Senaste kommentarerna i forumet

Det går bra att dricka om du har tagit Naltrexon men du får ingen kick av det då belöningssystem blockeras vilket då ska leda tillatt du inte dricker eller dricker mindre.

på "riktigt" känns bra. Jag minns när du skrev om dig och sambon, att han drack och du fick se på. Tyckte att du var jättestark. Så har jag det nu. Känns bara tragiskt. Konsekvenstänkandet blir ännu tydligare. När jag ser hur sambon fyllnar till. Stapplar sluddrar och luktar fylla. Då hoppas jag att "mitt" hus dyker upp snarast. Väntandet innebär ju positiva saker också. Sparar pengar till huset. Ännu mer insikter om beroendets fula käftar. Där jag absolut aldrig vill fastna i igen. Kram och allt gott till dig <3

Så förunderligt glad jag blev av detta inlägg! Att bli påmind om min/vår litenhet är på något sätt också att bli påmind om min/vår potentiella storhet. Tack för det och tack för att du är med oss.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Så klokt av dig att se ditt återfall som en situation att dra lärdom ur! Du nämner flertalet saker som du redan nu vet:

* Du behöver förbereda dig på "argument" när autopiloten tar över (det finns två andra piloter).
* Du behöver stöd av andra (vilka/vem?)
* Du mår bra av att vara uppriktig i dina reflektioner (tack för att du är det här inne)
* Du behöver inte "hålla i" dig hela tiden men samla kraft till de situationer som kan trigga sug (vilka?)

Jag hoppas andras berättelser kan bli hjälpsamma för dig nu! Många har riktigt bra tips och säkerligen passar något dig.

Önskar dig en bra helg,

Li-Lo
Alkoholhjälpen

för de som är intresserade, och om vädret tillåter, så kan man ikväll se ett sällsynt fenomen på himlavalvet. En så kallad dubbelsol, det vill säga månen och solen står precis mitt emot varandra och ser i stort sett likadana ut, lika stora och samma färg. Går man ut en kvart innan solnedgången och har fri sikt mot horisonten i nordväst och sydöst så är det bara att titta och säga Åååh och Aaah...

Härligt! Kämpa där du behöver och koppla på alla dina försvar, mota Olle i grind så att säga!

Önskar dig och alla er användare en fin fredag!

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Underbart Fenix att höra att det finns fler bekanta. Roligt att se att du är kvar! Detsamma gäller även dig Vilja. Härligt med röster från förr! :-) Känns lite tryggt :-)

Tack Pi 31415 för din tanke, den värmde. Använder detta som en oas där jag kan hämta styrka och reflektera på en vandring.
Att läsa och se all den omtanke som finns här gör att även de jobbigaste dagarna funkar.
Klarat mig från återfall genom att just göra så, vara modig nog att sätta mig här , läsa mina rader, ta del av era och faktiskt ge mig chansen att välja.
Svårt att sluta med alkohol men det är intressant att lära känna denna kvinnan, även om inte alla i min omgivning uppskattar henne.
Så styrka och många kloka val önskar jag er alla hjältar ❤

..hela natten. Tror det handlade om saker jag ställt till med på fyllan. Vaknade med ångest och på dåligt humör. Dock ännu en dag i livet
utan att vara bakis vilket i princip får räknas som en bra dag! Hang in there, alla som kämpar, inklusive jag själv!!

.. jag skrattade när jag läste din kommentar om dina kindben! Själv har jag tappat bort mina höftben pga alla öl jag sugit i mig de senaste
åren. Det är bra att få syn på sånt!!

Har själv inga problem med just helger då jag har ett ganska flexibelt yrke och då har inte helgen förknippats med alkohol eftersom jag
ofta jobbar då. Istället har jag druckit lite närsomhelst. Fler och fler dagar i veckan, av mer eller mindre relevanta skäl, oftast av inga
anledningar alls.

Strongt av dig att gå till vårdcentralen och be om hjälp. Hoppas verkligen Naltrexon hjälper, tycker det är bra att forskningen utvecklat
hjälpmedel! Hur blir det om du dricker på Naltrexon, vet du det?

Hälsningar, Allegra

.. den där filten som en mental inre bild, ta fram den ibland och lukta på den och känn att du aldrig mer vill vara bakis..

Skämt åsido, jag läste en bra text i DN som rekommenderades i tips-tråden härinne. Om en alkoholforskare:

"Själv brukar Markus Heilig använda bilden att hjärnan är som en polsk riksdag med massor av ledamöter som i slutändan ska rösta.
– Om man tror att viljan är en fristående enhet tänker man kanske att ”han valde att fortsätta dricka”. Med det andra synsättet har vi 150 ledamöter
som röstar olika och det kan bli kaos."

Tyckte om den bilden av jaget som ett korrumperat parlament där inte ens majoriteten alltid vinner..
Hoppas du får en fin dag trots allt, kram!

http://www.dn.se/insidan/aterfall-i-drickande-beror-inte-pa-bristande-v…

Insåg när jag läste genom mitt inlägg ovan att det verkade lite väl glättigt.Det är inte så att Naltrexonen tagit bort alla mina problem.Utan det har tagit bort toppen av mitt fysiska sug av alkohol och gör att det går att härda ut tills bolaget stängt.Det gick INTE för två veckor sedan.Då kunde jag inte passera ett bolag utan att slinka in.Det har jag lyckats med den här veckan....å stolt över mig själv.
Men nu är det ju den här j...vla helgh...lvetet!!!!
En fredag utan mys.Om man nu kallar ett par vinare och en påse chips som mys så kommer det att bli en utmaning.Vad gör ni på helgkvällarna för att härda igenom? Tips mottages gärna!
Ha en go helg!

och lycka till igen:-) Här har du också en gammal bekant som du stött på. Vi ger aldrig upp!

Yes! Vaknade nykter efter en riktig skitnatt med dålig sömn, men det gör ingenting för konstigt nog har jag inte haft något sug efter alkohol under morgonen.

Det ska bli spännande att se hur resten av dagen blir. Studentfest ikväll, men jag ska köra hem och lägga mig nykter pga jobb i morgon bitti.

Attack mot en ny alkoholfri dag

Modigt av dig att berätta hur du har det. Och bra att du pratar med din bror och pappa om vad som sker. Det är inte alla barn som vågar berätta om att deras förälder dricker alkohol eller beter sig skrämmande. Bra!

Jag undrar om du har möjlighet att även prata med någon annan vuxen i din närhet. kanske en lärare eller skolkurator. Vad säger du om det?

Berätta gärna mer om det känns bra för dig.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

...att välja. Att skriva ner för och emot kan underlätta, det blir mer tydligt. Har man barn så gör man mycket för deras skull, kanske stannar man, visst blir det jobbiga uppbrott för barnen och barn brukar vilja ha både mamma och pappa. Hur mycket vet barnen och hur gamla är de? Har du och barnen ngt stöd i er situation? Det borde ni ha, socialtjänsten har ofta barngrupper eller kan hänvisa vidare.

När barnens pappa flyttade (kastades ut) för fem år sedan, då var de ledsna, bad att han skulle få komma tillbaka, idag ser de att det är tur att han inte bor här och att han fördärvar mer än vad han ger men de vill ändå ha ngn form av kontakt.

Det finns mycket du kan göra för att testa din frihet och även markera att det han gör inte är ok, åk bort utan honom, hitta på mer saker hemma vid utan honom, gör om ett rum så det passar dig, köp ngt utan att fråga honom, bjud hem dina vänner, gå en kurs du vill gå...

Ett erkännande från honom är inte detsamma som att han förstår och har insikt i missbruket. Om det kommer o när vet ingen och om det kommer så är det inte säkert att det förändrar så mycket. Fortsätt att prata om missbruk som den naturligaste sak i värden, varför är det konstigare att prata om missbruk än om högt blodtryck, diabetes, astma eller någon annan kronisk sjukdom??? Villkoren är ganska lika och resultatet av en behandling också... liksom följsamheten vad gäller livsstilsråd...

All styrka till dig!

Det praktiska är många gånger lättare att handskas med än alla känslorna. Att åka o slänga löser tyvärr inget och vi anhöriga får beteenden som är lika destruktiva som missbrukarens, för hade vi gjort så här när det gällde ngt annat om han satt för mycket i en solstol eller klippte gräset varje dag, hade vi då slängt solstol och gräsklippare? Troligen inte.

Sen måste man inte orka, det finns en gräns för alla, ett gummiband är töjbart men till slut spricker det. Har du ngt stöd? Sök annars något, du behöver hjälp och stöd för att orka och för att inte själv stupa!

All styrka till dig!

och sönderanalyserar gör jag istället för att acceptera att allt är ganska bra just nu. Jag tror att jag egentligen är rädd för att det går bra, rädd för att vara för duktig. Jag behöver hjälpen i att gå till beroendecenter, och jag är rädd för att den ska upphöra ganska så snart om jag tillsynes klarar det här för bra.
Ibland när jag tror att något ska försvinna avslutar jag själv istället för att inte bli besviken och ledsen. Det kan också göra att jag faller tillbaka för att inte vara så duktig, vilket jag var nära att göra igår. Det ska jag inte göra nu. Jag ska fortsätta tråka ut min läkare, han har betalt för att vara där och det är inte för hans skull jag går dit.
Jag har tänkt mig att den här förändringsprocessen ska ta ungefär ett år och jag hoppas på att få behålla stödet från vården under den tiden.

Tack ellan för frågan. Fortsätter att förändra saker i mitt liv till det bättre och nya möjligheter dyker upp så där är det toppen. Med beroendet är det sämre men håller det på någon konstig acceptabel nivå även om det slinker i a på många olika tider på dygnet. Lyckas att inte bli för full men skadliga mängder är det verkligen. Orkar inte ens skriva sista försöket etc men har i alla fall bestämt mig för att starta helvitt igen från imorgon och ha en semester med träning och sunda vanor som börjar snart.

Usch....som en sunkig bakfyllefilt...är ett bra uttryck för mej idag.
Uppgiven....

Jag vill tro på mej själv.
Jag har en inre kraft.
Jag själv är min största tillgång.
Jag vill förändring.
Jag ska vinna kampen.

Jag rekommenderar att du skapar dig en helt egen tråd där du berättar det du gjorde här ovan - det kommer bli enklare för dig att hålla koll då!

I övrigt firade jag den här vita månaden med vin igår. Socialt drickande men ändå så jag är lite tung i huvudet idag, helt meningslöst men jag behövde testa detta för mitt eget förstånds skull. Nu är jag nog redo att köra några veckor vitt igen, utan att överhuvudtaget bestämma mig och inte heller lägga energi på om jag skall bestämma mig eller inte.

Tack för era svar! De hjälper!

Idag vaknade jag pigg, utan ångest, har kaffe o ägg på kokning. Orkar liksom fixa riktig frukost!

Fredag, utan rödvin? Ja, spel med barnen eller varför inte bio om det regnar?
Bara ingen bjuder på ett glas. Får öva på "nej. Tack." NEJ! Hur svårt är det för hjärnan att förstå den enkla insktruktionen?

Mitt första besök på sidan.Tack för att du delar med dig. Jag skall ha min första vita dag idag. Skall dock ha familjemiddag ikväll där vin och öl är ett "måste" för alla. Vet inte riktigt hur jag skall klara det. Skall på mitt första AA/möte på måndag morgon. Sjukt nervös!

har konsekvent jagat bort alla obehöriga, det vill säga alla andra djur från vår tomt. Så fort ett rådjur eller något annat oönskat har närmat sig vårt territorium har han varit framme och hållit det på respektfullt avstånd från vårt staket. Det är väl egentligen bara räven som fortfarande visar på en hisnande brist på respekt för min hunds revir. Följden har blivit att vi sällan ser några djur nuförtiden, de verkar ha modifierat sina vanor så att de undviker vår tomt. Och hunden går runt och undrar "var är alla?" Han förstår nog inte riktigt att när man har skrämt bort någon så kommer dom sällan tillbaka, hur kul det än kan vara att skälla på dom.

Story of my life, kan man nog säga. Jag har alltid varit en enstöring, jag tar aldrig initiativ till att träffa mina vänner, jag tackar ofta nej när jag får inbjudningar och jag håller mig lite på avstånd i sociala sammanhang, sådana som involverar många människor samtidigt i alla fall. Ansikte mot ansikte fungerar jag nog skapligt, folk verkar gilla att sitta och prata med mig på tu man hand, men på det stora hela har denna min egenhet resulterat i att jag inte har särskilt många vänner. Och ibland sitter jag där, precis som hunden gör nu, och undrar "var är alla?" Ändå trivs jag bra med mitt liv sådant det är, men vid de tillfällen då jag till exempel inte har varit inne på jobbet på ett tag och fått påfyllning i den sociala bägaren, kan det kännas lite ensamt. Tur att jag har hunden.

Ha en bra dag allihop!

De flesta vill väl vara duktiga, bli bekräftade och ha kontroll över sina liv. Men ingen är ju perfekt. Jag tycker att du är en kämpe! Var hellre stolt över att du tar hjälp från vården och var glad att du kan motstå alkoholen. Låt läkaren fortsätta gäspa ;-) du gör det väl innerst inne, för din egen och din familjs skull.