Senaste kommentarerna i forumet

Tack och lycka till sa min behandlande läkare idag på vårt sista möte. Bra jobbat MM. Inga mer lever och kissprov behövs.
Nä fan vad bra då - tänkte min beroendehjärna. Då kan jag ju dricka igen.

Jag är hemma från city igen utan "bolagsbesök" besök men är sugen på att gå och köpa en pizza.
På pizzerian finns öl. Jag vet att själva pizzan är en ren undanflykt. En braincover.
För visst får man ta en öl om man väntar på att pizzan ska bli klar.
Det är ju nästan inte att dricka. Det är ju att vänta på sin mat.

Så
Jag vågar inte..........

Precis så är det dag 308 in i min nykterhet.
Känner mig låg, ledsen och förbannat A-sugen.
Jag vet att det går över om en stund, behöver bara hålla ut.
Fajtas skiten ur mig själv.

---------------------------------------------

JAG KAN INTE och det är egentligen så enkelt.
So....
"Don't you even think about it, Monday Morning"

Hej på er, tänkte höra av mig till er som jag lärde känna här inne och tänker på emellanåt.
Idag mår jag bra, och idag just denna dag har jag fattat ett klokt beslut tillsammans med den grupp av människor som jag har stöd av i min resa mot ett mer hållbart liv; jag ska efter ett par månaders deltidssjukskrivning gå ner till deltid. För att få balans på mitt liv, mina behov och mina önskningar ska jag inte arbeta mer än 75% - aldrig någonsin mer om jag har möjlighet att välja.
Jag har fått god hjälp och jag har hjälpt mig själv till ökad klarhet och klokskap. Äktenskapet är bättre (hur detta är möjligt då vi alltid haft det bra, min livskamrat och jag), relationen till barnen är bättre, jag har släppt in mina vänner tillbaka i livet igen och sållat bort de som inte klarade av informationen att jag under en period av mitt liv alltså självmedicinerat med alkohol. För det finns alltså människor som ser detta som en svaghet och bemött mig som att jag ska möta dem med böjt huvud och det tänker jag inte göra. Så hejdå till vissa.
Skam, självklander och litenhet är inget som hjälper oss framåt.

Har ögnat igenom lite trådar och är glad att det är flera som också lyckats befria sig från alkoholens förbannelse. Och för er som precis börjat kämpa vill jag skicka iväg det som blev vändningen för mig; Be om hjälp och ta emot den hjälp som faktiskt finns!
För mig blev det till sist företagshälsovården och min arbetsgivare som blivit de bärande och stöttande. Arbetsgivarna har ett förstärkt rehabiliteringsansvar för oss med beroendeproblematik. Jag har bitit huvudet av min egen skam, kapitulerat och med detta fått varmt och peppande stöd. För jag är "en människa med kompetens och resurser som man inte vill förlora"! Detta fick jag förklarat för mig idag och för detta är jag så tacksam, att jag är värd att satsas på. Och det är du och du och du och du för att inte säga DU också! Arbetsgivaren är den sista vi beroendepersoner brukar erkänna vår problematik för - men nu är det gjort och vet ni, så himla farligt var det inte. Jag dog inte alls, tvärtom dog lögnen på en sekund, jag kunde släppa taget och istället sträcka ut min hand mot de stöttande och varma nävar som sträcktes ut till mig.

Så, en liten hälsning och varma hälsningar från Sundare/Skamsen/AlmaAmanda, vem ni nu lärt känna mig som.
Kram

Hej igen, minns dig från i vintras, då jag började skriva lite. Tror jag skrev någon gång i din tråd också. Jag är inne på min 9 vecka utan giftet och jag minns dom första dagarna/veckorna som de som gav bäst effekt. Nu har ju nykterheten blivit vardag på något sätt. Vår hjärna, speciellt beroendehjärnan, har ju en tendens att minnas det positiva med att dricka och kanske glömma det negativa.

Vet inte om du också t ex som mig har varit vårtrött och haft extra allergiproblem denna sommar? Var ju en extra kraftig allergivår/sommar och jag var väldigt trött minns jag. Personligen har jag försökt få ordning på sömnen och har kommit igång hyfsat med motionen och ska växla upp ännu mera nu när det blir vardag igen.

Så klura lite på din strategi, min handlar om att ta en dag i taget och påminna mig om de negativa sakerna med alkoholen.
En annan är att skriva och läsa här och den tredje är att vara noggrann med sömn, kost och motion.

OM du är lite nere kanske du behöver lite medikament, vad vet jag?

På återhörande!

Bättre dagar kommer säkert, om vi kan stå emot alkoholen. ? Så skönt med kräftskiva, där det är naturligt med alkoholfria alternativ! Ha en fin fortsatt dag. Kram ?

Starkt av dej att stå emot suget! Gps:ar kan man inte alltid lita på, hoppas ni hittar rätt ändå. Ha en fin fortsatt semesterresa! ??

Helt plötsligt har min hy börjat stråla. Jag har några lite rosa partier kvar på kinder och haka, men resten av hyn har en lyster! Bye bye foundation. Så skönt att skippa behöva täcka hela ansiktet med smink som man ändå skaver bort under dagen.

Ekonomin är bättre också, känns skönt att vara ur ekorrhjulet när man köper massa dyrt vin bara för att hälla i sig och pinka ur det och må dåligt både fysiskt, psykiskt och av kontrollförlusten. Känns jätteskönt. Kaffe är gott har jag kommit på. Tycker överlag att saker och ting smakar bättre.

Tack för ditt inspel Miss Lyckad! Jag följer dig med! Jag ser fram emot minskad vinmage och ska följa dina råd när det gäller forumet. I början var jag här varje dag, nu räcker det att vara inne ett par gånger i veckan känner jag. I alla fall just nu. Någon gång kanske jag behöver intensivläsa igen. :)

Kram alla!

Inte en droppe igår heller och därför inte bakis på jobbet. Tre dagar avklarade ☺ Känns bra. Fast idag på jobbet tappade jag liksom tråden och blev alldeles bedrövligt ostrukturerad, visst har jag gjort det jag skulle men kom liksom i otakt. Men det är ju ingen katastrof egentligen. Fast jag är något av en perfektionist så lite känns det allt. Men som någon sa till mig en gång - du ska göra det du är bra på och nu är du bra på att hålla dig nykter - fortsätt så och släpp det andra ett tag.
Har dock en lite malande oro i kroppen, sambon har ju inte heller druckit senaste dagarna. Känner ju honom ganska väl och vet att är det någon dag han fallar så är det idag. Så lite nojjig och orolig är jag.
Nu ska jag sova någon timme - jag tycker att jag bara sover och äter, sover och äter. Antar att det är kroppen som återhämtar sig! Kram

Backe ner då gps:en visar oss fel väg.
Kan inte säga att det är helt lätt. Alkoholen har ju varit en central figur när vi åker.
Så gårdagen var jag rätt irriterad och suget fanns med.
Me. I dag är det bättre igen.
Men känner verkligen att jag får jobba med mig.
Men vi fixar detta.
Tack fina vänner som skriver i min tråd och ser mig.
Ha en fin dag. ???????

Jag förstå, Dionysa. Men det är så svårt att hitta "nya" vanor Är fört trött och håglös. Idag är det ingen bra dag. Känner mig låst på något sätt. Har t o m förhandlat med mig själv i tankarna om jag ska skippa Antabusen och köpa några öl till helgen. Bara tanken !! Jag vill inte göra det och kommer inte att göra det. Men sådana tankar far runt i huvudet ibland.

Tack Ellan
Ja jag tror du har rätt att jag inte kan leva som förut men utan alkohol. Tror att jag har druckit ofta för att jag är ensam och har det tråkigt. Så jag måste nog hitta något att fylla livet med. Har försökt hålla mig sysselsatt tagit kontakt med vänner och tränat. Funderar dock på om jag ska tordas sluta med Antabus. Eftersom tröttheten inte går över kanske den beror på Antabus. Nu har jag ändå haft en månad utan A så jag hoppas att det ska gå bra. Jag ska fråga på mottagningen i morgon om jag kan få göra uppehåll med Antabus för att kolla om jag blir mindre trött

Tyvärr blev det ingen nykter dag igår. Jag handlade hem vin (+ alkoholfritt till mej) på dan, ifall det skulle bli fint väder och ifall en väninna kunde komma till mej och "ta ett glas vin" på min altan, som vi pratat om så länge. Det blev inte inte nåt av delarna. Sen kom jag i konflikt med en annan vän. Öppnade en vinflaska på kvällen, för att "lugna ner mej". Ja, man hittar alltid något att skylla på. Jag drack tyvärr upp hela vinflaskan själv. Kommer nog aldrig att lära mej att sätta på korken, innan det tar slut : (
Idag protesterar kroppen och jag är trött. Blir alkoholfri dryck ikväll..

Pi!

Nu är det riktigt illa, va hemma i mitt föräldra hem Onsdag förra veckan. Dom har sagt att jag inte får dricka.
Men det gjorde jag ändå, nu är jag aldrig mer välkommen där. Min bror skrev ett lång sms till mig dagen efter,
det gjorde så ont att läsa ;( Jag känner mig förkrossad och förtvivlad, helt utan tro på att det kan bli bättre om jag slutar dricka.
Jag har kontaktat ett beroendecenter nu, ska också gå på hälsokontroll den 22e Augusti. Jag drack igår :( men bestämde mig för att
den 15e Augusti försöka göra ett vågat beslut att försöka lämna alkoholen. Skrev själv ner några punkter på ett A4 med stödord och tips
till mig själv, för att inte börja dricka. Lämnade även mitt kreditkort hemma där jag bor just nu, (rummet jag hyr). Har inte heller några kontanter på
mig så kan ej köpa alkohol. Synd bara att systemet har öppet till 19.00 , själv slutar jag jobbet kl 17.00.

Hoppas jag har kraften att förändra mitt liv nu :(

Tack Carina.
Så tacksam för denna sida.
Här kan jag läsa om andra som kämpar och jag känner att jag inte är ensam.
Bara den vetskapen gör att jag blir starkare.
Puss och kram till alla

skulle man väl kunna kalla det om någon tillverkar mobiler av lera och försöker sälja dem.

Så skönt att jag har hittat hit.
Nu är det fem dagar som jag har varit nykter :-) Så skönt att vakna på morgonen utan ångest.
Jag har många kamper kvar men chansen att lyckas blir större utan alkohol.
Kram tillbaka ?

Jaa! Känslan att ha rent mjöl i påsen, på fötterna, och allt vad det heter som beskriver känslan av att inte ha någon stor, svår, svart hemlighet att dölja längre, utan kan bara vara som den man just nu råkar är, accepterad och därför lite öppnare; friare!

som helt oväntat kom nåt/några år in i nykterheten är att jag inte längre är rädd att ta kontakt med nya människor.
Under min aktiva tid var min personliga skyddszon minst 2 m runt mig medan idag är den nästintill noll. Det roligaste jag kan se idag är hur folk agerar i en hiss :-)) Många känner det som oerhört pinsamt att stå i en tyst hiss och undviker med alla medel att undgå ögonkontakt medan jag retas lite och söker ögonkontakt :-))

Likaså att jag har väldigt lätt att prata med folk i olika situationer tex grannarna i en stolsrad på en teater eller ett flygplan. Ibland möts jag av en iskall blick eller tvärtom en tacksam dito eftersom jag bryter isen. För inte så länge sen pratade jag med en ung tjej som satt bredvid mig på ett mathak och det visade sig att hon hade massor att lära mig och var synnerligen vältalig och skoj. Vi bytte mailadresser och jag skickar lite länkar och gör reklam för vårt land, ja hon är student här och intresserad av vårt land.

Jag är väldigt glad att jag idag inte har rädslan kvar från min aktiva tid utan kan/vill/törs ta kontakt med okända. Det blir som en vitamininjektion för mig och jag lär mig nya saker vilket jag aldrig gjorde tidigare. Att kunna lämna den gamla mörka grottan som var alkoholens främsta kännetecken och kliva fram i ljuset och få leva livet fullt ut är så mycket värt. Jag kan nog kanske se den unge nyfikne mannen innan alkoholen tog över och tryckte ner mig och det känns också bra att nåt av mitt unga jag finns kvar trots floder av giftet alkohol som förstörde så mycket för mig.

Och den mörka grottan vill jag inte tillbaka till så därför har jag idag bestämt att inte ta det första glaset !

Otroligt bra grej det där! Har själv funderat på en till katten... Nu undrar vi förstås om du fick upp smart-fånen...!

Det är viktigt så här i början av nykterheten att vara lite fyrkantig och se till att det finns planer, inrutade aktiviteter, så att nykterheten inte "slinter". Göra något du tycker att du kan vila i och som håller dig på banan.

Men då vet ni "bägge". Kanske lika bra att kolla hur läget egentligen är och utgå från det.

...undrar hur mannen skulle reagera om han konfronterades indirekt genom att t.ex. se hur resonemanget om honom förlöper! Kanske... skulle det vara en ögonöppnare, kanske skull det få honom att nyktra... till!

Inspirerande att följa din kamp, Ulla. Ständigt återvändande till dig själv, letandet efter dig själv, allt visare efter dina utflykter, ditt letande, där du nu vet att stjärnorna också bor i – dig själv.

Jag tror jag börjar hitta någon sorts mening i vad som hände.

Jag anpassade mig in ansurdum för att klara en självpåtagen upppgift.

Jag jobbade verkligen för att allt skulle bli bra,för alla.
Ödets dörr öppnade sig ändå i den pytte lilla glipa som uppstod.

Jag tror att jag behöver förstå att det finns en gräns.
Över självpåtaget ansvar kring "plikter"
Också den vilja jag har att böja mig åt alla håll för att alla ska bli nöjda.

Jag räcker som jag är,Jag måste inte ställa upp i situationer där det inte fungerar.
Jag måste inte söka bekräftelse i det utan hellre blicka inåt.
Jag duger och har rätten att belöna mig själv istället för att söka bekräftelse utifrån.

Så tillbaka från yttre rymden och tillbaka till självet.
Där finns stjärnorna att plocka.

Jag undrar hur det här ska gå... Min man dricker fortfarande även om det inte är lika mkt som när jag också gjorde det... igår var jag på bra humör under dagen men så fort klockan närmade sig fem sjönk humöret och när det var dags att börja laga mat var jag sur och grinig. Min man satt där med sin öl och var mild och blid och det gjorde mig vansinnig!! Han hade dessutom börjat med ett glas vin från flaskan som var kvar sen helgen(egentligen borde jag kanske bara vara glad över att den inte var slut...?) men gick över till öl efter ett glas, kanske mindes han plötsligt vad han lovat... jag orkar inte påminna honom, kanske borde jag, känner att jag kommer explodera en dag och bli elak.. eller så är det vad som behövs för att han ska vakna...
Jag borde kanske tycka synd om honom. Hans pappa ligger för döden efter ca två år med lungcancer och kohl. Och vi sitter här i ett annat land och har svårt att hjälpa hans mamma som behöver oss. Min svärmor är fin, slår knut på sig själv för att hjälpa alla på alla sätt hon kan. Tyvärr har min svärfar inte varit lika älskvärd... utan att gå in på några detaljer så har han varit familjens "stora namn" krävt lydnad och respekt fast han varit ganska respektlös mot människor själv. Min man har gått i sin fars fotspår och trots att han slitit och jobbat stenhårt och dessutom är både framgångsrik och begåvad har han fått utstå både hån och negativitet från sin far. Ända sen unga år. Att de fortfarande har kontakt är enbart tack vare min svärmor... men nu efter ett liv som storrökare ligger han där och min man har flera gånger berättat att han vill men kan inte vara ledsen för det. Jag tror inte det är helt sant men visst finns det en stor besvikelse att hans pappa inte stöttat honom som han hade kunnat och aldrig visat sin son kärlek. Jag känner mig ganska likgiltig, känns hemskt att säga men min svärfar har sårat mig och min familj så många gånger att jag bara inte KAN tycka om honom. Så är det bara. I deras familj har det inte förekommit något tydligt alkoholproblem men de senaste 10 åren, sen svärföräldrarna blev pensionärer, har de druckit mer och vid olika tillfällen har det blivit bråk pga att svärfadern druckit för mkt...
Hursomhelst tycker jag väl synd om min man just nu och är förberedd på att han kommer använda detta som ursäkt att dricka mer men jag tror inte jag orkar göra något åt det just nu... Suget kommer fortfarande när jag slutat jobba och kommer hem men det är inte starkare än att jag kan stoppa det genom att äta och dricka något. Är jag mätt känns det så mkt enklare. Men jag är rädd att min man börjar vänja sig, inte reflektera över att jag inte dricker och då kanske hans konsumtion ökar igen.. Kan inte låta det hända! Igår berättade jag dock att jag är medlem här. Jag läste något roligt någon skrivit och skrattade till och då undrade han vad som var roligt. Då sa jag bara att jag är med i ett forum för människor som har problem med alkohol för det hjälper mig att inte dricka. Han såg ledsen ut på ett konstigt sätt, som att han hörde något han inte ville höra.. kändes inte så bra men samtidigt var det viktigt för mig att han fattar att det kanske inte är så enkelt det här!
Dags att jobba..
Skickar styrkekramar till er alla!!!❤️❤️❤️Ha en fin dag utan A, det tänker jag ha???❤️??❤️