Senaste kommentarerna i forumet

@Flarran Det låter jobbigt att bli bollad så där. Men kanske får du träffa en bra allmänläkare som lyssnar på dig. Det har ju ändå hänt en hel del nu när du varit nykter också i över tre månader, menar att det kanske blir lite tydligare kring hur du mår nu när alkoholpåverkan inte är med i bilden. Jag hoppas verkligen att du får ett bra bemötande på VC.

Sköt om dig, du jobbar på så himla bra kompis!🌺

Hej! @Charlie70, Det har varit en jobbig dag efter att jag hade talat med en ny okänd läkare i telefon från psykiatrin som inte hade något verksamt att erbjuda mot min lågintensiva depression som jag brottas med dagligen. Det var uppenbart att denne läkare nog inte ens läst journalen utan bara beslutade att skicka en vidare till en vårdcentral med allmänläkare för att väl minska kostnader och patienttrycket på sin avdelning. Hade ju hoppats att man skulle fått någon mer verksam medicin mot nedstämdheten. Men blev endast efter flera år i princip bortplockad från deras patientlista och hänvisad till vanlig vårdcentral när det gällde förnyelse av de sockerpiller mot ångest som jag har sedan tidigare trots att jag ingående berättade om vilka mörka tankar jag ofta har. Har kämpat hårt med att vara alkoholfri, men nu är det svårt. Det känns i skrivande stund hopplöst och att det har blivit lite för mycket motvind. Man får väl se hur det går med allting...
Ha det gott!

nya sommarfälgar som ja beställt kommer på måndag oxo. ser fram emot de .

dag 24. idag e ja frisk. tränade o allt . vete fan vad de där var. mår bra . nu kan min mage smälta mat korrekt oxo har ja märkt. verkar som kroppen gått igenom mkt under den här tiden. upplevt mycket konstigheter…. blir bara stabilare o stabilare för varje dag. dock rusade hjärtat extremt efter gymmet när ja va på ica. fick hjälp osv. men de va ju en extrem panikattack bara. dom har ja alltid fått pga barndom o skit. men idag var en riktigt grov en. dag 25 imorrn!

@Charlie70 Tack fina forumvän ❤️

Trevlig helgkram 🐘

@Tröttiz Det gäller min mamma som är pensionär sedan många år. Jag känner liksom inte att jag kan sätta ned foten och kräva att hon ordnar upp sig. Tror att hon i så fall bara möjligen försöker säga upp bekantskapen. Har försökt prata med hennes sambo (inte min far), men han vågar/orkar inte hålla emot. Han är den som handlar åt henne. Jag har försökt förklara att han måste hålla emot, och sluta möjliggöra hennes drickande, men han säger att "det går inte". OM jag konfronterar henne rakt av så lär hon bli fly förbannad och spotta och svära och möjligen göra mig arvlös. Jag kan ta allt det, bara jag får tillbaka henne som min mamma. Men är det rätt väg att gå? Hon verkar ju själv ha svårt att inse att hon har ett problem. Jag misstänker att det stora problemet är att få henne att just inse att det ÄR ett problem?

@Surkärring Ibland brukar jag tänka att om man bara skulle för 10 min kunna vara i den värsta bakisångesten man haft för att aldrig glömma. Förstår verkligen dina känslor om att bara pusta ut i soffan och bara få zooma ut en liten stund. Men den stunden är ju så kort. Ibland får man bara vara jäkligt sur ❤️

@Charlie70 Jag tycker mycket om dig❤️Jag vet att du ville att jag inte skulle känna mig ensam och att du bryr dig om mig. Om några dagar så är det väl fyra år sedan vi träffades på Alkoholhjälpen🥰

Önskar även dig en fin fredagskväll🥰Kram!

@Andrahalvlek grattis till väl genomförd viktnedgång!
Kram!

@Flarran jobbigt med sug. Men om jag inte missminner mig undvek du att gå till affären för att handla mat för ett tag sedan för att du inte ville se folkölen. Tänker att det är ett stort framsteg att den inte säger dig något längre? En rejäl fylla kan jag också fundera över efter 4 år som nykter när livet känns på olika sätt. Men numera och sedan länge är den tanken bara ren och skär fantasi eftersom alkoholen inte lockar mig på något sätt längre. Heja dig!
Kram!

@Varafrisk japp, jag fattar. Delade med mig av mina erfarenheter av min arbetsplats som en bild att du inte är ensam. Nu ska vi snart strunta i tulpanerna på riktigt, men jag tänker att jag får emojis av dig, andra ger blommor som är fotade när som helst, för att visa omtanke tex. Nu får det bli ett avsnitt av Fader Brown för mig innan natti. Hoppas du och maken har en fin fredagkväll!
Kram!

@Charlie70 ❤️Tack för ditt inlägg🙏🏻

Jag vet inte hela historien om tulpanerna. Men hon som lagt ut bilden har lagt ut den i vår interna jobbgrupp och tackar fina gänget. Jag tänker inte att det är en gammal bild utan ny. Hon brukar ytterst sällan lägga ut ngt på sociala medier endast när hennes yngste son har släppt ngn ny låt eller sjunger någonstans. Oavsett hur man gör så tänker jag att det tillhör folkvett att höra av sig men jag är fullt medveten om att i detta samhällsklimat som vi lever i börjar det bli en bristvara. Jag kommer snart släppa det. Jag tänker att du förstår att det handlar inte om blommorna utan det utanförskap som jag har känt under en tid. De flesta är inte vana med att ha en kollega som har ett beroende och blivit nykter samt en dotter som har varit allvarligt sjuk i sin bipolära sjukdom med allt vad det innebär. Det är svårt att identifiera sig. Min styrka i min kuratorsroll är den klassresa som jag gjort plus alla mina privata erfarenheter. Som min terapeut brukar säga ”du har ju gått den svåraste utbildningen, livets hårda skola”.

Kram❤️

@Himmelellerhelvette Jag förstår din frustration över att jag inte tar emot din hjälp på det sätt du önskade. Jag kopierar nu exakt vad jag skrev;

"Jag vet inte om jag har varit extremt otydlig i det jag skrivit eller om ni inte läst min tråd med någon större eftertanke. Jag vet inte heller om ni ville boxa mig lite rätt i magen, eller om det ni skrivit var menat som uppmuntran?"

Kan du förtydliga på vilket sätt jag skällt ut dig i dessa meningar? Observera den avslutande frågan!

@Denlillamänniskan Vill du inte ha hjälpande kommentarer så skriv inte på ett sätt som får en att tro att man vill försöka hjälpa! Jag är inte på forumet för att göra folk illa! Jag försöker hjälpa med tips för att vara snäll! Jag har sett att du skällt ut en annan här på forumet också för en tid sedan som bara är hjälpsam och lägger ner mycket av sin tid på att hjälpa människor på forumet! Ska du agera ut och vara otrevlig för att du tror saker och tolkar in så blir det ingen go stämning! Jag ska minsann hålla mig borta från din tråd så slipper du känna dig kränkt av min hjälp alla fall!

@Charlie70 Tack för dina uppmuntrande ord.
Alkoholen är lurig. Jag mår betydligt bättre utan alkohol. Det är så uppenbart. Sömnen och tankeverksamhet fungerar bra mycket bättre och jag har mindre ångest. Men ändå längtar jag efter det där konstgjorda dopaminpåslaget som alkoholen medför. Man är ju på topp efter 3-4 enheter men då tappar man omdömet och dricker mer.
Tänk att det på riktigt finns folk som kan dricka ett eller två glas vin en fredagskväll och vara nöjda med det. Personer som inte har alkoholproblem tycker att den som avstår bör kunna dricka en öl alla fall. De förstår inte. För mig är det meningslöst att att dricka en öl. Det är betydligt lättare att inte dricka någonting alls än att dricka en öl. Efter en öl skulle det krävas väldigt mycket ansträngning för att inte ta en till och en till och ytterligare en.
Jag tror inte jag skulle klara detta mentalt om jag inte hade ett konkret datum i framtiden en målsättning. Gör här en GW Persson och avstår fram till midsommar. Med ett konkret datum är det lättare att inte börja förhandla med sig själv. Det är redan förhandlat. Min förhoppning är att jag efter halva året nykter ska ha kommit ur alkoholcykeln och kanske ta det lite lugnare framöver med alkoholen. Tror nog att jag klarar det ändå eftersom mina problem ändå inte är alltför allvarliga.
Men vi får se.

Nog är alkoholsug rätt lurigt när det egentligen handlar om att man vill berusa sig rejält för att då kunna fly bort från sig själv liksom. Tänker på när man var och handlade för några dagar sen och tittade på ett paket med folköl av den sort man köpt så himla många gånger förr och tänkte att sånt där är inget man längre köper. Kom sen på mig när jag passerade en hylla med strösocker att tänka på den tid för inte så värst längesen då jag hade som hobby att varje månad göra min egna mäsk som man ibland gjorde starkbrygd i plastbrännare med. Som med hästlängder sopade mattan med bolagets prylar, om man nu inte bara på en kort tid drack upp mäsken som den var då den var klar.

Förstår som ny-nykter med knappt fyra nyktra månader i bagaget att det nu krävs mentalt fokus och största vaksamhet på att inte slappna av det minsta och tro sig att man har blivit fri från det mentala beroendet på långa vägar. Tänkte för en stund sen att när man ska titta efter skor man tänkt köpa. Nog borde man väl våga att gå förbi Systembolaget strax intill utan att riskera att gå in och köpa onyttiga drycker som man rätt logiskt nu vet bara skulle få igång en igen till att fortsätta på samma självdestruktiva sätt som tidigare och då dricka på det sätt man har gjort i så himla många år. För visst finns en längtan till att kunna berusa sig ibland kvar inom en rätt starkt av och till.

Men som nykter och mer logiskt tänkande och helt alkoholfri sen över tre månader så fattar man ju tveklöst att alkoholdjävulen så att säga tar varje chans till att få en på fall och helst väl supa tills man totalt rasar ihop kroppsligt och psykiskt. Har ju en andlig tro och förstår vad kristna morsan menade när hon i sin dagbok skrev orden om att man som människa är på gott och ont och att demoner tycks ha en förmåga att komma och gå inom en människa lite hur som helst. Men tack vare detta eminenta forum som påminner en dagligen om vad det kan innebära om man tar det första glaset när man känner till att man har en en beroendepersonlighet.

Då kan man inte ta några risker innan man till hundra procent känner att man är helt stabil i det nyktra tänkandet. Det blir alltså inget inköp av skor vare sig idag eller morgon. Folköl lockar inte längre, sådant kan man numera passera utan fara då det krävs avsevärda mängder för att berusa sig på sådan alkoholhaltigt beskedlig ”oskyldig” dryck som inte lockar. Men tankar på starkare grejer har man då inte kommit ifrån tankemässigt kan jag då säga. Har idag alltså känt ett sug efter inte bara lite alkohol i allmänhet, utan längtan efter en rejäl fylla som logiskt fick mig till att sätta mig här vid datorn och gå tillbaka i min egen tråd och påminna mig om min nyktra resa hittills.

Kämpa på vänner!

Första veckan utan buljongdagar. Känns sådär. Känns ingen skillnad i kroppen, syns ingen skillnad på vågen. Än.

Men i eftermiddag, från klockan 15 ungefär har min beroendehjärna gastat högljutt: Glass, choklad, daimgrottor!!!! Men den ska inget ha, mer än ett varmt bad och avkoppling.

Att ha färdiga matlådor även för nästkommande helg är ett smart drag. Maten för kväller är redan klar. Imorgon hinner jag planera nya matlådor och inköp. Först bara rast och vila, vilket är det jag behöver allra mest efter jobbveckan.

Trevlig helgkram 🐘

Känner mej så ensam, släkt tycker ’du är värd bättre’ men ingen finns där. Ingen ringer, ingen försöker att ses. Har varit helt upp i hans liv och hans sjukdom och nu när han lämnade igen för tredje gången så finns där ingen som vågar fråga , hur mår du? Ska vi ses? Känner mej helt utanför gemenskap. Kämpar för mitt liv helt ensam. Dotter vuxen, bort borta två och halvt år och har eget liv. Föräldrar gamla och syster tagit avstånd pga mitt dåliga mående. Var hittar jag kraft? Sökt samtalsstöd. Kö, har träffar kurator en gång, sökte stöd i okt-nov, fick tid nu. Hur hittar ni kraften tillbaka? Till sej själv, till nån form av livsgjädje? Tycker jag bara överlever.

@Varafrisk låter verkligen som en skitdag. När det gäller tulpanerna föreslår jag att du släpper dem direkt. Det kan iofs vara som du säger, men i bland sparar folk bilder på sina vackra blommor och delar med sig vid tillfälle på sociala medier. I vilket sammanhang la hon ut dem? Jag själv har varit sjukskriven mer eller mindre 4 år. Har aldrig fått ett telefonsamtal från chef eller ngn annan, inte heller blommor. Endast HR hörde av sig när de saknade läkarintyg men inget om hur jag hade det. När det gäller dig, din trötthet och din sjukskrivning tänker jag att du har utmattningssyndrom och inget mildare än det. Tycker det är bra att du gjort som Sattva sa att söka dig vidare till andra professioner nu när läkaren inte hjälpt dig med det vilket vore det självklara. Tror det är bra om du får hjälp att beskriva dina symptom (som helst hamnar i samma journalsystem som din läkare har) så de fattar att du inte kan börja jobba så snabbt igen. Du måste vara helt slut efter allt som varit och i mina ögon är det solklart att du skulle behöva minst ett år med heltids- och deltidssjukskrivning innan du kan återkomma helt. Kanske mer. Du orkar ju knappt gå en enkel promenad. Det betyder något! Minns när jag skulle städa badrummet. Jag orkade dammsuga golvet, sedan var jag slut. Promenader var uteslutet, hade ont i hela kroppen och orkade inte. Det gick inte mer. Det var utmattningssyndrom. Och det betyder att man inte ska ta några promenader just då, eller städa badrummet för den delen.
Du är bäst som inte dricker. Nu måste du bli bäst på att se om dig själv, hela dig, så du kan bli hel på riktigt. Skit i tulpanerna och fokusera på dig i stället.

Kram!

Fredagarna var jobbiga för mig också. I början får man gå på ren vilja. Förmodligen är du kort och gott trött efter arbetsveckan och behöver äta. När du sen går och lägger dig i kväll kommer du förmodligen vara helnöjd med att du inte drack något i dag heller. Jag kunde få starkt sug under de första 6 månaderna, mer och mer sällan, men ändå. Du fixar det!
Kram!

@Sårad...
Hej.
Så ledsamt. Berätta gärna mera om situationen du är i, om du vill.
Kram. 🌺

Fredagarna är värst. Jättejobbigt. Är jättesugen på alkohol för att kunna koppla av en stund. Otroligt jobbigt att inte svänga förbi bolaget och köpa ett par flaskor och hälla i mig.
Det känns som att det är en uppoffring just nu. Att jag missar någonting och att livet blir tråkigare och gråare. Det spelar ingen roll att jag listar fördelarna med nykterhet och att jag intellektuellt förstår att mitt mående sammantaget blir sämre med alkohol. Ändå är jag sugen. Nu är det bara ren vilja att inte dricka igen.

Och konkret mål ja, tre månader känns astronomiskt! Målet blir februari. En dag i taget.

Ikväll blir det chips och citronläsk till soffmys framför TV:n 👍

Tack för bra tips, måste se till att ha tillgång till alkoholfria alternativ, är en del sociala aktiviteter på g det närmsta. Och ska också kryssa för i kalendern!!
Jag ska vara nykter för att jag själv vill det. Tack för pepp!