Senaste kommentarerna i forumet

Jag håller fullständigt med dig om det här med Gud och jesusgrejen, men skit idet och ta till dig det som du tycker änns viktigt för dig. Så gör alla andra AA-are, så även jag. Allt passar inte in på alla och det finns det en stor förståelse för hos AA- folket. Fortsätt gå och prova en annan dag eller annan grupp, så hittar du säkert något eller några som du känner sammhörighet med. Fortsätt gå.......

Tack för ditt svar. Jag känner som du. Jag är livrädd för att fastna helt och behöver ta ett krafttag. Tror att avhållsamhet är det enda för mig också. Förstår inte heller att ingen har märkt något. Jag hoppas verkligen att du klarar dig. Jag ska gör allt jag kan nu.
Kram

Hon leker troligtvis inte med dig, hon mår dåligt och pallar inte trycket! Hemskt för dig att känna att hon leker med dig, försök låta bli att tänka sådana jobbiga tankar! Du bara sänker dig själv och gör det helt i onödan!

så kommer polletten att trilla ned för dig.
Att det kanske är över,att ni inte är i relation längre.
Håll nollan så länge du bara kan.
För varje dag så kommer du att bli starkare.

Var på föräldramöte med vin i kroppen (ca 1glas) var livrädd att någon skulle märka det. Efter det bestämde jag mig för att det måste vara nog.

Jodå, min man klagar ibland. Han märker av att jag drukit vissa dagar. Dricker aldrig när han ser det, han kommer oftast hem ca 1/2-1 efter mig, då har jag redan drukigt klart för dagen. Håller jag mig till 2,5 dl vin på tom mage så märker han inte att jag drukigt... tror jag. Vi äter oftast middag direkt när han kommer hem.

Tack för att du berättar vad du ser, Berra! Jag var själv (nynykter och skör) fast besluten att gå på deras fredagsmöte vid Mariatorget nyss, och kollade förgäves på deras hemsida om hur, när och var. Dom gör det ju verkligen inte lätt för en stackars själ att hitta dit! Infon var minst sagt svåråtkomlig, och jag är inte mer dum-i-huvudet än någon annan.
Jag talade på telefon med deras telefonstödjare och mötte på en synnerligen barsk dam som verkligen inte ingöt mycket hopp. Jag kanske hade otur och jag får väl testa närmare. Ge oss en chans.
Jag följer tillsvidare din kamp och ditt berättande med intresse!

Alla lovordar AA, dom har alla svaren, man får inte kritisera dem (verkar det som). Jag köper helt deras synsätt o idéer . Men jag vänder mig lite mot själva mötena. Mitt första möte var min 3:e nyktra dag. Kändes bra och rofyllt. Men jag var nog inte särskilt mottaglig då. Har sedan varit på 3 möten till (i samma aa-grupp). För varje möte jag har gått på har jag blivit mer o mer skeptisk. Man tar inte särskilt bra hand om nykomlingar, känns som man är luft. Försöker konversera före o efter mötena, men stammisarna är föga intresserade..
Stammisarna, de som brer ut sig, har typ 10 år av nykterhet, och har "mött Jesus'.
Jag kommer på mig själv med att tänka "varför är hen här?" och "när har hen pratat färdigt?"...Jag ska ge detta en chans till genom att uppsöka en annan AA-grupp (finns tydligen flera i min stad).
Med inlägget vill ja inte smutskasta hela AA, eller avråda ngn att gå dit. Kanske är det fler fel på mig än alkoholismen?
Men det är nog så att det krävs en hel del av en själv i början, ödmjukhet etc.
Sådant kan ju va rätt svårt för oss nynyktra.
Kanske ett konstigt inlägg detta, men ja känner en lätt besvikelse o vill skriva av mig.
?

Är det en vecka sen jag var och hälsade på henne, obokad kom jag dit, kändes som å träffa någon man inte kände...så stelt fick nätt och jämt en kram :( har inte hört ett ord från henne sen dess...

Det ter sig för mig som ett underligt resonemang. Den som hävdar existensen av något måste ju kunna ge hållbara skäl för att det verkligen förhåller sig så som påstås, medan den som ställer sig skeptisk kan nöja sig med att konstatera att sådana skäl saknas. Existens kan beläggas på ett annat sätt än icke-existens. Bevisbördan, plikten att styrka sin tes med belägg och argument, vilar rimligen främst på den som påstår att något finns.

Man kan anmärka att det är orimligt att betrakta frånvaro av tro som en typ av tro. I denna tid av nyandlighet och allsköns vidskepligheter är det ju många som tror på astrologi eller kristallterapi eller homeopati eller andra konstigheter. Skulle då de som är skeptiska till allt sådant utgöra ännu en grupp av troende, i linje med de andra? Naturligtvis inte. Lika lite kan ateisten i detta avseende jämställas med den fromme. Vi sitter nog inte i samma båt. Snarare står vi skeptiker på stranden, på verklighetens fasta mark, och ser de troende guppa i sin ranka lilla eka på illusionernas älv....

Lyckats med 12 dagar och mådde piss första 7 (säkert abstinens ). Tyvärr föll jag dit igår och blev en stöddig idiot, igen...

Den morgonångest jag haft förut, sim varit borta nu i en vecka, är tillbaka med full kraft. Sambandet givet

Hatar mig själv. Varför gjorde jag det igen?
Visst ja, jag är alkoholist .

Hoppas inte de 12 dagarn var förgäves .

Skrev du.
Det är för att du antagligen är alkoholist, ett fyllo precis som mig och många andra här inne.

Hoppas att du går in här och uppdaterar snart. ?

Ha en bra söndag! Nu har vi ju kommit en bit, två veckor imorgon, fantastiskt.
?

dig, din kropp och själ.50 dagar är mycket bra❤

Jag är nykter sedan 4 månader . Jag känner att livet har gett mig en andra chans. Tacksam för att slippa blackouts, skammen att bli liggande på stan, nerpissad och redlös och vakna upp i fyllecellen mm mm. Jag kände att jag hade nått botten och att min enda utväg för att överleva i första hand själsligt var att kontakta AA. Har förstått att det är inte bara är att sluta dricka, för att hitta vägen till ett bra liv måste jag också ändra mitt beteende. Det har jag påbörjat genom 12 stegs programmet. Det är tufft hårt arbete och vägen är krokig men jag har upplevt att det lönar sig, Idag går jag regelbundet på AA, jobbar med 12 stegen , accepterar att jag inte alltid är på topp men det är helt ok ändå. Även de dagar då jag mår pyton är dagar som är bra dagar om jag jämför hur det var när jag var aktiv. Jag tar inget för givet, jag tar en dag i taget och jag hittar sakta tillbaka till mig själv. Det är en skrämmande men spännande resa. Ge inte upp , var stolt över dig själv. Lev och Låt leva / Kramar

Socialtjänsten kommer inte omhänderta ditt barn i detta läger. Du är ju hjälpsökande och det finns en nykter förälder där. Lycka till!

Jag blev vrål förkyld i fredags, då blev det ju lite enklare att klara av helgen, fokus låg mest på nysningar och snorande?.... Ha en fin söndag.

Socialtjänsten kommer inte omhänderta ditt barn i detta läger. Du är ju hjälpsökande och det finns en nykter förälder där. Lycka till!

Vaknade upp i dag med huvudvärken från helvetet. Mår till och med lite illa. Känner mig värre än alla baksmällor någonsin. Jag brukar sällan ha huvudvärk annars. Är det vinet som får mig att slappna av, och nu när jag inte har det längre så spänner jag mig? Usch.

Grattis till att du har förstått att du har problem! Första steget, ju.
Jag är inne på dag 9 utan mitt kära vin och det har varit trist att vara utan, men känns verkligen rätt. Så skönt att vakna upp fräsch, att inte känna något förakt för sig själv.
Jag tycker också att du ska slänga den där koppen som en symbolhandling. Nu tar du adjö av alkoholen. ?
Din familj, har de reagerat på ditt drickande? De måste ju märka, även om du dricker ur en kopp...

För tipset. Jag ska verkligen försöka påminna mig om det. Man lånar bara lycka från morgondagen med A, och jag har blivit van vid det. Nu måste jag betala av på lycko-skulden lite.
Grattis till dig att du har klarat det så långt! Jättestarkt.

Jag känner igen mig. Det funkar ett tag att leva sådär men nu ligger jag här dygn två med extrem abstinens och tänker att dom borde ha fattat på jobbet. Som om det vore den största risken.... Jag är inte längre den där duktiga utan jag skadar dom som står mig närmast. Och tar livet av mig själv. Jag har äntligen insett att alkoholen inte är för mig. Jag är inte längre orolig utan rädd för mitt missbruk. Jag hoppas du finner råd. För mig finns bara avhållsamhet nu. Och det känns som en lättnad. Kram!

Sömnen är lite bruten men känns som det går åt rätt håll. Finner tyvärr ingen glädje i att läsa böcker, kolla serier eller spela spel. Känns ganska likgiltigt allting men det är ok. Så länge jag är nykter kommer nya riktiga upplevelser i livet fylla på med glädje.

Det fungerar till en början att slappna av med A.
Det blir som en varm lullig filt man kan avskärma känslor med.
Det är enkelt tills man behöver filten till alla möjliga situationer.
Det eskalerar så lätt och går över styr.
Beroendet eskalerar och tillslut fungerar inget pga A.

Jag söp för att klara vardagen med djur, ungar och gård.
Det gick såklart åt helvete.

Men det va rätt hårt, fick kämpa lite med suget.
Men seger till nykterheten 2-0

Ja 50% behandling och lika mkt jobb är perfekt.
När den perioden tar slut, så är det möte engång i veckan tre timmar + provtagning lite då och då.
Man vet ej när och hur ofta