Senaste kommentarerna i forumet

@Katten om natten

Ja, så bra beskrivning "rätar ut, klarar upp och förtydligar" precis 🌹

Hej,
Läser ditt inlägg och funderar lite; du skriver att ni har vänner som växt upp i hem med missbruk. Jag vet själv hur lätt det är att fastna i att allt fokus hamnar på den som missbrukar, har själv levt så i många år.

Om han har problem med missbruk så är ju du den som har bäst förutsättningar för att ge barnen trygghet, hur tänker du kring hur du ska hantera det?

Förstår att det är oerhört tungt men det är också viktigt att ändra perspektivet här tror jag.

@Andra halvlek ❤️ Jag firar 4 månader nykter i helgen. Den ska tillbringas tillsammans med syskonbarnen.
Kram 🌸

@aldro Heja dig! En månad!💪👍
OK, en dag i förväg, men jag tror inte att du kommer att rusa iväg till Bolaget dagen innan ett läkarbesök. 🙂

Du gör helt rätt i att använda alla till buds stående medel. Om du vill att det ska fungera kommer det att fungera!
Fortsätt på den inslagna vägen, du är på väg mot någonting bra!

Jag hoppas att du får lugnande besked om din hälsa! Det är skitjobbigt att gå omkring och oroa sig hela tiden.

@Himmelellerhelvette 🤣🤣🤣 underbart ❤

Haha nä det var ju här i denna tråden, haha nu är jag trött…

Härom dagen skrev honom det där

@Surkärring Vänta några månader till så kan känslan försvinna❤️ För mig kom jag över längtan efter att få dricka ett glas eller två och känslan av orättvisa vid 9månader och jag läste att det hände för jan3. efter 10 månader, tror det var i maschmallows tråd vi skrev om detta ❤️Kram

@Ny dag Tack🙏❤️

@Varafrisk 🙏❤️! Vet ej jag gör det så bra men kommer aldrig ge mig! Du däremot gör det fantastiskt 🙌 !!!! Din kamp ger mig styrka för så som du kämpade och se var du är idag 💪❤️! Kram

@Himmelellerhelvette 😂 Ja, det är väl enda gången man bli glad över att tillhöra gamlingarna! Stort 🥳🥳🥳 till 1,5 år!!! Om än i förskott men du har ju skapat dig en ny tillvaro där du genomskådat alkoholglamouren och återtagit makten över ditt liv. Oj vad jag vill gå i dina spår!!! ❤️

@Blenda Hur mår du nu? Läste att du miste din mamma förra våren. Mitt varmaste deltagande i din stora förlust. Det är smärtsamt att mista en förälder. Förlorade själv min mamma för ett par år sedan och det var i sorgen av det som jag nådde min botten med alkohol.
Hoppas du mår bättre nu. Önskar dig en fin kväll💕

@Ny dag Tack det är verkligen något jag är stolt över, att få vara med i gamlingarnas gäng! Imorgon är det min 1,5års dag🙏❤️

Har sovit en stund och låtit tankarna få falla på plats av sig själv lite bättre och inte sett på allt i ett knepigt och stämningssänkande negativt ljus. Har tänkt lite mer självsnällt. Tänkte på att det är viktigt hur man tänker, för det färgar av sig på hur man känner och mår liksom. Funderade för en stund sen på vad den knorrande magkänslan och den pågående sänkningen av mitt sinnes humör kunde handla om. Magkänslan var då rätt tydlig och sade rakt ut.

Du är hungrig alltså - sade känslan. Då visste jag inte vad jag skulle äta på, för jag hade inte tänkt ut nåt vettigt i förväg. Fiskgratäng och potatismos sade känslan. Då tänkte jag - varför känns det som att det vore gott med sånt då... Då fick jag en enkel tanke som sa att det nog var gott och nyttigt för kroppen på något sätt. Kanske nån vitamin eller så. Längtade väl egentligen efter mjölk också. Tänk hade det varit för tre månader sen drygt då hade man suttit och supit som en idiot och trott att man varit smart...

Just det, mjölk ja. Hade ingen sån hemma, så det fick bli lite vanligt vatten och det är ju oftast rätt till allting och det man behöver bäst om man är lite törstig. Men den logiska sidan av mig kunde inte släppa tanken på längtan efter mjölk, och att det nog betydde att det kanske var nåt i mjölken som kanske var nyttigt. Då kom en enkel spontan tanke flygande som sade – ta lite ost då, det hör ju till mjölkriket liksom. Men nu var jag ju lite trött också, och hade ingen ork att hyvla några ostskivor alltså.

Ta en sked med mjukost då, sade logiken med en liten suck. Vilket magkänslan direkt höll med om. Så nu har man ätit lite ost på enklaste sätt och det känns ju bra. Får väl se om jag kommer utanför dörren och får tag i lite mjölk idag innan matbutiken stänger.

Men inget onyttigt godis, chips och då rakt ingen alkohol i form av pilsner får det bli, för det är inte bra. Nej, nån alkohol behöver då kroppen inte alls sade logiken inom mig till om bestämt. Ja, nu har man ätit fiskgratäng. Den var riktigt god. Men oj! Nu är magkänslan igång igen, det var ett himla tjat om en halv röd grapefrukt. Så man får väl ta och gå loss på en sån då. Tackar för mat och ett nyktert tänkande.

Ha en fin kväll!

@Vinägermamman Vi gör hela tiden så gott vi kan❤️. Många på forumet har pratat om att växeldra varandra och jag tror det finns en poäng där, också fast det är ett anonymt forum. Vi har ju båda kämpat här länge och jag tycker nog att jag har förändrats. Jag är på det klara med att jag vill vara hon som inte dricker. Jag har utvecklat ett beroende och jag har ingen lust att kämpa med vita knogar resten av livet. Fortsätter jag som idag finns inga garantier utan livet kommer så småningom med största säkerhet bli ohanterligt på alla sätt. Att endast dricka två glas, följa olika regler för att kunna dricka känns för jobbigt. Bara det att behöva sätta upp regler säger något om hur fel det är. Vidare så är hjärnan felprogrammerad pga av alkoholen och den delen kan aldrig bli helt återställd men om jag inte dricker så kan hjärnan gå i ide. Om jag hela tiden utsätter mig för frestelsen så balanserar jag på en mycket slak lina. Och jag vill inte det, jag vill vara frisk och sund. Jag vill umgås och göra roliga saker. Jag vill bygga mig själv. Allt detta kan jag göra, jag kan få allt bara jag låter bli alkoholen. Mitt stora problem nu är mina återfall, jag måste säga nej och aldrig ta första glaset. Mina vänner och kollegor ser mig som en som inte längre dricker✅. Återfallsprevention, återfallsprevention är mitt nya fokus och promenad efter middagen är en del av detta. Nu ska jag sätta igång med middagen, maken bortrest så promenaden genomfördes under lunchen. Ska kolla på Youtube och Peter Wirbing ikväll på temat. Stor 🥰! Nu fortsätter vi kämpa tillsammans med forumet!!!

@Katten om natten jag tror det är viktigt att dela på de här två sakerna. Det ena är om du har tillit till honom. Det andra är om han dricker.

Tilliten kan hänga kvar länge trots att en person dricker, för att man önskar att det vore annorlunda. Och om tilliten saknas, då måste man fundera på varför man är så engagerad. Jag litade på mitt ex tills jag märkte att hans förklaringar svajade. Då började jag känna "vänta lite nu, nu ska jag nog backa". Han måste få leva sitt liv, man kan inte ägna all tid åt att kontrollera en vuxen människa. Det du behöver fokusera på är er relation. Drickandet kan du inte påverka, men däremot hur du reagerar på det. Om er relation påverkas så är det det som är i fokus, inte om hans eventuellt nya jobb gör att han trillar dit eller inte. Förstår att det är svårt att släppa kontrollen men det är så man måste göra för att inte bli tokig själv...

dag 30 imorgon. o fick ett tidigare läkarbesök. läkare imorrn 14.30

Man ska lita på sin magkänsla! Jag för dagbok i stort sett dagligen, blir jag osäker så går jag tillbaka och tittar. Hittills har magkänslan inte varit fel.

@Varafrisk tack fina du.
Det finns så mycket stöd och medkänsla här, det är väldigt fint att få sådan respons. Att kunna resonera "högt" och inte få sura miner tillbaka. Det är betydelsefullt.

Ibland blir jag trött på alla goda råd, även om jag förstår att de kommer med goda intentioner. Vill bara skrika "jag veeeet!!!!!" och stänga av. Men det finns ju fortfarande något som gör att jag fortfarande behöver kämpa, och lösningen finns kanske där någonstans, bland alla de olika råden.

Mitt liv är bra. Familj, jobb, umgänge, intressen.. jobbar kanske lite för mycket och övertränar nog ibland, eftersom mina skador återkommer (min fysioterapeut säger att jag vill lite för mycket). Kroppen är seg dock, så jag fortsätter. Pendlar mellan träning och rehab, hela tiden med idén att nu ska det nog gå.. tålamod är inte min starka sida.
Njuter av mycket i livet. Mat, natur, kultur.. älskar att gå på konserter, från klassiskt till dödsmetall.
Det finns inget behov för mig att dricka. Ingen deppigt, ingen ångest. Ingen blyghet att dölja bakom några glas.. Konserter är ofta bättre när jag är nykter (fast brölande svettiga hårdrockare är lättare att stå ut med när jag är salongsberusad). Nätshoppandet har minskat när alkohol inte är involverat. Bråken med min man är i princip borta, jag är snällare när jag är nykter. Allt är ju bättre nu. Men längtan efter ett glas vin finns kvar. Två glas, egentligen. Oftast blev det fler, av rena gamla vanor.. men två glas, tänk om jag kunde stanna där. Det gör jag typ aldrig. Det gjorde jag aldrig, heter det dock. Det är nog dit jag vill. Trots att 2 glas ger mig huvudvärk och egentligen inte gör mig något gott mer än för en kort stund.
Två glas vin, det är lagom till en middag.
En aw, en tjejträff. Ett glas funkar till en lunch på stan, en valfri lördag.
Det är så orättvist. Varför kan andra? Varför inte jag? Har inte funderat på andra orättvisor. Sånt som att vara allergisk mot ägg, mjölk, nötter, stenfrukt, pälsdjur, pollen.. det är ju bara så det är. Inte är det något att sörja, det är ju bara att anpassa sig.
Varför har jag då så svårt att acceptera min alkoholallergi??
Är jag helt dum i huvudet??? (Ni behöver inte svara 🙂)
På fredag är det konsert, rock. Yay. Jag är ledig i helgen så jag skulle kunna vara bakfull. Men jag tänker på det härliga med att minnas hela spelningen, slippa må dåligt dagen efter, och kunna ligga och dra mig hela förmiddagen, utan diarré och illamående, men med siktet inställt på långfristiga och nybakade bullar. Det smakar så mycket bättre när jag inte är bakis 🙂
190 vita dagar imorgon.
Yay me.

Jag hade den där jäkla "dag 4" igen igår. Det är dagen jag brukar uppleva mig radiostyrd och åker och köper vin. Det känns förstås inte så bra och det är tröttsamt. Den här fina dagen känns inte så energirik men har iaf tagit en promenad.
Ikväll blir det inget vin. Funderar faktiskt på att köpa chokladglass ikväll 🙂

@gladpålåtsas
OK, förstår jag.
Jag kan tänka att han kan skämmas över sitt återfall, och då är ju frågan vad han gör. Risken är ju att han också är besviken på sig själv, och med fler människor som berättar om sina upplevelser att han däremot kan börja dricka i stället. Att det inte gynnar situationen, och att det däremot slår fel liksom. En tanke bara ...
Håller med bella 70 och Åsa M här ovan. Som medberoende lätt att fokusera på den i missbruk, men du, försök fokusera på dig själv och dina barn.

Kram!!

Ja nu andas vi @Påvägmothälsa 🥰

@ångest000 hej och välkommen hit! Du skriver så modigt och öppet om dig och din relation, om din oro över att förlora personen du älskar och dina tvivel på dig själv efter den här händelsen. Tack för att du delar!

Jag tror det är många som kan känna igen sig i din situation, att ha druckit på ett sätt som gjort att en tappat kontrollen och agerat på ett sätt som en ångrar i efterhand. Lätt att hamna i ett ältande som tar mycket på krafterna och som kanske inte alltid blir så konstruktivt i längden?

Du skriver att det här är något som du inte önskar ska hända igen och du har börjat fundera över hur du vill ha det med alkoholen framöver. Det tycker jag tyder på att du vill ta ansvar för situationen och göra annorlunda.
Vad tror du att du skulle behöva för att komma framåt i de här funderingarna?

Det är också mänskligt att göra snedsteg, det betyder inte att du är en dålig människa som inte går att lita på. Tillit är något som går att bygga upp och alkoholvanor går att förändra!

Fortsätt gärna att skriva och dela dina tankar!

Hej @emje!
Läste din tidigare tråd och förstår att detta pågått en tid?

Är lite i samma sits, då jag också nyligen lämnat vilket ledde till att mannen bekände sina problem. Och att han druckit mycket mer än det jag sett och ändå varit orolig över.

Den här förvirringen verkar vara en väldigt gemensam upplevelse för oss som lever nära någon med ett beroende.

Så min gissning är att han definitivt har problem och att dessa troligen är större än du tror.

Visst kan en anhörig ha tidigare erfarenheter som gör att man blir väldigt uppmärksam tidigt. Men jag tror det är långt vanligare att anhöriga inte vet hur mycket som dricks på långa vägar. Så om man oroar sig för att någon har en beroendeproblematik så tänker jag att det oftast är så 🤷🏻‍♀️

Berätta gärna mer om dina funderingar!

@Snödroppen Tack! Jag tror inte alls att det är knäppt, det är en bra metod. Jag har tidigare i livet skrivit till mig själv, det fyller samma funktion. Rätar ut, klarar upp och framför allt får mig att bli tydlig inför mig själv. Jag ska testa det i den här situationen och försöka fokusera på det som är positivt!