Senaste kommentarerna i forumet

@Kennie Vi skrev visst samtidigt, skönt att läsa att fler kan krisa i 35-årsåldern. 😊

Hej Lina!
När jag var 34, gift och hade tre små barn blev jag vansinnigt förälskad i en kollega. Tänkte på honom dag och natt, smusslade och ljög för min man. Tänkte att livet med honom var förutbestämt och tråkigt. Bara plikter och ett äktenskap som var lika spännande som tvättmaskinsludd.
30 år senare ser jag så tydligt att det (för mig, du har din situation) handlade om att jag ville fly lite från rollen som småbarnsmamma. Jag ville ha spänning, få återvända till sena tonåren igen. Få komplimanger av en lite främmande, spännande man.
Lång historia kort: min man blev misstänksam och började ställa frågor. Jag insåg vad jag riskerade att förlora och vi bestämde oss för att gå i ”äktenskapsrådgivning”, som det kallades då. Där fick vi prata om vad vi saknade och eftersom vi i grunden älskade varandra men hade glidit i sär under småbarnsåren gick det att hitta en gnista igen. Vi är fortfarande gifta och det gläds jag åt varje dag.
Det jag vill säga är att jag känner igen mig i det du skriver. Och kanske är du och din man i ett sämre läge än vi var, men småbarnsåren kan verkligen slita på relationen så pass att man tappar bort varandra i onödan.
Jag hoppas att du kan komma fram till ditt rätta val snart. Helst utan för mycket alkohol.

Känner igen den där känslan av meningslöshet. För mig orsakades den till stor del av alkoholen. Någon månad efter att jag slutade dricka började vanlig livsglädje att titta fram här och var. Plötsligt kunde jag njuta av småsaker som jag inte brytt mig om förut när jag bara längtade efter vin. Jag gick också igenom en tung period när jag var runt 35 och mina barn var små. Letade efter kärlek på fel ställe, flydde in i vin och dagdrömmar. Det var så mycket ansvar och man var aldrig riktigt ledig. Så jag tror jag delvis förstår din situation. Nu är jag så otroligt glad att jag valde livet med min man och våra barn. Och att jag slutade dricka. Tar typ ett glas vin i kvartalet och det funkar bra. Så vardagen kan vara så mycket bättre, och det kommer den bli för dig också. Ha tålamod och följ ditt sunda förnuft, det kommer leda dig rätt. Och unna dig vila, tid med vänner, tid för intressen - sånt som får dig att må bra på riktigt.

@Adde Som mentorer för en, vägledare eller gurus. Klokt att lyssna, ta till sig, begrunda och ta lärdom av de visa, skatterna som för världen inte är värda mycket, men är som balsam för själen och livet i stort
Men ibland är man så korkad att man inte ens tar lärdom av sina egna felateg. 😅🤪 Det är bara att resa sig om och om igen

@Självomhändertagande Än så länge går det. Tror det beror på att när han är på jobbet så gömmer han sig mest på rummet. Vi möts aldrig i korridoren eller i lunchrummet, han undviker aktivt alla former av sociala sammanhang. Jag tror inte han jobbar heltid heller. Hoppas det fortsätter så här. Kanske låter egoistiskt men ja... där står jag idag.

@Se klart Skickar också kryakramar och styrka i massor❤️❤️ Å det är nog ngt otäckt envist virus som du drabbats av😮‍💨
men var rädd om dig och fortsätt m vila, dagsljus och dricka varmt.

Kram🥰

@Varafrisk Du jobbar på så otroligt bra. Och hur du kan reflektera om dig själv. Du kan sätta fingret på att övergivenhetskänslan handlar om dig själv. Jag har ofta tidigare känt liknande känslor om att jag är ensam fast jag har många runt om mig i närheten. Det har handlat om lilla vårs känslor längre tillbaka i tiden. Om att inte riktigt har blivit sedd och fått behov tillgodosedda. En bräcklig inre trygghet. Jag trodde att jag skulle kunna få den tryggheten genom andra, men det räckte inte till och det kunde även kväva till viss del pga av mitt missriktade behov. Nykterheten och terapi har hjälpt mig till att kunna se vad mina övergivenhetskänslor egentligen handlade om och var de bottnade. I mig själv, i det lilla barnet, som inte riktigt blivit sedd och som överkompenserat på andra sätt. Mina behov har blivit synliggjorda och jag kan idag känna vad jag har för behov och vet även vad jag vill. Det hade jag svårare för tidigare för jag försökte gissa mig till och fylla andras behov och förneka mina egna. Då jag inte var på det klara med mina behov, och kände att något inte riktigt var bra, dämpade jag de jobbiga känslorna med alkohol.

Att sluta dricka och processa nykter har varit min räddning. Känslorna går upp och ned, men det går hela tiden framåt. Jag är mycket stadigare och mer balanserad och har lättare för att hantera motgångar. Jag tänker att så är livet, det är en del av livets varande. Jag är också fascinerad av livets psykologi och tänker att det är en upptäcktsresa som jag nyfiket vill utforska och att jag ständigt lär mig nya saker om mig själv och det ger mig erfarenhet och livskunskap.

Jag tänker också ofta, det är ok och det kommer att gå bra när jag tröstar mig själv. Jag säger detsamma till dig, det är ok och det kommer att gå bra❤️

@Ny dag Tack för dina ord och att du skriver t mig. Det är mycket smärta nu men det finns inget tvivel i att vara nykter👍🏻🥰

@Amanda L Tack även t dig och dina ord och du skriver t mig. Jag tänker att det absolut kan funka bra att ha sin dotter på långt håll. Hon måste leva sitt liv. Det vore jobbigare om hon ville flytta t ett annat land. Ska nog åka hem t en kollega på torsdag då hon bjuder på AfternoonTea👍🏻🥰

@Se klart Och tack till dig också för fina ord och att du skriver. Ja, det handlar verkligen om att öva och det är så himla gott att vara nykter i detta🙏🏻🥰

Idag har jag varit dödligt trött…trött i varenda muskel. Har varit väldigt trött under senaste veckan. Jag hoppas att det hör samman m processen som jag går igenom. Det känns som om jag behöver vara lite mer bestämd i vad jag har bestämt fr början. Som tex har jag bestämt att träna en dag då ska jag göra det och inte vela..velandet tar så mycket energi. Det kan nästan vara vad som helst sticka, läsa…håller jag på så där att ”ska jag göra det eller det” det är så himla tröttsamt och tar så mycket energi.

Jag är helt med på hur hjärnan påverkas av alkoholen samt allt med dopaminer, endorfiner mm. Jag vill inte säga att jag kan det utantill men har läst om det. Men för mig är den andliga biten väldigt viktig så därför tänker jag att tolvstegsrörelsen passar mig därmed behöver jag inte köpa allt. Har varit på NA-möte ikväll känns alltid bra efteråt.

Nu blir det kaffe, dagbok och sängen🙏🏻

Godnatt 🥰

@Se klart Kryakramar i massor till dig! Själv har jag inte varit sjuk på evigheter, men jag träffar ju inte så många. Just nu jobbar jag mycket hemifrån för att hushålla med min energi. Jobbar hundra procent sen 13/3 men slipper resorna och allt tjatter på jobbet. Pratet omkring en i öppet landskap slukar mycket energi.

Kram 🐘

@Kennie

Hej Kennie!

Tack för ditt svar. Det är lite lustigt, för du skriver egentligen samma saker som vänner sagt till mig gång på gång, men av någon anledning tar jag det åt mig lite mer.

Jag tror inte att jag vill bryta upp från min man, och hursomhelst vill jag inte ”byta ut” min man mot denna person, som är en del år yngre och som jag inte tror att jag skulle passa så bra med i längden. Men känslorna är starka, och spriten har blivit mitt sätt att hantera dem. Både nervositeten, de jobbiga känslorna över situationens omöjlighet, samt för att känna mig lite ”friare” i min relation till den andre mannen.

Det värsta är att jag mår så psykiskt dåligt hela tiden nu, men vet knappt vad som är hönan eller ägget. Dricker för att må bättre - men kanske spär alkoholen istället på att jag mår dåligt psykiskt?

Den övergripande känslan är i alla fall att jag är 34 år och mitt liv är redan slut ändå. Inget mer roligt kommer någonsin att hända. Allt är redan ”bestämt” och redan ”gjort”. Så jag kan lika gärna dricka - typ så…

@varadrisk så bra att du skriver så vi vet hur det går, samtidigt känner jag en monster-kraft i det arbete du gör och den utveckling som sker. Du gör detta helt på egen hand och för att du vet att ett bättre liv finns där- här. Det kommer att gå i vågor, känslorna, sorg, skam och glädje.
Jag har ju själv barn som jag är starkt bunden till, och så så känslig för nyanser i måendet. Men jag har fått öva! Jag och min dotter övar ihop numera. Hjälps åt. Och det är en triljard gånger mer görligt- om man är nykter. Du känner det säkert redan nu, och du kommer att märka det när tiden går.
Allt gott till dig, stor kram 🥰

Jag är fortsatt trött- och trött. Jobbar en timme eller två, ute på lite ärenden, sen sova middag. Jag kapitulerar högst motvilligt men tänker att om kroppen pratar så får jag lyssna nu.
Ingen ”dör” heller på jobbet, saker blir gjorda.
Men däremot är jag väldigt lesss på min bristande energi och förkylning som inte riktigt släpper. Idag läste jag en bok på em (pdf-manus och jobb). Blev jättetrött.
Men sen kom min man hem och sa att det inte är jättekonstigt att bli trött av att skumma 200 sidor.
Har gnagande oro över att jag inte orkar så mycket alls, (har jag nån obotlig sjukdom?) men håller oron ifrån mig och minns att ssk på vårdcentralen sa att årets virusinfektioner kan hålla i sig i flera veckor.
Ja, med hopp om en piggare morgondag kikar jag in här och glädjs över när det går bra för alla som kämpar eller när det är precis som vanligt = nyktert och fint! Kram 🌷

@SoberOctober tänker på det du skrev ”ett glas kan inte skada ” - jag gör likadant .. man ser så lätt på det när man häller upp första glaset.,
Jag är på dag 3 nu.. vill du kämpa lite med mig?

3 kvällen utan- igen!
Kände mig helt slut i kroppen o frusen på något vis, så redan lagt mig.
Måste be @tröttiz med min allra snällaste röst- lämna min tråd. Läser om dina åsikter om orosanmälningar i andra trådar och känner att vi inte alls kommer hjälpa varandra i detta. Önskar dig lycka till att hitta dina svar någon annan stans ❣️. Jag blir mer irriterad än tacksam tyvärr. Ha det bäst!!

Till er andra , hoppas vi kan följas åt.. kommer behöva ha er en tid framöver 🙏 o hoppas jag kommer kunna finnas för er💕!
Varit sämst på att vara här inne- men tappade lusten ett tag.

Men vad tror vi om en vit vår 🙂, hade varit gott o vakna utvilad o glad om morgnarna o låta livet hitta tillbaka in i den dunkla kroppen igen! Ska bli skönt ☀️

@Åsa M
Hur går det för dig?
Jag får känslan av att du kan sätta gränser. Även om han hamnar i din närhet, så vet ju hans chef kanske om er tidigare relation. Kan du prata med din chef. Och bara öva på att vara i det som är. Det är inte du som skapar kaos. Det är ditt ex. Och jag kan bara föreställa mig, hur svårt det måste vara. Men ändå. Du är sund. Och du har satt bra gränser. Det kan ju inte bli en lång och utdragen scen. Om han inte sköter sig, så kan han förmodligen inte arbeta kvar.
Observera och se det som sker med nya ögon.
Du har gjort vad du har kunnat. Och du har verkligen gjort mycket. För hans bästa.
Ta hand om dig ❤️

Dag 5. Effekter av ingen alko uteblir då det fortfarande är sjukstuga. Ligger mest och tänker.

@Amanda L jo så är det ändå lite. Ligger och tänker. Mycket.

Hej, vilken svår situation... Det är ju rätt vanligt att förälska sig i någon annan under småbarnsåren- man längtar efter att bli sedd och ha lite äventyr. Men jag får känslan av att du innerst inne inte vill bryta upp från din man, stämmer det? Får också känslan av att du behöver göra något genast för att bryta detta, alkoholberoende blir svårare ju längre tid som går. Om din kollega är den stora kärleken måste du kanske fundera över ditt val, men om du innerst inne vet att han inte är det tycker jag att du ska avsluta den relationen. Vänta inte, gör det så fort ni ses. Dina barn är små, och det kanske inte är värt att ge upp hälften av all tid med dem för ett äventyr... Om du trivs med din man tror jag du kommer känna dig lättad över att släppa flirten och ta kontroll över ditt liv. Du kan ringa Alkohollinjen anonymt om du vill ha lite tips.

@Amanda L
Tack snälla!
Vet inte riktigt om det är något som skulle hänga ihop med just mitt sug, tror det handlar om att jag har anlagen sedan många generationer bakåt. Däremot stämmer det kring en sak, jag är kronisk obotligt sjuk och alkoholen har fungerat som självmedicinering då det inte finns annan medicin. Så då har det skickat ut och gett mig hjälp mot smärta. Som såklart inte hjälper övertid utan förvärrar snarare. Ska läsa på vidare, det kanske hjälper.

Tack igen för din tid att kommentera! <3

@Emilia
Tack snälla Emilia för dina fina ord. Det berörde.
För mig gör det inget att mina trådar inte tar fart direkt eller alls, känner att jag bara vill skriva med mig och att någon kan läsa om inte annat framöver.
Tack för tipset, ska kolla det!

@Snödroppen Tack snälla du för svar. Nej jag kan inte tänka mej ett samboförhållande i dagsläget. Han kommenterar sin situation men är så envis i sitt sätt att agera för han tro sig veta bäst av alla psykologer o läkare..suck.. Jag får bida tiden lite till för att se vad jag fixar (står ut med o inte) Till saken hör att jag kände honom för 52 år sen!? och då var han ung, fräsch och en tilldragande kille, men tyvärr inte nu, men glimten o den ömma personligheten finns därbakom det ser jag o den skulle vara bra om den kom fram igen ;)

@Självomhändertagande Tack snälla du för svar o kommentar! Jag ska ta allt till mej o kolla på länken du angav. Vi har inte umgåtts så länge bara ca 2,5 månad. Jag vet inte om det är rätt att ta tid på sej (mej) eller om man ska ta tjuren vid hornen med en gång..oavsett så är jag känslomässigt inblandad redan och det gör ont när han inte mår bra...Tack återigen för dina svar o kommentarer <3

@prinsessa God (för)middag. Nu lämnar vi väglöst land och åker snart hemåt med nattåg.
Morgonkaffetåren smakade utmärkt och snart blir det lunchkaffe. Tar en härlig nykter tisdag idag!

Att värna om sig själv.
Hur värnar du om dig själv?
Jag har inte tänkt på det förrän idag, då en kvinna sa till mig "du värnar om dig själv nu".
Hon har varit oerhört hjälpsam för mig, i min starka önskan att återgå till ett hållbart arbetsliv, efter en egen sjukdomsresa där jag tidigare hört att FK föreslagit sjukersättning mot min vilja.
Och med en tung medberoenderesa där jag förlorade allt utom mitt hopp och hälsa.
Jag värnar mer om mig själv nu.
Och då värnar jag fortfarande om andra.
Men jag har förstått gränserna.
Skillnaden.
Att om jag tar ansvar, återhämtar mig, sätter gränser, vilar.
Då.
Kan jag.
Leverera.
Är inte i mål ännu.
Men bra nära.
Och jag är tacksam.
Varje dag.
Varje stund.
Tänk att jag överlevde.
En sådan svår tid.
Missbruk är brutalt.
Det är förgörande.
För de som är medberoende.
Och jag värderar inte.
Det är lika brutalt att vara sjuk.
Bara det.
Att vara medberoende.
Och plötsligt så en dag.
Faller polletten ner.
Och man ser all sin förlust.
Jag har fortfarande tak över huvudet.
Tack.
Jag vet hur.
Och till vilka.
Jag ska återgälda.
Den hjälpen.
Detta liv.
Detta liv.
Man måste värna om sig.
Och om dem man älskar.
Jag tror att det räcker så.
Jag behöver inte mer.
Det var allt.
För nu.

@Snödroppen
Tänkt på dig. Tror kanske att du är en av dem som jag tänkt på. Som bytt alias. Tänkte på dig imorse, att jag är så tacksam för allt du skriver.
Om din erfarenhet att vara på botten. Och att du har det bra nu.
Tack ❤️