Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart Livet i det lilla är det stora. När vi kan se lyckan och harmonin i vardagen då har vi förstått livet som det ska vara❤️

Kram

@Varafrisk Jag är säker på att den kommer för dig❤️
Jag kan nästan tolka min resa som att det var meningen att jag skulle gå igenom alla helvetten rent ut sagt för att sedan få landa i acceptans till allt som varit. Jag bär fortfarande på en stor sorg men jag jobbar på att acceptera och att se på livet som det är nu. Allt som varit kan jag inte göra någonting för att förändra därför behöver jag välja att acceptera för att finna ro och harmoni här och nu. Bearbetning av det förflutna ända ner i barndomen tror jag är viktig men när man varit där och grävt kan det kännas ömt och sårigt men där vill vi inte stanna utan dit går vi bara för att finna svaren på varför vi har vissa beteenden idag och för att kunna förändra de som vi inte trivs med.
Du gör ett fantastiskt jobb och jag är oerhört imponerad av dig och din resa! Du ska vara så stolt över dig själv, omfamna dig med kärlek, det är du värd❤️

Tack kära @Andrahalvlek och @vår2022❤️ Ni är de två som följde mig för varje steg, där jag var osäker och där jag gjorde framsteg. Där jag var förtvivlad och där jag var exalterad. Att ni var där för mig gjorde en enormt stor effekt på min nykterhet, ni gjorde så att jag slapp känna mig ensam alla de gånger jag kände mig ensammast❤️
Tack för allt ni gjort för mig❤️

Kram❤️

Jag själv tar alldeles för liten plats i mitt liv. Den största delen tar min dotter. Min son tar också en stor del likaså jobbet. Idag vill jag ta störst plats i mig själv och det är endast jag som kan styra det🙏🏻Jag tänker på Sinnesrobönen..”…Ge mig sinnesro att acceptera vad jag inte kan förändra mod att förändra….”. Jag ger många människor för mycket plats i mitt liv att säga och tycka och tänka vad jag ska göra….jag måste sätta mina gränser. Ska fixa frukost nu och verkligen försöka tänka efter hur jag önskar vilket innehåll denna dag ska ha. Behöver inte vara ngt märkligt men ngt som jag vill och styr övet.

Ha en fin söndag🍂Kram🐬

Tack @andrahalvlek och @vår2022 😍
Jag har ofta så späckade dagar - jag njuter ofta- men jag har också bråttom, brist på tid under dagarna, jobbet går nästan alltid i ett. Vår organisation är mycket slimmad men vi har vant oss och jobbar på- och hittar en massa arbetsglädje. Men det kräver att man/jag är väldigt fokuserad och därför är vilodagarna så oerhört värdefulla, som en skattkista.

Idag började morgonen tidigt, men vilodagen är bytt mot en mer aktiv dag. Söndagslunch med familjen, och så iväg med mamma på konsert. (Födelsedagspresent)
Klockan 9 ska jag rensa svamp och äta frukost, kl 10 sätta ett bröd och plocka ihop (katterna…), sen tänkte jag ta ett bad innan hemfärd 🐳🐳

@Daemon Ja, fatta att man drack vin fast man var sjuk, galet! Bra att planera in ett nytt beteende och förhållningssätt till resor. I sammanhang då jag varit på resa har det varit intressant att göra lite jämförelser med då och nu. Mycket fokus på hur jag ska ta in resan nykter och verkligen njuta av alla intryck. Jämföra känslan på morgonen som nykter mot hur den var som bakis och njuta av skillnaden. I början påmindes jag av alla ”gamla” vanor där jag då, tyckte att det var så härligt med alkohol, men snart ställdes det om och jag fokuserade på hur skönt det var att inte dricka och tog alkoholfritt istället. Jag mindes också hur det alltid slutade, att jag inte kunde styra intaget och bara ville ha mer och hur jag mådde av det.

Nu har jag gjort ett antal resor och det är så härligt att göra dem nykter. Upplevelsen blir en annan som nykter och jag får ut så mycket mer av det. Ingen ångest och ingen ågren. Precis som att inte dricka när man är sjuk😂.

Krya på dig!❤️

@Amanda L Grattis till 7 månader!🥳. Kanske är det dina tankar om att det kommer att bli lite svårt att prata med prata med personen som stökar till det lite för dig? Att du in dina tankar gör personen ”större”? Nu vet jag inte riktigt vilka känslor du har inför mötet och relationen till personen, men tankar kan påverka. Jag kan ibland göra en person mer mäktig i mina tankar, någon med hög position eller någon som är dominant. Då brukar jag tänka att det är en ”vanlig” människa precis som jag. Att jag ska vara mig själv. Nu som nykter är det mycket lättare att vara sig själv och även att känna sig trygg i det😁

Visst är det motiverande med klockan, även om den inte alltid ger önskat utslag, så håller den igång en. Jag tränade mer under min semester, hade ju mer tid då och nu kan jag inte hålla den nivån uppe. Men nu är det anpassat till att jag jobbar och utefter den nivån. Härligt att du är med i så många sammanhang och har roligt😁

Ha en fin söndag!❤️

@Amanda L Grattis till sju månader! 🥳🎈🤩

Det känns som att du landat extremt väl i ett liv utan alkohol. Fortsätt så! 👍

Jag håller med om att det blir mer och mer diffust vad det är man längtar efter då suget kommer. Någonting saknas ibland i vissa lägen, det kan blixtra förbi på bara några sekunder, men det är inte alltid tydligt vad det är.

Klart att du kommer hantera mötet med den där personen fin-fint! Vad är det värsta som kan hända, och går världen under om det händer? Troligtvis inte. 😍
Hamnar du under gör mycket stress och press får du ta till något tricks och tex säga till personen att ”nu rapporterar min klocka att jag suttit för länge, ska vi gå en runda?” Och så kan ni prata om klockan och träning? 😊

@Amanda L Hejsan!
Förra helgen var kanon! 👍 Kört lite träningspass i veckan, känner mig lite nöjd där. Riktigt bra på jobb också tycker jag. Ganska busy vecka, men det flöt på bra ändå. Tills jag blev sjuk på fredagskvällen… 🤪 Däckad hela helgen nu, tveksamt om jag är ok tills på måndag.

Men det blev mycket sport på TVn igår tack vare / på grund av det! 😂 Helt ok plåster på såren. Sa till min fru igår att hade detta varit för ett halvår sedan, så hade jag druckit vin trots att jag var sjuk. Helt sjukt beteende, skönt att det ligger bakom en. Igår kväll festade jag till det med glass och chokladsås istället! 😋

Vi har bokat lite resor framöver och jag funderar lite igen över hur man ska hantera det utan vin och bubbel. Speciellt då man befinner sig i regioner som förknippas väldigt mycket med just vin. Känns viktigt att ha andra saker att göra och hänga upp tankarna på. Jag vill ju få lika mycket ut av dessa resor nu som förr, fast utan alkohol nu då. 😊

@Lora Vad bra att du lyckats få rätsida på det som tyngt dig och kastat tillbaka ”övergreppet” där det hör hemma. Sådant som lett dig till att ta till flaskan tidigare. Alkoholen i flaskan gör bara livet ännu mer komplicerat och man tappar helt bort sig själv i alkoholmarinaden. Att istället ta tag i problem som hopat sig med klart och nyktert sinne leder livet framåt och stärker den egna självkänslan och ger kraft till att lösa det. Hur man ska gå tillväga, vilka man vill ha med på resan och hur man ska förhålla sig till dem. Man får tilltro till den egna förmågan och det är en häftig känsla när det även blir verkstad av det😁

@Se klart God morgon! De där helt vanliga sakerna du skriver om är sådana saker som ger mig lycka idag. Som nu på morgonen, att vakna och dricka sitt goda kaffe på sängen, läsa lite nyheter, ha sköna goa hundar som ligger tätt intill och värmer mig. Fundera på vad jag ska göra denna dag. En promenad eller löpning med hundarna är alltid given. Blir det en promenad kan jag plocka svamp i skogen till middagen. Idag vet jag vad jag ska göra efter det. Började igår med att höststäda i trädgården i mina land och idag ska jag tvätta soldäcket med trallborsten och sedan lägga på ett lager linoljesåpa som får torka in. Det kommer att kännas så fint och njutningsfullt både under och efter städningen. Tidigare var detta mer av en plåga, bakis och slitsamt, men som nykter finns orken och även njutningen. Brukar lyssna på olika poddar under tiden och det blir ganska många😁. Sen ska jag vila i en skön fåtölj med fötterna på en pall och njuta av lite mer kaffe och känna mig nöjd. Laga något gott till middag av svampen och ha gott samtal med min man.
Det där helt vanliga, är det njutningsfulla för mig. Det räcker så och det gör mig tillfreds.

Ha en fin söndag!❤️

Kan inte sova pga oro inför att behöva ringa min pappa på hans födelsedag som kommer snart. Slits mellan att känna mig tvungen att ringa "han är ändå min pappa" ekar i huvudet och en stark magkänsla av "jag vill inte". Samt en stor rädsla för att göra honom upprörd och elda på hans aggression och destruktiva beteenden mot sig själv och mina närstående. Ikväll känns det hopplöst. Vad jag än gör så gör det ont och hur jag än försöker vrida på det så ser jag ingen ljusning i relationen till honom. Pratade för ett tag sen med en nära vän som sa "men du behöver ju inte honom, du är ju vuxen nu". Frågade "behöver inte du din pappa?" Då var svaret självklart att jo, det behövde personen. Det är sorgligt att det där behovet aldrig försvinner, trots allt skit och trots att man blir äldre. Men den värme och omtanke jag behöver kommer jag aldrig kunna få från min pappa och den slutsatsen verkar aldrig riktigt sluta göra ont. Tänker på alla som har pappor som gått bort. Att jag ändå har en pappa, borde känna någon slags tacksamhet och känsla av att det går att reda ut problemen med tiden. "Finns det liv så finns det hopp" osv. Men hur mycket kan man egentligen förlåta? Och att förlåta någon som fortsätter behandla ens mamma och andra illa än, det är ju omöjligt till slut när nykterheten aldrig varit beständig. Känner mig fast i det här.

@Se klart Varmt Tack❤️
Det blev en fin kväll hos vår son och hans sambo tills den sista kvarten, halvtimmen innan vi åkte. Vi fick exotiska bricka med potatisgratäng. Det var länge sedan jag åt det men så himla gott😋 Sonen blev glad över sina presenter vilket kändes gott❤️
Vår dotter var en sväng h oss under em men var hemma h sig själv en stund innan vi hämtade henne. Hon är långtifrån frisk. Otroligt trött. Till maten drack vi alkoholfri cider förutom min son och man som drack starköl men endast 1,5. Efter att vi druckit kaffe frågar dottern sonen om hon kan få en öl, en starköl. Tack och lov säger han att hon kan få en alkoholfri öl men det vill hon inte ha. Han säger t henne att hon äter ju medicin. Sen blir hon rastlös och vill dra iväg. Blir ganska lågmäld, irriterad. Vi skjutsar hem henne. Hon ska träffa ngn. Ringer t min son när vi kommer hem säger att det var bra att han inte bjöd henne på öl. Han tror inte alls på henne. Tänker att hon inte kommer sluta dricka, kanske fortsätta m droger. Eftersom hon är väldigt lättirriterad tänker han att hon kommer få en kniv i sig. Det är som om han tänker de värsta tankarna för att förbereda sig…Jag har också tänkt så ibland…men det är alldeles för smärtsamt. Dottern är ju inte helt och hållet vid sina sinnens fulla bruk men ändå får hon ta beslut. Eftersom hon är myndig så vet ju inte vi om hon tackar nej t olika insatser. Jag tycker faktiskt att man lät henne komma hem för tidigt fr sjukhuset. Min son sa att jag är alldeles för medberoende och ja….jag vet. Det hela är så svårt😥❤️

Har man rätt att sätta sig själv i första rum och sätta gränser utifrån eget mående när närstående håller på att tappa det fullständigt?
Det tror jag många människor har svårt att svara på. Vad tillhör ditt ansvar och vad tillhör dina föräldrars?

Går det att forcera fram en förändring om personen i fråga vägrar inse vart allt är på väg att barka?

En sak har jag börjat lära mig. Det är många där ute som mår dåligt och har problem att hantera sig själva. Eller för att vara rättvis. Så har vi alla problem med det emellanåt. Tror det är viktigt att inse att man är del i ett sammanhang och att lära sig våga vända spegeln. Se vad som tillhör mig och vad som tillhör andra. Annars är det svårt att få tillstånd hållbara förändringar.

Tycker du att du är ansvarig för dina föräldrar? I så fall hur långtgående ansvar har du? Anser du att ditt eget mående är viktigare? I så fall vad krävs från dig för att komma tillrätta med den frustration du känner om de nu inte vill förändra sin livssituation?

I min värld är det viktigt att inse vad som tillhör en själv och vad som tillhör andra. Du är inte ansvarig för att dina föräldrar dricker. Du har ex rätt att vägra prata med dem när de är onyktra. Bara vända på klacken och gå i så fall som ett exempel.

Alkohol tänjer på gränser. De suddas ut. Man blir frimodig och bedövad. Skam & skuld träder in då alkohol går ut. För att kunna komma igenom hos en missbrukare tror jag att man bör balansera gränsdragning mot de oerhört jobbiga känslorna skuld och skam för att nå igenom. Ett sätt att komma igenom är nog att avlasta skuld & skam via att säga vi gör detta tillsammans. Jag vill att ni ska må bra och att vi gemensamt hittar sätt att ta bort alkoholen från vår relation. Jag vill ha mer av er och inget av alkoholen.

Tyvärr ser man ganska ofta att ilska blir de medberoende reaktion. Den beroende duckar och jobbar inombords med skuld och skam. Dock i det dolda då kommunikation ofta havererat. Förtroende från båda sidor är kantstötta och massa försvarsmekanismer tar vid.
Våga prata! Jobba med gränser och öppen respektfull kommunikation. Hantera egen ilska parallellt så du ger dig själv den omsorg du behöver.

@Se klart Visst är det häftigt!? Att något man slipper göra (dricka) kan få så mycket positiva effekter på typ allt i livet. Jag är nästan glad att jag blev beroende så att jag fick chansen att sluta och få livet tillbaka. Ett liv som nästan alltid genomsyras av tacksamhet. Förnöjsamhet. Jag vill absolut inte var utan den här upplevelsen och med tiden erfarenheten. Det är så himla mycket annat som har påverkats i spåren av alkoholstoppet.

Kram 🐘

@Amanda L Grattis till 7 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Allt man övar på blir man bättre på - också inför att träffa okända helt nykter! Det klarar du plättlätt med tiden. På fester är det ofta lite obekvämt första kvarten, och då brukar jag hålla låg profil. Kolla in vilka som är där, fundera på vilka jag vill prata med. Andas in, andas ut. Ta in rummet. Landa. Sen brukar de andra börja prata lite mer otvunget.

Kram 🐘

@Se klart Tack för fina ord ❤️

Kram 🐘

Ja det är stort. Det är massor av stora saker du tar dig igenom nu, på ett sätt som förflyttar dig och ditt förhållningssätt- framåt, utveckling. Livet.
Jag tänker mycket på dig och hoppas att din dotters mående rätar ut sig. Att hon framförallt- får hjälp snart.
Hoppas ni fick en fin kväll med din son! Kram 🥰

Jag tänker, ju längre jag lever, att vi verkligen kan vara begåvade med en inneboende kraft som bara finns där. Självkänsla, styrka. Allt kommer inte med miljö eller ens gener. Visst utvecklas och förädlas. Du har gjort mängd resor @andrahalvlek och något säger mig att de är långt ifrån över. Men ner i botten tycker jag du ska slippa- been there, done that.
Kram på dig 😍

Nu har jag börjat landa och räta ut alla konstigheter. Att vara på plats där allt spårade innan jag bestämde mig för att korka igen har gett mig en större förståelse för varför saker spårade ur då.

Jag var oförmögen att sätta gränser, tog över andra människors projiceringar och lät dem bli mina, hade svårt att hantera för mycket press och var för målinriktad. Klarade inte stanna upp fast problem, efter problem smattrade efter mig. Jag släppte inte målbilden. Hela mitt mål var att fixa till allt för familjen så snabbt som möjligt. Oerhört högt ställda mål hade jag framför mig och den enda ventilen jag hade var alkohol. Jag var utlämnad och ensam med ett svårt projekt. Samtidigt fick jag en massa råd som jag försökte tillfredsställa. Det blev för mycket.

Nu har jag istället vägrat ta över andras projiceringar, satt gränser och meddelat att jag inte är intresserad av alla råd. Det är mitt projekt och jag kör det själv. Utan inblandning när jag känner att det är mest effektivt. Det blev minst sagt inte poppis men var tvunget. Nu är en etapp avklarad och här sitter jag med en nöjd son, äter mina favochips och dricker vatten med tända ljus.

Jag är stolt över mig själv. Jag har lyckats få "övergreppet" kastat tillbaka på den det hör hemma. Mannen är inte med i projektet alls långre. Tänker inte låta honom få något utrymme i mitt liv. Jag kör själv istället. Jag har i ett vredesutbrott från en annan person lyckats se vad som tillhör mig och inte, satt gränser och bättre lyckats fortsätta projektet utan att gå under och ta över dennes persons känslor. Kunnat behålla egen balans. Sedan har jag även kunnat balansera mitt vanliga jobb under denna press så jag inte bränner varje ända.

Hade detta varit för ett antal år sedan hade jag försökt tillmötesgå alla, druckit för att lugna känslor och varit fullständigt utmattad. Nu ser jag det snarare som en del av livet att hantera problem. Inte trissa upp det för mycket, våga gå åt sidan och ta helt nytt grepp med mitt eget mående mer i fokus när det hopar sig. Step by step. Jag är även ute på stan och låser inte längre sovrumsdörren. Känner mig trygg igen.

Jag har tänkt hela veckan på idag, vilodag! Ingen väckarklocka-dag.
Landet-dag.
Efter den vanliga bit-väckningen av katt klockan 06, somnade jag om och vaknade vid 8 med sol in genom fönster. Gott kaffe på sängen, ingen stress. Tog en förmiddag i trädgården där allt fortsätter att växa. Plockande in massa blommor. Tog bilen och handlade. Plockade ett par liter kantareller på vägen hem. Lyssnade på en bra podd, gosade med katterna, löste korsord i solen. Bjöd barn och deras vänner (som bor i ett eget hus) på en drink. Gräddade bröd som blev gott.
Det är helt vanliga saker ser jag ju när jag skriver det men för mig är det inte vanliga saker. Det är lycka.
Jag har tänkt iaf ett par gånger under dagen - hur otroligt skönt det är att alkohol inte är en del av mitt- eller vårt liv.
Jo, min man tar en drink innan maten, någon gång ett glas vin till maten. Men dricker aldrig någonsin ”vidare”. Aldrig.
Vi lever ett nästan alkoholfritt liv, det dricks aldrig nånsin en vardag.
Jag har såklart känt massa lyckokänslor också när jag drack. Men som en ständigt molande värk var ändå; att förhålla sig. Dricka eller inte. Ett glas, två?
Allt det är borta. Och hur konstigt det än låter så känns det som om livet kan börja om, en gång till. Att känslan av att vara levande fördjupas eller förhöjs- och når nya våningsplan.
Kram på er 💕

@Blomma.71 Hej! Vad bra att det ger dig kraft att fortsätta framåt💪. Det är det som är så bra med detta forum, att vi kan hjälpas åt och peppa varandra, både när det går bra och när det känns motigt. Man känner igen sig och lär sig av varandras berättelser och erfarenheter. Träning är verkligen hjälpsamt och ger sköna känslor. Är jag låg mår jag alltid bättre efter en löpning eller annan träning. Även om det kan ta emot så tänker jag att det är då som jag bäst behöver det och det stämmer in bra. Nu har det blivit en vana och jag bara gör det, gör jag det inte så ångrar jag mig alltid för då får jag inte den där sköna känslan efteråt😁.

Ha det gott!❤️

@nagonperson, samma här! Jag har faktiskt funderat på att söka professionell hjälp, men vågar inte.

@byrålåda456
Hej, fint att du hittat till detta forum. Att få ur dig.
Hon skäms säkert för rattfyllan, och det är förståeligt att hon inte berättar om det, att det som det verkar kommer fram på annat sätt. 30 år är länge med ett beroende, undrar hur både hennes kropp och psyke mår.
Och kraven ja, svårt och jobbigt område ... Som jag ser det kan man uppmana att söka hjälp, men det kan man som anhörig inte bestämma att de gör. Hon säger att hon ska göra det, och jag håller alla tummar och tår att hon gör det. Att så sker. Hoppas hoppas.

Jag är inne på Snödroppens linje vad gäller att rensa hennes bostad från alkohol, att det inte hjälper. Är det så att hon inte vill söka hjälp, kanske hon i stället börjar smussla / smyga med alkoholen gör sitt yttersta med och ser till att det inte hittas - det kan finnas alla möjliga fyndiga sätt att se till att få sin alkohol vid ett stort beroende. Tyvärr. Jag har sett och hört mycket.

Det kravet du trots allt kan ha som jag ser det, är det du själv nämner då det gäller dina barn. Nämligen hur umgänget mellan barnen och deras mormor ska vara. Vad du önskar i detta. Hur du vill att hon ska vara då dina barn är omkring henne. Där tycker jag att du har all rätt i att du sätta gränser. Gäller ju framför allt deras trygghet.

Då det gäller skola och hämtning - har du sagt till skolan vem som får hämta barnen?

Sköt om dig.
KRAM.

Nu passerat sju månader upptäckte jag. Senaste tiden har handlat om att sätta nya och gamla vanor. Ibland kan det komma ett sug, inte efter alkohol egentligen, mera som en önskan om flykt. Jag ska träffa någon som jag känner mig blyg inför, som jag inte riktigt vet hur jag ska prata med. Då skulle jag vilja ha ett stort glas whisky. Men istället får jag lära mig att hantera känslan. Jag kommer att klara det.
Jag vet det och klarar av det, och jag mår bra efteråt.
Men den situationen händer sällan så det är ingen stor sak….
Jag har utökat träningen. Min träningsklocka gör att jag måste röra mig nästan alla dagar för att nå mitt aktivitetsmål. Om jag inte tränar så går jag en promenad på några kilometer. Det är så bra för mig.
Och jag sjunger i kör och läser. Deltar i sammanhang. Och träffar vänner. De goda vanorna är viktiga.
Nu är det inte längre för att slippa tänka på alkohol. Det är bara hur jag lever. Såklart känns inte livet alltid hundra för det, världen är på många sätt för mörk för det, men jag vet att alkohol inte hade gjort den bättre.
Jag är så glad att jag lyckats sluta att dricka. Har nästan svårt att minnas att det var så stor del av mitt liv.

@byrålåda456
Jag vet inte vad du ska ha för krav på henne men jag tror inte att det hjälper eller att det är rätt att rensa hemma hos henne. Hon "äger" sitt liv.
Det du kan ställa krav på är ju vad hon får göra i ditt liv, för där har du rätt att sätta gränser.
Kanske inte så tryggt att hon kört dina barn tidigare.
Var rädd om dig.