Senaste kommentarerna i forumet

@Christer75 kommer ta antabus har egentligen inget behov av att dricka men kommer ta det främst för min frus och sons trygghet. Så klart min också men jag har bestämt mig för att skippa alkoholen. Gått på AA från och till men känner att min självdisciplin håller bra. Det är svårt allt detta. Visst just nu känner jag bara för att fly denna jävliga verklighet man lever i, men det kommer ju bara kännas bra för stunden.

@Alkenisse Så bra jobbat!!🥳
Jag tror att sug handlar en hel del om hur hjärnan fungerar ihop med alkohol. Tror det underlättar att veta mer om det. Här finns en del inlägg om det på andra delar av Forumet. Om du inte redan sett dem så kan det vara värt att leta upp. Vår2022 har jag för mig har en del bland andra. Lycka till med ett fortsatt bra liv.❤️

@William W Jag började dricka i tonåren, också pga social fobi och enorm blyghet. Problemet blev inte löst av det, däremot utvecklade jag ett alkoholberoende. A skapar numera bara ångest. Känns så skönt att slippa den. Hoppas du hittar din väg här, finns så mycket erfarenheter och bra människor här att få hjälp av. Lycka till!☺️

@Se klart Härligt att höra att du varit nykter så länge och att du mår så bra av det. Det ger hopp och inspiration! Jag kommer i alla fall försöka att förändra mitt liv så att jag kan njuta av det resten av mitt liv. Hänger kvar här så länge det behövs.🤗

@newdawn
Hur mår du? ❤️

@Pellis Tack! Det känns inte speciellt mycket med 10 dagar (11 i dag!) men varje nykter dag är en vinst. Bara att fortsätta så dag för dag för dag.
Hejar på dig! Starta du med så följs vi åt!

@Pellis Skickar en KRAM till dig också. Ser fram emot att läsa din tråd. 😽

@Ny dag Jag har full förståelse för att du inte vågar. Jag själv vågade första gångerna i höstas i grannstaden och nu efter att jag började på behandlingen har jag varit i min stad. Det har varit dock en mycket lång resa för att komma hit. Anledningen att jag frågade var att det kan kännas skönt att fysiskt få träffa andra i samma situation. Man behöver liksom inte köpa konceptet helt och hållet utan ta de bitar som passar en själv. Det kan även vara skönt om man vågar prata på mötet att säga det högt som man vill dela för man är bland människor som förstår. Gör det som känns rätt för dig.

Kram🥰

@Glöd
Jag förstår din känsla av svek, jag har känt den själv. Jag vred mig ut och in men tillslut började hela min kropp och själ säga stopp. Jag tänkte att oavsett vad som händer alkoholisten så är det inte mitt ansvar längre och då kunde jag fokusera på mig själv och ta hjälp.
Jag bestämde mig för att jag skulle må bra.
Jag tror vi alla gör på det viset som känns rätt för oss, det finns inget rätt eller fel.
Men om jag får ge ett råd som hjälpte mig oerhört så var det att börja lyssna på MIN inre röst och kropp. Det har hjälpt mig.
Vad säger din inre röst och kropp, inte din mammas utan DIN känsla. Lyssna inåt på det barnet som aldrig blev hörd, för hennes talan och stå upp för den rösten. Det är ditt liv och din resa ❤️

@Varafrisk Bra. Lögner tillhör missbruket och sanningen tillhör nykterheten. Sanning på alla områden.

Kram 🐘

@Qwer1 Heja dig!

Kram 🐘

@vår2022 Som vanligt sätter du fingret på det som är känsligt 🙏🙈 och jag måste berätta men vill ha fler nyktra dagar först. Jag vill ju leva i sant äktenskap med mannen jag älskar innerligt! Jag ska, kan och vill bli nykter och ett första steg är motion för ökat välbefinnande och ”hjärnhjälp”. Har inga stora krav på det bättre att börja smått men minst 20 minuter promenad per dag, det hinner jag…. ❤️
@Varafrisk Vågar inte trots att jag bor där jag kan vara relativt anonym. Att skriva här är läskigt nog❤️
@Andrahalvlek Precis så, prioritera bort inte längst ner och meditation 🧘‍♀️ behöver jag lära mig.

Mår tack och lov mycket bättre idag (som vanligt så att säga). Sprudlade av energi på jobbet och är naturligtvis helt slut nu. Hänger i soffan med familjen och te. Stökigt hemma men det får det vara även om det stressar mig innerst inne. Andas nästan i fyrkant men huvudsaken är att jag är fyra dagar bort från A och imorgon ny dag, nytt löfte.❤️

PS. Jag är inte ett dugg avundsjuk på HR-biten. Inte ens pyttelite. 15 år räckte och blev över. Idag har jag lunchat med min nya efterträdare. (De förra gick upp i rök efter ett år cirka.) Riktigt bra snack - jag har noga påtalat flera gånger att hon när som helst får fråga mig om högt och lågt. Vi bondade riktigt bra!

@Se klart Du kanske skulle boka in vilopauser med dig själv i kalendern? Att verkligen ta fikapaus fm, em och lunchrast med gott prat med kollegor berikar mig oerhört mycket. Saknar det när jag jobbar hemifrån 🤔 Samtidigt är det skönt att slippa resorna.

”Mind the gap” som en föreläsare sa, fast ur positiv mening. Hon menade att vi ska prioritera och värdesätta gapen mellan allt vi gör hela dagarna. Stanna upp och djupandas, spela fin musik. 15-30 min paus och vila mellan våra åtaganden, istället för att ruscha från det ena till det andra.

Allt det här är SÅ viktigt för mig att tänka på. Jag vill inte stressa mig sjuk en gång till.

Kram 🐘

Särbo med alkoholist sedan nio år.
Vi är båda över 50.
Träffas vanligen endast vartannat veckoslut, plus semestrar. Särbon håller sig till öl, men alla öl ska slut under samma kväll.
Nu har det börjat komma elaka kommentarer till mig även i nyktert tillstånd, det är nytt. Senast mitt hår som borde sättas upp. Värst var att han anklagade mig att tala i telefon för länge med min dotter så jag försummade honom, något liknande har jag inte fått höra under nio åren vi träffats! I nyktert tillstånd säger han sen att det är jag som tjatar på hans drickande, så han säger såna saker! Han får det alltså svängt som att det är mitt fel !
Gör alkoholen honom till narcisst?
Och hur har jag inte märkt det här tidigare?

@Påvägmothälsa Härligt med fåglarna och i helgen är det sommartid! Vi är på rätt väg!

Goddagens mina forum-bffs @andrahalvlek och @sattva för insiktsfulla kommentarer som denna fullvuxna person behöver gnugga in både en och två gånger.
Precis så, @andrahalvlek, kroppen pratar sitt eget språk- eller börjar med svenska- jag lyssnar ej- fortsätter med förkylning- jag lyssnar med ett halvt öra men sen måste jag vara på plats pga diverse möten som inte ”går” att skjuta på, HR-året tickar, etc. Sen skriker kroppen till så man blir lite rädd, varvar ner, tänker: vad var det för möte som var så viktigt? Vad var det för sysslor som inte gick att delegera?
Till mitt försvar, när min kropp pratar högt med mig- så har vi varit extremt dåligt bemannade. Det är en fråga som inte löses av att jag jobbar när jag är sjuk, utan en viktig fråga för min bransch och vårt företag.
En annan viktig fråga som hänger mig i hasorna sedan lång tid, är att endast Jag själv kan dra gränsen, säga stopp och det räcker. Ibland famlar jag efter ”nån”? (kanske har den där nån aldrig funnits?) som skulle kunna hjälpa mig.
Men den där nån gjorde inte jobbet för länge sen, och nån är ingen annan än jag- idag.
@sattva jag kom faktiskt till både sans och vett med hjälp av just att tanka det goda. Att göra saker och ting lite långsamt. Att känna efter när det räcker. Att inte stretcha i onödan. Utan tvärtom, behålla lite sömsmån.
Jag är ofta liksom så ”glad” i det jag gör. Jag gillar mitt jobb, ungar, hämta och dona. Men ofta har jag lite för tunna marginaler. De brukar uppenbara sig när jag är igång och springer. Försiktigt ska ta köra igång när kroppen orkar.
Parallellt- se över mitt ”flängande”, haha, jag flaxar ofta hit och dit, hämtar barn, hälsar på, åker till min kurs, åker till landet- hem igen. Ja, lite enkel stillhet tror jag att jag längtar efter och behöver.
Tack 🙏🏻❣️🌱

@Blenda Tack för ditt inlägg…det känns inte så ensamt när man kan dela sin upplevelse/känsla m ngn annan. Självklart är det ok att vara m på träffen❤️

Känner mig helt slut! På behandlingen skriver vi dagbok varje dag som vi sedan delar i gruppen. En person i gruppen har lite samma känslor som jag men skiljer sig från mig på så vis att hen har nog inte riktigt köpt att hen är beroende fast vi alla i gruppen tycker nog att hen är det (oj vilken lång mening! men det får vara så). När jag läste upp mina dagboksanteckningar kom allt och lite till. Jag var så arg och så ledsen tårarna rann. Jag fick sagt vad jag ville ha sagt om programmet, om några kommentarer som behandlarna sagt och lite till! Jag var tom efteråt och huvudvärken kom. Minns inte allt vad jag sa men det kändes bra efteråt. En yngre person sa t mig att hen såg på mig att något skulle komma och sedan var jag som en bulldozer. Ja, det här var verkligen välbehövligt för mig….och det är inom några områden som jag är väldigt känslig/känslor som väcks upp inom mig.

Kram🐬

Hej @AmandaL
Jag börjar med att instämma i det du skriver om @vår2022 och andras så utförliga, tålmodiga svar och inlägg här- så betydelsefullt.
Jag är ju inne på mitt fjärde (!!) år som nykter, det är faktiskt galet när jag tänker efter. Men jag skriver några ord för jag känner igen mig väl i det du beskriver. Det var ju bara en fråga om rätt tid, ork, engagemang- för att ta tag i drickandet på allvar... När jag loggade in här första gången- efter ganska mycket vånda- hade jag nåt halvt löfte om tre nyktra månader, eller kanske 100 dagar. Innerst inne visste jag- inte att jag skulle bli nykter då. Men att jag var tvungen att ändra mina ”vanor” annars skulle jag vara tvungen att sluta dricka.
Att verkligen göra det, är det bästa och viktigaste beslut jag tagit i mitt liv bortsett barn och dylikt. Jag hade ALDRIG klarat det utan forumet. Och vi är ganska många som använt forumet som enda- eller del av behandling. Att känna igen sig, att våga vara ärlig. Att bara stötta och få lite puff uppåt när livet känns lite grått. Att kunna skratta åt saker ihop. Att inse hur lika vi är- och också olika. Men oavsett det så kan vi hjälpas åt. Det är verkligen i sanning något riktigt fint, att få vara med om.
Ta vara på forumet och häng här så mycket du önskar och behöver. Tids nog när man står på egna ben så behöver man ta ut lite avstånd, ja, se att benen bär ”där ute”.
Erfarenheten att bli nykter och erfarenheten från forumet har förändrat mig och skapat ett delvis ”nytt” liv. Jag är lossad, fri. Jag gör fortfarande klantiga saker med mig själv, jag måste påminna mig om gränser och ork- ofta, ett evigt lärande. Jag skulle kunna räkna upp allt praktiskt som förändrats- kring jobb och boende, katter och nya vänner. Men det är inte så viktigt. Att relationerna till mina nära är stadiga, att jag är trygg. Med mig och med andra. Är nog det viktigaste.
Erfarenheten från alla samtal här, stöd och ibland tjafs, på ett anonymt forum- har gjort mig ödmjuk.
Mitt liv är precis ett vanligt liv numera, det är inga storstilade grejer som sker, inga sena nätter, knasiga beslut. Det är mitt liv, och jag bestämmer. Jag önskar mig inget mer, det är så bra som livet bara kan vara.
Så- heja dig! Kram 🤗

@Vill Bara Sluta har du nån sorts stöd för detta med A?

Hej,

Stort tack för dina ord...

Ja, du förstår mig helt rätt i det du skriver beträffande att saknaden av det jag aldrig fick blir större nu när jag får insikt i vad ett barn behöver. Var med om en situation förra veckan och i helgen som rörde upp känslorna på nytt. Nya lögner som bl.a. inkluderade en lögn om att hon befann sig på sjukhus. Jag och min bror spenderade hela helgen med att ora oss över henne och vad som hänt. Hade hon försökt ta livet av sig? Hade hon stapplat ut i trapphuset och ramlat? Hade en vänninna ringt till sjukhuset? Vi visste ingenting om vad som hänt... Det visade sig dock vara en lögn efter att jag ringt sjukhuset och eftersökt henne. Antagligen ljög hon för att vi inte skulle komma störa henne i hennes abstinens efter missbruket. Eller så var det för att ge oss dåligt samvete för att vi inte kunde hjälpa henne att handla en annan dag än den som först var tänkt.... Hon ville styra om vår hjälp för att hon valde att dricka i stället... Ringde och skällde på henne och undrade hur man kan ljuga om en så allvarlig sak. Enligt henne var det ju så klart inte alls en lögn utan jag som hade fel. Jag började tvivla på om jag verkligen hade rätt trots att jag hade pratat med dem på sjukhuset. Skällde färdigt och avslutade samtalet. Har inte pratat med henne sedan dess. Fick nyss ett sms där hon bad om "snälla, jag undrar om du kan ringa mig". Jag vill inte! Orkar inte ringa men får så ont i magen och den där hemska känslan av att vända henne ryggen... Hjälp mig att tänka rätt!

@Sorgsen-sorgsen ja smärta är för jävligt och det är lätt att bli desperat efter lösningar, vad som helst bara det lättar..
Kämpa på, jag tror på dig!

Dag 1. Känner inget sug alls. Jag är pepp !!

@Surkärring Tack för omtanken. Min plan fungerade bättre igår och kommer att göra det även idag. Slutade med penicillinen i förrgår. Och jag vet mycket väl allt du skrev, men var fullständigt desperat. Fick i alla fall ner inflammationen. Men har fortfarande mycket ont. Det kan komma ett par timmar när det är lite lugnare, men sedan sätter värken/smärtan igång igen. Vaknar mitt i natten och sedan kan jag inte somna om igen. Om 2 veckor åker vi på semester över påsk. Hoppas verkligen att det är bättre då! Svårt att jobba också, hjärnan vill inte alls fungera.

@Vedhuggaren Hej, jag har inte druckit som du, haft ett annat mönster, men jag tror att jag utan att vara expert kan säga att du är alkoholberoende. Risken är stor att du hamnar i samma sits eller värre om du dricker. Och de mängder du dricker kan knappast vara helt ofarliga för din kropp. Jag har hela mitt liv velat dricka måttligt, de sista åren har det bara blivit värre. Eftersom beroendet blivit mer allvarligt. Det är ju också så att toleransen ökar, för varje gång krävs mer och mer för att uppnå det där ruset som kan vara mysigt i början. A ger mig helt enkelt inte det jag vill ha, jag känner ingen lust att må dåligt igen.
Nu har jag inte druckit på tre veckor, dricker nån läsk, när jag är ute med vänner och det funkar jättebra. Känner mig bara lugn och avspänd istället för fokuserad på att dricka, vare sig det ska vara lite (jobbigt) eller mycket (ännu värre dagen efter). Jag fick tips om en bok som förklarar en hel del om hur hjärnan fungerar ihop med alkohol. Det gav en hel del insikter ihop med att läsa här på forumet. Så många bra människor här! Hoppas du kan fatta ett bra beslut och jättebra att du hittat hit. Lycka till! Och skriv gärna igen :)