Senaste kommentarerna i forumet

Igår så var jag på tjänsteresa, det var nog svåraste dagen hittills sen i Lördags. Förut har man alltid gått och satt sig i baren på flygplatsen och tagit en öl medans man väntat på planet, det gjorde jag inte denna gång. Jag har aldrig varit så sugen på en öl som jag var igår när jag satt på Arlanda, det kändes som att varenda människa på hela flygplatsen bara satt och drack öl för att fresta mig.

Jag trillade dock INTE dit utan tog en mineralvatten istället, men det är jobbigt.

... du med dina val gett dig själv. Njut av denna härliga morgon och minns hur den känns, de kommer att bli fler sådana stunder nu när du inte skickar i dig giftet. Du kommer att få så mkt energi från andra när du mer närvarande och uppriktigt hjälper och ger service. Ja, att bli lite raggade på är inte så dumt, se upp om vi ses..... ;-). Kram!

Hej Morgondag, Lerigen, MondayMorning!

Fint att höra från er. :) En sak jag upplevt i vår/sommar var att SLUTA dricka var (relativt) enkelt. Så länge jag kände att det fortfarande var en pågående process så var det enklare. Men när det började övergå till att faktiskt vara något statiskt, nu dricker jag inte mer, då vart det svårare på en gång.

Motion, kost. och sömn... Mm... jag jobbar på det. :) Har tränat bättre än på flera år och börjar långsamt närma mig en form som jag trivs med, men det är en bit kvar. Sömnen är det värre med. Sonen tycker att det är sjukt överskattat, och har gjort så hela sitt liv. Det är slitigt som fan, och svårt att värja sig mot. Men vi kämpar på och försöker turas om och avlasta varandra och så.

Det blev aldrig att jag såg den MM, såg en del andra grejer däremot. Men jag ska absolut ta mig samman och kolla på den någon dag! :) Jag ska göra mitt bästa med att vara med och stötta! Försöker skriva nykterdagbok just nu. Ett par rader varje morgon (eller just när jag kommit till jobbet) om hur det känns idag och så. Tror faktiskt också jag ska besöka AA. Känner mig spontant inte så peppad på det, men det är ändå många som verkar ha ut något av det, och de har lokal grupp som träffas typ 100 m från min lägenhet, så det skadar ju inte att gå dit och prova i alla fall.

Lim, du har verkligen nått en insikt och det är oerhört positivt. Samtidigt så funderar jag lite på hur du agerar i förhållande till din man. Det känns som att det går så mycket energi till hans problematik. Och jag undrar om han har problem, det finns ju sånt du skrivit som tyder på det. Men tycker han det? Hur ser hans drickande ut? Har han bestämt sig? Han har sin egen resa att göra. Den kanske inte kommer att vara spikrak, men det kommer att vara avgörande hur målet ser ut för honom. Han behöver ett eget mål. En egen insikt!
Jag förstår att du är ledsen och besviken, särskilt om du tror att han är lika övertygad som du och jag menar inte att du ska acceptera ett osunt drickande, men att ta diskussionen när han har druckit är lönlöst. Fast det vet du ju redan. Har han problem, men saknar insikt så kan du inget göra. Men hans lösning kanske heller inte behöver se ut exakt som din. Du är oerhört stark i din övertygelse och din avsky för alkoholen och det är positivt, men han har kanske en annan väg ut. Funderar på om du bör ta ett steg tillbaka där och hoppas att han hittar som väg. jag menar såklart inte att du ska acceptera, men diskussionen om mål måste ske i nyktert tillstånd och att han sätter sina egna ord på hur han villl leva. Hoppas att han hittar sin väg!

Jo - jag blir gärna raggad på ? Även fast jag inte skulle nappa vore det ju uppfriskande!
Är så hjärtans glad idag! Fjärde dan. Börjar fungera på jobbet igen. Jobbar inom service och nu äntligen känner jag att jag kan vara trevlig mot folk igen på ett ärligt sätt. Så skönt! Jobbet är superviktigt för mig.
Ska försöka komma ihåg den här känslan av glädje, tacksamhet och befrielse. Sen, när suget kommer, ska jag ta fram den och ställa den mot hur jag mådde när jag skrev första inlägget i tråden. Vilken oerhörd skillnad!!!
Kram

Bra jobbat Manda ?
Idag är det 6:e dagen utan alkohol för mig.
Det känns befriande på något sätt.
Hjärnan och tankens kraft är så stark men nu har jag bestämt mig för att programmera om den. Och det går även om tankarna fortfarande kretsar runt A.
Idag ska jag ta min andra dos Antabus.
Men fy vad äckligt det var. Höll på att få upp alltihop direkt i måndags när jag tog den första. Man får ha en halstablett i högsta hugg ? för det är värt det.
Älskar att vakna utan ångest.
Vi stöttar varandra här på forumet. Jag är här varje dag och får styrka av alla inlägg jag läser. Vi är i samma båt och den här gången ska vi fasicken ro den i land.
Vi är kapten vårt liv !
Kram och styrka ❤️❤️

Vad bra, känner igen allt det du skriver och vet hur jobbigt du har det... Mitt ex ringer fortfarande till mig, flera gånger om dagen, fast det är snart ett år sedan vi bröt upp. Vi ses mycket sällan och då som vänner, men han beter sig (i telefon) som att vi ännu är ett par... Jag låter honom hållas, det skadar mig inte och jag tror att han nånstans innerst vet att det aldrig kommer att bli bra mellan oss igen. Men låter honom liksom spela sitt spel, det kanske får honom att må lite bättre.
Han har nog druckit i stort sett dagligen sedan slutet av förra året, så jag går också och väntar på det där otäcka beskedet, eller tysta telefonen... Men har som du lärt mig att leva med det.
Kram till dig och fortsätt leva ditt liv, det blir bara bättre och bättre, jag lovar.

betraktar ofta fotgängare som stillastående objekt; på samma sätt betraktar jaktplanspiloter små flygplan som stationära hinder. När jag var ung så ägnade jag all min fritid åt att flyga segelplan; det är som ett litet flygplan men utan motor, man blir bogserad upp i luften av en propellerkärra; sedan får man klara sig själv. Åtminstone på den tiden behövde man bara vara femton år för att få licens, så parkeringen vid den lokala flygklubben var full av mopeder. Vi hade ett gammalt plan från första världskriget som bogserade oss, det var lite Röde Baronen - känsla det där: att hänga i ett snöre efter en dubbeldäckare.

När man hade nått en viss höjd drog man i en spak som lösgjorde bogserlinan och så var man utelämnad åt vädrets nycker. Hur högt man kom hängde på hur mycket pengar man hade; bogseringen kostade per minut, varje minut förde en hundra meter högre upp, så man kollade plånboken innan man gav sig iväg och hoppade av när pengarna var slut. I närheten fanns en flygflottilj och deras piloter roade sig ibland med att skrämma oss ynglingar; de flög emot oss och passerade strax under våra plan. Det var en otäck känsla det där: att se ett Draken-plan komma emot en på kollisionskurs och sedan, när det flög förbi, få en hissfärd utan dess like, frammanad av tryckvågen från ett jetplan som passerar strax under en i åttahundra kilometer i timmen.

Det hände aldrig några olyckor, Svenska flygvapnets piloter tillhörde vid den här tiden världens absoluta elit; det gick många historier om hur ryssarna förlorade åtskilliga plan när deras piloter fåfängt försökte efterapa de halsbrytande manövrer våra gossar utförde under sina övningar ute över Östersjön. Så småningom tog dock bilintresset över; jag började köra rally och eftersom det också är en sysselsättning som lägger stora påfrestningar på plånboken så valde jag bort flygandet. Fast ibland undrar jag, när jag ser ett flygplan passera över mitt huvud, om det inte hade varit bättre att hålla sig till skyn snarare än att fara runt i skogen och fälla träd med hjälp av en bil.

Ha en bra dag alla!

Vad skönt med en positiv uppdatering. Och vad skönt att du får stöd och hjälp. Att inte behöva låtsas längre utan istället få positiv feedback, vilken skillnad. Din tråd är så oerhört viktig. Det finns så många här som medicinerar med alkohol. Och sämre medicin får man nog leta länge efter. En katastrofal spiral, men nu är du på väg upp. Så roligt att höra. Kramar!

Och stort välkommen till forumet! Ibland tar det tid för trådar att komma igång, hoppas du har tålamod. Det finns ju så mycket att läsa också, från andra människor som startat sina förändringar och de erfarenheter de får längs vägen.

Som du berättar så har alkoholkonsumtionen succesivt ökat, det är som att gränsen förflyttas ett litet steg i taget, och då kan det vara svårt att upptäcka att man har fått en vana, ett beteende, som man inte känner sig överens med. Så bra att du har hittat hit!

Vilka förändringar skulle du vilja uppnå och vad skulle vinsterna för dig vara om du lyckades?

Varma hälsningar!
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigforumet

Just nu så känns allt bra. Men det känns som att fall luckan kan öppna sig när som helst.
Jag har lärt mig att ta en dag i taget. Och focusera på nuet.
Det låter enklare än vad det är.
Han har börjat vilja umgås mer med mig. Vilket är positivt men tanken hur länge det kommer att vara så här finns i bakhuvudet. Men det är bara normalt.
Jag försöker att trycka undan dessa negativa tankar.om dom ändå dyker upp så skriver jag dagbok. Blir ibland väldigt mycket tankar som fastnar på papret. Ibland glada tankar , ibland kaos tankar. Ibland funderingar om varför jag faller för dessa killar. Ibland frusterande tankar om varför jag låter mig behandlas som skit.
Det är känslor som måste komma ut.
Ibland kan jag gå 10 km i skogen bara för att samla kraft för att orka med allting. I tisdags så har han inte druckit på sex veckor enligt honom. Fem veckor enligt mig. Men okej vi säger sex veckor..
Han berättade för mig att han har druckit så mycket så han har fått dilerium och att han inte velat att jag ska se det.
Jag hade inte hjärta att säga till honom att jag vet det, eftersom jag var där.

Just nu så känns det bra bara jag kunde släppa katastrof läge känslan. Ni vet när man går och väntar på att det värsta ska hända.
Jag försöker intala mig själv att om det händer så kan jag inte göra något åt det. Eftersom det inte är mitt ansvar.
Jag har bara ansvar för mig själv.
Det känns skönt att inse det. Jag fattar inte hur jag har orkat ha det så här.
Denna månad kommer han att få hel lön utan avdrag för första gången på 6 år.
Jag är stolt över honom , för att han har lyckats med det .

Du sätter fingret exakt på det jag önskat, att kunna lämna mitt hem när jag vil utan att oroa mig för vad som händer medan jag är borta och kunna återkomma när jag vill utan att oroa mig för vad som väntar bakom dörren.

Det tycker jag är en stor sak, att slippa få sin rörelsefrihet kringskuren.

Efter semester och pappadagar börjar nu vardagen infinna sig igen, och därmed friheten för mig att "bara" ta hand om mig själv. Detta har och är för mig en risksituation i och med mitt fria arbete, där jag i princip styr över min tid helt och hållet själv. Idag var jag rätt trött efter en mindre god natts sömn, vilket gjorde att jag redan på f.m. var vaksam. På e.m. gick jag förbi en pub där folk satt och drack (såg inte så fräscha och välmående ut dom som satt där....), hade inte direkt ngt sug. Valde istället att gå och ta en god smoothie och espresso, gick alltså utmärkt. Känner mer och mer nu när jag varit utan giftet i ca 2 månader att det är så j-a skönt att slippa dricka, d v s är inget jag saknar.
Visst har det funnits massor med trevliga tillfällen där man varit skönt berusad, men hur har man känt det dagen efter och hur har det känts sista åren då det blivit mer och mer än ovana och en flykt/bedövning från någonting.

En härlig episod för ett par dagar sedan var när jag satt och halvlyssnade på radion lite, så kom det 2 fantastiska låter som jag upplevde texten i båda låtarna på ett otroligt starkt sätt, bl a kom glädjetårar. Det jag känner med denna lilla händelse är att livet och känslorna kommer tillbaka alltmer, bedövningen och den gråa dimman och geggan lättar.

På återhörande!

Hej igen! Härligt att läsa din tråd och att du nu passerat 21 dagar. Läste någonstans att det tar 21 upprepningar att etablera en ny vana. Eller 21 gånger utspridda över lämplig tid. Nu har du passerat 21 dagar och förhoppningsvis och som det verkar klarat dig på ett bra sätt. Du verkar ta din nykterhet på stort allvar och med beslutsamhet, tänker på hur du berättat för dina barn o s v. SÅ fortsätt nu med denna fräscha och livgivande bana. Du använder bra verktyg i olika situationer (t ex går undan och köper tid till reflektion och att "spela hela filmen". Sug kommer vi att få då och då, men när dagarna adderas till och fler och fler tillfällen till dessa då vi klarat oss så bra utan att bedöva oss med nervgiftet, så kommer suget också förhoppningsvis att bli alltmer sällan förekommande.
Vi fortsätter på en spännande och fri resa framåt!

kan få den beroende att inse vidden av sitt missbruk! Men tyvärr handlar de ofta irrationellt också och går gärna vidare i nåt annat som "tröstar" för stunden. Det gör att de har svårt att få struktur och se helheten på nåt sätt! De har svårt att fungera ensamma och blir lätt kär i kärleken så att säga. Vad det nu än är: ett nytt förhållande, barn som förlåter för stunden eller helt enkelt sitt missbruk! För mig har det varit svårt att föra saker framåt med mitt ex (alkoholist)! Jag jobbar långsiktigt hela tiden och tänker om jag gör så här, kan det bli så här och då kan det här hända. Han däremot löser saker för stunden, väldigt impulsivt. Två helt olika världar och förhållningssätt som krockar totalt. Sårad långt in i själen blir man när han inte tänker längre än nästa helg medan man själv tänker livsperspektiv liksom. Men som du skriver MCR det beror inte på att man älskar för lite!

Det blev bara en alkoholfri öl till maten ikväll. Så 8:e nyktra semesterdagen av totalt 30 st (har några veckor kvar).
Tack för era inlägg och tänkvärda ord.
Sommartös; du är stark som klarar att låta bli vinboxarna! Jag har alltid svårt att låta bli att dricka, om jag har något hemma. Just nu har jag faktiskt några flaskor med vin men har inte varit sugen alls idag. Jag ska spara dem till att bjuda på, i helgen. Nu gäller det att vara envis!
Spikmattan som jag fick hem i måndags, har jag nu provat flera gånger och börjat att vänja mej vid. Känns gott för ryggen men den hjälper inte mot bakfylle-trötthet ?
Nu kämpar vi vidare! ?

Har väl egentligen inga direkta problem med alkohol. Men känner liksom några av er andra att det blivit för mycket under sommaren. Dåliga vanor som jag vill förändra. Längsta period jag hållit upp tidigare är tre månader vilket var för ett dryg år sedan.
Är gärna med för pepp och stöd då jag tidigare har en del erfarenheter och tips.

Har varit helt nykter nu sedan i lördags.?

Känslan av frihet.

Jag lämnar mitt hem om jag vill. När jag vill. Utan oro.

Jag kommer tillbaka till mitt hem för jag vill. När jag vill. Utan oro.

Det som borde vara självklarheter -
har så länge inte varit det.

Det är en fantastisk känsla!

Och du har varit så stark innan. Nu får du vara svag. Tillåt dig det. Och släpp in andra. Och försök känna.

Jag har kräkts känslor och minnen hela sommaren. Och jag mår bättre nu.

Det är inte så att du eller han inte älskar tillräckligt mycket.

Här kommer lite fakta som jag har tagit till mig från min egen behandling.

9 av 10 som är djupt inne i ett aktivt beroende väljer inte det som förnuftet hade valt i en ultimatumsituation. Den beroende väljer allt som oftast alkohol eller den drog som den är beroende av.

I ett beroende är det tyvärr så att drogen ger fruktansvärda konsekvenser. Som bland annat leder till stress, ångest, skuld och skam hos den beroende. För att lindra alla dessa känslor tar den beroende det enda den känner till för att minska dessa känslor. Men det leder bara till ytterligare känslor av stress, ångest, skuld och skam. Och spiralen fortsätter. När man dessutom har missbrukat under en tid påverkas personligheten och omdömet. Precis som förmågan att reflektera över sig själv och andra. Den beroende kan därför inte se konsekvenserna av sitt handlande. Och har svårt för att tänka i nya banor.

Därför säger den beroende vad du vill höra vid ett ultimatum. Men agerar för det mesta på ett annat sätt. För den beroende är sjuk. Och säger det du vill höra men fortsätter ändå.

Tyvärr blir man som medberoende också sjuk. Det blir man av att leva under svår stress under en lång tid. Därför gör vi ofta som vi alltid gjort för vi har svårt att tänka i nya banor.

Den beroende behöver få konsekvenser av sitt handlande. För om man t ex blir utan familj, hem, vänner, arbete, försörjning kan den beroende kanske inse vidden av sitt missbruk. Och då vara mottaglig för hjälp.

För beroendesjukdom är en dödlig sjukdom som man behöver hjälp för att behandla. Beroendesjukdomen är kronisk och progressiv. Men den är behandlingsbar.

Medberoende är också något man kan förändra. Det är inte enkelt. Men när man börjar mår man bättre! Och du är på god väg!

Här är läget bra!
Inget alls ännu, och det ska det inte heller bli! Tror inte denna helg kommer bli en jättestor utmaning. Men nästa... då vet jag att suget kommer vara riktigt stort. Får försöka ha lite aktiviteter inbokade då så blir det kanske lite lättare...

Klart du klarar helgen, liljonkvast!

Vi ska klara det här! :)

Hej! Din insikt och din inställning är en bra start. Du har ju dessutom sökt hjälp vilket också är en bra början. Känner igen mig i en del av det du skriver. Jag vill gärna dricka något glas vin till helgen och uppskatta det och inte se det som en självklarhet! Tror att bag in boxen lurade mig, man har inte samma koll som när flaskan är halvtom, just nu har jag en nästan full box vitt och en halvfull box rött och jag ska banne mig klara av att ha dem stående och hellre slänga än dricka allt.. har gått bra i två veckor och det känns som en test för min egen styrka och envishet. Köpte till och med två folköl ifall suget blir för stort men de står också kvar! Hade en dipp idag då jag tyckte synd om mig själv för att det varit mycket med arbetet och så, då måste man trösta sig, drack ett glas saft snabbt och wow suget försvann. Kämpa på nu Manda du har ju kommit en bra bit på vägen :-)

Ja... man känner sig otillräcklig... som att allt det man försökt göra för att han skulle sluta inte räckte till... var jag inte tillräckligt mycket värd för honom för att han skulle sluta dricka? Är en känsla man fått många gånger... Men som du säger kan man bara förändra sig själv...
Jag vet, man måste bryta mönster, för att kunna börja må bra. Jag känner att det är och kommer bli jätte tufft, men ett måste. Folk säger runtomkring att man är stark. Jag känner mig allt annat än stark just nu....

Tack! Tack för dina fina ord... håller med, vi är värda världen! Vi är värda att må bra! Jag hejar stort på dig med!

Så är det bara dessutom s fri sen har vi 7 veckor tror jag.
Du kan du är stark. Slåss inte med vågen, flyt åvanpå, att slåss mot den då blir man dränkt. Jag ser oss flyta hand i hand, stilla fixar vi det.
Vi unnar oss nått annat än alkohol i kväll. Jag tar en skål med jordgubbar och glass vad tar du? ❤️❤️????????

Det finns så många öden som liknar varandra att det är skrämmande. Men det är skönt att känna igenkänning och veta att man inte är ensam. Men lögnerna och isoleringen har ofta gjort en så ensam. Och skammen är så stor.

För att må annorlunda måste vi göra annorlunda.

Vi kan bara förändra oss själva. Förhoppningsvis leder det till förändring hos den beroende med. I mitt fall eskalerade hans beroenden till en början. Men att han fick konsekvenser ledde sedan fram till behandling. Han har återgått i perioder, men jag tror att han fortsatt är på väg framåt. Men hans tillfrisknande är inte mitt ansvar. Men jag har själv ansvar för mitt eget tillfrisknande.

Och jag ska leva. För vi är värda världen.
Jag hejar på dig!