skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Mie !
Känns tufft att inte kunna ge råd eller tips om dina drömmar. Har du ingen kontakt inom Alanon som upplevt något liknande ? Eller testa att gå på Alanonmöte och dela om dina drömmar ?
Uppenbarligen händer mycket i din frigörelse nu som kan spöka i din hjärna och eftersom jag har lärt mig att 1) Prata 2) Prata 3) Prata och sist men inte minst 4) Prata om mina problem idag så har det blivit min universallösning.
När trollen kommer upp i ljuset så spricker de !!
Sov gott i natt !!
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej Go'vänner!
Hittade en fin sida som ingav förtroende, det finns mycket mer att läsa längre ner...
God läsning.../Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej...
Nu har jag haft en sånnhär obehaglig dröm igen...
Jag & barnen bodde ensamma på samma ställe som min mormor & morfar bodde då jag var liten, en liten mysig håla. Det var midsommar & barnens pappa kom för att fira med oss...
Han känndes läskig & hånlog hela tiden.
Det är som 2 ingångar till huset & när vi skulle gå säger han utan att känna på den andra dörren att den där är öppen... Skrattar & går efter barnen som redan gått...
Jag försöker låsa & känner ett starkt obehag... det gick inte att låsa.
Går efter de andra men de är borta... bilen är oxå borta...
Jag springer omkring & letar ... men de är borta.
PANIK...
Vaknar & känner mej i obalans... / Mie.
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Det är så gott att komma in från den tidiga vårsolen och sätta sig och läsa er goa inlägg om hur bra livet kan vara !!
Ibland kan jag glömma hur sanslöst bra jag har det och då är det så bra att ni påminner mig !!
Tackar !!
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej Berra...
Alla dagar har sin charm... idag är det charmigt värre... solen skiner & det är vitt ute, lite lagom kallt..bara 4-5minus.
Gott med grillat... ngt gott kött, tzatsiki, rostade grönsaker & klyftpotatis...
Varför grillar man mest på sommaren... hmm...kallt att stå ute & laga mat kanske...men ack så gott.
Jag har det privilegiet att jag tycker att all mat smakar gott med vatten, läsk, måltidsdricka el ngt annat alkoholfritt... inte nödvändigt alls med vin till.Även om det är gott oxå.
& jag förstår verkligen vilken tur jag har haft som inte har det där suget efter alkohol.
Tycker det är lika festligt att dricka pommac m "smäll"kork på nyårsafton m barnen som att dricka skumpa.
Vad duktig & vilken karaktär du har som inte drack ngt då ni hade främmande. Mkt imponerande.
Skönt att du kan se fördelarna med nykterheten.
& livet blir inte tråkigt om man har inställningen att det är roligt.
Allt sitter i våra huvuden...
även om det inte alltid är lätt att leva som man lär.
Men om man försöker så kommer man ganska långt.
Apropå fåglar så lyssnade jag till dem igår morse & tänkte att snart...snart är det vår!
Ge livet en chans... det är värt det!!! ..../ Mie.
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
God Morgon Världen!
Ännu en söndagsmorgon värd att minnas...
Har inga problem med att vakna, känner mig utsövd och jag mår INTE dåligt...
Ingen fyllångest, ingen uppkörd mage, inga skakningar, ingen genomgång av gårdagen i huvudet.
Det känns lika klart som vädret utanför som belägger takåsarna med fullt solsken där ute...
Har fluktat lite på vasaloppet, från början denna gång, brukar de tidigare åren bara se målgången, bara den känslan är helt fenomenal...
Igår hade vi goda vänner här, och vi körde igång kolgrillen på baksidan och åt äkta grillat, några rejäla ballar fläskfilé, perfekt genomstekta inte torra...
De har tidigare inte varit möjligt att äta detta utan ett glas rött (eller en halv dunk), men det gick alldeles utmärkt med cola i ett stort rödvinsglas...
Vi fortsatte kvällen framför burken och kollade av melodifestivalen, herrn i sällskapet fick en virre uppslagen till kaffet, visst luktade den gott, men minnet av smaken gjorde mig inte sugen, alls!
Damerna drack cider, och jag gjorde en jättegod dryck för mig och barnen, skivade citroner, socker, isbitar och kolsyrat vatten och rör om ordentligt, jättefräscht och gott!!!
Kvällen avlöpte fortsatt trevligt, det blev inget röj och inte försent, tråkigt?, inte alls...
Man kommer i säng hyfsat, vaknar hyfsat och man har per automatik skapat förutsättningar för en perfekt morgondag, och den börjar nu, härligt!
Hoppas ni andra också har fått en bra start på morgonen, nu ska jag mata (muta) fåglarna så att de stannar kvar till våren och väcker mig med fågelsång om några veckor, en söndagsmorgon!
Mors Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej 20...
Det verkar som man måste hänga kvar i nykterheten så länge att man får se de poss effektera som du beskriver.
Du har gjort ett kanon jobb... & du kommer att klara ett forts liv utan fylleångest,bakfylla, & knasiga fylleregler...
En dag i taget & ta om beslutet flera ggr / dag...
Du går verkligen mot ljusare tider.
Men glöm aldrig hur det har varit...ditt mörker...låt det vara din morot till ett fortsatt nyktert liv.
Tänk på att din gamla "polare" är lömsk,elak & väldigt väldigt attraktiv. & han vill ingenting hellre än att börja umgås med dej igen...
Kommer han & knackar på ...så be honom fara & flyga.
Håller med om att vi måste sprida informationen om detta forum vidare... jag ska ta upp det då jag är på min grupp återträff på råd & beroende enheten.
Jag har sett reklam på TV om alkoholhjälpen....
Jag är glad att du hittade hit & att du känner att det hjälpt dej... Då har de ju lyckats...
Forts styrka & mod till dej... / Mie.
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej 20år!
Nu hade jag skrivit ett långt grattistal till dig på minst en halvtimmes hackande...
Men så tjabade forumet till sig, och det förvann ut i cyberspacet när jag skulle skicka det...
Hursomhelst, stort grattis, jag är stolt över dig att du är en sådan streber...
Livet kommer att bli lättare och lättare, och bara att slippa ångesten är värt hur mycket som helst.
Fortsätt skriva, dina framsteg kan trigga någon annan här på forumet att våga ta steget fullt ut till ett (eget) bättre liv...
Om det gick att spela oddset på dig, så hade jag satsat, jättemycket!
Lycka till /Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej igen allihopa
Vart nära att att vika mig för frestelsen den här veckan..
I måndags, tisdags.
Och även imorrn..
Men i sista sekund dragit mig ur..
90% av tiden går de oväntat lätt. Går lättare ju längre tiden går..
Man lixom vänjer sig.. hela februari har snart gått.. och jag har inte förtärt en enda droppe..
Vilka förändringar man märker.. Sover riktigt bra. Hela ens utseende blir piggare/friskare. Kroppen har inte vart i dette paradis på många många år.
Mår psykiskt MYCKET bättre. Vad skönt det är att slippa gå och älta massa fylleångest om veckorna. Och så skönt att slippa flera-dagars-bakfyllan.
Och ju längre tiden går desto mer börjar man komma ihåg av livet hur det var innan, innan man behövde supa sig stupfull varje gång man skull umgås med.
Shit vilka idiotiska regler jag levt efter börjar jag tänka...
Och till sist. fan vad den här sidan var bra för mig! Det var men den jag kom till min slutliga insikt med att göra en radikal föränding i mitt liv. (En pågående sådan) och hoppas det går mot ett ljus. Inte tvärrt om.
Som jag sett andra sikrivit så skulle det vara bra om beroendemottagningar runt om i landet blev medvetna om att denna sida finns.
Så det kan dela med sig av den informationen till patienter.
För för mig var det bara en ren tur att jag råkade slinka förbi denna sida.
Tror många såsom jag finner stort stöd av bara tanken att få veta att det finns människor som ligger i samma sits som sig själv.
ha en bra kväll och helg alla!
/20
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Kram på dig !
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej..
Elaka Mie här,
jag menar det mer som att det är barnens pappa som säger el tycker så. Så det är med ironi jag säger det.
Jag är glad för varje gång jag kan säga STOPP, utan att tänka tanken att det kanska kanske är lite synd om honom.
Jag vet att jag gör helt rätt & är på rätt spår...
Det är samma för mej som för alla andra här på forumet : En dag i taget.
Lika för både missbrukare & medberoende.
Självklart behöver jag bekräftelse på att jag gör rätt, Oxå lika för oss alla här på forumet.
Alla behöver vi ett uppmuntrande ord när vi kämpar mot alkoholen & drogerna...
Jag känner mej som en vinnare & är en vinnare... min slingriga stig börjar räta ut sig...
Feta lyckosparkar kan man inte få nog av... så TACK Berra, & att du tycker att jag skapar harmoni känns väldigt smickrande...återigen TACK.
& Adde... Jag hoppas att din önskan går i uppfyllelse, att jag, barnen & kanske mamma tar & åker till solen. Jag ska ta mej i kragen & försöka få barnens pappa att skriva på om pass till dem... Är inte helt säker på att det lyckas då inte jag skrev på i somras, då han ville åka själv med barnen utomlands.
& jag är helt klart kramgo & kramvänlig... om än lite benig för tillfället, allt strul har gjort att jag gått ner 3 storlekar. Var inte stor innan... är en liten kvinna helt enkelt, men med ett stort hjärta...
men det possitiva är att jag börjar må bättre & då även fått tillbaka ett kg.
HALT känns mkt tänkvärt tycker jag...
från supersnälla, inte alls elaka ;-) MIE...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Det är en erfarenhets regel som säger vad man kan ge akt på som är vanliga fällor. Exakt var/när/hur den myntades inom AA har jag ingen susning om men för mig betyder den rätt så mycket.
H = Hungrig Gör att jag kan bli på dåligt humör om jag inte sköter om min kropp som den
förväntar sig. Och mitt gamla korrektionsmedel vill jag inte ta till, en pilsner så gick det ett
tag till.
A = Arg Jamen vem har inte stärkt sig när man varit lite uppretad på alla dj-la idioter som
funnits runt en ?! Det ger ju styrka och mod ! Eller?!
L = Ledsen/Lonley Självömkan är vår värsta fiende som alkoholister. Jag tror nog att alla
någon gång tyckt så synd om oss själva att vi varit tvungna att döva vår smärta
med ett glas vin (lr flera!) eller en sup (lr flera!).
T = Trött Visst är det så att garden sjunker när vi blir avtrubbade av trötthet? Visst är det
så att det är väääldigt skönt att slappna av med en öl (lr flera) ?
Detta ÄR varningssignaler MEN det är också självklara levnadsregler för ett bra mående som alla skulle behöva beakta i dessa stresstider.
AA's program är ett enkelt program för komplicerade människor ! Jag själv hade en fena på att vända på allt som sades i början innan jag lärde mig att lämna över det jag inte kunde påverka och leva det liv jag lever idag. Det är heller inte speciellt konstigt utan bara vanliga normala levnadsregler som jag tidigare hade glömt bort.
Jag har skrivit om självömkan tidigare och jag erkänner villigt att jag kan frossa i det även idag ! MEN idag vet jag att det inte är bra för mig och stannar högst 3 minuter i en våldsam självömkan (kan vara dj-igt gott!!) men sen måste jag ta mig ur det tillståndet och det går idag bra att göra så.
Att vara arg är bara slöseri med energi och det löser inget !
Ha det bra Berra !
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Tjena Adde!
Fin tumregel, men jag hajjar nog inte riktigt...
Är det sådant du tänker på för att inte ta till pavvan, eller är de sådana saker som kan göra att du trillar dit...???
Kan man bli törstig av att vara hungrig?
Eller att man tar en skvimp för att man är trött och vill bli pigg?
Skulle jag dricka när jag var ledsen, så skulle jag nog bara bli ännu mera ledsen, så där tokledsen bara, och då är man ju bara ledsen för att man är så ledsen bara..
Skulle jag vara arg så skulle jag inte veta vad som skulle hända...
/Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
H = Hungrig
A = Arg
L = Ledsen/Lonley
T = Trött
En liten tumregel att fundera över när jag känner att det skaver i livet. Tänker HALT !!
Jag tycker det är skönt att ha med mig den lilla övningen i min dag !
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej Berra.
Skitbra frågor. Ska jobba nu, men verkligen sätta mig och fundera ordentligt på svaren i morgon när jag har mer tid.
Allt väl
/Fenix
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej Fenix!
Du är ju medveten om dina fallgropar i alla fall, du verkar ju inte förneka dem alls...
Säg mig, hur tänker du när du trampar igenom golvet???
Jag skulle bara vilja veta vad det är som får dig att släppa tankarna...
Är du förbannad...??
Ledsen...??
Arg...??
Upprörd..??
behov av tröst...??
uppgiven...??
glad och festsugen??
behov av att fira något??
har tråkigt??
ensamt?
det var längesedan..?
har inget annat för mig?
det sitter en liten j-vel och tjatar på min ena axel...?
osv...
Nästa grej, när du väl har fyllnat till, vad händer då..?
slappnar av?
älskar buzzet i huvudet?
får tyst i huvudet?
tid till eftertanke..?
normalstatus?
ringer runt till folk?
blir glad?
blir melankolisk?
tänker tillbaka på gamla minnen?
somnar..?
osv
Förlåt om jag är nyfiken, men skulle bara vilja veta, om du nu har lust att prata om det?
Mors/Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Va gott att läsa alla inlägg här sedan sist. Inser att det här är ett ställe där vinnare håller till. Själv ramlade jag ner i en grop. Efter fem dagar där jag verkligen uppskattade att vara nykter var jag tvungen att bara testa en sista gång, det blev fyra dagar.
Så nu är jag inne på tredje nyktra dagen igen och det är ju faan, det är ju nykter jag vill vara. Solen skiner och det känns bra igen. Men för säkerhets skulle har jag börjat med Antabus igen, litar ju inte på mig själv, vilket det senaste fallet ner i gropen visade. Vet att det finns en fara i Antabus, nämligen att när man slutar med det så ligger ett återfall nära då medicinen gått ur kroppen. Men det skiter jag i just nu, tar en dag i taget och ska sluta tänka på framtida hjärnspöken.
Nu ska jag gå och röra ut en tablett och svepa glaset. Då har jag snart byggt upp ett skydd åtminstone för en vecka framåt.
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej elaka Mie !!
Jag hoppas innerligt att du har distans till ordet "elaka" ???!!! För det är väl inte så att du självömkar lite ?!
Jag tror och hoppas att du inser att du är på helt rätt väg och att du förtjänar all uppskattning det du gör för dig själv och dina barn. Det är inte en enkel frigörelseprocess du genomgår men det går uppenbarligen framåt och du klara att sätta gränser vilket är så viktigt. Jag har tidigare skrivit att vi beroendepersoner är känslomässigt störda och jag tror mig veta att narkomaner har ändå större problem med sitt känsloliv långt efter de blivit drogfria. Det är som du skriver " Kanske aldrig...". Tyvärr är det nog så. Jag har träffat många drogfria narkomaner och ska jag generalisera så har det nog tagit över 10 års drogfrihet för de jag känner att bilda ett stadigt förhållande inkluderande barn. Det finns de som skaffat barn tidigare för det är ju så förbannade bråttom men förhållandena har inte funkat.
Jag tror, Mie, att du är en kramgo tös som söker lite stöd och bekräftelse när du skriver dina lite smådeppiga inlägg och det är helt ok !!!
Finge jag önska fritt ur hjärtat så önskar jag dig en familjevecka helt på egen hand och enbart för dig !
Ät semla idag och njut av ditt nya liv !!!
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej 20år & Mie!
jag tycker det känns som vi har två vinnare här idag...
20år som verkar vara väldigt bestämd, och vill inte rucka på sitt beslut, vilket gör mig oerhört glad.
Du gör just nu dina insatser för ett bättre och värdigare liv, med betydligt mindre bekymmer.
Ditt liv är av värde, känns rätt billigt att gödsla den med en massa dynga såsom ångest.
Det kanske känns lite ensamt i början att gå emot strömmen, men det är värt det, mycket!
Du och jag vet att den kemiska berusningen inte är vårat gebit, utan vi måste hitta ett annat sätt att få belöning, låter lite för tungt att aldrig mer få tänka tanken att dricka, men vi vet det ju längst innerst egentligen, men måste vänja oss med tanken lite i sänder, dag för dag....
Men vi investerar ju just nu för livet, ..för det andra livet är just inget liv, egentligen...
En stor fet lyckospark från mig, och fortsätt berätta på forumet..!
Mie, du har lärt dig att säga ifrån, bra..!
Det bevisar att ditt sätt att tänka har blivit starkare, och att du inte låter ditt liv manipuleras av någon annan "proffsmanipulator"...
Du har ditt liv nu, och du fyller det med sådant som du tycker är viktigt.
Om någon försöker tränga sig in på ditt område så sätter du stopp, och ber dem fara och flyga!
Att bli omtyckt betyder inte alltid att man är andra till lags, att sätta ner foten skapar ett välbehövlig respekt från andra emellanåt.
Man behöver inte per automatik bli en "gammal surkärring" bara för att man visar vad man tycker är fel då och då, om man visar vad man uppskattar däremellan...
Jag hejjar på dig Mie, jag vet att du gör rätt, du är en "mjuk fläkt" här på forumet, och skapar en harmoni för oss andra, tack för att du finns!
Mors! /Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej igen...
Vi hade ju kalas i går & barnens pappa ringde 20 min innan det började & sa sig sjuk.. men ville komma som idag istället.
Elaka Mie hade ju bestämt att kalaset skulle börja kl 13, tidigt ju... hur ska man orka ta sig upp till det?
Idag rinde han & frågade om han fick komma över, men eftersom han fortfarande sa sig vara sjuk ville jag inte ha hit honom eftersom vi precis blivit friska... Blir ju rätt så kännbart på min lön med karens & dyl... & 2 barn att försörja.
Elaka elaka Mie igen som inte bara säger Ja & tack...
Så han säger även denna gång att jag ska ringa honom då han får träffa sina barn igen.
NEJ, säger jag, du ringer när du är frisk, för jag kan inte veta när du är frisk...eller hur?
Jag frågar om han vill prata med sina barn.. men... NEJ det vill han inte, det behövs inte.
SUCK... så intressant var det med familjen när man inte får som man vill.
När ska han komma till insikt? & bli den pappa som barnen förtjänar? Kanske aldrig...
.../ Mie.
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Ja det känns väldigt bra just nu faktiskt.
Inte lika vingligt och svajjigt som i början.. Då jag trodde att 3 veckor utan alkohol var omöjligt.
Men som andra tidigare nämnt.
Nu är kommer nedförsbacke. Inte lika jobbigt längre..
Man är rätt fastkörd i det här spåret nu. Och vill INTE bryta det.
Gjorde mig också ett problem mindre nyss. Ringde och sa att jag jobbar hela helgen till diverse personer. Även fast jag inte gör det. Så släppte en sten från maggropen.
Alltså kan även nästa helg bli vit.
/20
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
till "polaren" alkohol...
Det är stort & mäktigt.
Tycker oxå att du ska ta stöd & hjälp av dina vänner, de mår säkert oxå bra av lite andra aktiviteter än enbart krogbesök.
Den kringelkrokiga stigen framför dej ser smal ut men den leder dig sakta men säkert framåt i ditt liv.../ Mie
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Hej 20...
Jag blir varm innombords då jag läser att du är på rätt spår, du har tänket.
Du kommer att fixa det här.
Du vet vad du måste göra för att nå ditt mål.
23 dagar, helt fantastikt bra... Du har jobbat & kämpat för att uppnå dem.
Det du har gjort är en otroligt bra början på den resan som du har framför dej.
Men det känns som om du börjar få självförtroende till att kunna stå fast vid ditt beslut. Våga säga nej
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
Precis.
Största vapnet på alkoholen just nu är att täppa igen luckorna man annars brukade dricka/vara bakfull på med andra aktiviteter.
Har gått rätt bra hittills.
De närmsta vet att jag försöker trappa ner på alkoholen och vill ha nåt annat att sysselsätta sig med.
De stöttar mig i de.
Försöker så gott det går göra andra saker under helgerna.
/20
Hej Adde...
Jag håller med om alla dina 4 punkter...
"ler"
Det är mkt som snurrar i huvudet...
Blir frustrerad över att han fortf tar så mkt plats & energi.
Men allt måste nog upp till ytan & skådas i ljuset.(trollen...)
Inte konstigt att man är trött på dagarna när man springer omkring & letar under nätterna.
Jag tror inte på ngt sätt att han skulle göra ngt dyl,
men det finns en oro innom mej,
på ngt sätt känns det som om att han tror att han straffar mej genom att inte höra av sig till barnen.
& jag är rädd att han ska ändra taktik då han förstår att det kvittar för mej..jag håller kontakten för barnens skull.
Just nu håller jag på att vänta ut honom sen förr förra måndagen då han tyckte att jag skulle ringa när han får träffa sina barn igen...
Han måste förstå att det är han som är förälder... med ett ansvar över sina barns välmående.
Barnen har inte valt honom som förälder... men han har valt att sätta barnen till världen.
Han måste visa sig värdig deras förtroende.
Jag är nyfiken på hur tankarna går hos honom när han sitter hemma själv efter jobbet... en alldeles för stor & tom lägenhet som var full av hans familj förut...nu är han ensam kvar.
Tänker han på sina barn?
Förstår han vad som har hänt & varför?... tror inte det.
Har han inte slagit sig tillräckligt hårt?...tror inte det.
Livet är så mkt mer än att bara andas...
I natt tänker jag sova gott... Mie.