Senaste kommentarerna i forumet

Blir den det någonsin? Känner flera personer som försökt dricka på fester efter många års nykterhet.Det har ganska snart gått åt skogen.Dom har kört bil i fyllan, skällt ut folk, eller betett sig illa överlag.Jag vill vara nykter resten av mitt liv. Troligen kommer jag att hamna i situationer då nykterheten är i fara.Men jag lovar mig själv att göra allt för att aldrig någonsin dricka alkohol igen.Funderar på att räkna ut hur mycket pengar på ett ungefär jag lagt på skiten och skriva upp den summan på en tavla och hänga upp på väggen...Vet inte hur mycket det kan vara , men ganska många tusen i månaden.Nu används pengarna till mitt hus, mina barn och mig.Jag kan lova er att livet numera mest är en dröm istället för en mardröm.. Kram❤

Gör det inte. ❤️

Tycker jag. Haha!
Du har EXAKT samma laster som jag.
Champagne, GT och viiiiiiin. Skulle vilja ta en alkoholkväll med dig! Eller nej, det skulle jag inte. För det som händer (tror jag) är att det inte blir en kväll. Har man väl gjort avsteget är det väl lättare att göra det igen. Och igen. Och igen. Eller?

Nu är du ju inne på rätt spår här. Läs din tråd från början och påminn dig om varför du ville sluta.
Men, som Jasmine skrev, det är du dom väljer. Och som sedan får ta konsekvenserna av ditt val. Vi kommer finnas här och peppa och heja på dig oavsett!
Kram!

Du är verkligen i en sitts som inte är lätt. Att bli övergiven när man som bäst behöver sin partner
kan verkligen vara oerhört svårt.
Försök att inte slå på dig, det gör bara att du hamnar längre er i förtvivlan och elände.
Det är en stor fara i det att du börjar dricka igen. Du har fixat 10 veckor du är verkligen en kämpe
sen det bra du gjort. Vi har en sjukdom som heter alkoholism och vist är det vi som häller
i oss alkoholen, men det finns oftast en bakomliggande orsak.
Jag kan berätta vad jag gjorde för att klara min situation.
Jag har varit med på den här sidan i snart ett år, jag har kämpat fallit rest mig och kämpat fallit igen och rest mig.
Så hände det lite olika saker i livet jag fick en vän här som stötta mig, vi stöttade varandra i en månad
och jag fortsatte att kämpa, ja så klart även hon, när den månaden var slut, så fortsatte jag att vara nykter.
När jag kände att jag inte skulle klara det på egen hand så tog jag kontakt med AA och har varit
med där i ca 6 veckor nu. Jag hade inte klarat det utan att få den hjälpen från människor som
sitter i samma båt. En del av dem har lång nykterhet och delar med sig och ställer upp.
Jag säger inte att du ska göra det jag gjort men det är ett tipps som jag vill förmedla, det har hjälpt mig.
Jag går på täta möten, jag har fått en sponsor som hjälper mig att titta på mig,
Hon hjälper mig att förstå min situation. Jag hade inte kommit så här långt om jag inte haft stödet.
Kram på dig och fortsätt skriva läs massor här, det finns väldigt många kloka människor
på den här sidan.
Kram

Åh, vad ledsen jag blir när jag läser ditt inlägg, Piaka! Ledsen över hur människor dömer och hur du skambeläggs och lämnas ensam när du behöver som mest stöd.
Du har gjort ett fantastiskt arbete som lyckats sluta dricka och hållit dig nykter i tio hela veckor!
Jag vet ju inte så mycket om hur det varit tidigare, hur och när du druckit och om det hänt saker som nu gör att man vänder dig ryggen eller inte litar på din nykterhet. Men oavsett vad som varit är det nu du behöver stöd och uppmuntran i att fortsätta vara nykter. Dömanden har aldrig hjälpt någon. Hoppas det finns andra i din omgivning också, någon som ser det du gör just nu.
Har du hjälp i detta? Du skriver att du tar antabus. Finns det även samtalsstöd där du får dem? Om du ska äta dem året ut har du tid att hitta svaret på hur du ska gå vidare, tid att läka det alkoholen förstört och tid att förstå ditt beteende.
Förstå - för att sedan kunna förlåta dig själv.
Ingen människa väljer att lida, ingen väljer att bli sjuk, ingen väljer att bli alkoholberoende (vilket är en sjukdom). Man väljer att dricka, ja. Men man väljer inte att tappa kontrollen över det. Och när kontrollen väl är förlorad (dvs känslohjärnan lärt sig att alkohol = lättnad av obehag) är det egna valet styrt av känslor och instinkter snarare än logik.
Antabus hjälper dig att slippa välja. Se det som en möjlighet att reflektera och sätta ord på skammen och skulden. Skulden behövs, även om den är smärtsam, för att vi ska kunna veta vad vi gjort fel och kunna rätta till det.
Skammen däremot, den förtär och försvagar. Skammen måste lyftas och granskas.
Kanske har du gjort dig själv eller andra människor illa när du druckit. Men det betyder inte att du är en dålig människa.
Fortsätt skriv här, det är ett bra sätt att lyfta upp skammen i ljuset, bita huvudet av den.
kram från en skamlös

Ja, Jasmine! I dag är det dag 12. Snart två veckor. Känns jättebra!
Jag tycker faktiskt inte att det är så svårt att bara säga som det är: att jag avstår från alkohol ett tag för att det har blivit lite för mycket för att det ska kännas sunt. Det finns inte så mycket skam i att inte "klara av" att inte dricka för mig. Mer skam i att bli packad, inte ha kontroll, göra bort sig. Jag är stolt över att jag tar tag i det!
Jag tar SSRI mot oro/nedstämdhet, och det är inte heller något jag smyger med. Tvärtom berättar jag det för människor så att de också kan få hjälp om de behöver. För mig har det varit som ett mirakel.
Men tack för peppen!! Jag hoppas/tror att jag kommer att klara det.
Även om tanken flög förbi i mitt huvud i dag "om det var så enkelt att inte dricka på två veckor, då kan jag väl inte ha 'riktiga' alkoholproblem?". Jag antar att det är det som ofta händer, att man känner att man har kontroll och därför kan börja dricka lite igen. Men alkohol känns lömskt... har man väl haft problem är det väl i stort sett omöjligt att kunna dricka "normalt" igen? Eller?

Inno, välkommen! Även om du inte kan prata om vinkärleken med dina vänner, kan du göra det här. Jag förstår PRECIS. Tycker dock att det är fascinerande att du aldrig blir berusad. Lyckas du hålla intaget på samma nivå hela tiden och aldrig trappa upp? För mig var problemet att jag ville ha mer och mer. Och någon gång blev det en total snedfylla som slutade med pinsamhet, kräks, minnesluckor och ångest. Fy. Vill aldrig mer dit igen.

Jag är också em tjej med minnesluckor när jag dricker. Och fryktansvärd ångest.
Mina barn tittade snett på mig när jag inte kunde minnas vad vi gjort kvällen innan eller vad jag sagt. Jag kunde inte minnas om jag sagt god natt till dem. Att slita dricka var enda vägen.
Det Känns så mycket bättre nu.
Jag gnäller och tjurar för jag vill dricka.
Men jag vet att jag inte ska.
Jag tycker du är stark som tagit steget och sett över hur du dricker. Och jag tror på dig.

Mycket bra och målande beskrivning över missbruket, känner igen mig otroligt mycket i det. Känner också igen det där med att gå och spana efter "rätt kassör" har fått för mig att de känner igen mig på mitt närmaste Systembolag numera så jag har bytt, ibland kan jag åka till andra sidan stan i ren noja över att folk ska börja känna igen mig.

svårt är det! Mitt enda råd: håll "problemet" ifrån dig! Med det menar jag sätt upp tydliga gränser runt dig själv istället för att ägna tid och enormt mycket energi åt att sätta gränser för honom! Då lägger du också ansvarsbördan på rätt person! Låter så lätt och självklart i ord men ack så svårt i praktiken! Min särbo är alkoholist och jag vägrar numera att ta initiativ till att prata om "problemet"! Han får börja och börjar han (inte så ofta) lutar jag mig tillbaka och låter honom leda samtalet och ställa frågorna! Han kan säga att han inte "mår så bra" Nähä säger jag vad är det då! Sjukt många anledningar till det hittar han UTOM det som är den verkliga anledningen! Säger inget för då vet jag att min energi bli slukad och han nått sitt syfte: att få igång mig vilket skapar lite energi åt honom...för stunden i alla fall! Nä jag lever mitt liv så får vi se om han kommer underfund med vad han måste göra! Sätt gränser även runt din ekonomi om du inte redan gjort det! Vem vill finansiera spel och sprit? Man kan ju gå på ansiktsbehandling eller massage istället för att låta någon supa eller spela upp ens pengar :-)

Det är klart hon tänker på dig och saknar dig, men just nu måste hon fokusera på sitt mående. Du vill väl att hon ska bli frisk? Försök lägg ditt ältande åt sidan ett tag nu och tänk positivt! Hon är på behandling och det är JÄTTEBRA. Försök leva ditt liv, gör sånt du tycker är kul, umgås med dina vänner och aktivera dig. Det blir som det blir, du kan inte påverka något just nu. Tänk vad trist om hon inte hade åkt iväg på behandling och fortsatt sitt destruktiva drickande... hade det varit bättre?

Styrkekram!

Jag vet att ni alla försökt stötta mig "Ullabulla" "nordäng67" å alla andra men jag känner jag behöver få mer :) känns skönt när ni alla skriver.

Muränan, det är bra med mig. Tillbaka här igen. Hur är det med dig?

Tack "liten stor". En vit sommar månad lät fint. Min plan är att sätta stopp för alkohol på lördag. Sen ha ett uppehåll med X dagar framöver. Och logga nyktra dagar här. Hur ser din plan ut?
Och på frågan om varför inte (adhd) nu är för att jag vill passa på att njuta av jobb resan och allt det goda.
Jag har en stark längtan att komma i form och ut ur dimman igen.

Låter precis som mig innan drickandet tog fart för nu 5 år sedan. Innan drack jag väldigt sällan, ett par gånger om året men då drack jag oftast alldeles för mycket och gjorde precis allt det där du beskriver och säkert mycket mer. För mig var det en rad jobbiga saker efter varandra, jag kände mig ensam och att livets alla kriser bara gjorde mig svagare och svagare istället för starkare och så upptäckte jag hur fantastiskt jag mådde när jag väl berusade mig trots att jag mår piss dagen efter och sen utan att jag knappt märkte av det drack jag plötsligt 3-4 dagar i veckan bara sådär. Trodde aldrig innan att jag skulle hamna där jag är idag, i ett missbruk av a.

Gulliga fina medkämpar! Tack för ert stöd ❤
Nu är det ju jag som gnäller... tjusigt gjort av mig liksom...kanske dags att säga förlåt ändå. Det går ju inte att alltid vara glad.

Mer skitfanhelvete...

Ååååhhhhhh!!!!!!!
Jag blir KNASIG!!!!!!!..och vad är det för uttryck egentligen.. KNASIG...

Det kryper i kroppen på mig och är en fix idé... ge mig, ge mig, ge mig säger en röst bak i skallen. Är du dum i huvudet säger kloka fina präktiga jag...

Jag vet ju vad jag kan och inte kan. Lätt att gissa hur det kommer att gå om jag testar. Jag önskar bara jag kunde hantera det. Så jävla dumt att jag inte kan. Störtfånigt jag vet men åh vad jag sörjer det. Lyxproblem. Så urbota fånigt.

... om du blir deppig av våra historier här om hur vi saknar a och kämpar mot vårt beroende. Jä-vlaskithelvete rent ut sagt!

Men, vi beundrar din långa nykterhet, du är vår förebild! Ta en GT utan gin, en iskall cola, kanske en alkoholfri cider och festa i snygga kläder nykter. Eller så skiter du i tråkmånsarna här som bara klagar och dricker något annat. Men, det blir ju bara du som får ta konsekvenserna. Vi kommer att stötta dig att börja om med vita dagar, men tänk efter om det är värt det;)

Kram från en som bidrar med trista historier till skithelvetet

För mig. Läste om att du blev lite deppig tidigare i din tråd och så slog en tanke mig. Tänk på hur glad du gör alla som läser din :) starkt kämpat och inspirerande. Kram

hemma och det enda jag tänker på är henne, varför gjorde hon helt plötsligt slut? Var det terapeuten som tyckte det eller ville hon själv? Hon skrev att hon ville ha "ett uppehåll" för hon hade det jobbigt med sig själv just nu. Borde hon inte vilja ha mig vid sin sida? Kommer hon "tänka" klart igen dvs höra av sig till mig igen? Eller kommer hon bara kasta våra 3,5år på tippen? 10 dagar har gått nu utan någon kontakt alls, å det känns så overkligt...vill bara ha henne här hos mig och att allt var bra igen....jag menar vi snackade ju och messade varje kväll första månaden hon kom dit? Varför vill hon nu inte ha någon relation med mig helt plötsligt, jag menar vi har ju inte varit ovänner eller nånting...jag har stöttat henne hela vägen. 10 dar och hon klarar av å inte höras av?...å jag också fast det känns fortfarande så konstigt...ååå vad jag saknar henne!! Saknar/tänker hon nåt på mig tros? Undrar hur hon kommer tackla å komma tillbaka till sin lgh när hon väl kommer ut, tomt å ensamt kommer det bli, tror ni jag finns där då i hennes tankar?

Härliga blev oärliga. Vilken otroligt passande felskrivning/autocorrect..

Jag ska ju inte dricka.

Jag bara saknar det så.
De första klunkarna..

Läs, skriv, gråt,njut. Låt mycket av dina känslor hamna här istället för botten av vinglaset. Här får man mycket råd och stöd. Pepp och kramar i massor. Vi är inte ensamma och vi kan hjälpa varandra. Känns som att jag kommer bosätta mig i detta magiska forum under helgen för att stödja. Bli stödd själv och framförallt för att påminna mig om att hålla mig borta från flaskan. Kramar

Jag vet inte...
Ibland går det ju bra. Oftast inte. Ibland var det värt att chansa som i typ skit samma..
Jag vill så gärna kunna hantera det.
Jag älskar skumpa.
Och vin.
Och GT.

Knaskatten ditt inlägg fick mig ändå att le. Tack snälla för din pepp.
Jag uppskattar det verkligen.
Just nu ser jag bara fram emot tävlingen och jag tänker på efteråt när jag är så härligt trött och de oärliga kylda sötbeska bubblorna...

Fortfarande skithelvetefan

Att du inte druckit öl på 5 dagar. Nu har du ju en ny anledning (att gå ner i vikt) till att skippa ölen. Det klarar du säkert bra, och du brukar ju träna mycket ? Jag kämpar också med min vikt, ska förutom avstå alkohol, även jogga mer och äta nyttigare mat. Ska även försöka äta mindre godis, men det är inte heller så lätt. ?Nu kämpar vi vidare ?? Kram

Planera in egentid i form av träning, sånt du inte hinner med annars. Och därefter mys med god mat, film eller en bok.
Planera, se det framför dig, längta! Röd lampa för extrem stress. Bra att du såg den
Kram

Nu har du ju klarat det så länge! Skulle det verkligen vara kul på riktigt att festa till det? Även dagen efter? Och dagen efter det?
Kanske kan du unna dig något annat istället för a? Något fint plagg, något annat du gillar?
Se till att bli en glad historia här som andra kan läsa när de blir så deppiga som du känner dig nu.
Pepp, pepp, pepp!!! Håll ut! Håll i!
Kram

Jag känner igen det där med irritationen för jag blir väldigt lätt irriterad de dagar jag inte druckit. Då vill nerverna ha sitt lugnande. jag hoppas att det lugnar ner sig efter ett tag och att man istället blir mer harmonisk.