Senaste kommentarerna i forumet

Vet att precis innan jag slutade hade tänkt att"jag dricker för mycket men det är många som gör". Det finns alltid dom som dricker mer än mig. Men jag måste se på mina egna problem. Tror jag att jag har problem så är det så..Lite trist att alkoholen blivit så vanlig i samhället. Framför allt för våra barn. Det är inte roligt när människor runtomkring barnen förändrar personlighet. Bra att du är ståndaktig skogsfrun. Kram

Kul att se er oxå igen och att ni är kvar här, hoppas att det går bra för er, jag har inte hunnit läsa era trådar ännu sen jag kom tillbaka..

Fredag idag, det är ju en riskdag för mig men det känns stabilt, jag har ingen lust alls att dricka, jag känner ingen orolighet, rastlöshet eller kryp i kroppen, jag känner faktiskt bara sinnesro för att det är helg och att det blir massa god mat ikväll och att få vakna utvilad imorgon utan en störig klocka som ringer kl 06:00.

Jag har jobbat med mina tankar i veckan som gått, det är som att jag trott tidigare att någon annan ska lyfta mig ur mitt beroende, men det är bara jag själv som kan göra något åt det, andra kan bara visa vägen och knuffa på åt rätt håll, det är jag själv som måste göra jobbet.

Jag börjar lära mig hur jag ska göra för att få sinnesro, att gå omkring och tänka på alkohol och vara rädd för återfall som jag gjort tidigare fungerar inte, det bästa för mig verkar vara att ta en dag i taget och slå bort tankarna på både alkoholen och även mitt alkoholproblem, jag har funderat och grubblat alldeles för mycket hur jag ska tackla mitt problem, och då blir det övermäktigt.
Nu försöker jag intala mig en gång om dagen, att idag tar jag inte första glaset, sen får tankarna ägnas åt andra roligare saker.

Sisyfos och Lerigen, precis som ni säger, nu kör vi tillsammans igen ?

Kram
Mick //

Känner mig stark ?

Idag ville jag skriva ett tjihoo vad bra det går inlägg. Hur glad jag är att jag inte dricker och hur mysigt rosenskimrande allt kan te sig men grejen är ju den att jag inte riktigt känner så. Det är ok, det känns naturligt att inte tänka på alkohol hela tiden. Jag behöver inte dricka, känner inget sug efter alkoholen känner inget rosaskimrande glädjerus. Jag irriterar mig inte på andra som dricker i min närhet då suget är obefintligt. Kort sagt så finns det egentligen inget att skriva om.
Funderar lite på om min beroendehjärna försöker få mig att lämna forumet. Att inte läsa om andra som kämpar för att sluta på olika nivåer eller som upplever det rosaskimrande som jag inte ser skulle kanske göra det enklare att falla tillbaka. Jag bestämde mig från början att mitt avslutaförsök skulle få ta ett år. Ett år har inte gått så jag hänger kvar. Kanske ser jag rosa skimmer i morgon :)

Ja va härligt! Vilken underbar känsla att klara det man har föresatt sig..
Otroligt vad mycket tid detta förbaskade beroende tar av ens tanketid. Jag hade ju hellre önskat lägga tankekraften på mer kreativa och roliga saker.. själv har jag semester och A-hjärnan som vill "unna sig" slåss med min logiska hjärna som vill unna mig att må bra på sikt istället. Så just nu är det halvdant med mellanöl och cider istället för whiskey och larmet som går på varannan timme för att ändå få mig att även skärpa mig med det.. När larmet går på mobilen står det idag "Tänk dig för". Det är helt knäppt vad man kan hålla på! Heja dig!

"Att vara en person som i botten är stark i åsikter men som tryckts ner i grundfamiljen att man inte är något eller att mina åsikter inte är något värt."
Exakt så känner jag att det var eller jag har fått hjälp av min terapeut att förstå varifrån osäkerheten kommer ifrån. Känslan i att vara fel och göra fel. På sikt handlar det ju om att stärka min låga självkänsla men nu idag. Hur hantera det?
Dinonysa skrev bra... att observera och ligga lite lågt i nya sammanhang. Är det något som kan hota din nykterhet tror du? I så fall skulle jag avstå träffen. Den möjligheten finns alltid och nykterheten är nummer ett.
Jag känner med dig Gunda!
Kram
Ellan ❤️

Så skönt att känna så som du gör! ?Inspirerande att veta vad man kan ha förhoppningar om! Har du pratat mer med din man om det?
Igår blev jag sugen på rödvin men kunde tänka bort det. Tränade istället. Idag är min dag 6! Mår lite illa, nästan avsmak för alkohol. Ser fram emot att bli piggare och gladare. Min hud är röd och magen är trög. När blir man ren från giftet??

Tack för sympatiskt svar, men jag har kontakt med vården redan och ser till att ta blodprover med emfas på b-vitaminer och lever ca 3 gånger om året.
Fortsätter även med kosttillskott för att jag vet hur slarvigt jag äter i perioder, med eller utan alkohol inblandat.
Håller själv koll lite allmänt på eventuella försämringar, och senaste proverna för en vecka sen visar så vitt jag kan utläsa bara marginellt försämrade levervärden, inget att oroa sig för. Tröttheten jag känt senaste tiden verkar dessvärre vara psykisk, jag säger dessvärre eftersom sådant inte finns någonting att göra åt - förutom antidepressiva mediciner som jag redan tar.

Det finns dock några saker som oroar mig.
Förrförra gången jag drack starksprit hade jag en reaktion som jag aldrig haft förut, på kvällen när jag gick och la mig så blev jag otroligt trött och svettades mer än jag nånsin gjort i hela mitt liv, alltså inte abstinens utan med alkohol i kroppen.

Det andra är dålig blodcirkulation och antingen nästan helt oförmögen att röra mig, eller med stora svårigheter, små ostadiga steg en femtedel av hastigheten jag brukar röra mig, som har hänt en handfull gånger det senaste året.

Förutom förra snedsteget för två veckor sen så försöker jag undvika starksprit, för det verkar vara mest då dessa saker händer.
/M

Tack AndersD, det går....skapligt.
Hade inte tänkt dricka igår men frugan hade hällt upp ett (litet) glas när jag kom hem åt mej så.... Hon tycker inte jag har problem (!). Hon själv är måttlig och jag smygköper inte eller så och gömmer undan. Däremot är jag duktig på att maskera drickandet. Ni vet hosta när jag häller upp eller lagar mat som kräver vin typ...
Sedan blev det två glas till, totalt 1/2 flaska. Ikväll hoppas jag att jag behövs som chaufför annars blir det svårt att stå emot.
Imorgon bortbjudna så då blir det garanterat 1-2 flaskor. Kan liksom inte köra alkofritt i det sällskapet.
Med sedan, då blir jag vit. Förhoppningsvis. Enl. läkarundersökningen och de blodprover som togs i samband med att körkortet rök konstaterades det att jag låg på gränsen till missbruk. Har kört med öppna kort med familjen och chefen och de stöttar mej men det känns på något sätt som om det hade varit bättre om frugan hotade att lämna mej. Alla tycker att "du har väl inget problem". Känns som om jag lurar dom.
Har inte haft kramper men en djävla klåda under fötter på ryggen. Garanterat pga alkoholen.
Rökte förr men inte längre. Det har jag iaf lyckats sluta med;-)
Hoppas du mår bättre idag:-)

Detta är du värd! När vi stänger dörrar kommer nya att öppnas! Du gör detta bra!

Kram?

Det var det jag ville höra.
Kana finaste du.
????⭐️???

Sticker in huvudet snabbt och bara talar om att...
Jag mår bra men har mycket på jobbet. Full fart hela tiden.
Självklart fortfarande på den nyktra stigen utan att trilla i diket.
:)

Varma kramar

MM

Just nu känns allt bra..Jobbet gör mig gott. Inser mer och mer att allt jag gör blir rätt och bra. Jag är lite bräcklig stundtals så lite motgångar kan göra att måendet dippar. Nu sitter jag i mitt burspråk och tittar ut över min trädgård med ett vackert äppelträd...Mitt..Ni hör, jag har alltid sagt vårt eller sambons..Dottern verkar inte vilja bo hos pappan alls..Hon tog studenten i somras och har sökt kurser. Hon är känslig och har farit mest illa av vårt supande tror jag. Jag har sagt till henne att jag kan försörja henne ett år om det behövs. Sa likadant till mellandottern när hon var i samma situation och det har gått mycket bra för henne. Det är inte lätt att vara ung och inte riktigt veta vad man ska syssla med. Yngsta dottern har dessutom gått om 2 år på gymnasiet mycket pga hemsituationen. Allt ordnar sig med tiden. Ska bli spännande att se hur mitt liv utvecklar sig. Kram fina forumvänner hoppas ni har en vit och givande helg..❤

Ja det är nog så jag måste försöka göra. Just nu köns det som jag bara vill lägga mig under täcket och inte åka dig.

men det är ändå hon som måste ändra på sitt liv. Det du kan göra är att finnas som stöd. Kvinnojour eller liknande är proffs på dessa situationer. Man kan tycka att " varför vill din mamma ha våldsamma män?"Det är en komplicerad psykologisk bindning som din mamma måste reda ut med hjälp av personer med kompetens inom området. Det är u gefär likadant som att inte någon annan kan göra en beroende fri från beroendet. Du är en stark och duktig dotter som måste se din mamma som en person som måste ta ansvar för sitt liv. Försök se situationen uppifrån.. Vad skulle du ge för råd till en vän i din situation? Hoppas du tar hjälp av socialen snarast...kram..

Stort sällskap, du känner ingen? Du är otrygg i din spontanitet. Då skulle jag råda... dig att ta det lite piano och kolla läget, känna dig mer bekväm med dig själv och situationen innan du "kör"! Så brukar jag göra och jag känner igen mig i det du beskriver...

Nu börjar mitt rätta jag komma fram, jag börjar förså varför jag dövat känslor.
Min osäkerhet i större grupper har alltid varit min glädje och min akilleshäl.
Jag är en som vågar sticka ut hakan både med glädja och sånt jag inte sympatiserar med.
Men efteråt får jag en sån ångest är så rädd att jag sagt nått som sårat eller att någon tycker illa om mig.
Att vara en person som i botten är stark i åsikter men som tryckts ner i grundfamiljen att man inte är något eller att mina åsikter inte är något värt.
Ångesten drar upp tårarna,
nu i helgen ska jag träffa ett stort sällskap där jag inte känner någon och jag känner mig skräckslagen hur ska jag klara detta.
Jag behöver stöd!!! Hur ska jag fixa detta???

Jag kan inte riktigt släppa tankarna på ditt första inlägg, en oro hänger sig kvar. Precis som du själv skriver och som andra svarat påverkar alkohol alla våra organ då molekylen är såväl vatten som fettlöslig. Elak j-l rent ut sagt.

Du beskriver att du är medveten om riskerna med att dricka samtidigt som suget ibland trumfar denna vetskap och kunskapen åsidosätts. Detta är en erfarenhet många med alkoholproblem kan skriva under på. Tack för att du nämner det!

Tillbaka till ditt inlägg. Det är sannolikt att alkohol är det som skadar din kropp och får dig att må på det sätt du beskriver men jag undrar ändå om det är så att du upplever en skillnad sedan tidigare och att det är därför du skriver. Du är bekymrad och kanske lite rädd?

Hur skulle det vara att ta kontakt med vården och göra en hälsoundersökning? Vad tänker du om det?

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hej! Jag känner igen mig i dina känslor av att vilja skydda min alkoholiserade mamma från min misshandlande far. Jag ringde en kvinnojour som tar emot missbrukande kvinnor, qjouren heter den och ligger i Stockholm. De var jättebra att prata med, kunde ge råd på hur jag skulle kunna göra. Att jag behövde ta kontakt med socialen för att mamma skulle kunna få komma dit. Även om du nu inte skulle bo i Stockholm så tror jag de skulle kunna ge dig tips och råd angående alternativ i ditt område.
För mig blev det konkret så att det uppstod en akut situation och jag fick ringa socialjouren, hämtade min mamma till mig och sedan kom socialjouren till mig. Det krävdes tyvärr en del övertalning av socialjouren att låta min mamma komma till en kvinnojour men till slut gick det. Jag gav mig inte! Hon fick komma till QJouren, inga andra kvinnojourer tog emot kvinnor om de inte var spiknyktra. Konstigt. Där tog de verkligen väl hand om henne och hon var trygg och nykter den tid hon var där.
Jag önskar dig all lycka till. Jag vet vilken rävsax det kan kännas som. Kanske du ska fundera över vilket stöd du själv behöver i det här? Eller kanske du redan har stöd? Jag har gått till Al-Anon och det har känts lite lättare efter att jag fått prata av mig.
Styrkekramar i massor!

Jag avråder vänligt men bestämt. Det kan aldrig komma något gott ur ett förhållande med en alkoholist. Rädda dig medan du har chansen. Detta är min åsikt. Du förtjänar bättre.

Meen, Heueh! Har du DISKAT KAFFEMUGGEN!! Det var fan i mig de dummaste jag hört! Skäms!

Ja, det finns mkt tragik i detta och kommer att använda dessa "förlorade själars uppsyn" som en påminnelse och varningssignal, dit vill jag inte. Sen får man såklart för deras skull hoppas att de kommer ur träsket och ovärdigheten.
Ja, sommaren är en utmaning, men för mig har jag nästan varit mer orolig för vardagen (har ju ett väldigt fritt arbete där jag styr min tid). Men än så länge flyter det på bra. Jag märker denna gång att min inställning och attityd är en helt annan, och att som jag skrev mest är jävligt förbannad på giftet.
Ha en bra dag och helg!

om det du har byggt upp! Det som troligtvis tagit dig år att bygga upp kan raseras på ett kvartal! Fortsätt bygga upp och stärka dig själv! Det är kanske heller inte av en händelse att du har blivit intresserad/kär i någon med svåra problem! Eller rättare sagt att intresset inte svalnar när man får reda på problematiken! Så känner jag när det gäller mig själv! Självbevarelsedriften är inte på topp eller hur man skall uttrycka det! Man tror man kan "rädda" andra och att kärlek övervinner allt! Nej en problemfri man är vad du skall ha! Mitt ex erkände och insåg också att han är alkoholist! Har lärt mig (dyrköpt) att det är två varv runt gjordklotet minst mellan att erkänna sitt missbruk och att verkligen vilja göra något åt det! Vet också att goda råd du får från andra (fick själv många) kanske inte får dig att fatta något beslut (gjorde inte jag)! Så mitt råd till dig är läs det du själv har skrivit, låtsas att det är någon annan som skrivit det, vad skulle du säga till den personen då? Fundera över varför du överhuvudtaget har behovet att skriva här när du är nykär! Lita på dig själv för du vet egentligen vad som är bäst för dig och vad du måste göra!

Igår blev det bakslag, 3 starköl innan jag ändrade mig, det blir inte bättre av öl. Alkoholfria öl har jag även laddat kylen med, största dilemmat är om jag ska hå på fest hos grannen på Lördag eller inte, kan man hålla sig till alkoholfria öl då? Starkt gjort att stå emot trots kollegor och generöst med dricka, bra jobbat Surkärring?

Vem du är och hur du har levt ditt liv.
Jag kommer från medberoendesidan.
Jag har alltså hållit mig drogad med att gå igång och hjälpa andra istället för att hjälpa mig själv.
Att då plötsligt bli av med min drog.
Släppa taget om de som behöver min hjälp har gett mig ett stort tomrum i mitt inre.
En känsla av att ha levt klart som du säger.
Det spelar ingen roll om jag dör,ingen skulle sakna mig och andra dumheter.

Jag tror att det i alla fall för mig handlar om att jag också avstår från drogen att få hjälpa till.
Att ha en plats där jag får mina kickar och får känna mig nöjd med mig själv.

Att då istället rikta om fokus mot mig själv och mitt inre liv har varit en jättetuff resa.
Det var ju alldeles rensopat därinne och jag har fått börja om från början med att fylla upp det igen.

Så jag kan tänka mig (utan att veta) att det ofta är fallet för den som upphör med sin kemiska drog också.
Man har hållit så hårt fast i en snuttefilt istället för att jobba med sig själv.
och utan filt så blir det tvärkallt och svårt att leva ett bra liv.

För mig så svajar det betänkligt ibland, men blir ändå sakta bättre och bättre.
Mitt liv börjar ta form och sen faller jag ned i svarta hål mellan varven.

Utan att ha en regelrätt depression eller utbrändhet diagnosticerad.
Kanske det är fallet för dig också?

Att hålet som uppstått efter alkoholen är svårt att fylla?