Senaste kommentarerna i forumet

Ja det blir trevligt .. ha , ha , det var otippat att få gå på middag ikväll ..
har klurat ut vart du bor ngn stan .. så vi ses där kl 19:00 .
Har ingen aning om vem jag kommer att möta utseendemässigt ...
men på insidan vet jag att du är trygg o klok ..
Du kommer iaf att möta en tjej med ett leende på läpparna ..
trots sorgsen ibland .. så känns det verkligen som om mitt liv Lerigen ,
Ok, Elias ..ses snart ..

Idag är ingen kul dag. Har peioder då jag drömmer mycket mardrömmar och är inne i en sådan period nu. Sovit länge men vaknar mentalt utmattad. Allt känns olustigt och suget kommer som ett brev på posten...
Hade varit så skönt att bli berusad och slippa sig själv. Har tankar om att åka in till stan för att gå på bolaget. Har tagit en sobril men det hjälpte inte ett dugg...
Ska försöka härda ut.

Hej RosaPantern,
ja, sorgligt.
En massa tankar som flyger igenom ens huvud...t ex, man gifter sig med den som ger en det man behöver som ens föräldrar aldrig har gett en. En annan tanke som har hängt kvar för mig i nästan 25 år som jag hittade i den där lilla boken alla gravida kvinnor fick på MVC av Socialstyrelsen 'Att föda barn'. Ett citat i boken av en gravid kvinna "jag vet att han bryr sig fast han inte visar det så öppet". Detta har följt mig i alla år.(Min förvåning över en sådan...ja, trygghet).
Du säger ...självuppfyllande profetia.., att du är förvirrad.. jag önskar att jag kunde hjälpa dig på något sätt. Du känner inåt så du har nog en inre vetskap.
Jag vet att man kan förändras men bara om man är riktigt riktigt tvungen. (Jag menar det inte särskilt till dig, missuppfatta mig inte, är du snäll. Jag menar generellt, så det gäller mig, dig, din man...).
Jag vet också att en sårbarhet kan läka. Jag tror inte kategoriskt på att man alltid alltid ska "prata ut", tror att detta kan söndra.
Jag vet inte riktigt vad jag vill säga dig men får det intrycket av ditt sista inlägg att du inom dig har fattat ett beslut.
Allt gott. Kram från Ursula

Jag har alltid jämfört mina alkoholvanor med de som dricker mer än mig, BARA för att ha en ytterliggare anledning till att korka upp vinet. Jag är ju inte fast i skiten som alla andra, tänker jag. Andra dricker sprit och jag bara rödvin osv. Men idag mådde jag så dåligt, dagen efter mitt "bara vin" och klarade inte av att gå till jobbet. Sådan hemsk morgonångest. Jag är så fast precis som alla andra, skrämmande upptäckt och när man inte ens orkar gå till jobbet!! Tack alla för att ni finns. Jag fortsätter min hemska "upptäcksresa" i mitt vinhav. Ska ta med mig denna hemska morgonångest till nästa vardagkväll jag blir sugen på vin.

För varje dag som går blir det lättare, för mig va dag 5-9 en riktig prövning.
Har nu 16 dagar utan, som är rekord.
Iaf dom senaste två tre åren
Lycka till

Jag tror du är på rätt spår.
"Jag måste fortfarande jobba med tankarna för jag har en del av mig som VILL dricka." Det är precis det som det undermedvetna lobbar för, och det fina är att det går att ändra på. Jag är helt övertygad om det. Det finns ett uttryck -Det blir som du tänker.
Tänker du att det är omöjligt, svårt och frustrerande, så blir det just så. Då har du medvetet skickat signaler till hjärnan att -så är det. Det undermedvetna tar det som ett faktum (eftersom det inte kan analysera eller ifrågasätta, utan bara lyda order) och din kropp måste lyda på dess signaler.

Du har lite kunskap i ämnet, prova det med spegeln och analysera dina reaktioner. Nu känner vi inte varandra och du kanske är och tycker redan att du är en 10 poängare;). Då blir det inte så många negativa reaktioner, men då får du prova ngt annat:)
Tanken är att prova och utvärdera på andra områden för att sedan implementera det till alkoholen. Tror helt seriöst att du fixar det, att bli av med ångest och allt det där.

Ska vi ta ett race ihop (försöker trigga din tävlingsinstinkt)? Att du till hösten känner dig gladare och mer positiv och jag vit?
Nu har jag kanske blandat ihop var du står nu med alla andra inlägg jag läst här. Det som berörde mig ar ditt första inlägg.

En sak till jag ville kommentera är "Alla måsten kan bytas ut mot ordet vill."
Personligen tror inte jag det räcker. -Jag vill bli rik. Det räcker inte på långa vägar, det vill alla. Målmedvetna handlingar men också visualisering när jag nått målet är otroligt viktigt. Finns ingen elitidrottare som tagit OS guld genom att säga att -Jag vill ta OS guld.
Snarare ha en inre bild om när man står överst på prispallen. Varje gång man blundar så ser man bilden och har känslan när man tar emot medaljen. Jag kan, jag ska, jag är värd det. Psyket triggar kroppen att prestera mer. Fråga vilken elittränare som helst.
Och det vore märkligt om inte detta skulle översättas till alkoholvanor.

Vad roligt, ser fram mot att ses!
Två alternativ för att ses, antingen på stan vid tidpunkt och plats du väljer eller på mitt hotell vid samma tid du valt. En enkel middag med massor av bubbelvatten och utbyte av A-erfarenheter är väl ett bra tema! Jag anländer till Ö vid 16-snåret, så det funkar närsom efter det.
Kanske enklast med mitt hotell vid t.ex. 19.00, så kan vi bestämma därifrån. Det finns en hotellkedja som börjar på S, det finns två sådana i Ö. Idag har jag inte valt det som ligger mitt i stan, det är alltför förknippat med excesser i baren... Visst kan du knäcka den gåtan?
Funkar det för dig? Och jag är ju inte så okänd längre... :-)
/E

Modiga du!
Du har nog bestämt dej för att vända alla stenar och verkligen se till att det att du mår bra hänger på dej själv. Du är nog på rätt väg, fast det inte är en lätt väg.
Låt det ta den tid det tar, och vad bra du har en bra beroendeterapet och stötta dej!
Krafter!

Så länge det inte är med alkoholen. Det är ju en jättebra ambition att sluta med snus men som du säger kan det var svårt att bryta två beroende samtidigt.
Jag vet flera som blivit rådda av läkare inom psykriatin att inte försöka sluta röka när dom har det krisigt.
Men man är ju olika kanske funkar det för dig men om det blir för jobbigt tycker jag du kan fortsätta snusa tills din nykterhet är stabil.
Det är ändå det som är det mest akuta.

Du behöver inte be om ursäkt för hur du mår samtidigt vill jag vara tydlig med att rekommendera att du vänder till vård. Du är besviken med all rätt för att du inte fått det stöd du behöver när du bett om det. Tillit är en skör gåva och det kan tid att bygga upp den då den skadats. På forumet kan du berätta om hur det går för dig i din önskan om att vilja förändra dina alkoholvanor. Här inne finns stöd och erfarenhet som generöst erbjuds. Vi vill att ni användare skriver då ni är nyktra, av respekt för den som skriver och för andra användare.

Känns det inte relevant för dig att vända dig till vården just nu så finns det en del instanser där du kan vara anonym exempelvis:

kan du ringa 112 och be att få prata med jourhavande präst alla dagar mellan kl. 21:00-06:00.
Kl. 13-22 kan du ringa Nationella hjälplinjen 020-22 00 60, de har öppet alla dagar. /www.1177.se/hjalplinjen/

Ett annat alternativ är att maila eller chatta med självmordslinjen. Du hittar dem på mind.se/var-hjalp/sjalvmordsupplysningen/

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Elias.. Du har betytt mycket för mig .. så ses gärna för ett eget AA-Möte med bubbelvatten , det blir en ny erfarenhet för mig ..
Även om jag inte brukar stämma träff med okända karlar .-))
Men när , hur o var ses vi ?

Tack alla för att ni finns! Det betyder massor för mig!
Ska absolut inte ha alkohol hemma.. så ska göra mig av med det idag. Menade absolut INTE att trampa på någon när jag skrev igår. Försökte nog bara hitta ursäkter för att få dricka antar jag. Drack ganska exakt dubbelt så mycket som jag bestämt mig för.. så ca 30cl whiskey....
Kram till er alla, och än en gång, Tack för att ni finns!❤

Nej idag var kaffet "surt". Mår som jag förtjänar. Nya tag idag. Ledig idag. Gott om tid för tankar.
Kram till dig!

åkte jag då dit.
Med mina raka frågor om en fortsättning och om han fortfarande känner kärlek.
Jag fick mina svar om att nej,någon fortsättning ville han inte ha.
Han trivdes bäst ensam och ville i dagsläget inte ha någon relation.

Jag tror nog att det finns en del känslor kvar,men med hänsyn till mig och sig själv så valde han nog att hålla dom för sig själv.
Han sa bland annat " Du finns med mig i allt jag gör"
För mig är det en kärleksreplik,men det kanske handlar mer om en insikt som han ändå tillåter men väljer sin väg.

Ullabulla har nu fruktansvärt ont i hjärtat,men måste inse att denna saga är över.
Jag bad honom att inte besvara mina kontaktförsök då jag i dagsläget inte har kontroll på mig själv.
Jag skulle kunna göra nästan vad som helst i tanken för att det skulle bli vi igen.
Och det är "inge bra"

Jag vill såklart inte tillbaka i en relation där jag inte är vald.
Där jag inte är självklar och älskad.
Men ändå så vill så stora delar av mig göra just det.
Kämpa och kila mig in i något som inte längre är.

Jag tror att det i mitt fall handlar om någon sorts överlevnadsinstinkt.
En symbios jag aldrig fick fullborda med min psykiskt sjuka mamma och som jag hela tiden sökt i mina relationer.
När jag är utanför relation så är jag i livsfara och söker kontakt och trygghet till nästan vilket pris som helst.
Även om jag på ytan är välfungerand,självständig och driftig.

Visst är det märkligt hur vi människor innerst inne bara är sårade barn.
I alla fall jag.

Denna insikt ska jag bära med mig till min medberoendeterapeut och jag hoppas kunna förlösa den smärta som jag bär på.
Där jag på allvar tror att jag kommer att dö om jag inte är inne i en relation och blir bekräftad,eller matad med närhet och kärlek.

När jag läser dina inlägg.
Du är en känslig själ som vill bli älskad med varsamhet.
Mjuka tilltal och vänlig kärlek.
När du får det som en del säger är något du ska acceptera så säger jag,nej.
Du vet och känner själv om du vill leva i ett klimat där din kärlek inte ryms.
Där du inte får utveckla dina känselspröt utan han är där och knipsar av dom hela tiden.
Kärlek kan endast utvecklas i trygghet.
En del kanske är grundtrygga och kan "tåla" en hel del då de vet att det sitter i den andra personens sätt och inte handlar om bristande kärlek.

Du kanske behöver en varsammare hand?
Men det är bara mina tankar när jag läser dina inlägg.

Ingen skillnad mellan oss inte. Visst kan vi befinna oss på olika nivåer på beroendesjukdomens nedåtgående spiral. Dvs konsekvenserna av vårt drickande kan variera men vi har samma problem. Att jag tacksamt nog har jobb, familj och att det fysiska fördärvet inte hann gå så långt gör inte att jag skiljer mig frånmin AA-vän som till slut blev hemlös som konsekvens av sitt drickande. Vi har samma problem. Det är en tuff sanning men att nå en acceptans att "nu är det så här, jag kan inte dricka" hjälper så enormt. Och hur når vi dit? Det tror jag kan se olika ut men många av oss testar mängder av olika alternativ, faller, reser oss upp igen, provar nya vägar, faller igen, ännu en ny väg, faller åter igen osv osv. Att dag ut och dag in få strida så hårt. Till slut ger många av oss upp, vi orkar inte strida mer. Då finns det ju två vägar; supa på och se vad som händer eller acceptera att jag kan inte dricka mer. Det är jäkligt hårt och jag hoppas inte att jag trampar någon på tårna nu. Jag har själv kämpat i flera år och fallit många gånger tills jag med sorg accepterade att det inte går mer.
Att falla är inte att misslyckas, det är ett gupp på resan. Frågan är vad vi gör när vi har fallit?
Om ett sätt inte har fungerat så försök att ta en ny väg.❤
Styrkekram!

Jobbar mig norrut, vaknat i ett soligt Jkp idag. Vi delar nog samma högtryck.
Ska vi dela en karaff bubbelvatten ikväll, så har vi möjligheten. Kan bli ett eget AA-möte...Varför inte?
Ses vi?

Att när jag läser detta om tre månader att jag lyckats vända. Min fru tog med all rätt upp problemet igen efter jag däckat i soffan ytterligare en gång på kvällen. Igår sa mina barn att de tyckte jag var så snygg. Men jag ser ju hur jag sakta förstör mitt yttre. Det yttre är ju inte viktigast men känns som en temperaturmätare på mental och fysisk hälsa. Behövde denna knäpp på näsan. Nu är sundhet och avhållsamhet prioriterat framför allt annat. Innebär det att jag behöver en paus från jobbet eller till och med ett byte av jobb så får det bli så.

Några få tillställningar i mars kanske jag kommer behöva slarva med men april måste bli helvitt för att sen se om jag behöver bli totalt nykter for ever.

Skärp mig nu för fan!

Har man klivit över och inte längre har ett sunt drickande
då har man samma problem "som oss andra" oavsett om det har
varit ett stort eller ett litet problem. Det är samma skitproblem vi har.

Man har ju inte sjukdomen lite grann - man har sjukdomen.

Kram <3

Jag tror att dessa återfall trots man har bestämt sig är kanske nödvändiga, inte för alla dock.
Men den del kanske "behöver" dessa för att förstå hur illa situationen är. Det är där man börjar
förstå att man måste kapitulera, ge upp.

Pina Lina ja tyvärr har du samma problem som oss att andra om du inte klarade att stå emot.
Man kan dricka och hålla det i schack under lång tid men när man kliver över att det har blivit
ett beroende av det, ja då är man där.

Få människor, väldigt få, klarar av att hantera sin nykterhet och ha A hemma.
Jag skulle klara det i ungefär 30 sekunder. Trots att jag har 2,5 år (totalt) nykter.
Finns det A hemma så ryker den fortare än fort. Det brukar ta tid att inse detta.
Sen kan det ju få olika konsekvenser om man har familj, lever ensam etc.

Slå inte hårt på er själva, men ge inte upp. Det går.

Jämför känslan att vakna upp och inte ha druckit och vakna
upp och vara lite bakis.

Varma kämpa kramar till er båda

<3

Förlåt om jag verkar lite abrupt nu men vad är det för bästa kompis? Är det inte det man har vänner för, som står upp för en i vått och torrt åt båda håll oavsett om ens liv är bra eller för tillfället inte funkar alls?
Synd att det ska vara så, men som sagt här kan du alltid skriva och få det stöd du behöver....
Har du funderat på att kanske gå och prata med nån utomstående, typ anhöriggrupp?

Tror det är dumt att jämföra sina egna problem med andra. Att vi alla är här är ju för att vi har problem med vårt drickande, bara för att någon annan är "värre" så betyder inte det att ens egna problem bara kan viftas bort. Ta nya tag och kör på nyktert idag! Lycka till.

Färskpressad apelsinjuice, gärna av goda blodapelsiner och med is, slår det mesta i dryckesväg. Magen spinner. Såvida den inte är för sur = refluxer. Och att man kommer ihåg att fälla ut pipen.

Har du funderat på varför du dricker? Brukar ju oftast vara enklare att sluta om man tagit reda på orsaken att man dricker.

Det jag ändå funderar över är om det fungerar bättre just för dig, som, om jag inte feltolkat dina inlägg egentligen inte använt alkohol för att fylla ett behov eller döva smärtsamma känslor utan snarare druckit oreflekterat och mer som en livsstil. Läser ingenting om psykologiskt beroende eller upptagenhet av tankar på alkohol, ej heller den skam som många känner inför sitt drickande.
Du ställde frågor som handlade om eventuella risker fysiska skador och bestämde dig sedan för att göra ett uppehåll för att se vad som skulle hända. Inget tvång på grund av konsekvenser. Inga uppmaningar eller ultimatum utifrån.
Jag tror att det är en väldigt viktig pusselbit. Idén kommer inifrån dig själv. Jag skriver idé för det är så jag tolkar det, inte ett tvingande beslut, utan en tanke om att prova något nytt. Om man applicerar det på hur mänskliga beteenden funkar kan man se skillnaden. Oavsett hur svår en uppgift är kan man klara den om den ses som en positiv utmaning. Jag som kastat mig in i en del rätt omänskliga fysiska utmaningar kan se likheten. Du väljer själv, därav inte samma motstånd som om du tvingas in i en svår uppgift och måste arbeta med dig själv som främsta motståndare.
Tipset till oss andra skulle då bli att innan vi säger till oss själva att vi måste sluta dricka fråga oss varför vi VILL det. Alla måsten kan bytas ut mot ordet vill.
Jag måste fortfarande jobba med tankarna för jag har en del av mig som VILL dricka. Av och till dyker den delen upp. Jag har inte sett nykterheten som en utmaning utan som en nödvändighet. Och som den rebell jag är stretar mitt omedvetna emot med näbbar och klor.
Tack för dina värdefulla reflektioner!