skrev Sorgsen i Jag vet faktiskt inte om jag vill stanna ens om han slutar dricka...
...problemet är hans!
Du måste inte svara på något du inte vill. Ni har barn tillsammans, mer tillgänglig än vid hämtning och lämning har du ingen skyldighet att vara.
Struktur på just det måste ni däremot ha, en trygg och rutinmässig sån. Kanske till och med fyrkantigt rutinmässig för du ska få lugn?
När det blivit lugn så kan du börja fundera över undantag och gemensamma utflykter,presenter eller vad som nu skulle dyka upp.
Jag tycker du väntat länge nog nu, det blir inte bättre än så här.
Gå vidare! Vad har du att förlora?
Vad väntar du på?
Använd energin på dig och ditt. Honom måste du ha kontakt med, men såhär stjäl han ju den energin du så väl behöver själv.
I min historia så tog det ett tag innan det blev vårdnadstvist. Den tiden behövdes även om det var smärtsamt se barnen må dåligt. Jag har däremot aldrig någonsin tyckt den var onödig! Alla samtal som följde med den kändes överflödiga men jag följde allt till punkt och pricka. Lugnare blev det eftersom allt kunde hänvisas till advokaterna.
Vad har du att förlora?
Om ni nu inte är välkomna på samarbetssamtal så är det ju märkligt de inte reagerar över att barnen tillåts vara med en man som de anser vara så hotfull att de inte erbjuder sina tjänster. Låter obegripligt för mig att det är advokaterna ni blir hänvisade till och inte polisen? Någon annan kanske kan klargöra det?
Jag har jobbat många år med trasiga barn och det där rimmar dåligt i mina öron.
Håller om dig flygcert. Du är värd en nystart! Nu!
skrev Sorgsen i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
...väntar i augusti, ett inom jobbet. Idag sa kollegan att vi tar en heldag i hennes trädgård och avslutar med att dela en flaska vin. Jag log och sa att jag dricker väldigt sällan och ännu mer sällsynt sen maken blivit nykterist. Hon suckade, klappade om mig och tyckte synd om mig.
Jag kan bara ruska på huvudet och le, det är inte det minsta synd om mig. Jag har aldrig känt något måste att dricka samma som alla andra. Jag har aldrig druckit kaffe, det fattar inte heller folk hur jag kan vara utan. Fikapauser har jag aldrig tagit. Te sippar jag gärna men inte heller något måste. Drack första koppen på 3 veckor idag.
Däremot är jag svag för bubbelvatten och cola zero, god mat och bakverk är också en last, sånt som lägger sig som bomull runt höfterna..hm
Idag har varit ytterligare en bra dag.
Imorgon blir också bra, det vet jag, känner jag.
skrev flygcert i Jag vet faktiskt inte om jag vill stanna ens om han slutar dricka...
Tack fina ni!
Stressas sönder av hans alla sms, samtal och mail - igen... Försöker bara att överleva och tänka att det kommer lägga sig.
Vi har helt nyligen fått nej av familjerådgivning och samarbetssamtal - deras råd är helt enkelt att gå vidare genom advokater. Köper det - han hotade ju en av personalen där. Och jag tror inte heller att vi kan enas, jag tror att antingen får jag stå ut ett tag till och hoppas på att det ska lägga sig eller så får jag ta hjälp av min advokat att sätta hårt mot hårt mot honom och hoppas på att det lägger sig.
Han är så ironisk nu, blandat med arg... Och jag försöker hålla fast vid min taktik - jag svarar bara om det är frågor som gäller barnen, allt annat låter jag vara. MEN - oj vad mycket energi det tar; jag blir ju dels uppstressad och orolig av alla hans kontaktförsök, dels tar det mycket energi eftersom jag varje gång ältar om han har belägg för det han skriver, om han kan sätta dit mig på något sätt om jag inte svarar när han skriver/säger att jag måste svara, vad han kommer säga/skriva om jag inte svarar, samt ältar innehållet i det han skrivit/sagt... Åh, hjälp, det skulle kunna bli en hel roman, kanske en roman i 14 delar...!
Kram
skrev Sorgsen i Jaha vart börjar man?...
...behöver man pausa lite före det måste tas nya storkliv ut ur helvetet.
Det är inte att retirera det är att samla kraft.
Om du funderar och sen ställer ett ultimatum däremot så måste du följa det till punkt och pricka! Inga väntetider då om kraven inte följs. Tufft och hårt men nödvändigt!
Kramar med styrka
skrev santorini i Steget
som du behöver komma över/igenom. Det hör till. Kämpa på, ge inte efter så går det över. Spela hela filmen; "känslan av lugn och avkoppling", hmm, hur länge känns det så? Hur känns det dagen efter när du svikit dej själv? För det gör du eftersom du bestämt att du inte ska dricka. Nånstans har det beslutet känts rätt. Du skriver 26.4 att du berättat på jobbet att du inte dricker längre, att du druckit färdigt. Börjar du igen nu så betyder det att du måste smyga för dom eller komma med undanflykter, konstiga förklaringar till att du plötsligt kan dricka igen. För en månad sen var du stolt över ditt beslut, få tag i den känslan igen. Alkohol kommer alltid mer eller mindre att finnas omkring oss så vi måste lära oss leva bredvid den. Det är en falsk bild du ser av hur fint det skulle vara att få dricka. Det blir aldrig bra att dricka alkohol för oss som en gång insett att vi har ett beroende som styr oss. Det kostar så mycket mer än det korta ruset ger. Nog förstår jag vad du menar, tro inte annat. Men vi har lagt det bakom oss och hittar undan för undan så många andra saker som ger en sann glädje. Inte ett konstlat rus.
Kom ihåg:
"Efter att du fattat vad du vet är det korrekta beslutet, ifrågasätt ALDRIG NÅGONSIN det beslutet"
skrev Sommar12 i Steget
Det känns så svårt att inte dricka just nu. Alla bjudningar och alla människor som står på sina altaner med vinglaset i handen. På middag i lördags - känner hur jag stirrar på rödvinsglasen och känner smaken i munnen och känslan av lugn och avkoppling. Utan A kommer jag aldrig i från, det finns ingenstans att ta vägen, jag är fast i verkligheten. Börjar fundera på om jag kommer klara en sommar utan vin och börjar önska att jag inte tagit detta beslut.
Har äntligen börjat träna och det är så kul, och jag borde liksom nöja mig och glädja mig åt detta hälsosamma... Men det är just nu bara dricka jag vill.
skrev Sorgsen i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
...mt ord om invanda mönster i relationer.
Känner mig i det fallet en aning privilegierad.Just de där invanda levnadsmönstren blev ju aldrig rotade hos mig.
Det får jag hoppas kan vara en anledning till att vi positivt börjar bygga vår relation nu, utan lögner och svek.
Förtroende och tillit får lov växa fram långsamt, saker som varit självklara för mig i tidigare relationer hoppas jag kan växa fram i den takt det faller sig.
Det är ett fortsatt livsprojekt jag ser fram emot, inga luftslott eller rosa moln. Ett stabilt fundament ger ju utrymme till mentala färder i alla riktningar och med tiden kanske vi vilar i mjukt formade rosa sackosäckar som inte behöver säkerhetslinor varje dag.
skrev Sorgsen i Hjälp! Vad ska jag göra nu?
...dagar har flutit fram.
Samtal med nyvunna väninnan gör mitt pussel helare, men det är inte därför vi pratas vid. Vi pratar "samma språk " och har funnit varandra.
Snart kommer maken hit, hoppas den vänligare tonen kommer hålla i sig över hans dagar här. Det skulle betyda mycket för mig...tänk om vi kunde få uppleva en hel vecka utan större slitningar. Det skulle kunna ge avstampet till tvåveckorsperipder pch sen kanske tre-fyra-fem....åh, så skönt det skulle vara....i min dagdröm behöver augusti-september inte bli någon dramatisk övervägningsperiod...hoppas, hoppas ...jag ska göra vad jag kan för hålla kvar det vanliga, enkla, goda...
Kram på er alla härliga människor
skrev Adde i Jag duger!
är en snäll och fin liten människa som vill dig allt gott som nu försöker komma fram i ljuset !
Jag tror inte hon vrålskäller på dig utan vill nog bara vara varsam med dig så ni tillsammans kan stega lite försiktigt framåt.
Med en dag i taget !
skrev Adde i Vägen tillbaka till mig själv
såg ett kort från solnedgången på Strandmötet :-) Då knep det till i tårkanalen och jag önskade så att jag var där !
Min "andliga" stund på dagen är faktiskt min frukost ! Att i lugn och ro få avnjuta kaffe, macka och morgontidningen ger mig en bra start på dagen. Enda gången jag bryter den vanan är när det vankas hotellfrukost ! Då blir det liksom lite andra mer världsliga värden som tar över :-))
Kanske du ska resa till Gullbranna ? Massor av sand och hav men garanterat på fastlandet :-)
skrev Sorgsen i Jag vet faktiskt inte om jag vill stanna ens om han slutar dricka...
...mobilen...blir knöligt överskåda...försäker rätta så gott det går ;)
skrev Sorgsen i Jag vet faktiskt inte om jag vill stanna ens om han slutar dricka...
...och vit lögn menar jag skulleanvändas för slippa diskussioner omdu vill eller inte. Kanske kan låta fegt men menardu kan låta bli vara aktiv och sen avblåsa genom "akut sjukdom".
Det jag sen läser är säkert riktigt, eller var. Men slår du inte lite onödiga knutar på dig själv?
Nu vet jag ju inte var dessa samtalen ligger i er historia men jag har väldigt svårt att tro att soc har mandat att förbjudaen familj som söker hjälp.
Situationen är ju annorlunda nu. Han säger ju även att han är annorlunda, det är ju ord du inte behöver värdera sanningshalten i när du beställer tid, eller? Det måste ju vara deras sak att avgöra. Mig veterligen har soc ingen juridisk utbildning med evig rätt att stänga ute medmänniskor de är anställda för att hjälpa.
Om ni hamnar i samtal styrda från domstol får de ju i så fall försvara/förklara sitt beslut.
Det är väl inte du som ska stoppa din utveckling för någon slagit igen en dörr. Kanske vederbörande blev skrämd av något i situationen men dig och barnen får de inte stänga ute.
Samtidigt är det ju så att om inte du trycker på och begär hjälpen så händer heller inget om inte förskola/skola ser något de anser är olämpligt och därmed anmäler missförhållanden.
Stå på dig!
Igår var igår, nu är nu!
Ny dag, ny situation, nya förhållanden. En sociala instans finns för oss har ingen rätt sortera bort utan ge alternativ!
Hjälpen är bara ett samtal bort.
Sorry om jag trycker på, vet du kämpar, men slå inte onödiga knutar på dig, du behöver avlastning!
Kram vännenb
skrev mulletant i NU får det faaan vara slut!!!!!!
Mycket kan du A (och andra) hoppas på; en solig sommar, bättre lön, att "rätt" lag vinner, trevliga erbjudanden mm, mm... Vad gäller att dricka eller inte dricka alkohol behöver du inte hoppas och inte försöka - det är DU, bara du och ingen annan som äger makten att besluta om du ska dricka eller låta bli. Valet är ditt! / mt
skrev mulletant i Mitt nya år
- Åh så trevligt:)
markatta - så trevligt med arabisk fest! I yngre dar deltog jag i fester med arabiska vänner; åt fårgryta och couscous långt innan det ingick i allmänhetens meny. En grann papegoja ingick i "inredningen" och bröderna, bröderna var viktigare än nåt annat:)
Tålamod och tillförsikt är två bra ord - egenskaper/sinnelag att låta komma till sig och ta plats.
Min dag är härlig, är ute i trägårn och gräver och röjer - så skönt för kropp och själ och så blir det vacker för ögat. Kram till dig fina markatta - du sprider goda vibbar av många slag omkring dig
A - du som vill sluta... har du prövat att ta en dag i taget? Bara denna dag, idag, ska jag ... En (1) dag orkar du och oftast tar det bara en kort stund (jo!) så har frestelsen gått förbi OCH man har vunnit över sitt "sämre jag". Dag läggs till dag och växer till många.
Om du verkligen vill sluta - ge AA ett försök. Där kan du hitta vägar och människor som kan hjälpa i svaga ögonblick. Människor som vet vad det handlar om.
Du kunde vara ett av mina barn och mitt hjärta gråter när jag följer din resa...
Jag vill både krama om dig och tala riktiga allvarsord med dig - helst skulle jag sitta alldelels tyst och bara lyssna. Länge - tills du möter dig själv, den du är där långt inne. / mt
skrev vill.sluta i Vägen tillbaka till mig själv
Tydligt berättar och förklarar.
Hoppas allt är okej hemmavid osv.
Sist var det i flyttfas så att säga, hur är det nu?
Blir det sinnesro för din del?
Önskar dig allt gott!
/A
skrev vill.sluta i NU får det faaan vara slut!!!!!!
Hoppad det fungerar.
I'm in ....
/A
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
Jag har ju fått lära mig inom AA att det mesta kokar ned till - rädslor. Jag kan inte påstå att jag dricker för att det är gott, jag måste erkänna att jag dricker för den effekt alkoholen har på mig. En av dessa effekter är att jag vågar vara mer social. Så, kanske därför jag lyckades få kontakt, för att jag gav mig den på att utmana denna rädsla. (dessutom kände vi ju redan varandra vid namn ;-)
Midnattsmötet var mäktigt, det var det. Mycket fina ord och vacker musik, härlig miljö. Strandmötet var också fint. Det är häftigt att se och höra alla dessa olika människor berätta sina livshistorier.
Sett med lite perspektiv så ångrar jag mig inte. Ångrar bara att jag rökte där för nu får jag kämpa lite med det suget också... dumt. Kombinationen forumhäng och AA har varit det som hjälpt mig sluta dricka, så är det faktiskt. Utan damen på Gotland som tagit sig tid att guida mig genom stegen hade jag inte varit nykter idag. Främst har jag fått med mig det här med att man måste förändra mer, det duger inte bara att ställa ned glaset - det håller inte i längden. Att ägna en stund varje dag åt "andliga värden" är det som gör att jag mår bra och inte behöver alkoholen i min dag. Citationstecken skriver jag för att detta kan innefatta så mycket, det är allt som gör att en människa mår bra och leder till sinnesro. För en del är det naturen, träningen, vänner, att måla en tavla, läsa en dikt. Det viktiga är att ta sig en liten stund där man känner efter. Att inte bara springa på utan att ta sig tiden att vara i stunden och att vara observant på sig själv.
Jag skulle verkligen vilja rekommendera alla att läsa AA:s "stora boken", för att den innehåller så mycket igenkänning och sunt förnuft.
Ska fundera på vad jag ska hitta på för resa eller kurs härnäst - skall försöka undvika öar bara...
skrev Grodan i Jag duger!
Vill verkligen för en gång skull lyssna på den där lilla kloka människan som finns långt inom mig. Jag brukar strunta fullständigt strunta i henne, höja rösten eller helt enkelt stänga av. Nu ska jag vara tyst luta mig framåt och faktiskt anstränga mig litet för att höra efter vad hon har att säga. Hon vet saker om mig som jag helst inte vill veta, än mindre höra.
Solen skiner på min elfte dag!
En sprallig groda
skrev Grodan i NU får det faaan vara slut!!!!!!
Vad kul att vi blir fler. Det här blir en resa som heter duga. Vad spännande och vilken annorlunda sommar det ska bli.
Vi hörs!
Tror vi kommer att behöva varandra.
Styrkekram!
Grodan
skrev vill.sluta i Mitt nya år
Men denna gång ett för mig nåbart mål. Juni ut till att börja med. För mig är det stort.........
Jag vill verkligen detta nu.
Hjälp mig vara stark i svaga ögonblick.
Den som gråter är inte svag, han/hon har varit stark så länge men till slut brister det.
Stenen i bröstet är så tung, nu fixar vi detta.
Tack för att du finns!
/A
skrev vill.sluta i NU får det faaan vara slut!!!!!!
är jag riktigt taggad.
Vis afv mina tidigare ambitioner sätter jag inte ribban för högt. Ett nåbart mål till att börja med.
Jag SKA klara att avstå alkohol från och med idag och hela juni ut.
Känner att gojan på axeln skall hålla snattran.
Peppad ac Fenix och Grodan så nu djävlar!
Vilka är med, nu går tåget.
Hela juni är ingen match, men för mig är det en brant vägg som skall klättras över.
Har vi fler med på tåget?
SuperduktigaFia, Anli, Eken, Fenix, Grodan(fast ni liger en bit före, ni får visa vägen)
Nu går tåget!
/A
skrev vill.sluta i Jag duger!
Påpekade..........
Skit i att försöka.
-Nej nu kör vi!
Jag ger mig F-- på att efter alla tröstlösa försök osv.
Så nu är det stopp, vi maxar från start, hela Juni som start.
Vilka är med?
/A
skrev Grodan i Vill inte - kan inte
Jag kan inte begripa just nu hur jag ibland kan välja att må så dåligt och trycka ned mig själv i skorna på det sätt som jag gör. samtidigt känner jag att hur underbar den här dagen än är så är den mycket skör. jag måste vara rädd om både den och mig.
Men, fortsätter vi så här Fenix, så går vi en fantastisk sommar till mötes som både du och jag kommer att kunna vara stolta över när det lider mot höst.
Uh, alapapapa - Keep on!
Grodan
skrev markatta i Mitt nya år
"Jag påminner mig nu de vänner vi förlorat då vi valde nykterhet - nu är ett nytt nätverk under framväxt - ett nätverk av människor som delar djupa livsfrågor med tanken och sinnet klart."
För mig var det väldigt skönt att läsa då jag tyckt det varit jobbigt att förlika mig med att vänner försvinner. Dina erfarenheter är en stor tröst för mig.
Kanske håller jag också på att bygga ett nytt nätverk, bara att jag inte såg det tidigare för förbittringen över de vänner som försvann överskuggade de nya eller de gamla men som inte tagit så stor plats tidigare.
Jag märker att det är fler på träningen som dricker måttligt eller inte alls. Min tränare, som jag verkligen ser upp till, dricker inte och han är så självsäker och lugn att jag hoppas det spiller över lite till de yngre också.
Jag har också märkt att jag trivs allt mer hos mina arabiska vänner. Var på en fest nyligen, mest araber, och det var länge sedan jag hade så roligt. Vissa drack men ingen blev påtagligt berusad. Jag tror det blir en bättre stämning då de umgås mer blandat i generationerna. Ingen där verkade tycka det var konstigt att jag inte ville dricka. För värden verkade det först jätteviktigt att få bjuda på något(vin) och jag sa nej flera gånger men han trugade och hällde till och med upp ett glas till mig. Sedan kom (räddningen) någons mormor och frågade om jag ville ha te istället. Likadant med maten(tackade nej till kött då jag är vegetarian). Då kopplade jag att det var en kulturell skillnad. Det var inte viktigt för värden just att jag skulle dricka vin, utan att han skulle få bjuda mig på något, så i fortsättningen sa jag bara nej tack men jag tar gärna lite mer te. Det bästa med festen var att alla vågade dansa, gammal som ung, nykter eller inte.
Mt, du påminner mig att ha tålamod.
Hoppas din dag blir fin!
...tröst att läsa om din/er ständiga utveckling framåt.
Det känns som ni drar stora penseldrag utan darrningar och att se det när jag går runt med min lilla färglösa pinne ger mig hopp.
Det har vänt hos oss, jag hoppas innerligt att det är så och att gemenskap kommer växa fram. Jag känner jag börjar använda gamla fraser, bra och positiva ord som alltid tillhört mig. De har bara försvunnit och jag vet inte riktigt när. Igår skrev jag ett sms med ord jag inte sänt till maken på över ett år. De bara kom och jag har inte saknat dem, de har inte varit aktuella bara.
Mulletant, du betyder väldigt mycket för mig, tack!