsägbar uppväxt. Det sätter spår hos alla. Kanske har jag fel och kanske finns det mer. Berätta gärna!
Och, gör ett försök - en vecka, eller en dag i taget - att avstå alkoholen. Se vad som dyker upp hos dig när du får tillgång till tankar och känslor utan bedövning/skydd.
Kram

Själv gjorde jag tvärtom. Lyckades ha vit månads sommarsemester men föll tillbaka i början på hösten men tagit nya tag igen. Hur ser din plan ut för hösten?

vi nog många som gör! Du är inte ensam i det och försök att inte ta det personligt! Då skadas din självkänsla. Du är jättebra precis som du är! Lämna honom! Har läst många av dina inlägg och lider med dig! Låt inte honom knäcka dig du förtjänar så oerhört mycket mer än det du har med honom!

Prova att sätta en gräns även vid fester på två glas vin. Alltså vanliga glas ? (vi kan vara lite kreativa annars, minns att jag hade ett grogglas som rymde fyra dl men groggen bestod av en tiondel "virke"...)
Om du klarar det kan du fortsätta en månad till på samma sätt. Involvera gärna din man. Vi väljer så klart själva, men det hjälper att ha någon som påminner och stöttar.
Det är aldrig lätt att sluta helt om man inte själv är övertygad om att det är enda vägen. Du kan ju vara en av dem som klarar att begränsa dig så länge du inte kommer över en viss gräns (som ofta brukar vara vid lätt berusning, då hämningar släpper och man glömmer förra gången det gick snett).
Bra att du ser problemet och vill göra något åt det. Och bra att du söker stöd - här och bland dina vänner!
Kram

Jag läser dina inlägg varje dag. även om jag inte alltid har tid att skriva. Du skrev så bra om resorten och känslan när du tackade nej till bubbel. Och, ja, det är helt sjukt hur alkoholen kontrollerar en mer och mer... och hur man hittar sätt att få dricka.. Men, nu är det slut med det!

Hej, grattis till nyvunnen hälsa!
Det är inte så lätt att göra en förändring ensam. Man behöver bli sedd och uppmuntrad både i med och motgångar.
Forumet är ett stöd. Vi som läser och skriver här förstår beroendebiten men finns ju tyvärr bara i cyberrymden ?
Nu när du varit nykter en tid kanske det är lite lättare att prata om det med personer i din närhet. Bara en sån sak som att kunna låta bli vinet tänker jag kan öka din självkänsla och även minska eventuell skam förknippad med ditt tidigare drickande.
Det kan ibland vara svårare att bibehålla en förändring än att genomföra den. Ofta för att det inte syns, och då uteblir ju även belöning utifrån. Den energi och motivation som krävs för att förändra en vana behöver näring i längden.
Bra att du börjat skriva här. Responsen kan variera, men du blir sedd, det du skriver blir läst av många fler än de som svarar.
Kram

25 dagar är fantastiskt bra!!! Och vad skönt att höra att tankarna på a släpper efter ett tag. Jag önskar att jag också var där..

Nu kände jag mig plötsligt duktig för att jag "bara" drack en halv flaska vin- tack för att du delade med dig av ett alternativt scenario ;). Men, du som var nykter "vann" trots allt...

Jag ska med mina barn till London på höstlovet, då blir det mitt eldprov för en nykter semester. Jag brukar inte dricka mycket tillsammans med barnen, men 2 glas vin till middagen brukar det alltid bli... för att slappna av.. Men, nu får vi dricka alkofritt och förhoppningsvis få mer energi över för annat.

Jag förstår känslan av att inte kunna lova att aldrig mer dricka... Man får väl ta ett steg i taget, efter sex månader kanske du mår så bra att du absolut inte vill dricka mer...

Kram och ha en fin dag!

Knaskatten- visst är det snart 12 vita dagar? Du gör det så bra!!! Tror absolut att du kommer att klarar den där middagen också!! Om jag var du skulle jag skylla på att jag åt en medicin som inte gick att kombinera med alkohol- då kan du inte ändra dig under kvällen:). Vi alla här kommer att följa och stötta dig! Och, som sagt, tänk vad skönt dagen efter!!!

Kram och fortsatt lycka till!

tack snälla för svar, ska kolla de trådar du föreslog. Jo jag anar att jag kanske borde sluta helt.... men jag ska ge det ett allvarligt försök först att ALLTID dricka måttligt, även vid fester. Jag hoppas det ska funka. Har en vän som förlorade sin pappa pga alkoholen hon erkänner nu att hon varit jätteorolig. Jag vet att hon kommer att hålla ett hököga på mig nu. Vi pratade och grät en lång stund igår, känns jätteskönt

Åh, vad jag känner igen mig i det där!! Kan du se serier? Läsa böcker? Del gärna med dig om du kommer på något att ersätta A med...

Kram

Hur mår du idag? Nej, vi får inte låta alkoholen vinna...

Kram

Inspirerande med någon som varit nykter 3 månader! Tack för att du delar med dig så mycket här på forumet.

Jag har som sagt varit nykter eller lågkonsument av alkohol större delen av mitt vuxna liv så jag borde ju kunna hitta tillbaka till det jag gjorde då. Men, jag minns liksom inte...

Förstod inte varför din sambo är småsur?:):). Hon borde ju vara överlycklig över att du slutat dricka? Min date, eller särbo eller pojkvän eller vad man nu ska kalla det blir vansinnig när jag dricker. En gång tog han fram en alkoholmätare för att tvinga mig säga att jag ljög när jag sa att jag druckit två glas vin hos min väninna (jag hade sammanlagt druckit en hel flaska vin hemma hos henne och hemma hos mig själv).

Och ja, jag tycker det är svårt och tråkigt utan giftet, men vet att det blir ännu värre på sikt med giftet i mitt liv... så jag måste såklart välja att vara "giftfri".

Ja, nästa måndag håller vi oss nyktra tillsammans!!! Och dricker te med ingefära. Jag har läst din tråd och känner igen mig i mycket... Kämpa på med dina vita dagar!!

Du är så himla duktig som har klarat mer än tre veckor!!! Och tack för din förståelse... det är ju precis som du skriver svårare att stå emot barnfria veckor. Speciellt som jag har ett så struligt förhållande som bara får mig att må sämre och längta ännu mer efter att slippa alla tankar på livet och hur det inte alls blev som jag hade tänkt mig... I stunden är det så skönt att använda A för att döva alla känslor på att inte vara tillfreds.

Så bra för dig att din man inte dricker så mycket... och att du verkar ha ett jobb som du trivs med även om det kanske är stressigt ibland? Njut av allt det där;)

Yoga med fokus på andning har jag provat och det är toppen tycker jag!!! Absolut "töntvarning", men inte heller så coolt att sitta ensam och dricka sig full en vardag :):). Berätta gärna om du tyckte yogan hjälpte!

Själv har jag gjort en operation som gör att jag inte kan göra någon form av träning på fyra veckor (inte ens promenader), så deppigt!!! Har nu gått tre veckor, så ska uthärda en till. Sen blir det träning och yoga för mig... och kanske någon form av meditation (flummigt, men vad gör man inte?). Har också funderat på att börja med någon hobby, sjunga i kör kanske? Men, svårt att hinna med när man är varannan-veckas-förälder.

Tack för att du tror på mig- jag tror mer på dig;) Kram <3 <3

...att missbrukaren lyckas ta tag i sina problem själv, han säger att han är dålig på känslor, ja det kan vara en orsak till missbruket. Om du tänker dig ett liv med honom, du kan inte vänta dig några förändringar, hur ser ert/fokus på ditt, liv då ut om 5 år?

Nordäng, bra formulerat!!!

Om han haft en annan sjukdom, säg diabetes, högt blodtryck eller någon annan folksjukdom, hur tror du att du hade agerat i förhållande till sjukdomen och hans beteende?

Det finns ingen lätt väg, det finns ingen patentlösning, det är bara du som kan bestämma vilken väg du ska välja. har du någon att prata med?

Ja, just nu kan jag inte komma på något som slår den bedövande känslan av ett alkoholrus... tyvärr... Men, som du skriver, den tillfälliga "lyckokänslan" överväger nog inte ångesten efteråt. Eller hur?

När du säger "trappat ner", vad menar du då? Hur mycket drack du innan och hur mycket dricker du nu? Det kanske står i din tråd, ska leta rätt på den:)

Lycka till nu!!! Vi får hjälpas åt..

.. tack för att du tror på mig, det gör jag knappt själv;)

Ja, nu ska jag börja om med mina vita dagar och försöka hålla ut tillräckligt länge för att känna någon positiv effekt av nykterheten.

Kram och kämpa på!!!

Hej
Jag tycker att du har tagit ett viktigt steg när du skriver (och läser?) här på forumet. Här finns verklig expertis. Av vad du skriver drar jag slutsatsen att du bör tänka igenom ditt drickande rejält och skaffa dig kunskaper om alkoholproblem. Det finns oerhört kloka tankar att hämta här. Personligen tror jag att du på allvar borde försöka sluta dricka helt. Men läs och skaffa dig en egen uppfattning. Börja t.ex med Monday Mornings tråd eller AlkoHyperD:s. Därifrån hittar du också andra som svarat.
vänligen
Ikaros

Det har gått 23 dagar sedan jag bestämde mig för att jag måste sluta att dricka varje dag och framför allt bestämde jag mig för att jag måste ta kontroll över alkoholen så att den inte tar definitiv kontroll över mig. Vägen mot alkoholism går långsamt, men vägen är nog utstakad om man inte hoppar av i tid.

Jag klarade 18 dagar och sen blev det en halv flaska vin med en vän en lördag, en halv flaska vin en måndag för att döva ångest och en hel flaska vin igår för att jag tycker så synd om mig själv av olika anledningar. Inte bra alls och om livet i övrigt känns jobbigt så blir det ju inte bättre av att dessutom ha ångest över sin alkoholkonsumtion...

För att inte bli för deppig försöker jag tänka att det är två flaskor vin på 23 dagar istället för närmare 23 flaskor vin som det var innan mitt beslut.

Jag blir så glad över alla era snälla inlägg- tack för att ni tänker på mig! Jag har inte berättat för någon om mitt "problem", vilket gör att det känns väldigt ensamt med alla tankar. Uppskattar verkligen att ni finns här! Ni alla gör det så bra och nu önskar jag att jag hittar mitt substitut för alkoholen. Jag har stora delar av mitt liv varit helt nykter eller druckit mycket begränsat varför jag borde kunna hitta tillbaka till det jag gjorde då istället för att sitta i soffan och dricka vin. Men, jag minns liksom inte hur jag hanterade stress och ångest utan alkohol...

...en missbrukare så får man acceptera att missbruket prioriteras framför mycket, bland annat relationen. Du kommer aldrig att bli den viktigaste för honom, inte ens för en liten stund...inte så länge han fortsätter sitt missbruk och kanske inte sen heller, för du kan nykterheten ta missbrukets plats, åtminstone under en tid.

Vad behöver du av relationen? Du för testa att söka dig utåt, träffa vänner, gå en kurs, ja hitta på saker som är bra för dig, du kommer att må bättre, missbrukaren kanske förstår att du inte bara sitter o väntar och att den manipulationen inte fungerade. Du är värd att må bra oavsett om du stannar i relationen eller lämna!

Det tar tid att hitta sig själv och ännu längre tid om man är kvar i relationen. Men även små steg är steg! Det är inte så att det är du som inte duger, det är missbrukaren som inte kan. Du duger, precis som du är, det är relationen det är fel på, en missbruksrelation är alltid destruktiv, den fördärvar dig och får dig att tvivla!

Du kan, du är stark och du är fantastisk!

Att älska.
Att ta in en annan människa på djupet.

Det svåra är kanske att även älska dig själv tillräckligt mycket för att se vad det är som händer just nu.
Du vill ha någon som inte vill ha dig.
Du kämpar för något som kanske är förlorat.

Det är din fulla rätt att fortsätta kämpa för det om det är det du verkligen vill ha.
Eller så släpper du taget om känslan som egentligen inte är sann och ser vad som händer.
Om du byter ut ditt " jag vill" att hon ska komma tillbaka.
Till att,jag önskar att hon kommer tillbaka.
Då släpper liksom krampen och kanske det kan hjälpa dig att se andra möjligheter än att det blir som du vill.

Hej
Jag känner igen mig i ditt mönster även om jag inte haft samma konsekvenser som du. För konsekvenser är det och jag är övertygad om att du bör inse att alkoholen är ditt primära problem. Jag tycker att allt pekar på det. Prova t.ex några AA-möten och lyssna på de som är där. Jag lovar att du kommer att känna igen dig.
Lycka till!
vänligen
Ikaros

Då var jag här igen efter en sommar med alkohol. Det blir för ofta nu så snart dax för ett upphåll.

Då var jag här igen efter en sommar med alkohol. Det blir för ofta nu så snart dax för ett upphåll.

Nykter kväll igår pga arbete. Men vilka drömmar jag hade i natt! Inga mardrömmar men sjuka drömmar på alla vis. Har märkt av det någon gång förut och har förstått av det jag läst här att det kan bli så när man slutar dricka. Skrämmande att inse att alkoholen verkligen har kapat min hjärna! Nu hoppas jag på en nykter ledig kväll. Det blir i så fall den första på mycket länge.