Senaste kommentarerna i forumet

puss o kram till alla
måne

har jag konstaterat. Jag rådfrågade de nykttra här på forumet hur man ska göra när nån försvinner.... och har fsedan rågat efter dig TP och nån till "försvunnen ibland. Så ni vet att vi tänker på er och undrar hur livet ser ut. Det är märkligt, tycker jag, hur kontakten med helt okända kan ge så mycket... men det är säkert för att här kan man skriva rakt ur sig själv. Artighetsfraserna är liksom bortskalade och vi möts i livet som de mänskor vi är i glädje och smärta. Det är fint att ha en sån plats att besöka. Ha en bra dag med många meningsfulla ögonblick! / mt

Blå timmen och mr pianoman har redan svarat så klokt till dig lilla blå. Jag vill ändå i tidiga morgontimmen skriva att jag instämmer med dem. Alla lever vi i en "världsbild", en given föreställning om hur vårt liv och vår tillvaro ser ut. När bilden går sönder måste vi orientera oss på nytt och skapa en "ny" världsbild att befinna oss i. Jag tror att ältandet är en viktig del i den processen, att lappa och laga.... Har inte varit på AA el Al anon men av allt jag förstått är det just så som du lilla blå beskriver och det låter livstjänande och sunt. En helt annan sak att samtala med människor som vill lägga skuld på och svartmåla "den andre" - inte ovanligt... Människor som tror att de ger stöd och säkert menar väl - men sånt för inte framåt och bidrar inte till att hela en själ.
Det här blev kanske vimsigt, i nattmössan :) Det jag vill säga, fortsätt lilla blå att gå på Al anon och fortsätt dela dina tankar och din verklighet med oss här på forumet. Kram och ha en bra dag! / mt

Precis vad jag planerat att göra nu sedan några dagar. Ta mig tid att verkligen skriva ned för och nackdelar. Blir mer konkret då, än när man bara tänker hur mycket elände och begränsningar i livet alkoholen medför.
/Fenix

Tack så mycket mulletant :) Skönt att läsa att det är aktivitet här inne. Men det är ganska många jag saknar här inne

Jag tror såhär.....

Jag tror att anledningen att du går på Al-anon är just för att du INTE ska hamna i att gotta dig i detta. Du behöver lika mycket stöd och kunskap om dig själv som jag som nynykter behöver. Påminnas och träffa andra i samma situationer. En investering i dig själv.

Dom 28 dagarna jag hade på hemmet var förvisso inriktad på vår alkoholism, men jag skulle rekommendera alla människor att göra en sån självransakan nån gång i livet. Det behöver inte handla om alkohol. Alla har vi våra mörka vrår (större eller mindre) inom oss som det kan vara bra att analysera emellanåt. Det är aldrig fel att få lära känna sig själv, även om sånt som vi försöker förtränga.

Jag själv känner att jag inte kan göra något åt mina år i missbruk med allt vad det innebär. Det som hänt har hänt Jag kan inte förtränga det för det skulle vara fel mot dom i min närhet. Däremot försöker jag med hjälp av bla AA att vända det till erfarenhet. Det skulle jag aldrig klara att göra själv. Därför måste jag älta det fram och tillbaka, vända och vrida, höra andras erfarenheter och upplevelser för att kunna sätta en punkt senare fram i livet. Få känna den där äkta sinnesron.
Ungefär så tror jag det är för er medberoende också.

Jag kan ha fel. Jag är fortfarande nynykter. Men just nu är det såhär mina tankar går

Fortsätt med Al-anon! Det är många som sagt till mig att det är värdefullt, kanske i vissa fall livsviktigt.

Kram!
/R.

Lillablå. Jag tror inte att du ältar, snarare att du behöver tid att få sortera tankarna, få dem på rätt plats. Jag är ny i detta, men har haft andra mindre kriser i mitt liv. Och att man behöver tänka, bearbeta - det är jag helt övertygad om. Att bara rusa vidare, det fungerar kanske ett tag men inte så länge. Och ska man se något positivt i det så måste man ju tänka och bearbeta för att lära sig något, även av de jobbigaste erfarenheter. Då kan man ju också se sådant som varit bra (det blir inte svartvitt så att säga).

Din kollega kanske reagerade med rädsla för sådant hon själv inte orkat möta. Jag tror inte att man fungerar helt som människa om man bara stänger av. Ältar själv en hel del, just för att jag vissa dagar känner mig vilsen, men märker att för varje gång blir jag lite klokare (? kanske) och lite mer säker på vad jag själv känner och tycker. Älta på du, tycker jag. Och du är ju redan på gång med att gå vidare!

Hej storajag!
Hoppas att allt är väl?
Och du, du är ingen sämre människa för att du vill dricka öl, alkoholism
eller alkoholmissbruk är en sjukdom, och bara för att du är drabbad av
den betyder inte det att du är mindre värd, precis som någon med cancer
eller magsjuka är mindre värda!

Jag har precis kommit hem från mitt al-anon... hade världens huvudvärk
innan, jag har målat köksskåp hela dagen och färgen gick mig åt huvudet,
jag låg i soffan och var på väg att stanna hemma, men jag är så himla
glad att jag kom iväg!!! Nu känner jag mig lugn, huvudvärken är borta och
jag känner mig helt nytankad på energi!

En kollega ringde när jag satt och drack mitt kaffe på fiket innan mötet, hon
ville ha hjälp med en sak och undrade var jag var... och även om det inte
kändes helt bekvämt att tala om vart jag skulle gled det ur mig, hon vet vad
jag gått igenom och har egna erfarenheter av hur det är att leva med en
alkoholist, men hennes reaktion tog rätt hårt... hon undrade om jag inte
gottar mig alltför mycket i det här, varför jag inte bara är tacksam för att jag
slapp eländet och går vidare, istället för att älta? jag tror ju faktiskt att det är
just det jag gör, går vidare och utvecklas som människa... men tänk om?
tänk om hon har rätt? Ältar jag? Gottar jag mig i det tragiska?

vill inte tro att det är så... nog för att vi är ett gäng som sitter tillsammans
för att vi har erfarenheter av hur det är att leva med eller nära en alkoholist,
men vi pratar ju inte om dem i första hand, utan om oss själva...
jag tror inte att jag pratat så mycket om honom, utan mer om hur jag mår idag,
hur jag reagerar på min omvärld och på olika händelser och situationer...
jag ser al-anon som försäkring mot att hamna i en liknande situation i
framtiden, och som en möjlighet till ett lugnare liv.

Och precis som att det är skönt att sitta där och lyssna till delningarna, så
är det fantastiskt skönt att sitta här och skriva ner mina tankar...
Tack för att ni finns här och gör forumet levande!
Stora kramar!
/k

du beskriver Adde! Jag vet inte om jag riktigt förstår vad du är med om men det är fint att få dela din insikt om flyktbeteende och "att det finns ostädade partier inuti min hjärna". Tack för din generositet, allt gott. /mt

- det har varit aktivitet på tråden även om du haft en paus i skrivandet! Människor kommer och går här... fint att du är med i samtalet igen! Det låter som en bra idé att skriva en lista med för och nackdelar, synligt och konkret. Lycka till i fortsättningen! / mt

Ser att det är många nya "ansikten" här inne. Bra att ni kommit till insikten att det är dags för en förändring i era liv. För mig har det gått sådär med att låta bli alkoholen. Jag känner bokstavligen att jag inte vet vem jag är och vad jag ska göra på helgerna utan alkohol. Fylls av en sådan enorm tristess av att sitta ensam och nykter i veckosluten. Har ju egentligen hur mycket roligt som helst som jag kan göra, men blir helt handfallen utan berusningen! Blir ju absolut inte mer aktiv när jag har druckit! Men jag slipper det som gör ont inombords för tillfället.
Känner som er andra här inne, en sorg att jag inte kan ha ett normalt förhållande till alkohol. Men om man helt enkelt skriver en lista med för och nackdelar angående vårt drickande, så är jag helt övertygad att spalten med nackdelar kän göras oändligt lång!

Jag bara ska klara detta, och höja min livs kvallité!

Kram på er alla kämpande människor!

/ TP

livet kommer ifatt.

Då spökar gamla demoner igen.

Jag kan tycka att jag tröskat igenom mitt gamla liv så många gånger men likförbannat så finns det känslor som poppar upp utan att jag bett om det ! Känslor som kan innebära att jag vill ta till gamla bekanta flyktbeteenden och springa och gömma mig. Jag vet så väl att det inte fungerar men det är väl min beroendehjärna som vill diktera villkoren och återgå till det som är enklast. Fly !

Samtidigt kan jag glädjas åt att 2 för varandra helt okända kan "klicka" så 100% "tack vare" alkoholen. Jag alkisen, hon det vuxna barnet. Det skiljer nästan en generation i tid mellan oss (!), politiskt helt väsensskilda, sexuellt helt olika(ja, eller lika då kanske !) men ändå klickar det på 2 röda !! Helt fascinerande är det !

Men mötet rör upp gamla minne från min aktiva tid och hur mina barn hade det då. Jag är förlåten och mina barn har gått vidare med sina liv men jag kan återvända mentalt och slå på mig själv för att jag varit så "dum" fast jag har kunskapen numera......Jag kan känna mig sorgsen över förlorad tid och att jag börjar bli gammal. Idag tycker jag inte om att backa i tid, jag har ett liv att leva idag, just nu, jag har tid att ta igen, vill inte förlora något genom att älta gamla grejer.

Jag är väldigt tacksam för det här mötet och jag hoppas vi håller kontakten för det för mig framåt och förhoppningsvis kan jag ge henne lite av min erfarenhet från mitt liv. Min reaktion tyder ju också på att det finns ostädade partier inuti min hjärna och det är utan tvekan viktigt att röra om i grytan ibland så inget fastnar och blir bränt. Förändring, det ständigt återkommandet temat, "Det enda som är för evigt är förändringen " (Buddha).

Den dag jag slutar att utvecklas är jag farligt ute. Därför är jag tacksam för att jag är nykter idag.

ModestyBlaise:

Vad trist att det inte funkade nåt bra i helgen... Men det är ju aldrig för sent för en
förändring... Jag har varit nykter i två veckor och fyra dagar nu. Jo, jag går på AA-möten
och det är det bästa jag har gjort! Som jag skrev tidigare så får man ett otroligt
mottagande och man behöver inte alls skämmas!
Snälla, testa ett möte! Det är jätteläskigt att gå dit första gången men det är värt det.

Den här biten med att "dricka lagom" är nog tyvärr något som du får lägga på hyllan...
Eftersom du erkänt för dig själv redan att du har problem, så GÅR det inte att dricka
lagom... Dagen när jag personligen insåg det (för jag var exakt som du) så kände jag
mig väldigt lättad, men samtidigt väldigt ledsen. Ledsen för att jag inte kunde dricka
som andra, ledsen för att jag insåg att jag aldrig mer kan dricka alkohol...
Jag tänker fortfarande på att det känns konstigt att inte kunna dricka mer över huvudtaget,
som en utopi liksom.

Det är SÅ vanligt bland oss, det du känner. Men om du verkligen känner efter,
så förstår du nog vad jag menar med att du inte kan dricka mer...
Som alkoholist är man proffs på att ljuga och hitta på undanflykter för att kunna dricka...
Stå på dig, som kommer du att klara detta!
kram

intemer:

Välkommen hit! Jag säger till dig som jag gjort till de andra! (läs mina tidigare inlägg i
den här tråden...)
Du kommer att lyckas bara du vill!!

Hej alla. Jag är ny här på forumet. Det hjälper att ta del av det ni skriver här. Känner mig mindre ensam med mina problem. Jag mår skit efter helgen. Hade lovat mig själv att ha en nykter helg. Men började dricka på fredagen och drack sedan hela helgen inklusive söndagen. Jag har insett sedan ett antal år tillbaka att jag har stora alkoholproblem. Problemen började redan i tonåren och nu närmar jag mig 40 år....Jag sökte mig tidigt till relationer med män som också har alkoholproblem, ofta störe problem än mig. Jag inser att det varit och är ett sätt för mig att kunna fortsätta dricka, eftersom mitt drickande blir acceptabelt tillsammans med dessa män. I min nuvarande relation har jag pratat om mina problem, men han tycker inte att det är så allvarligt eftersom han och hans vänner dricker på samma sätt som jag, eller värre.. Jag vet själv att jag helt tappat kontrollen. Jag har försökt att minska på alkoholen men det går inte, jag kan aldrig sluta dricka efter ett eller två glas. jag dricker upp allt som finns hemma. Försöker låta bli att handla hem alkohol. Går bra i några dagar men när helgen närmar sig så kommer suget efter alkohol och det slutar alltid med att jag handlar hem. Har jag druckit på fredagen mår jag så dåligt på lördagen att jag måste handla mer och ta återställare, men det blir aldrig bara en återställare utan jag blir packad igen...Fy faan. Jag är så trött på att må så här men varför klarar jag inte att stå fast vid mina beslut om att vara nykter.....Tar tacksamt emot råd och tips.

tack för att du tänkt på mig i helgen :)
Det gick INTE bra alls.... skulle ju låta bli vinboxen i torsdags, men jag "unnade" mig ändå 3-4 glas, SUCK!!
Sen hade vi middag i fredags, o då blev det ju vin så klart :( inga mängder, men ändå :(
och sen vin i lördags, sambon o jag, o sen passade jag på att dricka 3 glas i går kväll, när jag var ensam hemma.....

så i kväll ska jag kasta vinboxarna vi har hemma, för jag kan INTE låta bli, tydligen..... tror mig kunna ta ETT glas vin, för att unna mig lite vardagslyx, men det slutar alltid med minst 3 glas :(

Summa kardemumma, vin denna vecka..... hmmmm, måste räkna, mån+ons+tor+fre+lör+sön.. totalt ca 5 flaskor, inte illa pinkat, va??? SKÄMS SÅ!!!! :(
HUR går det för dig?? går du på AA-möten? eller har du hittat styrkan i dig själv att minska på alkohol/sluta helt??

//Kram
Modestyblaise

..och jag sitter och summerar...

Bra?, jarå, vi åkte iväg till ett par vänner och umgicks familjerna emellan...
Vi åt god mat, och skickade fruarna på SPA ett par timmar, så blev de mindre lea och mycket lenare i både hud och ton..

Kom på ett bra dryckesval som jag som nykterist kan få hålla mig för mig själv och inte måste morra åt ungarna med...
Russian, allas tidigare groggvirke man körde med för att döva de allra äckligaste spritsmakerna med...
Funkar skitbra som "stand-alone-dricka", inte för sött och slibbigt, bra beska som gör att den håller bra stadga hela kvällen...

Nästan samma typ av beska som gör en "mätt" på bira också, den som avsätts för att balansera upp ölens sötma med..
Nu har man väl turen att de som dricker inte blandar groggar, utan dricker vin & öl, så jag behöver inte morra åt de vuxna heller.
Jag fick upp barnens ögon för Portello också, riktigt "godis-dricka" kan varmt rekommenderas för både barn och vuxna...

Muggade på tok för mycket godis, snacks och annat tjafs på lördagskvällen...
Så hantverkaren i magen har packat och gått hem, så jag har mått illa hela dagen efter att den har stått i fyra hörn...

Så visst kan man må "bakis" dagen efter i magen i alla fall, trots att man inte har druckigt en massa brännvin...
Det handlar ju bara om att misshandla den så mycket som möjligt, antingen med käk eller dryckjom...

Så ja, jag har fått tid för mig själv och mina tankar i helgen, lite återhämtning...

Dåligt, jorå det börjar ansamlas en del problem längs vägkanten, frugans bil har börjat krångla så här på Söndagskvällen...
Har provat det enklaste, och där var det inte, funderar nu på steget dyrare på trial-and-error-provandet...
Det finns ju risk för det rikigt dyra alternativet också, men så j@vla elak finns det väl ingen "gud" däruppe som kan tänkas vara..
Jag har fått min skit med mina bilar för ett tag, kan väl få lite mer än 1,5 veckors problemfritt bil-tänkande, eller hur?

Sedan en hysteriskt dotter som inte kunde skriva ut på skrivaren, för att patronerna tar slut varje gång hon skriver ut ett 9 sidigt utdrag från skolarbetet,
hon gör en ändring på någon rad, och sedan skriver hon ut ALLA sidor igen, men hallå???
Frugan blev inte heller så himla tam när hon skulle göra räkningarna, bankens hemsida funkade inte på den nyuppdaterade explorern (9)...
Så det blev ett huvudbry i hackandet hur man nedgraderar sig tillbaka till 8:an igen...

Man blir aldrig "färdig" med någonting känns det som, tar aldrig problemen slut någongång..
Får man någon gång i livet luta sig tillbaka, och vara nöjd med allt man har åstadkommit???
Eller så stressar jag upp mig för mycket, och hinner aldrig njuta tillräckligt av tiden...
Kanske har jag bundit upp för mycket av energikrävande teknik runtomkring mig,
jag vill ju vara ibland de främsta vagnarna i teknikens tåg, men det tar mycket av ens energi...

För 15 år sedan kom jag för första gången i kontakt med det som kallades internet...
Idag skulle jag inte klara mig en dag förutan det, är det en vettig utveckling???
Man kanske skulle vända på det och tänka, hur mycket får tekniken TA AV ENS TID...
När får jag tiden till för mig själv???

Kanske är det därför vi tar till drogen alkohol, så att vi ska kunna vila med en raketfart...
Eller när vi betalar dyrt för att få en vilsam tid med SPA...

Har vila i dagens klimat blivit en lyxvara, och när vi får den till övers, så vet vi inte vad vi ska göra med den??

Vad vet jag?, men jag reflekterar på det i alla fall, precis som på en felförbrukat alkoholmängd...

Och det känns i alla fall....rätt!

/Berra

Hur har det gått för er??
Hoppas att det gått bra, tänkte på er i helgen!

//lilla jag

Hej Vivi!

Jag läste ditt inlägg och vill bara säga: Gå till AA!!! Jag looovar att
du får ett jättefint bemötande, alla har ju samma problem!
Jag gick dit helt på eget initiativ och var så nervös så jag höll på att gå
i bitar! Grät o grät gjorde jag... men jag har aldrig känt mig så "hemma"
som där!
Jag BER dig att gå på ett möte, det förändrar allt!
Jag vet att det känns jätteläskigt att gå dit, men de tar hand om dig!

Stor styrkekram!!

//lilla jag

är därför det är så bra att påminna sig om hur det var !!

Jag får sådan äckelkänsla när jag läser min egen trådstart här, hur kunde jag leva så? Kommer jag hamna där igen?

Jag hatar alkohol.

Kör på, dag 55 idag. Med andra ord är ju nu inne på den längsta nykterhetsperioden i mitt liv.

Känns givetvis bra, och jag har inte ännu haft några tankar om återfall eller svåra frestelser. Har då inte rört en droppe, och läst här varje dag.

Hjärnans makt är stark, och jag hoppas detta håller i sig länge till.

Oj, va skönt det är med respons! Tack för dina rader! HUr det än är så är det skönt att höra att andra känner igen sig o att jag inte är ensam om att ha det som jag har det, just nu! Glad att det går bra för dig! Heja dig!! För mig är perioder utan alkohol verkligen som semester, är så skönt o jag längtar efter ett liv utan att ständigt ramla omkull av mina egna lögner, dvs "oh, så fint de skulle va med lite vin just nu, bara lite lagom...bara nåt glas som "vanliga människor" unnar sig"...Hur kan jag vara så in i you know where dum i skallen att jag går på samma lögn gång på gång...??? Inte en gång utan 300000 gånger...minst, förmodligen fler.! Känner mig så maktlös när jag inte kan lita på mig själv o vet verkligen inte hur jag ska komma ut ur detta. En för stor del av mig tycker tydligen att det fortfarande är ok o en annan del hatar det, verkligen slitigt inom mig. Har gått i olika samtalsterapier o det hjälper inte mig ett dugg. Kanske dags för medicin? Hade jag råd skulle jag åka på nån behandling o få hjälp. Men det är säkert skitsnack, varför går jag isf inte på AA möten som jag hört talas om? Det skulle säkert hjälpa men det törs jag inte. Gnäll, gnäll. Tröttsamt, rejält less på mig själv. Och arg.

lillablå! Återkommer snart. Mkt just nu.
Kram för att du hör av dig!!
/fenix

Hej Vivi! Jag känner igen det du beskrev. Grejen är att börja om igen och lära sig hur bra man mår utan alkohol. Sömnen framför allt kommer tillbaka och det är det bästa av allt. Jag skrev här i januari-2011 och har faktiskt lyckats med att hålla mig ifrån "skiten" När man hållit på och druckit länge så höjer man tröskeln och nöjer sig inte med ett fjuttigt glas. Man har redan vid första klunken stört den behagliga känslan som nykterhet ger och så fortsätter man. När man vet att man dricker för mycket så får man inte heller samma välbehag av alkohol och det är väl skador med i spelet antar jag. Jag tycker du ska fortsätta kämpa hur många gånger som helst för samtidigt så håller du dig fri från giftet under tiden och undviker skador. Vet inte hur gammal du är men jag känner att ju äldre man blir så är det bara elände med drogen och ingen blir ju direkt vacker heller med tiden. Jag håller tummarna för jag läser mellan raderna att du vill bli fri och det ökar förutsättningarna. Glöm inte att börja om efter varje nederlag. Låt allt ta tid. Mvh

Skriv en rad och tala om hur det går för dig!
kramkram!