Senaste kommentarerna i forumet

Känner som du, ilskan är det enda som gör att man orkar.....släppte garden när han började på AA och lät mina känslor komma fram igen, jag blev tyvärr ett emotionellt vrak, pendlar mellan kärlek och någon form av hat...hjärnan blir helt slut, man fungerar inte. Skönt för dig att du känner dig stark nog att genomföra, jag är inte där ännu.

Ännu en nykter erfarenhet och minne! Kram ❤️

Känner så väl igen allt som sägs i detta forum....sitter i detta nu ensam i soffan med dottern sovandes bredvid. Min sambos alkoholproblem har vuxit sig större och större med åren, smygande, ljugande och många ensamma kvällar har det blivit genom åren. Umgänget krymper för man orkar inte hålla masken, vara käck inför gäster mm. I januari blev det en vändpunkt då han kunde skadat sig ordentligt. Jag har verkligen försökt att kämpa med honom under denna tiden. Han började på AA, jättebra men efter en tid förstod jag att han helt enkelt satt på mötena och ljög om hur bra det gick. Hans mentor gav honom då de svagaste antabusen. Funkade fint i ca 6 veckor men sen tyckte han att han var"frisk". Började på tabletterna efter återfall men hittar hela tiden ursäkter varför han inte kan ta dem. Har till och med låtsas ta tabletten inför vår 10-åriga dotter....han tog en annan tablett kom vi på sen. Tror han gjorde likadant idag. Han har panikångest utöver detta samt en enorm rädsla för att bli lämnad då han har blivit lämnad av två mödrar, genom adoption och sedan dödsfall. Han har det jobbig med sig själv, känner sig ful och oönskad. Detta är faktorer som gör att jag försöker kämpa på men idag blev det lite väl mycket....att se sitt barn gråta och vara orolig för var pappa är och varför han är full fast han "lovat" att inte vara det.....hon är så otroligt glad för sin pappa...det känns I ens hjärta. Funderar på en intervention....har redan blandat in en hel del folk så jag är inte helt ensam i alla fall. Skönt att skriva av sig lite och att vi är många som känner likadant, fast i den bästa av världar borde det inte behövas ett forum kring detta ämne. Ha en god kväll...jag tänker på er!

Jag inbillar mig inte att han och hans saker är borta kl 16 imorgon, men han kan gärna få tro det. Dricka måttligt är en utopi för alla som druckit dysfunktionellt. Sluta helt nu är mitt råd. Om du vill sluta skjuta eländet framför dig.

Jag ska fortsätta vara skitförbannad tills han och hans saker lämnat min bostad. Sen kan jag gråta i min ensamhet.

" ja, det är absolut sunt att känna ilska. Var riktigt jävla svinförbannad så mycket du orkar!"

Så, sa du till mig. Och det var skönt att du bekräftade mig i min känsla.

Nu tycker jag du ska vara just det! För ilska är en kraftfull känsla.

Som dotter till en alkoholist, och som ensambarn, tänkte jag tidigt "bara jag blir vuxen så jag får klara mig själv". Lite ödets ironi att min pappas missbruk har rustat mig för den här kampen. Jag får nog bara vara tacksam att jag kom lindrigt undan. Det är MIN lägenhet, vi har inga gemensamma barn, lån, hus etc, och jag har god ekonomi och ett bra skyddsnät. Jag kommer ur det här, och ilskan mattas av med tiden. Just nu skiter jag fullständigt i hur det går för sambon, men det förändras nog snart eftersom jag har mkt empati och stort hjärta. Men just nu är ilska den dominerande känslan.

Precis det du beskriver verkar bli vanligare i sverige..Att man blir parberoende..Jag har flera par i min närhet där det är så..Även jag och min f.d..Det är ju mysigt och festligt i början..Men sen blir man beroende utan att man märker hur det gick till?? Det värsta är ju för ev. barn..Ingen nykter vuxen hemma..Jag har varit nykter sen nov-15.Min dotter mailade min chef om mitt beroende..Just där och då skämdes jag såklart, min chef har jobbat som missbrukshandläggare och var suverän i bemötandet kring problemet..Jag har flera gånger tyckt att det var orättvist att min sambo kunde fortsätta dricka utan vidare. Tycker att han har betydligt längre missbruk och svårare problem. Men tror att dottern visste vad hon gjorde, för nu har hon 1 nykter förälder i alla fall..Du verkar insatt i dina a-problem, det är bra. Läs gärna dom trådarna som är intressanta från början.För att jag skulle klara mig bättre läste jag endast dom som ville sluta för gott..Det var betydligt enklare än att försöka minska på intaget, vilket jag försökt ca 1000 gånger..

Jag känner så med dig!

All ilska och frustration!

Sjukdomen är verkligen skoningslös.

Jag är glad att du är så stark i ditt beslut - att du tar tillbaka makten över ditt liv!

Jag peppar dig allt jag kan! För du är värd allt gott!

Och jag mår bra.
Ser på det jag skrivit att jag var verkligen stressad och ångestladdad.
Men jag har träffat många fina människor den här gången, flera drack inte alls. Några tog någon öl och lite vin ingen var full.
Om jag druckit så hade jag varit den som varit fullast, jag hade smygit lite i bilen sen hade jag haft en flaska jag tömt synligt. Så otroligt skönt att sitta tillsammans med dessa och vara helt med.
Tack för att ni stöttade mig alla fina här.
En ny härlig upplevelse i husbilen.
Sov gott! ??

Jo, jag hoppas att jag får ordning på mitt drickande! Ett nyktert liv - eller ett kontrollerat drickande. Det senare antar jag att det är svårare att uppnå?! Jag hoppas att du inte tog illa upp - men jag har ju bara "mig själv att skylla" - och lever ensam. Därav ingen anledning att flytta eller att flyttas på...... Jag önskar dig all styrka i att ev. bryta upp med din sambo - om det är det som behövs för att han skall fatta att det är dags att lägga ner sitt drickande? Om det nu är i morgon fr.o.m. klockan 16 - eller vid en senare tidpunkt så hoppas jag, och tror jag, att det är vid en tidpunkt när du känner att du verkligen har fått nog! Jag önskar mig själv ett nyktert liv - och på vägen dit, ett så nyktert liv som jag kan uppnå. Just nu så går det åt rätt håll......-om jag får kika lite i backspegeln - men visst har du rätt. Jag har misslyckats i kväll - och några kvällar den senaste veckan..........

Hoppas verkligen att ditt löfte till dig själv håller! Jag önskar dig innerligt ett nyktert liv, precis som jag önskar min snart ex-sambo. Du/han tar striden för egen skull!

Jo, jag håller med dig....inget mer vin finns - och nu räcker det för den här gången. Jag har ju i stort sett varit nykter sedan i höstas, med någon fylla i januari, några dagar i april - och nu några dagar i augusti. Min kurva pekar åt rätt håll - men nu "stänger butiken". Lättare sagt än gjort - jo det håller jag med om. Men jag är ju en av de där konstiga "periodarna" - så nu kanske det dröjer ett halvår innan jag dricker något, eller har något sug över huvudtaget?! Blir ju inte riktigt klok på mig själv:-) Ibland önskar jag att jag bara var liiiiiiiite sugen varje dag - men så funkar det ju inte för en del av oss. Nu är iaf ICA stängt, så jag går och lägger mig - och i bästa fall så är det över för den här gången........ Hursomhelst - glappen mellan fyllorna blir längre och längre - och det är jag så glad för.........

När jag läste dina senaste inlägg fick jag ont i magen...Det där att känna på sig vad som väntar. Du får vara glad att du är så stark..Du har stöttat många på forumet, jättefint..Nu är din situation turbulent..Det ordnar sig..Stor kram och bra energier skickar jag till dig❤

Vad sa 1177? Kunde de hjälpa till? Usch för ångest! Men den försvinner ju, tur det. I morgon är en ny dag!

och i morgon är systemet stängt, ta en nykter period, känn hur mycket bättre du kommer må. Lättare sagt kanske, men när man väl har bestämt sig för en nykter dag känns det bättre, för mig iallafall. Skönt att vakna upp utan illasmakande i munnen, kaffet smakar gott, självföroendet blir bättre, man ser bättre ut, ögonen blir mer öppna och klara, precis som hjärnan.

Tack för bra tips Bedrövad sambo! Jag försöker varje dag att lära mig vara här och nu och inte agera på mina orostankar. Det är svårt men viktigt för en nödvändig förändring i mitt mående.
I måndags drack jag ett glas vin till maten med f d arbetskamrater. Gick bra, inget sug efter mer. Beställde mineralvatten med citron och is mot slutet, jättegott.
Bedömningssamtalet närmar sig och det känns pirrigt men jag ser också fram emot att eventuellt få stöd, om man nu bedömer att jag är berättigad till det.
Idag har jag haft en toppendag med min man och min svärmor, jag har varit så glad och nöjd. Och igår var det skön hemmakväll och vi skålade i supergod ingefärsläsk. Vi konstaterade igår att vi de senaste två månaderna knappt har varit på krogen alls och att det känns väldigt bra. Nu ska jag lägga mig tidigt och läsa. Ha en fin lördagkväll alla på forumet!

Gitarr är ju utmärkt!
Tänk sen blir det du som är stjärnan ☺
Ha så trevligt på festen!
Jag har sprungit en sväng och nu blir det den där filmen tillsammans med barnen. Om de vill se en tantrulle vill säga...

....men jag har inte den "ynnesten" av att vara sambo med någon. Jag väljer själv var jag vill bo - men jag kan förstå hur du menar och känner. Mitt löfte gäller för mig, och gentemot mig - inte någon sambo. Alkohol är svårt - och jag kan tänka mig att det kan bli ännu värre om man "lovar" någon annan något som inte hålls....... Om man lovar någon annan något, några ggr för mycket - så kan det ju bli för mycket........

Härligt Manda, skönt att må bra.

Hade du varit min sambo hade du fått flytta imorgon. Så hård är jag. Allt får konsekvenser. Hans ångest just nu avundas jag inte. Imorgon kl 16 är jag singel igen. Och jag tänker förbli det!

Bar med mindre fylla låter bra! Härligt att läsa att det går så bra för dig! Jag har "fallit" - fast bara lite. Några dagar med en del vin - men nu får det räcka. Har tidigare jobbat en del i krogbranschen: Bra att jag slutade - men nu så skulle det nog funka precis som för dig - jag skulle ha lättare rör att vara "helvit" - och bara "tacka för mig" efter arbetsdagens slut. Tror att det var mer av "stängningsdricka" förr i tiden? Nu är det väl helt ok att bara gå hem, hoppas och tror jag. Nåväl, grattis till alla dina nyktra dagar - du är värd varenda en. Och när suget kommer........det går över. Det har det gjort för mig - även om jag har misslyckats den senaste veckan. Kram på dig/Anders

Sambon springer in och ut helt rastlöst ur sovrummet. Jag sitter helt iskall framför tv:n, säger ingenting. En vända skulle han "ut i bilen och sova". Sannolikt finns det alkohol kvar där. Kom tillbaka efter en kort stund "inte så lätt om man inte har nycklarna". Vet inte var han gjort av dem, men hade jag sett dem hade jag gömt dem. Men det har jag inte gjort. Han sa "du kan behålla sängen, jag har köpt en ny". Precis som jag vill behålla hans dubbelsäng? Never! Jag bär upp min 120-säng ur förrådet igen. Tills dess sover jag på soffan.

Du gjorde det inte. Drack inte! Wow! Kämpa på. Du är en stark förebild för mig här på forumet - jag älskar att läsa allt du skriver. Så klok och balanserad och genomtänkt! Nu skall du bara ta hand om dig själv. Och grattis till att du skippade vodkan. F-n vad lätt det är/skulle vara.........Nej!

Klok kvinna du är, sitter och lyssnar på musik och försöker lära mig att spela gitarr ( från grunden) jag packar nog några alkoholfria öl och går på festen och erbjuder en uppfriskande morgon promenad istället?