Senaste kommentarerna i forumet

@miss lyckad Ja, förstår. Min var pigg in i det sista, men jag kunde irritera mig på att han alltid stod vid diskmaskinen och höll på eller att han drog så mycket på promenaderna. Nu saknar jag honom vid diskmaskinen, hans svans som lät tapp, tapp mot golvet när han ville ha mat. Mina andra hundar har inte denna typ av svans. Saknar också att dras ner mot diken som han hela tiden ville undersöka😂. Han var en annan ras än de jag har nu, och han fick också vara hemma ibland när den andre var iväg. Det hade jag ofta dåligt samvete för, men försökte hitta på annat till honom. Det är lite som med barn, man måste vara väldigt rättvis för att det ska kännas bra❤️

@francinefishpaw Ja, det låter magiskt! Ur alkoholdimman reser sig nykterheten som en räddande ängel och livet blir klart och vackert. 😁 Ha en fin kväll❤️

Ja Vår2022, så var det nog för vår älskade vän också. Hon var som en trasdocka i min famn, när jag bar in henne till veterinären. Jag har lyft och burit henne några gånger innan, och då har hon spretat med benen, nu var dom slappa. Vi har ju en liten hund kvar, som bara är året yngre. Hon har dock alltid varit frisk. Det blir troligen min sista hund. Samvetskvalen för mig handlar om att jag varit lite stressad när jag åkt hem på rasten för att rasta. Den stora hunden drog åt ett håll, den lilla åt ett annat. Jag blev irriterad, sånt tänker jag på nu. Jag visste ju att den stora inte orkade gå så långt. Ofta tog jag den lilla på längre promenader, då stod den stora och väntade på oss när vi kom hem. ❤️🐕. Världens finaste hund. Tålig, snäll, klok och så vacker.

Då räknar jag till nästan 45 dagar och vilken magisk söndag! Träffade min sponsor och en annan ”nykomling” på ett mysigt café utanför stan och fikade, bagaren kom ut och bjöd på både fika och bröd och vi pratade i säkert två timmar. Otroligt trevligt. Sen promenad hemåt genom förort och skogsområde, en god smörgås eller två och i kväll gym och en tv-serie innan jobbveckan börjar med en lugn måndag. Livet! <3

Tack snälla gulliga du! Du inspirerar! 💐@Himmelellerhelvette

Det låter härligt! Hur går det för dig? Jättebra kämpat! 💓@Amanda L

Tack så mycket! Har läst det du har skrivit i andra trådar. Tack 🎀@Andrahalvlek

Hur går det för dig? 🌷@Lonely Man

Tack så mycket!@Kennie

Hoppas att det går bra för dig! @Ny dag

Blev ett rätt fint väder idag. Har just landat vid en annan sjö och har bjudit ut vännen som bjöd på Celcius på picknick. Och bara för att hans svar på energidryck roar mig så dant har jag köpt både en Celcius och en Starbucks cappuccino åt honom 😄
Råsaft till mig. Nu anländer han!

Trevlig kväll på er ❤

@Amanda L ilska, harm hade/har jag mycket av, inte dem stora sakerna i livet utan småskit som jag fullständigt kan explodera av och ta sig många konstiga utryck
Slog sönder ett paraply i mitt hem efter att jag hade tappat något för 3dje gången 🙈🙈
Skönt att höra att jag inte är ensam om att känna harm

@Matt Börja med att ringa Alkohollinjen. De har säkert tips på hur du kan börja. Att skjuta upp kommer inte att göra ngt bättre. Och tyvärr så ser och förstår barn mkt mer än vi vill tro. Så det är värt ett försök! Kram 🥰

@Varafrisk Harm var något nytt. Jag får vara uppmärksam på det.
Vad det betyder…
Det känns ju bra om man skratta åt det sen. 😅

@Återfallaren Låter bra! Jag har också just drabbats av stora känslor. Visste inte jag hade så mkt ilska lagrad. Du får läsa mer i min tråd…😁

Dag 11!

@Återfallaren Vad bra du jobbat! Och vad skönt att du kommit förbi de första jobbiga känslomässiga 30 dagarna. Det är verkligen viktigt med acceptans som du skriver, det möjliggör att få tilltro till den egna förmågan, att vi kan påverka vår tillvaro och få en insikt i vad alkoholen ställer till det med för oss beroende.

Jag håller med, nykterhetsresan/processen är ett slags äventyr och det är spännande att nyfiket utforska och lära känna vem man egentligen är innerst inne. Att komma i kontakt med sig själv, sina behov, ha medkänsla med sig själv och andra. Jag upplever att man får en ny chans till sitt liv genom nykterheten, en ny dimension och möjligheten att skapa en ny riktning på sin väg genom livet.

Du är på god väg❤️

@Amanda L ja kände att det var på tiden att jag skrev några rader 😎🙏 hur går det för dig Amanda, mår du bra? ❤️
Ja det är målet 🙈 men vet vad som händer på vägen, jag kan ju bara göra mitt bästa, men känns mer som ett äventyr med personlig utveckling nu än all skräck som det var i början.
Har kommit fram till att det är mina beteenden och oförmåga att handskas med starka känslor som har gjort mig till alkoholberoende och att enda sättet (för mig)
att hålla mig nykter är personlig utveckling och förändring 😊💪
Må gott 🙏❤️

@Andrahalvlek Tack 🙏kändes fint med att skriva ner lite också så blir det tydligare för mig själv 😎

Nästan på dagen ett år sen senaste inlägg. Ett år som varit tungt på många sätt med utmaningar och ledsamheter av olika slag. Egentligen är det snarare två år…. jag har ingen exakt tidpunkt när livet började bjuda utmaningar, den ena efter den andra. Mestadels har jag tyckt mig stå stabilt med fötterna på jorden men för ett par månader sen sköljde trötthet, sorg och besvikelser över mig som en flodvåg 🌊bakifrån. Bilden var just så tydlig.
En annan bild var att många av livets pusselbitar ramlat ut ur ramen och låg i orediga högar här och där runtomkring i en enda villervalla. Det var sjukdomar, dödsfall, stora påfrestningar i ett uppdrag. Allt omgivet av pandemirestriktioner och krig - även om inget av det drabbade mig mer än känslan av hot. När jag talade med nån om allt som varit har det varit det omöjligt att komma ihåg allt på samma gång. Bara att detvarit för mycket….
Tacksam är jag för att jag kunde ta emot och låta det vara så….. finna mig i att vara i vågen av trötthet, sorg och ledsenhet. Känslorna har fått finnas där, ta den plats de behövt för att vävas in i livsvävens varp. Att trötthetsvågen kom i fastetiden gav en bra ram… jag fick vila i allt utan ord och formuleringar. Min egen tillåtelse att vara utan ork och så fick det vara. Bra känns det att fästa orden på skärmen så här nu i stunden.
Längs det hela har tolvstegsgemenskapen i olika program omgivit mig med tröst, trygghet och riktning. Jag har kunnat vila, funnit vila, i Stegens ordning och möjligheter. Några gånger har jag fallit i känslomässigt utagerande men landat igen och återfått sinnesro. För kanske en vecka sen började krafterna komma tillbaka, lusten att påta i jorden började klia i fingrarna och det var nöjsamt att hänga tvätt ute i vårvinden.
Jag har varit och är abstinent/nykter i maten, jag är kvar i relationen med livskamraten, kvar i livet. Tacksam för allt!
’Det är möjligt att ta makten i sitt liv’ brukar jag skriva. Mitt mantra som vuxit fram genom åren. Idag kan jag tillägga att det är möjligt att tappa fotfästet utan att förlora makten i livet. Det är möjligt att vara och vila i maktlösheten - så känner jag idag även om jag själv tycker det låter lite märkligt. Kanske det att jag dagligen läst Sinnesrobönen i gemenskap med andra beroende och medberoende varit en långt viktigare hjälp än jag förstått alla dagar jag gjort det. Delat gemenskap med andra som känner maktlösheten från insidan. Men också erfarenheter av styrka och hopp. Tacksam 🙏 Allt gott / mt

@Se klart Ja, det är verkligen min tid nu men jag behöver jobba på att förstå det. Tänka på vad jag behöver för att må bra, tillfriskna och att min nykterhet blir bestående. Det är det allra viktigaste🙏🏻

@Crusade Tack och Grattis t dina dagar🙏🏻🥳 Jag tänker att alla på systemet kände igen mig. Jag berättade för några som jobbade där om mina problem för mycket länge sedan för samma personer berättade jag att jag hade berättat för chefen likväl så gick jag dit. Och just den sista gången som jag köpte och drack så var skammen så fruktansvärt stor…ja den var enorm! Det var hemskt aldrig mer att jag vill uppleva den känslan🥵

Om drygt en timma ska jag åka iväg på NA-möte. Jag öppnar idag vilket innebär koka kaffe, ställa ut skylt och lite annat småfix. Det känns faktiskt ganska bra! Jag gör det för att bli mer delaktig dessutom om man inte hjälper till med att ”göra service” är ju risken att det inte blir möten. Jag behöver möten. Jag kan läsa här på forumet men det räcker inte för mig. Jag behöver även blandningen av människor som befinner sig på olika faser i tillfrisknandet. På de möten där jag går har deltagarna varit nyktra allt från två veckor upp till 19 år. Några har tagit återfall men kommit tillbaka. Värmen i lokalen går att ta på precis som den gjorde på behandlingen. Man kan ta på värmen här på forumet men ibland blir den för mig lite naggad i kanten. Det är tex när det blir diskussioner gällande i vilken grupp man ska skriva i osv.

Har lite skav i halsen och lite huvudvärk idag. Min man har varit förkyld så jag har väl fått det av honom. Hoppas att det inte blir så mycket.

Känns verkligen jättekonstigt att börja att arbeta imorgon. Känns lite som en sorg att behandlingen är över. Det var en sådan trygghet och så skyddande att gå i behandling. Jag är inte rädd för att suget ska öka och att jag ska dricka igen…nej inte alls. Men på behandlingen var jag Varafrisk t 98% och jag kunde känna alla känslor..ja..det var verkligen något speciellt. Skulle rekommendera denna behandling t andra hundra gånger om.
Jag måste säga att jag tycker att min chef har brustit i sitt rehabansvar. Hade jag inte tagit kontakt m henne i torsdags så hade vi förmodligen inte pratats vid förrän imorgon. Så med tanke på att hon sa att hon har aldrig varit m om att en anställd har varit sjukskriven nio veckor på heltid och börjar jobba heltid tycker jag att det är märkligt att hon inte tagit kontakt. Har iaf en telefontid m läkare imorgon kl 9.00.

Något annat som tynger mig el kanske inte tynger men jag måste ringa min bror och mina systers söner gällande den cancergenetiska utredningen som min bröstläkare har remitterat mig till. Eller rättare sagt remitterat mig t Avd för cancergenetik. Man kommer öppna upp min systers svar på blodprov som gjordes för att se om man finner någon avvikelse. Man kan då ta ett blodprov på mig för att se om jag är bärare av denna gen. Min bror och mina systers söner ska också få den möjligheten att se om de är bärare av genen. Min syster berättade aldrig för sina söner om den utredning som gjordes för tio år sedan och nu är det jag som fått uppgiften att göra det. Vi är inte på något vis ovänner men vi har ingen direkt kontakt. Hela grejen sätter igång allt det jobbiga med cancer….

Nej, dax för dusch och därefter kaffe👍🏻

Kram🐬

@Påvägmothälsa ja visst är det?
Igår tränade jag på morgonen, sen tog vi en tur in till byn som var full ned folk njutandes ute i solen. Det hade varit lätt att slå mig ner med ett glas alkohol och bara hänga, men då hade jag blivit begränsad o vad jag ville ha ut av hela dagen, inte bara den stunden.
Jag hade planerat att komma iväg och träffa en väninna på kvällen, snacka lite skit och äta något gott, men då behövde jag kunn köra.
Tidigare hade jag bara sagt hoppsa och ställt in den träffen, men inte nu. Igår prioriterade jag heeela helgen, hoppade över alkoholen och kom iväg till min väninna, utan att missa stunden i byn bland människor som strosade runt.
Det gick att få bägge - vilken insikt!!

Idag regnar det hos mig, det är ok, det blir mysigt att dricka te och se en film.

Ha en fin söndag ❤

@Varafrisk fint att få vara med på din resa. Lyckönskningar från mig!🐳❤️

@Crusade Min erfarenhet är också att att trötthet är en del i tillfrisknandet. Först var jag dödstrött hela tiden men nu är det lite från och till. Jag är dock väldigt tacksam för att jag sover så bra🙏🏻

Jag har ingen professionell kunskap av psykiatri men jag tänker med alla dina diagnoser så är det väl väldigt viktigt med att medicin är rätt inställd? För jag tänker att du medicinerar? Å sömnskola som Sattva rekommenderade är nog inte så tokigt. Annars så kämpar du på väldigt bra💪🏻

Kram 🥰

@Andrahalvlek precis! Alla mina höftleds- och andra besvär är borta och jag orkar gå hur långt som helst! Och det var samma för mig- jag använde beslutsamheten från alkostoppet. Och nu använder jag det vidare för att skriva, en sida per dag. Hurra!