Senaste kommentarerna i forumet

..jag mådde dåligt hela gårdagen av när jag läste vad jag skrev här ovan senast...
Inte när jag skrev den, utan när jag läste mina egna rader, och upplevde det hela igen, Usch!

När skrivandet pågår, så kopplas min tankar direkt till tangentbordet...
Men när jag läser så kopplas även fantasin in, och bilder börjar skapas...
Men det blev verklighets-bilder som kom upp, sanna sådana..
Jag hade ju upplevt dessa på riktigt, inte bara en gång, utan i stort sett varje helg...

Pulsen går upp, och det knyter sig i magen...
Och jag tänker VARFÖR?, varför just nu, det där är ju gammalt, minst 2 år gammalt...
Varför lägger jag det inte bakom mig, och går vidare..?

Kanske detta är hemligheten med att jag har lyckats hålla alkoholen borta ur mitt egna liv..
Känslorna är så starka kopplade till min tidigare alkoholkonsumtion, att de fortfarande slår ut mig, känslorna alltså..!

Och så jämför jag nu, mot då!
Mitt nya nyktra jag har blivit min nya normalstatus, och att vara lugn och delvis harmonisk är en helt naturlig del av mitt liv, numera!
Så var det inte tidigare, läs bara hur jag mådde i inlägget innan, det var j*vlar-i-mig ingen dans på rosor..
Man formligen kastade sig från ena stupet till nästa...

Idag har jag även lyckats få med mig frugan i mitt "välmåendetänkande", det ska vara helt OK med en slapparhelg.
Nästa kan vara fullbokad, men vartannan ska vara helt f*cking fri från allt vad åtagande heter...

Att få kraft ifrån återhämtningar med vilodagar är LIVSVIKTIGT!
Och få tid för impulshandlingar, det ger kreativitet...

Titta, "se" och känn, upplev och känn igen, stanna upp och värdera, gör detta mig gott...eller ont..
Gör det mig gott...fortsätt, ont? avbryt och testa mig framåt med något annat..

Det handlar om hur JAG mår, och det är det viktigaste...

Om jag inte mår bra av alkohol, men alla andra gör det....så...
Är det fortfarande JAG som är det viktigaste, och då avstår jag...

Ibland får man vara överförmyndare åt sig själv, och tala om för mig själv vad som är bra eller dåligt för mig...
En snabbare återkoppling, så behöver inte lidande fortgå så himla länge...

Idag ska jag fortsätta må bra, och därför tillåter jag mig själv styra upp mig...
Det sunda riktar upp handlingarna för det känslosamma delen av mig...

Mors! Berra

Skönt att "se" dig igen, har saknat dig...

Hoppas att allt är väl med dig, och dina barn och att det funkar med x'et..

/Berra

3 veckor WOW!

Nu har det mesta av abstinensen gått ur kroppen...
Nu är det "bara" hjärnan som kan spela dig spratt...

Se upp för (o)vanor, självömkan och att fira något...

Håll motivationen uppe genom att fortsätta tänka på allt bra som kommer ur ett nyktert leverne..
Nu dalar det oftast i "fan-vad-bra-jag-är"-känslan, och det är mycket lätt att råka hamna i ett återfall...

Men som sagt, kroppen har slutat skrika efter ett rus, nu är det hjärnan som spökar med tidigare traditioner...

Du är stark och du är duktigt!, låt ingen få trycka ner dig i skorna igen...

Det finns ingenting att fira, du kan aldrig vara FÖR ledsen, de vanor som har varit finns inte längre...
Ingenting är tillräckligt stort för att du ska tvinga dig själv till att dricka igen...

Möt livet som det är, och framförallt härda ut!

Lycka till!

/Berra

... läs här på forumet så får du dela andras erfarenheter och kan hämta kraft från dem! / mt

Hej,
Tack och jag hoppas jag lyckas, men huh!! vilken styrka det krävs:=)

Hej Adde,
Det va min läkare som ordinerade diapam, som bästa medecin mot abstinensbesvär, så jag sku ha
kraft att sluta, men blir lite fundersam nu:(.

skrver dom ut? Framtid, läs här på forumet, sök dig till AA på din ort. lycka till med jobbet och livet! / mt

byter ut alkoholen mot benzodiazepiner så kommer du aldrig att klara av att bli nykter. Benzo och alkohol kompletterar varandra helt utmärkt. Varför begärde du diapam ? Använder du andra piller också ?

Dessa jävla vinboxar är ett sattyg:((. Inte för de som behärskar det, men jag som har så dålig karraktär är ju och fyller på i ett och så e man fast i skiten:(.Känner mig helt misslyckad!Hur gör ni som lyckas va utan alkohol i en vecka eller flera?Vad tänker ni på och hur gör ni för att peppa upp er?

Hej,
Nu behöver jag stöd. Har druckit i en månad nu, och va till läkaren idag efter diapam, som ska hjälpa mot mina abstinensbesvär. jag har fått jobb efter ett år av arbetslöshet och sku int vilja missta det. Men ack, vad svårt att
sluta:(. Jag behöver tips hur ni klarat av det:).Kramar

En 3-veckare till, grattis!
/Fenix

Har nu hållit upp i tre veckor. Känns väldigt bra!

Ja ni har fått tagit del av Berra's nyktra dagbok, jag försöker så detaljerat som möjligt berätta om min vardag (och helg förståss..)...
Här försöker jag berätta om VAD som har blivit viktigt för mig, istället för att dricka alkohol...
Somliga skulle kanske kalla det tråkigt, jag skulle kalla det för verkligheten, och självaste livet..

Men, för omväxlings skull, låt mig få återberätta helgen hur den skulle ha varit OM jag drack alkohol...

På lördagen hade jag varit iväg och bunkrat på bolaget på Lördagsmorgonen, för min fredagsranson hade spruckigt och även nallat av övriga helgens...
Mest troligt..

Redan när det var dags att steka köttfärsen till Taco'n, så är det ju MATLAGNING..!
Matlagning betyder ju att vin och övrig alkoholförtäring är helt legalt, alltså knäpper jag redan första biran när den frusna köttfärsen möter stekpannan..
Ni vet!, så man ska komma i rätt matlagningskänsla, som typ Floyd...
Köttfärsen har börjat bli grå, och den första biran hann jag aldrig känna smaken av, för den bara rann ner, nästa!
Oj, köttfärsen har börjat få en stekyta, ujuj det här är varmt, dags o svalka sig med bira nr3...
Medan uppdukning sker måste man ju smaka av rö'tjutet så att det inte har blivit gammalt (konstigt, jag öppnade ju BIB'en igår kväll..)

När gästerna kommer så är värden redan glansig om ögonen och har fyllröda kinder, han är den enda som är i "partystämmning"
Frugan blidkar ilsket på honom och säger i mungipan, .." nu får du lugna ner dig!..", värden låtsas som om han inte hör...
Men han tänker " fy fan vicken tråkig kärring man har, riktigt party-killer, eller hur?"..

Jaha, så där fortsätter kvällen, värden förblir högljudd och allmänt flamsig och ligger hela tiden steget före alla de andra i alkoholförtäringen...
De andra blir i stort sett avskräckta för fyllslaget, och taggar ner på drickandet...
Värden själv spinger ut i köket och blandar "raggargroggar" till grannen och sig själv, när han klagar på spritstyrkan så skriker värden...
"Man eller mus??" och vill på sådant sätt utmana grannen att hinna ikapp, mandomsproven är starkt på G...

Vad han inte ser är sin fru sitta i ena änden av soffan och skämmas över sin man, och får blickar av grannparet, och hon surnar till allt mer...
Grannarna går hem kl 23, frugan är skitsur och går och lägger sig...
Jävla partykillers tänker mannen, sätter sig vid datorn och blir sittandes där från allt mellan kl 03 tll kl 05...
Brevid sig har han ett rödvinglas som aldrig hinner få några torkränder på insidan, BIB'en är slut, och han öppnar nästa dunk...
På Facebook beskriver han med starka ord vilken jävla surkärring han är gift med, han är bitter och känner sig oerhört smart och starkast i världen...

Söndagen vaknar han ensam i sängen runt kl 12:30, tungan har klistrat sig fast i gommen av allt snarkande...
Familjen är uppe och halvan dagen har redan gått..
TJOMP! där kom ångesten över gårdagen,och minnesluckorna börjar få lite substans...
Vad f*n skrev jag på facebook om frugan?
Hur mycket vin drack jag?, kommer frugan att märka att jag redan druckigt halva av den andre dunken...
Jag måste upp och deleta allt elakt jag har skrivit om henne, innan hon ser det...
Det första man gör är att sätta sig vid datorn, frugan säger ingenting, inte ens hej, eller go'morgon...vet hon?
Frukosten är avdukad sedan länge, och man försöker vara lite social, och frågar vem var det som vann Vasaloppet?
Man får inget svar, i huvudet dunkar huvudvärken i slow-motion....
Jag kan ingenting göra idag, kan inte ens smita iväg med bilen, för här kan inte köras en meter, inte ens köra ungarna till träningen...
Vilket är det enda frugan konstaterar, .."det blir väl JAG som för skjussa ungarna idag, för du kan väl inte köra heller...?"
Medan hon är borta, försöker jag komma ihåg på vilka sidor jag varit på nätet, och kollar vad jag har skrivit...
Någon har kommenterat mitt inlägg om att "nu sover surfittan" på Facebook, gisses tur att det bara var min kollega och inte hennes...
Men andra har ju kunna läsa det, fan också!, skrivet av Berra för ca 10 timmar sedan, ångesten och rädslan kommer krypandes..
Vilka kan ha sett det, och vilka kan inte ha läst det, försöker kolla om någon av de närmaste har varit aktiva på morgonen...

Klockan har hunnit blivit tre på eftermiddagen, och jag knaprar på lite chips i soffan, trots att magen håller på att vända sig ut och in av oro...
Jag ser på teve'n, men det är bara mina blickar som ser på den, i mitt inre är det ett fullständigt kaos, vad sa jag igår, vilka har läst på facebook???

När det är dags för Söndagsmiddagen, ja..matlagning, matlagning betyder ju att...
Och så är resan på gång igen, 14 timmar senare kommer dagen-efter-alkoholen och det dämpar ångesten...
Den flyttar vi ju till Måndagen, för den suger ju redan...

SÅ hade min Söndag varit OM jag hade druckigt alkohol...

Är det någon som tycker att den helgen jag verkligen hade, hade varit värd att byta ut mot en helg med alkohol???

Någon?

/Berra

Är det Big Brother vi får ta del av här? Känns som att vara kameran som kollar vad som händer där framför tv:n.
Nåväl, till godo får ju räknas att det är nyktra stadgade människor det handlar om, inte drogade ungdomar som hajar noll vad de håller på med.
So keep it up:-)
/Fenix

Kram på dej Berra! Hoppas du har en bra måndag! / mt

..gick i morgonrock tills klockan hann bli tre på eftermiddagen, en sådan lugn och slapp Söndag...
Inte var den då så där "tråkigt" slapp, utan bara "slapp"...

Ibland måste man tillåta sig att ta det lugnt, sätt några mål, och jo det hade jag, gissa vad?
Garaget, jajemän, mitt eviga städobjekt, jag kommer aldrig, aldrig bli färdig med detta, det fylls på med skit helt automatiskt..
Och på ett sätt så måste jag resignera, det kommer för alltid vara en brötehög därute...
Och jag kommer alltid att ha som ett mål att "försöka" göra det fint..
Men det är inget vardagsrum, utan....ett garage..
Och frugan kommer för alltid...tjata på mig att städa därute...

Okej, kom jag ut då???
Näha, inte det, men målet hade jag ju klart för mig i alla fall..

Det blev en Vasaloppsstart, och frugan kom på ett sätt att hålla mig vaken...
Körde in en hand i mina kallingar, och klämde lite på den "enögde hämnaren"...
Och är han vaken, ja så är resten av kroppen det också...
Jo det blev ju lite "luckor" i tevetittandet, ja ni fattar va?

Sedan blev det en jättefin frukost uppdukat, och vi satt nästan hela familjen i trekvart, och bara njöt av en Söndagsmorgon....
På köksteven hasades det lagg, och själva vallade vi mackorna med smör, det kändes..bra...
Några av teveapparajterna hade dålig mottagning, så det blev till att mecka antennsladdar och ett bröte av T-kopplingar till dessa.
Och blev bilden bra på en apparat, så blev den sämre på en annan, en och en halv timmes pillande satte Berras morgonhumör på prov.
Men det gick snabbt över, friden infann sig snabbt tillbaka...

Tittade lite förstrött på dotterns akvarium, vilken grön algsoppa de stackarna simmar runt i...
Tänk att det är så lätt att anförskaffa sig lite husdjur, men vad väldigt jobbigt det är att ta hand om dem...
Nähepp, här krävs en kraftansträngning, två och en halv timmes bubbande och gnuggande med diskborsten...
Med blotta försräckelsen hamnar firrarna tillbaka i ett grått inferno av "bubbelvatten", ja det ser ut som så när allt är helt fräscht,
det sitter små kolsyrebubblor överallt i akvariet, och ingen firre fick hjärtsnörpf, bra dottern kommer att bli glad när hon kommer hem ikväll!
Nu skulle man vilja säga åt dem (firrarna alltså..), ge blanka f-n i och skita i erat vardagsrum, men det funkar ju inte...

Frugan plockar lite med småsaker och vi hjälps åt att valla dammsugaren runt bland dammrådisarna...
Timmarna går och jag upptäcker att fasiken, jag har inte duschat sedan i Fredags morse, och är skäggig...
Nähä, nu ska det verkligen bli smutt med lite tvagning, kände mig fräsch som en nyponros, när det är lagomt att börja med middagen, ha!
Inget går upp mot att hoppa över någon dag, så känns det nästan dubbelt så skönt att få duscha av sig, härligt...

Maten påbörjas, och vi ska testa om gasolgrillen har hunnit rosta sönder över vintern, det har ju varit sol ute idag, sommar?
Jag marinera köttet i ..rödvin och annat gojs, det blir en slutt över, och jag frågar frugan...ska'ru ha en slurk???
Hon tittar på mig förebrående, klockan fyra en söndagseftermiddag???, javisst svarar jag, jag hämtar kidsen...

Hon tar sin första sipp, och frågar?, mår du aldrig dåligt över att JAG dricker, när du inte kan???
Nä vadå svarar jag, jag är ju allergisk mot alkohol, inte blir en nötallergiker förbannad över att andra käkar nötter???
Nej det är ju klart, men jag måste ju berömma dig, säger hon, du KAN ju vara glad och trevlig ändå utan alkohol...

Tack!, svarar jag, det handlar nog mera om en acceptans, jag VET ju att jag inte klarar av alkoholen, jag söker ju mig bara ett rus...
DU däremot kan dricka ett eller två glas, och vara nöjd, två glas för mig är bara att locka fram fan på bordet...
Och om jag ska få kunna äta i godan ro, och få fortsätta råda mitt egna liv...

Ja då lockar man inte fram fan på bordet, han kan hålla sig buteljerad kvar där i flaskan...

Jag vill att den här Söndagen ska få fortsätta vara min, så därför låter jag alkoholen vara...

Kram på er alla!

/Berra

det där med smusslandet och smygandet som liknar beteendet runt alkoholen. Jag känner också rädslan under huden trots att det verkligen gått åt rätt håll. Jag har försökt påmnna mig om att vara i nuet, andas, observera, påminna mig om att nu är det så här och det är bra. Vi har haft goda stunder med nära samtal och gråt. Men det behövs bara nåt "stråk", nåt anisktsuttryck så är rädslan där.
Vad heter musikalen ni sett? Jag förstår att den gjorde intryck. Kram och allt gott / mt

Hej, vänner! Vilken fantastisk vårsol - ser ni det?

Det här med snuset handlar ju inte om snuset egentligen... utan om helt andra saker. Jag vill helst inte att min man snusar, men det som gör mig helt förkrossad är hans beteende runt snusandet. Det finns alldeles för många likheter med hur hans beteende såg ut kring alkoholen... och det skrämmer skiten ur mig, helt enkelt. Det är inte hela världen att han snusar, men det är faktiskt hela världen att han inte berättat om det och att han smyger med det. Där ligger problemet, och jag vet inte vad jag skall göra med mina känslor kring det.

Jag har mått ganska bra de senaste dagarna, även om jag fortfarande är väldigt ledsen och trött efter min krasch i onsdags. Det är så dubbelt... dels är jag så glad över att våren närmar sig (just nu hör jag fåglarna kvittra som om deras liv hängde på det utanför fönstret, snön smälter så att jag har sett torr asfalt idag...), att jag har fina vänner, att det går bra på mitt jobb och över alla de framsteg som jag och maken har gjort sedan i höstas - och dels är jag så ledsen, trött och sårbar. Samtidigt.

Vi var och såg en musikal igår kväll ihop med några vänner. I handlingen finns det ett par olika kärlekspar där den ena personen dör, och några andra par som bråkar och gör slut. En av poängerna blir att det är lätt att hålla på att bråka och glida isär så länge man vet att man har varandra kvar i livet... De som har förlorat sina älskade genom döden säger till dem som bråkar att de måste sluta och bli sams igen, för de har ju trots allt varandra kvar. Och jag grät där i mörkret i salongen.

I en scen är det ett par som klättrar uppför varsin stege, som står med ett par meters mellanrum, upp mot en gemensam avsats där de kan mötas. De sjunger mot varandra medan de sakta sakta klättrar längre och längre upp, och till slut möts de på avsatsen. Så känns det. Vi klättrar och klättrar, och ibland snubblar vi och ramlar tillbaka ner en bit...

Ja, den gjorde intryck på mig på många sett, den där föreställningen...

Kram!
/H.

Att LEVA är härligt när man har kommit på hemligheten...
Stor KRAM från Mie.

Läser om er som trevar fram på stigen utan alkohol.
Känner att det finns en kraft & vilja.

Styrka & energi till er att forts framåt.
.../ kram från Mie <3

Lilla blå....

Som jag skrev i min egen tråd för ett tag sen så fick jag en liknande reaktion från en person i min närhet. Som oxå har liknande erfarenheter som mej.
Det jag ser hos henne är att hon som hamnar i samma spår... du vet...kaka söker maka.
Så att "älta" är just en försäkring om att kunna stå stark i framtiden & kunna se när ngt osunt närmar sig.

Annars tycker jag det är viktigt att kunna se att vi hanterar saker olika utefter hur långt vi har kommit på våran resa.
Du har kommit långt vännen.

Kram från Mie.

Barnens pappa har alltid snusat... men började röka på heltid samtidigt som snus/droger & alkohol när hans mamma dog i kol.
Varför....?... ingen aning.
Kanske behöver han få mer snurr....

Härligt Berra!
Jag känner mig också som en Berra just nu, nyktra mornar och en glädje i att vara just nykter. Fyller stort år senare i år, och ser fram emot att åka till Tyskland och köpa massor av sprit, vin och öl. Ska bli så kul att bjuda andra som vill ha, och själv mysa omkring och ha kul. Gärna med Trocadero i glaset. Så vill jag att det ska bli och känner bra känslor när jag ser det framför mig. Så fort jag låter bli alkoholen, får jag en bättre självkänsla på en gång nästan. Vågar stå för saker jag vill och uttrycka dem. I stället för att bara knyta näven i fickan och vänta på att få komma hem och leva ut mitt låtsasliv ihop med polarn Carlsberg Guld.
Det gick nyligen en bra musikserie på TV4 som hette Så mycket bättre. Tänkte på det, Så mycket bättre livet blir för det mesta när alkoholen är borta.
Magiskt.
Ha en bra söndag där ute i verkligheten
/Fenix

härliga skildring av trivsam lördagskväll. Njut av Vasaloppet och så önskar jag dig en god söndagsmiddag, en skön kväll... och en bra måndag! /mt

härliga skildring av trivsam lördagskväll. Njut av Vasaloppet och så önskar jag dig en god söndagsmiddag, en skön kväll... och en bra måndag! /mt