Senaste kommentarerna i forumet

Grattis! Och jag måste säga att jag älskar dina tankar kring alkoholfritt vin jag tycker också det är svårt att hitta något riktigt gott.. det är bara att testa sig fram!

Och så underbart att din man stöttar dig, detr verkligen guld värt!

Du kommer att klara detta!

Kram

Jag känner med dig
Har ofta tyckt att livet är orättvist eftersom alla andra kan dricka men inte jag... Så många gånger jag har försökt men det har gått åt pipsvängen. Så jag ser mig som allergiker. Blir du dödssjuk av nötter tar du ju inte bara en, bara för att prova. Samma sak gäller alkohol.

Sen slog det mig också... vaddå " Alla andra kan"... vad vet jag om dem? Vad vet jag hur deras nätter eller morgnar ser ut? Vad känner jag till om deras ångest eller spyor eller andra problem?
Så jag försöker fokusera på mig. Och istället för att tänka på vad jag missar när jag inte dricker tänker jag på allt som jag vinner på att låta bli. Och genast blir det lite lättare.

Du klarar det!
Kram

Så himla skönt att vakna upp en lördag utan att känna sig lite halvrisig och bakis. I dag känns det bra att jag hoppade vinet igår.

Hej
Verkar som du fastnat i ett mönster där alkoholen dövar och lindrar för stunden samtidigt som den sänker energinivåerna och motivationen. Svårt att orka genomföa förändring då, men att inse att detta inte håller i längden och att vilja göra annorlunda är första steget. Om du innan tränat en del finns ju rutinen dör någonstans. Kan du väl ta upp den igen kommer kroppen ihåg och du skapar goda cirklar. Endorfiner, energi och självkänsla.
Måla upp en bild av dig själv. Frisk, stark och nöjd med dig själv efter ett träningspass. Verkar den lockande?
Förändring under pressade förhållanden (tänker att du har det när du skriver att du är ensam med två barn och kanske har höga ambitioner både som mamma och yrkeskvinna?) är som sagt svårt. Se om du kan få en samtalskontakt, t ex via vårdcentralen. Du behöver ju inte nämna alkoholen förrän du känner förtroende. Eller se om du kan involvera en god vän på en "hälsomånad". Träna och peppa varandra.
Kram

Jag sitter och tycker lite synd om mig själv.
Så orättvist att inte jag kan dricka som en normal människa.
Blir frestad över att sambon lockar med mys och roliga aktiviteter där A inkluderas.
Rösten började viska "om du skippar Antabus så kan du dricka lite om två veckor. Bara lite? Ta en tablett efter det."
Lögn och åter igen lögn.
Skulle jag dricka så kommer jag givetvis inte ta min Antabus.
Jag skulle fortsätta tills jag inte kan fungera som människa alls.
Så jag drar en djup suck och dricker min Antabus.

Undrar hur du har det? Du kan ju inte bara försvinna så där..... tycker jag.
Hoppas allt är väl med dig! / mt

Det kan vara så att det är olika poster i lönebeskedet. Den ena är vanlig lön som det dras 50% av, den andra posten heter sjuklön dag 2-14 (första är ju karensdag)

Jag ska fira att jag uppnått mogen ålder genom att för första gången vara "mogen" och göra tvärtom mot var rebellen mr Hyde vill. Jag ska TA EMOT stöd och omsorg. Jag ska inte svara på all hjälp jag fått från min omgivning genom att fortsätta sabotera.
Jag ska gå emot mönstret att fortsätta spåret mot helvetet bara för att jag trampat där igen. Jag ska bryta det påbörjade återfallet (även om jag inte druckit på en vecka är jag psykologiskt fortfarande inte ur det).
Jag har ännu inte fått svar från kompisen om han ska åka med mig till festen, vilket hade avgjort frågan för då skulle jag redan nu vetat att jag tar bilen. Men jag ska idag visa mr Hyde att den här gången lämnar jag inte avgörandet åt ödet, hur mycket jag än lurar mig själv att jag visar god vilja genom att toppa oddsen att inte dricka. Lämna beslutet åt omständigheterna är ett sätt att inte behöva ta ansvar.
Idag ska jag gå emot min egen ansvarslöshet genom att själv bestämma. Allt är bäddat och klart för att i sista sekunden kunna vika ner mig för impulsen. Jag kan cykla till bussen och ta den till festen. Men jag ska ta bilen. Jag har beställt vin till maten, men gillar inte vin. Har jag inte sprit med mig, vilket jag inte kommer att ha, dricker jag inte vin. Ingen osäkerhet där iallafall.
Nu är ambivalensen ersatt med beslutsamhet och lite spänning ger det att göra tvärtom, faktiskt. Måste inte gå "all in". Måste inte följa mönstret en helg, sedan en till, sedan en till, sedan vardagar, sedan....
Måste inte vara alkoholisten som triggat igång en period genom att ha fallit en helg.
Ha! Känn på den, beroendejävel! Du trodde du hade mig nu va?!?

Konstigt med avdrag på lönen tänker jag. Men fråga din arbetsgivare! Har för mig att de 2 första veckorna betalar arbetsgivaren sedan för försäkringskassan in men då behöver du läkarintyg. Hoppas att det löser sig, surt om du ska förlora i pengar när du kämpar med att bli frisk!

När det gäller vikten och skiten mm är det intressant, jag har märkt att byxorna sitter lösare över lår och rumpa och jag har verkligen inte bantat medvetet. Äter nästan mer mat nu än när jag drack. Men jag skippar bakfyllematen, och eftersom jag är piggare orkar jag träna mer. Därtill är det ju massor med tomma kalorier från alkoholen som jag nu slipper. Så trots chips nästan varje kväll har jag minskat i storlek. Det är rätt fascinerande!
Och vad härligt att ryggen känns bättre, helt klart blir det lättare för kroppen när det är mindre vikt att dra runt på.

Tror magen kommer att hamna i harmoni med rätt kost, mycket vatten och hyfsat regelbunden motion. 3 ggr i veckan på 30 minuter minst har jag hört ska vara bra.

Trevlig helg!!

Du har rätt ang aktiviteter.
Men jag tror vi är olika. Jag gillar att gå på systemet eftersom deras alkoholfria utbud är riktigt bra. Synd att motsvarande inte finns i vanliga affärer. Detr en grej för mig att ha mys med familjen men jag gillar inte läsk så att kunna köpa alkoholfri vuxendricka är viktigt för mig.

Att planera in aktiviteter är dock superviktigt. Jag älskar att vakna nykter och på helgen känna hur det spritter i benen att få komma ut och röra på mig. Springa, promenera eller köra inlines..så mycket bättre när jag inte är kass i magen pga uttorkning pga alkohol.
Och som någon skrev, det är ytterst ovanligt att ångra att en var nykter kvällen innan. Så himla sant...

Trevlig helg!

Säkert det ända rätta, att se till dom inte kan ha kontakt. Du behöver inte tillåta kontakt bakom ryggen på dig och din dotter kan säkert ha svårt att riktigt förstå vad uppbrottet handlat om.

Tråkigt att det kommer fram att han planerat uppbrottet, kunde han ite varit ärlig och sagt det bara istället för att "skylla" på ett återfall? Och lögner på FB, ja det är lågt.

Sänder dig en stor styrkekram!

Jag har inte glömt bort dig och undrar hur det går?
Tänker att du kanske har fullt upp med barnen och allt rullar på och du hinner inte skriva? Eller har det blivit ett steg bakåt och därför vill du inte?

Oavsett vilket hoppas jag att du hör av dig. Det känns synd att du bara försvann.. om det går framåt eller bakåt är ju inte alltid det viktiga utan att prata om hur man har det och vart man vill..

Hoppas hoppas du skriver igen.
Var rädd om dig!
Kram!

Jag är inte helt säker på ditt budskap men jag får lite ont i magen när jag läser det.
Du är en fri människa och du styr ditt eget liv. Men som människa är du värdefull liksom allt omkring dig.

När jag läser din text blir jag orolig att du dricker och kör bil men jag hoppas det är jag som tolkar texten fel. Gör du det styr du inte bara ditt eget liv utan du riskerar också att ta en del i andras, i värsta fall på ett fruktansvärt sätt.

Kom gärna tillbaka och hjälp mig förstå.
Forumet här är en bra plats att ventilera sina tankar och jag skulle bli väldigt glad om jag får veta att jag missförstått.

Ta hand om dig!

Så är ännu en fredag avklarad.
Nykter.
Hurra.
Fast ångesten smyger i bakhuvudet, andra dagen sedan jag slutade dricka och jag fattar bara inte varifrån den kommer...

Igår drack jag ett glas Cola fy faen! Så sött dricker jag aldrig annars , jag är otroligt noga med kosten . Men när jag drack alkohol då sket jag i vilket.
I intressant att MED gin eller vodka går det utmärkt att hälla i sig en liter blannevann (läsk alltså) men UTAN alkohol bekymrar jag mig för sockret i en 33cl burk Cola.
Jösses.
Snacka om snedprioritering...

Jag har hittat ett alternativ till IPA som jag tycker är otroligt gott det heter Soda IPA och är en besk dryck men ändå med viss sötma.
Dricker också alkoholfri öl, gärna Stötebeker eller Mariestad. Eller Clausthaler som har en alkoholfri radler.
Gott!

Så sant som det är sagt Berra! Ibland undrar jag hur jag hade tid att vara full varje kväll...obegripligt att jag hann med något överhuvudtaget...?
Ha bra vit helg du med!???

PS. Jag vet varför jag plötsligt var utloggad härifrån. Jag vet att jag inte gjorde det själv. Min man hade tillgång till min mobil den dagen. Hur mycket han läste vet jag inte, för läste gjorde han. Det är jag säker på. Han har gjort sånt förr.
Han håller mycket för sig själv, så många tankar han tänker utan att det syns... undrar när det svämmar över? Den som lever får se.... DS.

Tack för det ni skriver❤️ Att ni ser mig som stark och stabil i min nykterhet hjälper mig att också se det. Och ja, det känns bra just nu även om det då och då viskar en liten röst i mitt huvud. Men det är ok, på något sätt hjälper det mig att inse allvaret. Att fortsätta vara vaksam. Har funderat mycket på vilken sorts situation som skulle få mig att falla igen men kan faktiskt inte komma på någon... Inte nu och jag hoppas innerligt att det förblir så.
Du har rätt Bedrövad S, det är nog dags att starta en tråd i anhörigsidan, för även om hans drickande minskat drastiskt sen jag frågade honom hur han tänker kring sitt eget drickande så sker det ju fortfarande dagligen. Han har sina rutiner precis som jag hade.. Dock bröt jag dem fast jag inte trodde att jag kunde. Men en dag i taget gick det ju. Vanor, rutiner is a bitch... Håller andan mest just nu och avvaktar. Begravning av svärfar på tisdag, återvänder till staden jag inte satt min fot i på 6 år. Kommer jag känna att jag kan rota mig där? Enda stället jag hittills haft mina rötter är mitt Norrland där jag växte upp men inte bott på 20 år. När jag mötte min man slog jag rot i honom. Och så har det varit sedan dess, jag behöver honom, men jag behöver inte honom full och fördärvad....
Nåväl, jag håller andan som sagt, ser inte runt kröken av den här vägen. Väntar och ser...
Ågrenskan, jag tycker det verkar som om du kommer närmre och närmre den punkt då du bestämmer dig för hur du vill ha det. Jag tror man måste veta vad man vill ha och vad man inte vill ha.
Min yngsta son hade en period när han älskade att spela in videos på min mobil. En dag när jag rensade bland mina bilder fick jag plötsligt höra min röst på en av dessa inspelningar... jag minns hur hela mitt inre liksom frös till is för att sedan överhettas av ångest. Jag mindes tillfället min son fångat i telefonen: jag hade druckit men tyckte jag var spiknykter och vi var ute med hunden, mötte då en kvinna som jobbar på kontoret på min arbetsplats och vi pratade en stund. När jag hörde hur min röst lät efter några glas vin... utan att jag ens kände mig berusad LÄT jag full!! Som jag skämdes!! Och fortfarande skäms... Detta inträffade för något år sedan och jag vet att jag upprepade gånger pratat med folk i tron att ingen skulle märka att jag druckit under de senaste åren. Inklusive min granne som är vår chefs flickvän... Jag tror väldigt många här förstår den ångest som härjat runt i mitt huvud.
Men när suget är extra jobbigt spelar jag den inspelningen för mig själv: om jag tycker att jag förtjänar några glas vin så vill jag först fråga mig om jag vill låta sådär när jag pratar? Och nej, det vill jag inte. Aldrig mer.
Man blir inte som man tror att man blir när man dricker. Man tror man blir roligare, smartare, sexigare kanske, men när man passerat en gräns (vilket jag gjorde för längesen) blir man bara motsatsen till allt det där. Och det läskiga är att man fattar det inte själv...
Tack för att ni finns, tack för att jag kan få ur mig mina tankar. Var skulle jag annars gjort av dem? Det vill jag inte tänka på.
Lycka till denna fredag och alla andra dagar!!! Tänker på er och undrar även hur det går för er alla som försvunnit härifrån... Hur går det?? Önskar att världen och livet är ljust för er även om jag vet att verkligheten inte alltid är ljus och god.. Men jag hoppas??❤️❤️❤️❤️
Kram!

Nu har jag dessutom raderat hans mobilnummer i dotterns mobil. Om hon blir arg får jag ta det. Jag vill inte att de ska ha kontakt. Han kan inte komma och gå som han vill i hennes liv. Hon har redan en pappa som hon bor hos växelvis varannan vecka, och övrig tid är han alltid tillgänglig via sms och telefon. Precis som jag är när hon bor hos sin pappa.

Häll ut spriten! Nu!

Det är ju bara de första två veckorna som AG betalar sjuklön. Har du varit sjukskriven på heltid innan dess två veckor?

Tror nog att du borde fått sjuklön de första två veckorna. Orsaken är ovidkommande OM du har läkarintyg från dag 8. Första 7 dagarna är odiskutabelt arbetsgivarens ansvar. Alkoholism är en sjukdom, precis som depression etc. Kolla med ditt fackförbund för säkerhets skull. Är själv AG-representant och hade utan tvekan gett sjuklön de första två veckorna.

Jag har två ex-sambo. Den första blev jag ihop med 1989. Vi fick två barn ihop. Separerade 2013. Vi har kanonkontakt. Driver vidare Familjen AB från två adresser, träffas hos varandra varje söndag för gemensam familjemiddag, har nästan daglig kontakt om allt praktiskt som rör barnen. Firar födelsedagar, jul och sånt ihop och har god behållning av det. Vi är som syskon typ. Min andra ex-sambo, alkoholisten, träffade jag i december 2015, flyttade ihop i januari 2017. Inga gemensamma åtaganden, bara sårade känslor. Lätt att "blocka" ur mitt liv av praktiska och teoretiska skäl. Svårare av känslomässiga. Men jag kommer över det. Någon gång.

Tänker inte komma med pekpinnar, eller döma någon. Jag är inte rätt person att göra det, har ju själv bara varit nykter i 11 dar. Men jag tänker så här:
Det är inte svårt att sluta dricka.
Det ÄR svårt att inte börja dricka igen.
För att lyckas måste vi ändra livsstil.
Hur mycket tid har vi inte lagt ner på alkoholen? När ska vi dricka? Vad ska vi dricka? Hur mycket? Inköp, lögner, smussel, fester, ensam superier på kammaren etc
Det blir mycket tid.
Den tiden måste vi nu fylla med annat!
T.ex. planera in aktiviteter varje dag.
Som vi också genomför.
Det är ingen bra idé att längta efter att kunna "dricka normalt igen". Det är heller ingen bra idé att gå till bolaget o köpa alkoholfritt.. Knappast nån förändrad livsstil. Efter att ha läst många trådar här kändes det angeläget att dela dessa tankar.
Ha en bra nykter helg alla!

Någon eller några av er har säkert gått på behandling via jobbet.
Det gör ju jag, tre dagar i veckan.
Är sjukskriven 50%, allt väl och bra.
Fick lön nu, ser att arbetsgivaren dragit 50% dom senaste två veckorna.
Ska försäkringskassan betala sjuklön från dag ett i det här speciella fallet?
Eller borde min arbetsgivare betalat sjuklönen dom första två veckorna?
Vet det är lite speciellt när det är en behandling som ska göra en frisk