Senaste kommentarerna i forumet

ja visste att det bara gav mig mer ångest , alkohol är ju de mest ångestlindrande som finns men de kommer ju snabbt tebax ..
Men tog mig inte ur eftersom veckorna rullar på. Men är ur nu iaf !

ÅNgest har jag haft sen långt innan min första alkoholhaltiga dryck . Sen har Alkhol alltid varit ett avbrott i ångest , men dock skapat mycket kraftfull ångest också !

IBland tycker jag en del skyller allt på alkohol ? Kanske enklast så ? Man behöver inte ta tag i sina verkliga problem då .

Varför dricker folk ? Om man har ett osunt bruk av alkohol ligger nog ofta nå annat bakom kan jag tänka mig ?

Hej,
Jag tog steget och gick in till värmen och kaffedoften. Nykomlingar är extra välkomnade. Alla har ju varit där en gång. Jag bor inte heller i någon storstad och det är mest män/gubbar på mötena. Jag är som sagt kvinna och 41. Men vad jag gillar "mina gubbar. Det är så mycket omtanke och värme. Det kommer andra kvinnor oxå, dock inte lika många. Det är dock en gemenskap som inte går att förklara. En samhörighet där vi delar sorg, ångest, glädje och framgång. Det kan kännas förvirrande i början men det har för mig blivit en trygghet. Å jag sticker säkert ut på mitt sätt.?
Ja hur tänkte jag när jag klev in... jag bestämde mig för att inget jag möter på mötet kan vara värre än att sitta hemma ensam med min ångest. Inget! Att gå på möte är inget skamligt snarare en ansvarstagande och snäll handling mot sig själv. För den som väljer den vägen förstås. Inget tåtrampande för de som väljer en annan väg. Jag har ännu inte stött på någon jag känner sedan tidigare men skulle någon dyka upp så har vi ju samma problem.
Du tog ett steg genom att åka dit. Nästa gång kanske du går in i värmen.❤

Kram!

Är att man känner sig lite stolt när man handlar som alla andra nyktra maliskor gör.. haha
Klart det ska funka Svaetvit

Visst är det bra att inte längre dricker varje dag, men å andra sidan känns ju inte två dagar utan alkohol just nu som någon större bedrift eftersom jag vet att jag klarar mig bra en längre stund utan alkohol. Vet ju att det kommer dröja ett tag nu innan problem uppstår igen. Men jag får trots det försöka vara nöjd ändå åt att jag är nykter nu i alla fall. Jag vill vill vill vara nykter för alltid. Jag vill inte dricka.

Idag kände jag för att dricka något. Var väldigt uppstressad på grund av mitt jobb. Kände mig så jäkla less på allt och alla. Ville ta en öl i solen. Men det gjorde jag inte! Och nu är suget borta. Och jag vet att stressen bara hade avtagit en kort stund för att kanske just nu i denna stund vara ännu högre?

En av flera positiva saker jag upplever av att inte dricka är att jag trivs bättre i mitt hem. Tror det är för att alkoholångesten inte sitter i väggarna längre. Ångesten sitter inte i möblerna efter en ommöblering jag gjort lite berusad. Tvätten påminner mig inte om när jag vek den berusad. Osv. Både jag och mitt hem är avgiftade. Det här är faktiskt en av effekterna jag uppskattar mest med att inte dricka. Det är en stor lättnad att inte få ångest av att vara hemma. Nu känner jag alldeles tvärtom och det är så fantastiskt skönt. Trivs plötsligt så bra hemma!! Och så har jag inte känt på länge. Har alltid hittat fel men det har faktiskt varit alkoholens fel inser jag nu. Jag bor jättemysigt tycker jag nu.

Idag har jag lärt mig att suget försvinner ganska snabbt om jag låter bli att agera på det. Och nu ska jag sätta på en kopp kaffe och mysa i mitt fina hem med mina goa ungar ?

Beror ju helt på vad man har för relationer med chef och arvetskamrater. Och om det finns någon fördel att berätta. Handlar det om att få hjälp från företagshälsovården kan man be om det utan att berätta varför. Handlar det om att man vill ha stöttning kanske det räcker med någon man känner förtroende för. Det är inte alltid till ens fördel att vara öppen med allt, särskilt inte om problemen ännu inte gett konsekvenser i arbetet. Om klimatet är dömande kan man riskera onödig misstänksamhet och en missbrukaridentitet som inte gagnar nykterheten. Är man ny på en arbetsplats kan det till och med vara en chans att skapa en helt ny identitet som den hälsosamma nykteristen. I ditt fall kan iklädandet av en ny roll kanske bidra till att du lever dig in i den.
Själv är jag öppen med allt, men har också arbetat länge på samma ställe och har en given plats i en arbetsgrupp där det är högt i tak. Mina alkoholproblem ser ju annorlunda ut. Helnykter för det mesta med ett fåtal perioder då jag druckit, dock aldrig på arbetstid.

Finns ett utmärkt alkoholfritt (0,0%) på Systembolaget som heter Richard Juhlin. Ger garanterat ingen baksmälla eller ångest om man dricker hela!

Du har varit på ditt arbete och kanske befinner du dig nu på årsmötet. Det du behöver efter en sån lång och påfrestande (kan jag tänka mig iallafall) dag är en nypa frisk luft och vila. Lite kvällsmat. En god natts sömn. Imorgon är en ny dag och våren är här!

Det är klart att det är bra om man har ett jobb och en arbetsledning som är villig att hjälpa en när det gäller alkoholproblem, att man får vara öppen med det. Samtidigt gäller det att känna sig för: även om det finns en lagstadgad skyldighet från arbetsgivaren att hjälpa sin fastanställde (iofs är alla anställningar tillsvidareanställningar...!), så är det inte alltid så det funkar i praktiken. Ag kan alltid slinka undan, skylla på något annat för att på olika innovativa sätt göra sig av med en kostsam, eller på annat sätt oönskad anställd. Tråkigt om jag skräms, men det är nog tyvärr en realitet att räkna med.

Bra att du får mig att tänka! Nu kommer jag nog att klara mig några timmar till! Skall på bostadsföreningens årsmöte så blir ett litet avbrott från att bara vara hemma ikväll. Sen efter det vet jag inte hur det går. Bolaget kanske hinner stänga innan mötet är klart...

Och tack för gratulationen! Bra med fast anställning, även om jag ju måste medge att jag inte direkt brinner för det jag gör, men något måste jag ju jobba med och för tillfället vet jag inget alternativ. Men har de senaste månaderna börjat fundera i olika banor angående jobbet också, kanske ännu gå nån annan utbildning och hinna byta bransch helt. Tror jag skulle må bättre av något sånt också. Helst skulle jag vilja jobba med djur, istället för med deadlines och mest via datorn som jag gör nu.

Att du handlat alkoholfritt! Samma här. Nu ska det funka! Det finns inga andra alternativ.

En grym huvudvärk
Lite ångest för natten, ska det bli svårt att sova nykter ?
Är iaf hemma, har inte köpt något med alkohol i.
Endast morotsjuice och chips ??

....att gratulera till jobbet! Hurra för fast anställning! Ytterligare en anledning att hoppa "gröna skylten" :-)

Fundera inte bara över hur gott och skönt det skulle vara och dricka bubbel. Fundera hela vägen. Dvs. låt säga att du köper flaskan, dricker den och mår (?) bra. Men hur mår du imorgon? Förmodligen dåligt med ångest och illamående smat en massa skuld mot dig själv.

Känns det lika bra efter denna tanke? Förmodligen inte. Tag en promenad istället.

Håll ut nu! Skriv igen om det blir outhärdligt så hjälps vi åt.

Om du genom att reflektera inåt får en förståelse för dina beteenden vlir det lättare att se på dig själv med värme och medkänsla.
Och, ja, du är inne på ett spår när du beskriver dina tidigaste relationer. Känslomässig försummelse (den kyla du beskriver) ger ett barn upplevelsen av att inte vara älskad och värdefull i sig själv. Många med en sådan uppväxt beskriver en upplevelse av tomhet.
Om man som barn inte speglats känslomässigt, genom att kanske bli tillrättavisad, avvisad eller hånad istället för tillåtelse till alla känslor genom att mötas av tröst, värme och förståelse när man är ledsen, rädd eller arg, slutar barnet uttrycka de känslorna. Det kan till och med vara så att känslorna "stängs av". Känslor är budbärare av behov. Om budbäraren alltid blir ignorerad eller straffad slutar den komma med bud helt enkelt. Kvar blir tomhet. Eller en annan känsla som maskerar grundkänslan. Eller jagande efter bekräftelse. I prestationerna och upplevelserna, eller under berusning, fylls tomheten.
Jag tror vi är ganska lika du och jag, Ikaros, iallafall när det gäller beteenden och kanske svårigheten att vila i förnöjsamhet med sig själv.
Kyla mötte jag inte som barn, men väl övergivenhet, förvrängningar av mina känslor och en mamma som visade mycket rädsla och gav mig en roll som "svart får", vilket skapade djupgående föreställningar om att det jag kände var påhittat och att mina tankar bara var "konstiga idéer". Den gemensamma nämnaren är tillåtelse att känna det man känner och uppleva det man upplever. Validering.
Fundera lite på hur din inre röst låter, den som kommenterar dig inifrån. Är den dömande, drivande, kritiserande eller föraktfull?
Skulle du kommenterat någon du tycker mycket om (dina barn) på det sättet?
Kan det du säger till dig själv göras begripligt utifrån tidiga erfarenheter? Hur var du tvungen att bete dig som barn för att accepteras och bli sedd av dina föräldrar?
Vad har du för livsregler idag som styr dina tankar och handlingar?

Så har det inte handlat särskilt mycket om sug efter alkohol som det var förr. Nu blir det att man dricker "bara för att". Så onödigt. Förut gillade jag ju inte att vara nykter och då kändes det mer förståeligt att man drack. Måste verkligen skärpa mig nu och sluta med alkoholen, måste inse att även om jag tagit steg framåt så är det inte bra som det är nu.

Vi är många som har det problemet att vi inte kan sluta när vi väl börjat. Jag vill också kunna ha förtroende från mina nära, just nu känns det som att jag väljer alkoholen framför dom vilket jag inte alls egentligen vill. Dom betyder allt, utan dom är inte livet värt att leva. Vi kämpar på, det kommer gå bra! Nu visar vi både och själva och våra nära att vi kan. Önskar dig ett stort lycka till!

Efter den första vita dagen så börjar nu suget infinna sig redan såhär tidigt på eftermiddagen på dag två. Jag visste det, för det har alltid varit så. När jag nu ätit en sen lunch så börjar tankarna...inte så många timmar kvar att jobba, och hej, jag firar ju idag att jag fått fast anställning efter en 6 mån prövotid!!
Skriver här bara för att få det sagt och få några till minuter att gå, sen skall jag jobba lite igen.
Jag tänker också att oj vad jag skulle vara värd en flaska mousserande vin nu (eller champagne?!), det är ju bara ca 11% och en flaska är ju inte så mycket. Många andra kvällar har jag druckit två. Om jag skulle åka och köpa bara en flaska.
Alltså vad sjukt!! En flaska för mig som kvinna vid samma tillfälle är ju mer än för mycket! Men så allvarligt har mitt beroende blivit.

Magnus - tack för din kommentar som arbetsgivare. Jag har tyvärr inte så bra kontakt med min chef (hon är väldigt frånvarande) så drar mig för att söka hjälp via jobbet, även om det kanske skulle vara den bästa lösningen och ge mig den bästa hjälpen. Däremot har jag jättebra kontakt med den person som är ledare för det projekt jag jobbar med, men hon är inte min kollega utan vår kund, så jag känner att jag inte kan gå via henne heller.

Först ; Vaniljsmak - Så glad om jag kan lämna lite styrka till någon annan. Hoppas du får en fin och vit tisdag och flera vita dagar efter denna. En dag i taget vet du, en dag i taget.
Jag håller på att läsa en bok som min alkoholterapeut lånat mig; Snälla mamma sluta dricka! av Britta Berggren Ericson. Långt ifrån den bästa bok jag läst rent stilistiskt och språkligt sett men innehållet får mig att backa och skaka på huvudet - nej, det där vill jag inte ska bli min resa! Läsandet fyller mig med ett så starkt obehag, kan känna igen mig i en hel del av vad Britta berättar om, i annat inte alls. Boken verkar rent avskräckande på mig, jag mår illa över vad jag hållit på med och ser hur en fortsättning skulle kunna se ut. Vill inte, vill inte, vill inte! Bara jag skriver detta så infinner sig ett slags illamående i halsgropen, lite ångest - och så skam, min gamla följeslagare. Vad har jag gjort?! Vad är det vi gör mot oss själva, vi som utvecklat ett beroende. Så illa vi gör oss själva och våra närmaste.
Jag vet ju nu att jag inte kan dricka alkohol, jag vet att jag tappar spärren efter första glaset, kanske första klunken till och med. Ett glas räcker inte varför jag inte ska ta det där första glaset - inte alls!
Nu är ju "faran" långt ifrån över, fortsatt en dag i taget, en liten bit i sänder. Det har gått en mycket kort tid, resan som är min nykterhet är fortfarande i sin linda. Men jag har identifierat vad jag INTE vill och det är vad som exempelvis nu Britta berättar om i sin bok. Nej, så vill jag inte ha det. Vill inte! Och så vill jag återvinna förtroendet från mina barn och min familj och inser att det kommer ta tid, lång, lång tid innan faran är över för dem.
Puh, måste nog ut och andas lite frisk luft och få lite solsken i ansiktet. Får lite ångest av att skriva om detta.

Kom själv just hem från familjerådgivningen – nervöst var det, men gick bra!
Hör av dig med rapporter om du vill!

Första läkarmötet för utredning av min ryckiga skalle! Jag gillar inte läget ? Obehag ? O-mysigt ställe. Inte alls som Riddargatan. Åh för sent att hitta en utväg. Lite panic room ?

Härlig känsla! Att veta att man är nykter och inte har något som hindrar en från en bra och härlig dag!

Hej! Jag har nu klarat 5 vita veckor och påbörjat nu min 6:e vecka. Och ja, det går! På er fråga om hur man gör alla dessa saker utan alkohol så kan jag svara att man bara gör dessa saker utan alkohol?

Fokusera på andra saker. Som hur bra kroppen mår, fokusera på sömnen.

Jag har älskat ruset sen jag hade min alkoholdebut i tidiga tonåren (är idag 41år). Började dricka mer och oftare 2005. Nu innan jag slutade så drack jag ca 2 liter 12,5% vin ca 6-7 dagar i veckan. Jag sökte hjälp första gången 2008 så jag har hållet på ett tag. Men det går att sluta!!!

Det avgörande för mig har absolut varit att jag har varit öppen om mitt problem för alla jag tycker behöver veta det. Min man, barnen, föräldrar, syskon, kollegor och min chef. Jag går också på behandling.

Kämpa på! Alla vita dagar räknas och de svarta får man dra lärdom av ❤

Tack Magnus för återkopplingen! Jag är på dag två igen nu och jag tror absolut det är en bra idé att tänka tillbaka på de stunder man mått dåligt av alkoholen. Jag vill ju må bra, vilket jag gör när jag är nykter. Anledningen att jag föll dit nu senast var att jag fick en flaska champagne i present av en vän, det gick då inte att låta bli att dricka. Hade jag stoppat där efter den flaskan hade det varit lugnt men det var precis det jag inte lyckades med. Kan dagarna bara gå nu så jag får må bra igen?

Åhhh nej, får en klump i magen av det du mötte när du kom hem....låter som han verkligen borde ta tag i problemet nu eller så måste han bo själv. Men då lär det nog gå fort utför om han beter sådär när han är själv hemma. Självklart ska du kunna förvänta dig att han faktiskt tar hand one rt hem när du är borta och t.om kanske städar, fixar och handlar lite tills dess så du slipper sånt när ni kommer hem. Man kan också förvänta sig ett glatt hej, vad kul att se er och hur har ni haft det. Det är inte så mycket begärt och väldigt värdefullt!

Gällande dottern så förstår jag hennes besvikelse av att se sina ofärdiga trädkoja som hon säkert längtar efter att få leka i. Känner igen det där så väl, köpte en gunga till sonen förra året som jag tänkte att han kunde få ha i ett av träden i trädgården. Mannen blev jättearg och kastade ner gungan i källaren och sa att det va helt onödigt att ha en gunga. Sonen grät som en tok varje gång han såg gungan....

Nä, det är klart då kanske du ska hålla humöret uppe och visa dig från din allra bästa sida.....då önskar jag dig stort lycka till i eftermiddag! <3