Senaste kommentarerna i forumet

att jag har stått på SyBo kl 10.00 för att klunka i mig det jag köpt redan i hissen ner från centrum, 10.02 så låter det så galet främmande.
Jag? Har jag gjort det?

Ja just det. Det har jag. Vilken bra reminder om vad jag är att skriva ner det. En påminnelse om att jag är en människa med allvarligt alkoholmissbruk bakom mig. För det glömmer jag ibland.

Thats me, Fröken MM.

Klok mamma. Klok son ;) Bara att ta till sig av vad våra barn säger. Vem vill klättra uppför i hissen liksom?

Eller som AlkoHyper skrev om återställare. Som att kissa på sig. Blir bara varmt för stunden. Det kalla kommer för eller senare. Och det där är ju verkligen min grej. Jag älskade återställare. För dom återställer ju psyket. För stunden. Äsch vafan jag tar en klunk (vet att jag ofta räknade 6 klunkar åt gången) med whisky kl 07.00 på morgonen. För att .... ja jag vet inte riktigt varför- slippa ångesten över att jag druckit antar jag? Kunde vara på SB 10.00 och köpa en liten wirre. Den var slut 11.00..... Lustigt är att jag aldrig, never ever har ångest om jag inte dricker A.

Så nu för tiden så slipper jag både ångest och kissa på mig.
Och klättra uppför i hissen...

Fan vad nice livet är utan allt det där....

Vi har lite att välja på..

Lägg i lite chili också så bränner det gott!

Nja åt tacochips med salsa, en dadelboll.
Vill inte äta halvfabrikat znitzel och pulvermos. Fixar inte sådan mat. Och idag var jag för trött för att laga bra mat.
Igår gjorde jag sötpotatis gratäng med kalkonfärs.
Jag har ätit ordentligt på jobbet.
Mat lagad från grunden och råkost så det går ingen nöd på mig. Jag har bara ont i magen. Tack för rådet. Vill äta bra lagad mat. Godis och tacochips är inget bra över huvudet taget vet det. Orkade bara inte....

Så starkt av dig att stå emot. Stort grattis ❤

Min man fixar ingefäran nu. Ingen rom för mig inte.

har jag haft hemma genom exmannen i många år..Koll på klockan när stänger bolaget..Ska jag åka och köpa eller inte osv osv ..Senare blev våndan även min..Vankandet av och an..Ingen ro i kroppen förrän alkoholen nått strupen..Drack i bilen för att få a fort nog...Jag kan nog räkna upp minst 10 saker som är gemensamma för oss a-beroende..Man går över gräns efter gräns..Min pappa bad tom mig om min 50-öring som jag skulle köpa godis för.För att han skulle köpa öl..Inget roligt minne men beroendet gör oss till slavar under alkoholen..Jag hoppas också lim att exet håller sig nykter..Annars blir det förändring kring boendet för pojken..Det vill vi ju inte..Kram..

Med ingefära och citron är grejer det, mot förkylningar ????

Shit pomfritt vad jag blev sugen på te med rom och socker..
..alldeles precis just nu.

Har en förkylning på gång, tittar på film och såg en som hällde whiskey i kaffet och booom där kom den. Längtan efter att känna något starkt som tröstar och bedövar lite.. Vilken jättedum grej. Jag ska ju inte dricka sånt. Inte ens som medicin.
Fan.
Jävla skit.
Te med ingefära är inte samma sak.
Suck..

har tidigare haft nånstans i det undermedvetna en tanke om måttlighet. Så efter 14-30 dar har jag känt att faran är över liksom. Tog mig lång tid att komma till riktig insikt att det är för sent. Nu vill jag verkligen inte och har inga förhoppningar om att uppnå måttligt drickande. Nu vill jag leva resten av livet utan. Känner mig säker på att jag klarar året ut vitt och orostankarna har flyttats till historier jag läst här om folk som håller upp ett år och sen faller tillbaka.

Min 13-åriga son gjorde ju en metafor om att börja dricka igen efter ett långt uppehåll och att sen försöka komma tillbax till nykterhet..Som att ta snabbhissen ner och sen klättra upp via hissvajern..Finns nog vissa likheter..

Idag har jag funderat jättemycket över tre saker:

1) Planerade min ex-sambo att ta ett återfall för att jag skulle bryta relationen, så att han slapp göra det?

2) Vad har han egentligen sagt om mig till sina släktingar eftersom de direkt tagit bort mig som vän på FB?

3) Hur mycket är egentligen sant om den relationen han hade med sin ex-fru, orsaken till uppbrottet etc?

Tre frågor som aldrig lär få något svar. Varför funderar jag ens över dem? Jag vet ju vad som hänt, och jag kunde inte bry mig mindre än över hur de tänker/säger om mig. Jag tänker aldrig träffa dem igen.

Jo, jag har faktiskt skrivit ner det så till vida att jag har laddat ner alla sms som jag skickat till honom och om saker som hänt till vänner. Där finns ju datum och detaljer. Sen har jag alltid med en liten lapp med alla datum när vi varit på samtal, ifall det skulle behövas. Men jag har inte tagit fram den.

Idag har jag mejlat polisen för att försöka få ut ev. polisrapporter från misshandeln i januari / branden i juni. Kanske står det nått där som visar att han varit kraftigt berusad. Då kan han ju knappast övertyga familjerätten att han nu har kontroll över spriten.

Det finns faktiskt en öppen förskola här i närheten för personer som behöver umgängesstöd. MEN bara om man är i en vårdnadstvist. Har senaste dagarna tänkt att jag ska stämma honom på vårdnaden. Jag tror inte längre att det gör någon skillnad på hans tillfrisknande om jag gör det eller inte. Men jag är rädd att det inte har nån betydelse för umgänget. Vet du om det gör det?

Tack att du peppar! Det behövs verkligen. Var oerhört nerslagen efter mötet och tänkte att nu ger jag upp. Jag låter honom hämta/lämna sonen på dagis, skriver en omfattande orosanmälan så soc. startar en utredning och sen håller jag tummarna att dagispersonalen reagerar när han luktar sprit på dagis och gör en orosanmälan eller hoppas på att nån med civilkurage tar vagnen ifrån honom när han går och vinglar längs tunnelbaneplattformen. Sen hörde jag om ett barn nånstans i Stockholm som ramlat ut från ett fönster flera våningar upp och jag tänkte att det kunde vara min son. Och så tänkte jag att den där samtalsstödjaren kanske inte ens har nån utbildning om personer med missbruk och varför skulle jag låta honom styra mig till att försätta min son i livsfara. Visst, om en rättslig instans beslutar att jag måste det så gör jag förstås det, men då har ju det beslutet förhoppningsvis fattats efter en ordentlig utredning med flera inblandade, där det väl måste finnas någon som ser igenom pappans charm och har insikt i missbrukarens natur.

Jag tänker att jag ska fortsätta skjutsa sonen till farmor varannan helg. Då möjliggör jag umgänge samt får lite avlastning, vilket jag aldrig har annars. Dessutom kan han ju inte helt övertyga henne och hans familj att jag är en ondskefull människa som hindrar honom och dem att träffa sonen helt utan anledning. Det har varit en massiv smutskastning och farmor är medberoende. Hon verkar tro på det mesta han säger, även att det är jag som fått honom att dricka för att jag är så taskig mot honom, samt att jag sagt och gjort helt horribla saker som inte är sanna. Som att hans familj inte ska få träffa sonen t.ex. Tvärtom värdesätter jag att han har tillgång till farmor och familj, särskilt som jag själv saknar syskon och föräldrar. Men jag förstår mekanismerna i hennes medberoende som gör att hon går på hans lögner. Det är för outhärdligt skamligt för henne att tro att hennes son missbrukar. Jag tror även att hon kan känna lite skuld över att hon själv skickade pappan till HANS missbrukande pappa när han var liten. Under en kort period när hon och jag samarbetade kring hans missbruk så anförtrodde hon mig att hon varit medberoende hela livet. Sorgligt nog lyckades han sen slå in en kil mellan oss och kunde återigen manipulera och dupera.

Ringde soc. idag, tack för tipset. Jag kunde inte tala med dem som var med vid mötet efter orosanmälan för hon hade slutat men kvinnan jag talade med verkade redig, skulle läsa journalen och återkomma. Jag förklarade situationen och jag uppfattade att hon förstod att jag inte vill låta sonen vara ensam med pappan eftersom , han hamnat i slagsmål och branden kraftigt berusad EFTER att han genom gått behandlingen. Det tyder ju på att han fortfarande har problemen. Men hon skulle ringa imorgon. Men jag blev lite orolig över svaret på frågan om jag ev. kunde begå en brottslig handling om jag vägrade lämna sonen till pappan. Hon sa att jag absolut hade rätt att vägra om pappan var påverkad vid överlämnandet, men att om han inte var det så skulle det kunna vara det. Men hon var lite luddig, precis som du beskriver..Jag känner mig alldeles häpen över hur mycket ansvar den fungerande föräldern har för att se till att den ickefungerande ska uppföra sig. Det är verkligen en förlängning av och underblåsande av det medberoende som jag så kämpat för att ta mig ur! Min psykolog som jag träffar för utmattningssyndrom/ångest/depression säger att jag måste minimera min kontakt med pappan för att han triggar igång ångestreaktioner, som gör att jag riskerar att återfalla i depression och ångesttillstånd. Så egentligen så är det kanske rimligt att jag tillåter mig själv att inte ta så stort ansvar för umgänget så jag inte faller ihop igen. Om inte annat för att jag ska vara en fungerande förälder. Vilket jag ju har ett ansvar att se till att jag är.

Tack för peppen! Dina ord betydde så mycket. Det var nästan som en spegling av min egen situation och tankar.

Däremot har jag alltid sagt att min pappa var alkoholist. Han söp bort relationer, jobb, hälsa och dog till slut pga alkoholen.

Nu när jag berättar om min ex-sambo säger jag att han har alkoholproblem. Glasklart för de flesta.

Likväl som du bestämmer att du ska dricka vin kan du bestämma att du INTE ska dricka vin. Faktiskt. Skriv plus och minuslistor över att dricka vin!

Vilken oerhörd seger att klara av att stå emot det enorma suget i din enormt utsatta situation. Utmattning tar tid att läka ut, men du måste ha tillit för att det blir bra till slut. Bra dagar varvas med dåliga, efterhand blir de bra dagarna fler och fler. Kram ❤️

Beror dina återfall på att du tror att du kan dricka måttligt? Det verkar ursvårt. De som bestämt sig till 100 procent för att bli nyktra verkar klara det bäst. Tankens kraft är stark, men alkoholdjävulens dragningskraft verkar vara starkare. Eller?

De flesta som försöker dricka måttligt sliter verkligen hårt, för det är ursvårt. De som till 100 procent har bestämt sig för att vara nyktra klarar det bäst. Tankens kraft är stark. Och lätt blir det inte oavsett. Alkoholdjävulen är en listig typ.

Tack dionysa. Känner mig rätt usel när jag kollar bakåt i tråden dock. Slutet på dag två nu. Hettar i ansikte, svider i ögon, hög puls. Trööööött. Lättirriterad. Känner mig sjuk och börjar oroa mig för att ha utvecklat ngn sjukdom. Väntar tills dag 5 så märker jag nog om det är abstinens. Ska ändå till vården sen och kolla upp mina värden tänker jag.

Informerat mina kommande fester och middagspartners att jag ej ska dricka. Skönt att vara garderad.

att han bryter kommer sig nog av att han känner skam inför er! Han inser väl att han skapar oro och problem! Har ett ex som har reagerat på liknande sätt mot sin familj! Försöker uppmuntra honom att ha kontakt och umgås då det är dem han verkligen kan lita på! Tyvärr är det lättare att umgås med människor med samma problematik! Håller med Ulla-bulla i allt! Passa på att hämta kraft! Men också visa med små gester att ni finns där för honom så blir inte steget att ta kontakt när han vill så svårt och stort för honom!

Det som är jobbigt är att han har ringt mig 8 gånger idag, men jag har valt att inte svara eftersom han inte svarar när jag ringer upp.

Vi får se hur er fortsättning blir..Hos mitt ex finns öl titt som tätt i tvättstugan.Så skönt att slippa bry sig.Nu suckar jag bara.Tidigare blev jag arg och förtvivlad..Lim, hur tänker du om framtiden? Det är inte bra om jobbet tröttar ut dig för mycket.Då finns ingen energi till att ställa krav på din man..Vad tråkigt att han inte orkar/kan/vill vara utan..Jag tror inte jag hade flyttat om mitt ex hållt sig nykter..Jag tror att mitt liv blir stabilare med tiden..Hoppas att ert liv stabiliseras snart..Ibland känns det som att många har problem i förhållandet pga alkohol.....Du måste nog prata allvar med din man lim innan det eskalerar..Ha en fin kväll..Kram❤

Men hur kan soc. inte göra något om polisen anmält att barnet är i en sån miljö? Det låter helt vrickat. Jag tänkte inte på att rätten kanske kan besluta om umgänget. Men är det i samband med en vårdnadstvist i så fall? Jag går och funderar på om jag borde stämma honom på vårdnaden, men jag har hört att det inte har någon betydelse för umgänget. Vet du?
Jag har en förhoppning om att rätten då kan fatta ett beslut om att han måste ta nykterhetsprov (långsiktigt) för ensamt umgänge och att ansvaret för kontroller lyfts bort från mig. Och att han annars får umgängesstöd. Jag har ingen kraft kvar att vara med vid umgänge, har hållit på ett år och det tär på mig att vara "barnvakt" åt honom.

Jag vet inte om det känns bra eller dålig att inte vara ensam i denna situation. Skönt att få stöd (tack!) men hemskt att så många har det så här.