skrev Vinägermamman i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk Bra resonerat där med att inte ödsla tid och energi på oförstående chef och tysta kollegor💪. Det finns så många automatiserade ickekonstruktiva tankar som tar energi och inte är hjälpsamma som är så lätt att lägga sig till med. Att identifiera när dessa tankar/känslor kommer och lära sig att hantera dom med ex SOAS (Se, Observera, Acceptera/Agera eller Släpp) är egentligen en process som man ständigt behöver vara närvarande i. Tycker du resonerar så bra. Se nu till att inte gå tillbaka till jobbet innan du känner dig redo! Kram ❤️
Tack också för pepp i min tråd💝


skrev Snödroppen i Resande

@Katten om natten
Förståeligt och svårt det där med tillit i en sån situation.
Håller med dig och det märks att du är medveten om gränsen mellan medberoende och inte. Det handlar inte om hans beslut utan det handlar om allt som dyker upp hos dig själv kring honom
Jag har tyvärr inget gott råd, det är en helt personlig fråga om hur man själv ska förhålla sig till sina känslor.
Din reaktion är ju helt naturlig.
Jag har jobbat mkt med att bara acceptera mina känslor, känt medkänsla och sen liksom frågat mig själv vad ligger bakom känslan.
Liksom haft samtal med mig själv (låter knäppt) men hjälper mig att sortera och komma överens med mig själv.


skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

Igår var en trött dag, en lite sämre dag. Idag känner jag lite mer ro. Kan delvis bero på att chefen äntligen ringde. Hon vill inte medge när hon gör fel, inse sitt ansvar men jag orkar inte vara arg längre. Det tar alldeles för mycket energi. Orkar inte heller lägga energi på mina kollegor som är tysta…det tar alldeles för mycket energi ifrån mig. Det är det inte värt! De har fått sin tid av min hjärtverksamhet av mig! Det som stör mig ändå är att jag blir duktig flicka…visa att jag verkligen försöker komma tillbaka t jobbet. Herregud! När ska jag lära mig…jag behöver inte bevisa….inte prestera🙈 Jag vet att jag vet att jag vet💪🏻🙏🏻

Det har kommit väldigt mycket snö igen så jag har varit ute och skottat. Gått m hunden. Om jag hinner ska jag nog åka fram t stan för att äta lunch. Vill äta fisk, det var länge sedan.

Idag kom en fin bok på posten som jag hade beställt. Stina Wollter hade lagt ut den i sitt Instagram. Hon har gjort illustrationerna. Det heter ” Korsdragspoesi” av Pia Eriksson.
Citerar två av dikterna:
“Om jag skulle ta och leva lite i den här kroppen nu när jag ändå är här”
och
”Stark är den som tillåter sig att ta emot hjälp.
Modig är den som ber om den.
Kraftfull är den som vill utan veta hur”

Kram🌺❤️


skrev Varafrisk i Det är dags nu!

@Vinägermamman Åh vad gott att du är tillbaka❤️ Ta’t lugnt! En dag i taget! Lyssna t ditt hjärta❤️Du kommer komma framåt! Heja dig! Kramar❤️🙏🏻


skrev Varafrisk i Ja till livet

@Surkärring ❤️Känner igen din beskrivning …att veta allt…att känna till det där….att vara full av fakta. Så var det även för mig. Skillnaden mellan oss är att du är nykter och jag fortsatte att dricka. Jag var urless på att dricka de sista åren ändå drack jag. Jag hade alla dina tankar och jag drack på dem. Jag ville bli nykter hade bestämt mig men det gick inte tills en dag då jag var ”där” då det var över. Tredje dagen som nykter då jag för sista gången förhandlade m mig själv…efter det så har jag varit stabil. Jag tänker du kommer dit …bejaka din känsla…men handla inte. Å du Grattis t sex månader! Fantastiskt 🥳Kram ❤️


skrev Varafrisk i Tillsvidare

@Ny dag ❤️Du gör det så bra! Att inte ta det första glaset vet vi är det viktigaste men innan man landat tar det mycket energi. Och när man landat så vila i landningen….se till att hjärtat är med….vi vet och kan mycket men hjärtat behöver vara med och lita på magkänslan….krama om dig själv ge dig själv medkänsla❤️ Ha en fin onsdag❤️Kram


skrev Vinägermamman i Tillsvidare

@Ny dag ❤️ Fina kämpande du! Har läst ikapp i din tråd nu. Förlåt att jag inte varit närvarande och stöttande när du som mest behövde det och bad om det😔 Men nu ska jag föröka bli bättre!
Så himla bra att du skriver. Stor igenkänning på det du skrev i början, att sätta på pränt hur dåligt det känns för att sedan kunna gå tillbaka och påminna sig, men att känslan är svår att återskapa senare. Det är oxå bra att ha nedskrivet. Alla reflektioner är bra att skriva ner.
Du är så värd att må bra. Vi delar ju dilemmat att inte få till träning. Men promenader är inte fy skam heller. Jag upplever det som mycket hjälpsamt mot inte minst oro, och att förebygga oro. Nu tappade jag det ju totalt sista tiden, jag började slarva på alla sätt och blir oron och tröttheten för stor klarar jag inte att ”ta mig i kragen” och promenera de där 30 minutrarna och jag hamnar i en negativ spiral. Medans om jag har tagit mina dagliga promenader en tid då är motståndet som bortblåst, oavsett väder. Så fortsätt dina promenader med din man efter middagen. Låt det bli en vana som du prioriterar på samma sätt som nykterheten.
Önskar dig en fin onsdag🤗


skrev Ny dag i Det är dags nu!

@Blenda @Vinägermamman @HoppfulleKalle Nej vi är inte ensamma och vi kan följas och ta rygg på varandra. Igenkänningsfaktorn är fruktansvärt slående och tack vare forumet behöver vi inte känna oss ensammast/bedrövligast i världen. Jag har som sagt precis återhämtat mig från återfall och börjar må bättre. Dvs värsta ångesten och skammen etc har lagt sig och någon gång ska ju vara den sista. Önskar oss en nykter dag idag. 🥰


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

@prinsessa Det är fint att komma tillbaka lite till gemenskapen.


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

@Natalia Det är skönt att andas tillsammans. Ett andetag i taget.


skrev Flarran i Promillebikt

Hej Smillans! Har inte sovit något i natt, men det gör inte så värst mycket då jag ju kan vila mig och sova en stund på morgonkvisten i stället. Då jag ju inte har något som stressar eller ligger på då jag numera har sjukersättning då det inte funkar att jobba för mig med min knepiga funktionsvariant. Borde väl egentligen ha någon fast kontaktperson inom det psykiatriska känns det, får väl ringa till rådgivningen hos dem och prata framöver när jag orkar. För de borde väl uppdateras om hur jag fungerar just nu.

För igår var det då jobbigt, och på natten väl även rätt snurrigt med måendet. Men det blev ju rätt bra till sist i alla fall liksom. Kom ju utan att ens ha tänkt så, ut med sopor och på ren ilska över mitt deppiga mående till och med igång så pass att det blev ett spontant träningspass med rask promenad i källaren. Blir ibland lite förvånad över hur allt kan fungera, fast man är så himla ostrukturerad, men så har det väl varit rätt så länge faktiskt.

Det är nästan lite som det här med att en humla aerodynamiskt inte egentligen borde kunna flyga, men det gör den i alla fall. Men det är väl nån däruppe om man så säger, som väl vill att det ska knata på hjälpligt i alla fall. Det var väl därför jag fick för mig att sluta dricka onödigheter utan att jag väl planerat alkoholfrihet direkt. Det är väl nödvändigt, då det bara blev för mycket.

Har kommit att tänka som så, att det mesta väl kanske ordnar upp sig om man inte sätter igång igen och medvetet då kastar sig i fara och dricker en massa alkohol. Men det var panikkänsla igår och på natten, på samma sätt som fått mig att rusa till bolaget så ofta genom åren. Tur att man inte hade några starkvaror hemma, och att bolaget var stängt, för annars hade det nog kunnat gått lite hur som helst.

Men nu mår jag faktiskt rätt så bra. Humöret svänger rätt fort ibland, kommer ihåg att till och med farsan på sin tid när man var yngre var lite förvånad att allt kunde vara finfint en stund, och sen tio minuter senare så var det inget alls som var bra. Det är lite knepigt med det psykiska och man har väl ärvt en del problematik från morsan kanske.

Men jag har då rätt mycket lättlagad mat hemma och annars så är det väl egentligen inga större problem om man tänker efter på saken. Har ju läst här på forumet om att man ska vara självsnäll liksom, och det har man väl inte direkt alltid varit. Kanske det var det som morsan menade när hon talade om feltänk ibland. Det verkar rätt ofta som att man nog gått på autopilot och mest tanklöst har följt med på något sätt som oftast mer eller mindre berusad.

Men nu som nykter är man ju i alla fall medveten och försöker göra sitt bästa. Det kan nog även vara svårt för sjukvården att veta hur de ska göra i mitt speciella fall tror jag. Sen när det gäller antidepressiv medicin har jag inte så värst goda erfarenheter liksom, man vet aldrig hur man blir i sinnet och humör av sånt. Det är mycket biverkningar och lite av ett lotteri med piller känns det.

Kom just att tänka på att man kanske kan få nån boendestödjare eller nåt sånt från kommunen. Men sköter ju ekonomin och hushållet, ingen misär är det heller, så jag får väl fundera lite. Fortsätter nyktert kämpa vidare, en dag i taget och timme för timme. Tack för att du skrev några ord, sånt piggar alltid upp.

Ha en fin dag kompis!


skrev Blenda i Det är dags nu!

@Vinägermamman Känner en brutal igenkänning i ditt senaste inlägg. Du är inte ensam…


skrev Hoppfulle Kalle i Den enorma kraften hos alkoholen

@Ny dag God Morgon Ny dag. Det låter som en utmärkt ide. From idag tar vi varandras ryggar och låter ingen eller inget stoppa oss. Idag på eftermiddagen kommer min fru tillbaks från en kortare resa. Skakig och nervös är jag men nu ska jag ut och skotta lite snö för det har kommit en del. Kram/Hoppfulle Kalle
PS. Ska absolut ladda ner böckerna. Ser fram emot att ha något vettigt att läsa. Tack återigen för tipset.


skrev Katten om natten i Resande

@bella70 Han har inte sagt så mycket än. Jag har berättat om min oro och bett honom fundera. Sen har det blivit tyst. Rekryteringsprocessen är inte helt klar och jag kan tro att han inte vill ta ut något i förskott. Han är mer orolig för hur jag ska klara av det rent praktiskt, vi bor på landet med djur, men det är inte där problemet ligger. Jag känner mig dubbel, han trivs inte riktigt på sitt nuvarande jobb och ett arbete där han trivs och mår bra är värt mycket. Det känns fel att säga att han inte "får" eller inte bör byta jobb, men jag behöver höra hans tankar och vi måste ju kunna prata om det. Vi har från början, när hans drickande kom i ljuset, varit tydliga med att jag behöver vara involverad i hans tankar och känslor, för att förstå och kunna hantera det. Därför vill jag inte tjata, inte fråga för mycket, önskar att det är han som delger mig, inte jag som frågar ut honom ...
Han har "skött sig" jättebra det senaste dryga året, arbetar verkligen med grundproblemen och det är nog därför jag känner mig lite fånig som inte riktigt kan känna mig trygg med det här. Han har tagit återfall förut, vilket jag gärna förtränger, men jag minns ju hur smärtsamt det är för mig och svårt att "börja om" med förtroende och tillit.
Frågan är om problemet ligger hos mig, med den misstro och osäkerhet jag vet att jag kommer att känna? Han har sitt ansvar att hantera sina beroenden och stå för sitt beteende, men jag har mitt ansvar att inte lasta honom för saker som han faktiskt inte gör ... Svårt.


skrev User37399 i Ska jag berätta för alla?

Hej
Tänker att det första nu är att du direkt sätter dig och barn i trygghet i eget boende. Och att de och du får samtalsstöd.
Kontakta skola och kommun.

Visst berättade jag för omgivningen men det håller inte en alkoholist nykter utan är sekundärt.

Sen tänker jag att barn inte ska behöva ta ställning i dessa frågor.
Barn vill skydda sina föräldrar.


skrev Ny dag i Den enorma kraften hos alkoholen

@Hoppfulle Kalle Vi tar rygg på varandra! Jag behöver all hjälp jag kan få och du med… Böckerna finns också på Storytel de brukar ha prövotid gratis så ladda ner en app och lyssna direkt. Vi får hjälpas åt här vi som fortfarande lider och sedan hoppas på fortsatt stöd från de som gått före. Kram till dig och idag sätter vi ytterligare en ✅ i kalendern!


skrev Ny dag i Tillsvidare

@Himmelellerhelvette Jag hoppas att detta är kroppens sätt att hjälpa mig. Att mitt psykiska mående laddar upp mot beroendedelen i hjärnan. Nu ger vi henne mer och mer ångest så att hon verkligen fattar att aldrig ta första glaset. Jag följer er gamlingar (ja du har i min värld blivit en gamling ❤️ här tillsammans med Vår, AH, Varafrisk och några till) här på forumet, läser allt som ni skriver och suger åt mig allt. Behöver bara bli bättre på att visualisera min framtid. Att skapa starka inre bilder som etsar sig fast i hjärnan.

Idag nykter, kaffe på sängen och läser här. Bra start på en nykter dag. Det är en perfekt tid att sluta dricka just nu tänker jag, ff vinter och snart vår och jag har alla möjligheter till en nykter sommar. Våren brukar för mig vara jobbig men tror att det beror på alkoholen. När ljuset återvänder och man känner sig sunkig och ofräsch är det extra tydligt vad alkoholen gör mot en. Det är en ytterligare motivator för mig!


skrev ångest000 i Ångest, skuld och skam

Hej!
Jag är en tjej som varit tillsammans med min pojkvän i tio år och vi har det bra tillsammans, älskar varandra och är bästa kompisar. Han är mitt allt i livet. Jag har varit bortrest på arbete i snart 5 månader och det börjar lida mot sitt slut. Jag har inte ens tittat åt en annan kille/ tjejs håll eller varit intresserad av någon annan än min pojkvän. Men i helgen följde jag med en tjejkompis på fest och jag blev så full så jag hånglade upp henne. Jag ringde min pojkvän dagen efter och berätta, har under mina yngre år gjort det på fyllan med tjejkompisar, men inte gjort det under flera år då jag inte alls har någon önskan att göra de och min pojkvän gillar det inte. Jag spelar upp allt som hände i mitt huvud om och om igen och kan inte förstå varför. Det känns som att jag inte är samma person som var där på festen som jag är i mitt nyktra tillstånd. Min sambo är sårad och saknar tillit vilket jag accepterar och förstår! Jag känner mig så säker på att det är han och jag för alltid och att jag aldrig skulle göra en sådan sak i nyktert tillstånd. Nu är jag både orolig att förlora honom samt att jag känner ingen tillit till mig själv för jag är rädd vad jag kan göra när jag tappar kontrollen.
Ska jag sluta dricka alkohol, känner att jag inte kan låsa in mig och inte göra saker för att vara rädd för att jag ska göra bort mig tappa kontroll och göra saker som jag ångrar. Jag är en person som i nyktert tillstånd får ångest av de mista små saker jag gör fel, kan grubbla om jag sant något dumt osv. Försöker alltid vara ödmjuk men så tappa jag allt det för lite för mycket alkohol. Kan man verkligen bli en bättre människa, jag vågar inte lita på mig själv längre.


skrev Himmelellerhelvette i Tillsvidare

@Ny dag Min kemiska ångest blev också värre och värre, den tog över det mesta av mig tillslut och jag tror att även den varit till stor hjälp att bli nykter! Att slippa den är nog högst i topp på effekterna av att sluta dricka! ❤️🙏


skrev Åsa M i Ska jag berätta för alla?

@gladpålåtsas Jag tycker du ska berätta för de som du litar på. Man ska vara medveten om att skuld och skam heller inte hindrar någon från att dricka, men är det omöjligt att hålla hemligheten om missbruket dolt bakom hemmet fyra väggar så är det också svårt att fortsätta undanhålla det. Har socialtjänsten kopplats in, med tanke på barnens väl och ve?


skrev prinsessa i Kaffestugan

Godmorgon i kaffestugan denna nya onsdag som vi ska skapa tillsammans på ett bra sätt!
Dricker gott kaffe innan det är dags att ge sig iväg på jobb!


skrev Smillans i Promillebikt

God morgon Flarran! Hoppas du fått sova lite nu på morgonen. Jag läste på lite om dustymi då du skriver om det ibland och min kunskap är låg. Och du, det måste vara väldigt marigt att ha det så här. Tycker du ska ringa VC igen, så här kan du inte ha det. Ska du bara göra en sak idag så ring, ge dig inte.
Bra att du slängde soppåsen, bara en sån sak kan kännas övermäktigt vad jag läste mig till.
Kraftsamling nu Flarran och ring VC.
Stor varm kram❤️


skrev gladpålåtsas i Ska jag berätta för alla?

@Tröttiz Mitt syfte är att han skämmas ännu mer och att det ska hålla honom borta från återfall. Att de kanske kan förklara för honom hur det är att vara barn till en alkoholist som dessutom blir arg och elak när han dricker. Jag greppar efter halmstrån….


skrev Tröttiz i Ska jag berätta för alla?

@gladpålåtsas
Hej.
Ledsamt, frustrerande att det blivit så där. Beklagar. 🌹

Jobbigt då det finns barn med i bilden, där är ju du den friska, kloka och behöver sätta upp planer för deras trygghet.

En nyfikenhetsgrej, att berätta för fler, vad är ditt syfte med det?

Kram,
Varma tankar.
💜


skrev Hoppfulle Kalle i Den enorma kraften hos alkoholen

@Amanda L . Förlåt Amanda. Jag menade naturligtvis ett gratts till ditt nyktra år om 20 dagar. Jag får skylla på min extrema trötthet. Hoppfulle Kalle.