Nykterist och alkoholist i en kropp

Hej. Jag har läst här i 1,5 år snart. Jag är runt trettio år och jag minns hur jag som yngre verkligen kämpade emot alkoholkulturen. Jag vägrade börja dricka och slutade umgås med de som drack i tonåren. Jag hatade när vuxna drack trots att inget allvarligt hände, men jag hatade personlighetsförändringen hos de vuxna när de drack. Åren gick och att vara nykterist i gymnasiet gjorde mig så utanför så i slutet av gymnasiet slutade jag kämpa emot och började dricka. Gick ut varje helg och drack måttligt. Kände mig äntligen normal fastän varje festhelg gav mig ångest. En kemisk ångest antar jag. För i övrigt gjorde mitt drickande att jag passade in och jag hade många vänner.

När jag gifte mig drack jag väldigt sällan men pga mycket ensamhet i relationen började jag dricka allt mer. Fastnade i en hemskt dålig ovana och drack för ofta och för mycket och var bakis på jobbet.

Sedan blev jag gravid. Jag minns hur jag upplevde det som att det räddade mitt liv. Jag drack inte på tre år och jag mådde så bra. Fick ett till barn och drack väldigt sällan.

Men de sista två- tre åren har något hänt. Jag har långa perioder då jag inte dricker men så faller jag in i ett dåligt beteende där jag dricker för ofta. Och jag hatar det!!! Hatar hur jag mår av det. För ett år sedan trodde jag att jag var deprimerad och jag slutade dricka. Ganska snabbt kände jag mig glad och nöjd och insåg att det var alkoholen som gjorde mig sjuk. Ändå dricker jag igen! Inga stora mängder (kanske) men ändå för mycket och för ofta periodvis.

Jag tror att min egen far är sk. periodare (inget han erkänner) och min farfar var alkoholist. Och jag tror det är därför jag varit så emot alkohol större delen av mitt liv. Men kanske är det också det jag "drabbats" av? Jag känner mig som en nykterist och alkoholist i samma kropp?!

Jag är så trött på att falla igen och igen och nu bara måste jag lyssna på mitt inre som säger åt mig att inte dricka- nånsin. Men jag vet inte om jag klarar det. Jo, jag klarar det alltid ett par månader när jag väl bestämmer mig, men faller alltid tillbaka igen. Och jag orkar inte mer. Jag och alkohol passar inte alls ihop och har aldrig gjort det. Jag får sådan ångest av det. Jag vet inte om jag dricker mkt jämfört med andra men egentligen spelar det väl ingen roll eftersom exakt varje glas får mig att må dåligt...

Nu tänkte jag i alla fall att det kanske hjälper mig om jag skriver här. För jag vill så gärna sluta dricka! :-( För alltid.

Profile picture for user Sisyfos

Vi har lite samma relation till a, du och jag. Jag mår mycket bätte utan, kanske vi alla gör, men jag får verkligen inte nån kick av att dricka. Det känns inte som du får det heller?
Vila ja, slipper tänka, kanske en lättnad att vara lite ansvarslös. Ja, jag vet inte exakt vad som triggar mig. Vad triggar dig och vad får du ut av det? Jag höll upp så länge, mådde bra, men började igen. Orsaken till det kan jag till viss del fatta, men sen att det inte riktigt går över. Att det är så svårt att lägga av ordentligt igen, trots att det får en att må dåligt. Det är konstigt tycker jag ibland. Men det är väl alkoholen som påverkar nåt belöningssystem. Hur som helst, så mår jag bättre av att läsa och skriva här. Jag får perspektiv på drickandet i tid och det hjälper till att inte låta det gå för långt. Så jag tror att du har tagit ett klokt beslut som börjat reda i dina tankar och din relation till a.

Profile picture for user Lim

Som svar på av Sisyfos

Tack för ditt svar och välkomnande.

Jag har ju såklart läst det mesta du skrivit här eftersom jag läst i 1,5 år ungefär. Och jag känner verkligen igen mig i det att du beskriver att du ju inte ens gillar att vara full. Så är det för mig också. Och om jag blir full får jag panik för då vet jag ju hur bakis jag blir dagen efter.

Jag tror jag söker en känsla av ledighet och att inte ha tråkigt. Trots att jag kan uppnå de känslorna även utan alkohol! Alltså det är ologiskt egentligen. Nu när jag är i en period då jag känner att jag dricker för ofta så kommer tristesskänslorna lättare än perioder då jag inte dricker. Och då tar jag hjälp av alkohol att mota bort dem. Det blir en ond spiral utan logik.

Det måste ha med belöningssystemet att göra och att det är rubbat. För något är ju fel i hjärnan om man hela tiden gör något man mår dåligt av- för att må bra.

Jag känner mig ångestfylld idag men jag är åtminstone glad för att jag vet att det kan försvinna om jag bara håller mig borta från alkohol. Alkohol är verkligen en depressiv drog även fast den förklär sig som något annat i början...

Profile picture for user Lim

Jag tycker jag får sämre självförtroende av alkohol. Jag behöver ens dricka så mycket för att den effekten ska komma. Känner mig förgiftad, omoralisk, som en dålig mamma och som att jag kastar bort mitt liv på att må dåligt och kämpa emot något jag egentligen borde ha lätt för att låta bli.

Jag kan tänka på söndagen att jag ska ta en lång paus i drickandet och på måndagen när jag handlar middag köpa folköl!! Fast jag bestämt en dag innan att det får vara nog. Det här har jag förut gråtit över och känt mig rädd för att jag aldrig ska kunna lyda mig själv fullt ut.

I somras på min semester (4 veckor) drack jag sammanlagt fyra gånger. Fast det inte är jättemånga gånger förstörde det hela semestern för jag hade ju bestämt mig för att inte dricka alls. Då är fyra gånger många gånger.

Innan den semestern hade jag inte druckit på 3 månader. Så varför började jag igen? Jag mådde ju uselt direkt och ändå fortsatte jag. Men ibland vill jag bara släppa allt och försvinna ur alla rediga tankar.

Å vad jag hoppas att jag kan leva hälsosamt från och med nu. Inte känna ett behov att fly ur min hjärna och kropp.

Ibland dricker jag för att göra vardagssysslor roliga och jag har läst att fler gör så. Det är roligare att vika tvätt och dammsuga om man är lite mjuk inombords. Men skammen kommer snabbt för mig. För jag dricker ju dessutom i smyg. Känner mig så falsk.

Rörigt och ointressant för någon att läsa det här men det är skönt att för första gången öppna mig kring det här. Min hemlighet...

Profile picture for user Lim

Inatt drömde jag att jag drack. Inte mycket men jag kände hur jag svek mig själv. Såhär drömmer jag ofta när jag är i början av en nykter period. Det är väl min inre rädsla och att jag inte litar helt på mig själv som resulterar i mardrömmar.

Jag vet inte hur ofta jag kommer att skriva här men jag känner ett det var ett stort steg att registrera mig. Eftersom jag nu vänt mig till någon utomstående. Så även om jag skulle skriva sällan så tror jag det hjälper bara att tänka på att jag faktiskt har kommit till den punkt att jag sökt den här utvägen. Det går inte lika lätt att förtränga det om jag verkligen tänker på att jag registrerat mig på något som heter alkoholhjälpen. För om jag inte har problem skulle jag ju inte söka mig hit.

Jag lyssnade på fyllepodden igår där de intervjuade Alex Schulman. Han pratade om att han inte dricker mycket men tänker på alkohol kanske 15 gånger per dag och romantiserar kring det. Jag kände igen mig mycket i det. Att det är tankarna kring alkohol som är det sjuka i mig.

Kämpar emot tankarna nu och ska bannemej respektera min egen vilja att inte dricka!

Profile picture for user Lim

Ikväll kände jag att tilliten till mig själv plötsligt kom igen. Nu vet jag att jag kommer att hålla mig ifrån alkohol en längre tid. Jag kan inte förklara det men jag liksom bara vet. Det är som att jag ser på mig själv som mitt eget barn och jag vill vara snäll och respektfull mot mig själv och låta mig må bra. Jag skulle ju aldrig ge mina barn (även om de var vuxna) ett glas vin om jag visste att de led av det och kände ångest efteråt. Så när jag ser mig själv som det barnet jag fortfarande är innerst inne så vill jag ta hand om mig själv. Flummigt kanske men det känns så. Hade någon behandlat mina barn som jag behandlar mitt inre barn när jag dricker hade jag blivit galen! Usch nu börjar jag faktiskt gråta. Vad gör jag mot mig själv alltför ofta? Jag har det så jobbigt med många saker i mitt liv just nu och det får räcka med det! Alkoholen ska inte också få såra mig.

Profile picture for user miss lyckad

Bra att du startat din tråd. Här kan du skriva precis vad du vill som kan hjälpa dig, nu eller längre fram. Jag tror att alkohol precis som andra droger fungerar olika på olika människor. Det verkar som om du mår psykiskt dåligt så fort du dricker? Är det när du är full eller efteråt? Din far var periodare, det är en typ av missbruk som jag vet väldigt lite om. På forumet finns personer som kan mer. Hur långa nyktra perioder har du? Och hur länge dricker du sedan. Tror du behöver reda ut hur drickandet ser ut (kartläggning) för dig själv för att förstå hur just ditt problem ser ut. Du har ju mycket kunskap av beroendet eftersom du läst mycket på forumet och har egna beroendepersoner i din uppväxt. Jag läste Alex Schulmans böcker om sina föräldrar, mycket bra och utlämnande om alkoholmissbruk. Sträckläste bägge böckerna. Där finns ännu några exempel på att vem som helst kan bli missbrukare. Och att i finare salonger smygs det lika mycket med missbruk som i Svensson-hemmen. Ha en fin kväll...

Profile picture for user Lim

Som svar på av miss lyckad

Jag har också läst hans böcker. Tyckte särskilt om den sista om hans mammas missbruk. Sorgligt men läsvärt. Att läsa sådana böcker stärker beslutet att inte dricka ännu mer.

Jag tror att jag faktiskt mår dåligt både när jag dricker och efteråt. Även om jag såklart söker känslan av alkohol och mår bra av den en kort stund också för annars hade jag ju aldrig druckit. Men jag verkar ha väldigt lätt för att drabbas av ångesten alkohol ju är känt för att ge. Och den ångesten släpper bara när de gått flera veckor utan. Nu har jag ångest till exempel och en impuls i mig är att tänka att ett glas vin skulle kunna dämpa detta och göra mig lite gladare. Men det kommer bara göra att ångesten fortsätter... för alltid, tills jag slutar igen.

Jag är nykter fler månader per år än vad jag dricker. Och när jag dricker gör jag det kanske två månader innan jag känner hur ångesten kommit tillbaka. Och då slutar jag igen och mår superbra. Det är väl därför jag känner mig som både nykterist och alkoholist. För när jag dricker dricker jag mig extremt sällan full. Jag är alldeles för rädd för att bli bakfull. Alltså helt livrädd, för jag vet ingenting värre. Men samtidigt så eskalerar frekvensen av drickande under tiden jag dricker igen. Från att vara på fredag kväll efter jobbveckan till att bli fredag och lördag till att jag även klämmer in en vardag när jag slutar tidigt från jobbet. Och det är då ångesten blir helt för jobbig.

Alltså ska det aldrig bli så igen och jag ska inte dricka. Bara alkoholfria goda drycker. Iskaffe vid poolen i sommar, en alkoholfri öl, loka, juicer. Mkt godare och helt ångestfritt.

Profile picture for user Sinnituss

Jag gillade din tanke på att ta hand om dej själv som ditt inre barn. Det lät fint.
Jag ska också undvika alkoholångesten i framtiden det är så självklart och ändå så vet jag att jag inte lyckats med detta hittills. Jag följer inspirerart din tråd framåt. Trevlig lördag!

Profile picture for user Hjärnklar

även jag gillade din tanke på att ta hand om dig själv som ditt eget barn. Så kärleksfullt och klokt!

Profile picture for user Lim

Tack ? Vad snälla ni är Sinnituss och Hjärnklar ❤

En annan sak apropå barn. En sak jag avskyr om jag druckit är när mina underbara barn är väldigt kramiga och jag måste undvika att andas nära dem pga alkohollukten. De kryper gärna upp hos mig och gosar. Det älskar jag men har jag druckit så blir jag så äcklad av mig själv. En mamma ska lukta kaffe på sin höjd. Så har jag känt hela mitt liv egentligen men ändå bryter jag om och om igen mot den principen. För vad??

Jag avskyr även själv när folk luktar alkohol. Jag tycker det luktar otryggt och otrevligt. Allra mest otryggt. Fy alltså.

Måtte jag aldrig lukta alkohol igen.

Profile picture for user AlkoDHyperD

Som svar på av Lim

När man kan vara nykter länge, tro att "yes, nu kan jag hantera alkoholen!" Finns det historia av icke-kontroll är den känslan lurig som fan. Gillar metaforer, här kommer en (förlåt om jag skriver långt, läs om du orkar):
""När den falska tröstaren visar sin mjuka sida kommer den åt mig. Det är nu faran är som störst. Invaggar mig i hopp om att det är möjligt. Att jag har kontroll.
Glömda är alla gånger jag legat vaken med ångest och hjärtklappning, när jag förbannat mig själv för att jag ännu en gång fallit för frestelsen och lögnen. Då har jag för ett ögonblick sett verkligheten så som den är och att jag aldrig, aldrig kommer att ha kontroll.
Men ändå kan jag inte låta bli. Det är ensamheten och hopplösheten som alltid får mig att ge efter. Fast jag vet att allt bara blir värre. Eller är det för att jag vill att det ska bli värre?
Men lugnet som sprider sig är belöning nog. Ingenting kan mäta sig med känslan av värmen och bedövningen som sprider sig från magen och sedan genom hela kroppen.
Ibland fungerar det. Och även om nio gånger av tio lämnar mig med större ångest efteråt än innan är det den där enda, tionde gången, när lugnet ligger kvar och biverkningarna uteblir, som jag minns och sedan försöker återskapa. Om och om igen.
Är det därför jag är så försiktig? För att behålla illusionen om att jag har kontroll? För att hålla kvar hoppet om tröst?
Det är nu jag borde bli rädd. Nu när effekten var precis som jag hoppats.
Jag kommer att längta efter nästa gång. Göra allt jag kan för att få uppleva det igen och igen. Ända tills jag är tillbaka där det alltid slutar.
Och det är så jag förstår att jag faktiskt är alkoholist och alltid kommer att vara det. För att jag aldrig slutar tro på den där falska mjuka sidan. För att jag envisas med att lura mig själv gång på gång.
Om jag så klarar av att hålla mig nykter i tio år är jag fortfarande likt förbannat alkoholist. Om jag två av tre gånger klarar av att behålla kontrollen är det den tredje gången som förstör. Och jag vet aldrig innan när. Det är så jag förstår att jag är alkoholist. Jag har ju faktiskt inte kontroll, det ser ju bara ut så för att jag just den gången det gick bra helt enkelt var turen eller slumpen som avgjorde.
Jag har nog aldrig förstått att jag måste inse att det är farligt för mig att dricka oavsett hur lite. En droppe väcker monstret. Om inte första, andra eller tredje gången så vet jag ju att det alltid kommer att ta över och att jag aldrig kommer att kunna stoppa själv förrän det gått riktigt åt helvete. Hur lång tid kommer det att ta den här gången?
Idag mådde jag så bra. Vill ha det igen.""

Det är när jag mått bra av alkoholen, utan konsekvenser och haft kontroll som det slår till. Tänk om man någon gång kan lära sig det..

Profile picture for user MondayMorning

Jag förstår exakt vad du menar med att vara nykterist och alkoholist.
Nykteristen i mig avskyr fylla, avskyr doften av A, har aldrig dagligt sug,
känner sig inte alls alkoholiserad snarare som en helnykterist.

Jag är den som drar hem efter jobbet fast andra sitter kvar och tar ett par öl.
Helt ointressant för mig om jag är i en bra period.
Kan man negligera A på detta sätt är det svårt att känna sig alkoholiserad....

Alkoholisten i mig älskar A, går över lik för att få tag på A om det dragit igång.

Jag är också nykter i långa perioder för att sen supa ner mig,
oftast när jag är på topp - mår som bäst - är igång med träning.
Och då kommer ångesten vid intag av A.
Sen läker jag ihop i ett par månader och sen drar det igång igen.

Har funderat mycket på om jag verkligen är alkoholist med fler månader
nyktra än med fylla och svaret är ja: jag har starkt utvecklad periodisk alkoholism.
Vi är inte många som har detta mönster här inne på forumet, men vi är ett
par stycken som förstår exakt hur du har det.

Mina perioder har dock under de senaste gångerna blivit tätare
och med stora mängder (litervis med 40%) A inblandat.

Kram och ville bara säga att jag fattar absolut det du beskriver.

Profile picture for user Lim

Som svar på av MondayMorning

Tack för ditt svar MondayMorning!

Skönt att någon förstår dubbelheten.

Det är den dubbelheten som ibland skrämmer mig och precis som du beskriver så brukar jag också falla när allt är på topp. Fastän jag inte ens är sugen. Men då kan jag nästan tvinga mig själv att bli sugen. För jag kan sakna att vara sugen?? Som att det skulle vara en bra känsla. Men det är väl det som är romantiseringen av alkohol. Att börja minnas det härliga (fast man vet att det inte slutar härligt alls).

Kram!

Profile picture for user Lim

Som svar på av AlkoDHyperD

Hej AlkoDHyperD. Känner verkligen igen det där med försöka återuppleva den gången man drack och man mådde så bra av det. Och det är väl också en del av alkoholens fara... nångång mår man ju bra av den och det är då man blir fast.

Håller med om att när man är fast gäller det att inte dricka en droppe igen. Det gäller att komma ihåg det när man känner sig fri från alkoholismen och beroendet eller missbruket. Minnas det dåliga som ju faktiskt är mer än det positiva med alkohol. All ångest, oro, rädsla och sorg. Usch.

Profile picture for user AlkoDHyperD

Ja, som periodare blir det ju dessutom så. Man får den där härliga upplevelsen i början. Och jag mår ofta inte dåligt ens dagen efter. Dricker massor av resorb innan jag lägger mig, tar atarax mot abstinensen, äter ordentligt, slutar oftast tidigt på kvällen, inga blackouts, bestämmer en (rejält tilltagen) mängd innan jag börjar och håller mig oftast till den. Har aldrig missat jobbet, kan för det mesta träna (fast inte så bra resultat kan tilläggas), och mörkar alla risker och katastrofnära händelser för mig själv. Som när sonen plötsligt ville ut (vi bor 1.5 mil från samhället) precis när jag hällt i mig en halvflaska vodka och jag körde honom! En timme senare ringer dottern och vill hem, och jag körde igen! Går rakt, sluddrar inte, tror jag är helt opåverkad - men hade förmodligen över tre promille.
Konsekvenserna uteblir för jag inte "ser" full ut. Omgivningen tycks inte märka något, eller ens se det som ett problem, kanske inte fattar att jag druckit så mycket. Och eftersom jag mellan dessa perioder, som kan vara väldigt långa, aldrig dricker en droppe och lever hälsosamt kanske man inte upplever det som ett problem.
Kontrollen har jag för att kunna fortsätta så länge som möjligt. Skulle kunna bli dyngrak, skulle vilja det, men då skulle resan ta slut, konsekvenserna komma och jag skulle hindras från att dricka mer.
Jag är rädd att det håller på att trappas upp. Nästa gång kan katastrofen vara ett faktum. Fast så tänker man ju inte när djävulen talat övertygande nog.

Profile picture for user MondayMorning

För mig är det aldrig ett sug som trappas upp. Det är en blixt som slår rakt ner i mig.
Att jaha men vad kul - där ligger ju ett SB, nu tar vi och dricker. Totalt impulsivt.
Jag vet att det är just det där jag måste stoppa.

Jag har inte heller utvecklat (jag dricker ju sällan) någon tolerans mot A så det märks
väldigt fort på mig när jag har druckit. Redan efter en eller två öl eller några glas vin så är jag full.
Då hamnar jag i en period med katastrofalt drickande, hinner inte bli bakis.

Sen kan jag helt plötsligt bara ställa mig upp, borsta av mig och fortsätta mitt
prickfria liv. Kvar är slagfältet. Det rykande slagfältet.

Efter sista kraftiga återfallet (116 dagar sen) så tog jag hjälp av beroendekliniken.
Men även då tänkte jag - Jag är inte alkoholist, jag dricker ju mindre än de flesta och har kraftigt motstånd till A.
Ser inte heller alkoholiserad ut. Har ett bra liv med jobb, barn etc. Sköter mig prickfritt utåt sett.

Men till svar fick jag då av min läkare:
Du har fullt utvecklad sjukdom (alkoholist) och en del försöker personer vi att hjälpa till med att dricka måttligt,
vissa personer klarar av det. Du tillhör inte den gruppen. Du kommer utveckla epilepsi om du inte slutar.

Profile picture for user MondayMorning

"så är jag helt oförstående för att vi kan vara utan alkohol gott, väl och länge - och sen så är det som att Titanic krockar med isberget som vi inte såg komma emot oss - och orkestern spelar hela vägen tills sista radarmasten försvinner under ytan" Citerar detta av Anders43.

Precis så känns det.

Profile picture for user Lim

Som svar på av MondayMorning

Ja det stämmer som liknelse. Klockrent faktiskt. Det är bra att ha med sig sådana liknelser och meningar i bakhuvudet tror jag.

För ett par år sedan drömde jag en mardröm där mitt ena barn var med (vill ej återge den för det känns för privat i ett anonymt forum) och i den drömmen hade jag druckit. Den drömmen var så sjukt vidrig och jag ser den som symbolik för mitt drickande och mitt mående när jag dricker. När jag tänker på den vill jag gå med i en nykterhetsrörelse och ägna livet åt att göra alkohol olagligt typ.

För några år sedan när jag pluggade drack jag mer än vad jag gör nu när jag jobbar. Då kunde jag styra tiden lite som jag ville och det var verkligen förödande.

Nu dricker jag mig som sagt aldrig full nästan men det är ju mkt pga att det inte skulle funka i vardagen med alla krav. Det tycker jag är lite läskigt. För tänk när man blir pensionär eller kanske sjukskriven eller så. Den dagen måste jag verkligen vara klar med den här processen för annars kan jag nästan se mig själv full dagtid och dygnet runt. Hittills har jag aldrig haft det så men det skulle kunna ske i framtiden.

Jag måste ha såna katastrofala framtidstankar även om det är deprimerande. För annars kommer väl isberget och krockar med mig...

Profile picture for user Lim

Som svar på av MondayMorning

Läste om epilepsi och alkohol och att man kan få ett provocerat anfall av mkt alkohol och abstinens. Alltså inte sedan för alltid ha epilepsi men man kan få anfall. Låter ju hemskt för även ett enda anfall kan ju komma vid en tidpunkt då det blir farligt. Vid bilkörning, cykling eller simning exempelvis.

När du haft sådana kraftiga återfall... Hur mår du fysiskt efteråt? Extra mkt med tanke på att du har låg alkoholtollerans. Det är så bra att du sökt hjälp. Också eftersom det annars är svårt att tro att du är alkoholist. Så lurigt med denna periodiska alkoholism....

Profile picture for user Lim

God morgon världen.

Igår hade jag en dag där jag kände mig så tacksam. Ångestfri, stark och närvarande. Jag kände likadant idag när jag vaknade, fast det var tidigt.

Jag har haft sug efter alkohol ibland men det har kommit pga att jag tänkt så mycket på det i och med mitt beslut att sluta. Tankarna kan ta så många varv när man ägnar mycket tid åt dem. Först börjar tanken att jag är så nöjd utan till att sluta i ett sug bara för jag tänkt så mycket.

Men trots det. Jag är så glad att jag har ägnat mycket tid åt att reflektera över mitt alkoholbruk i princip sedan jag nånsin drack första gången i mitt liv. Jag har problematiserat det från starten i och med att jag var så emot alkohol innan jag började. Det är jag glad för.

Idag har jag mycket att göra och det känns mindre jobbigt än vad det hade gjort för en vecka sedan. Idag är det 6 dagar sedan jag drack något. Det är inte mycket men det är tillräckligt för att jag ska känna effekten av hur bra det är att sluta.

Och mest av allt känner jag att jag ger mina barn vad de har rätt till; en helt nykter mamma.

Profile picture for user Sisyfos

Mamma? Ha, ha jag har tänkt att du var en yngre kille... ibland får man för sig saker här och blir förvånad när det inte stämmer. Nu såg jag ju att du skrivit att du varit gravid redan i första inlägget som jag läst och minns, men det gick tydligen in dåligt ändå. Får tänka om. Det var nog bara nicket som jag tänkte var manligt. Och yngre... allt är relativt, det stämmer fortfarande i min värld ?.
Känner så väl igen mig i det du skriver och tänker att jag borde också ha startat min tråd ungefär i det skede när du gjorde det. Men jag lät det gå lite längre. Jag fick verkligen kämpa mig till ett beroende som jag har idag. Om man inte gillar att vara full så att det märks så är det inte så kul med själva fyllan. Och skammen som infinner sig redan i det stadiet.,, Jag tänker som du om framtiden och om hur det ska gå när barnen blir ännu större och man blir pensionär, men känner också att jag har börjat ta ansvar. Jag känner mig inte maktlös som jag gjorde en gång och du kan välja redan nu. Om du väljer en fylla en gång, låt det då stanna där. Min pappa drack på det hör sättet också. Inget att eftersträva alls och jag undrar var det hade slutat om han inte haft mamma. Nu hade han det och det var sällan det hände, men jag hade full koll. Visste exakt när och vad han druckit. Han trodde han var diskret, han ljög. Jag kan förstå honom nu när jag själv försöker smygdricka och tänker ibland att han ändå klarade sig utan för det mesta. Men jag känner också att jag vill ta större ansvar i det här. Jag ska inte vanedricka mer. Jag ska inte smygdricka mig berusad. Då har jag bättre förutsättningar att klara det här. Och jag ger mig själv små "presenter", t ex. Igår när jag var nykter lite senare på kvällen och barn 2 inte kunde somna och behövde stöd. DÅ var jag hjärtligt glad att jag var nykter. Hatar att prata med barnen och veta att jag druckit. Ska inte hända igen, tänker jag. De ska få ha en stabil, nykter mamma som ver vad hon säger.

Profile picture for user Miss self-destructive

Monday morning du beskriver det så bra! Har inga problem med att vara nykter en längre tid (ibland har dock samhället problem med det). Men eftersom jag själv inte har något problem med att vara nykter så glömmer jag bort hur det kan gå när jag väl dricker. Anledningen till att jag tillslut vill prova dricka igen är nog också att jag blir uttråkad, eller får för mig att jag går miste om något. Och att jag vissa ggr lyckas dricka lagom. Förrädiskt!

Profile picture for user Lim

Som svar på av Sisyfos

Haha ung kille ? jag är nog motsatsen personifierad haha. Ja vad tokigt det kan bli. Man gör sig bilder av alla som skriver och det mesta är nog helt fel. Men det spelar ju ingen roll. Alla har vi ju samma dilemma gemensamt oavsett kön och ålder.

Alltså jag känner exakt samma som du angående att prata med barnen när jag druckit. Jag hatar det. För ibland är det ju allvarliga ämnen som kommer upp eller ledsna. Och då känns det oförsvarligt att vara påverkad. Jag har faktiskt förr tagit ett ganska allvarligt samtal onykter med mitt ena barn och det skäms jag för nåt oerhört. Usch jag vill kräkas på mig själv. Vidriga jag!!

Imorse när jag var på väg till jobbet efter att ha lämnat barn på skola och förskola fick jag en sån ångest. Började minnas saker jag gjort genom åren. Pinsamheter, vidrigheter. Jag blev faktiskt fysiskt illamående.

Tack för denna sida!! För det är så skönt att sätta en del av tankarna på pränt! Egentligen har jag viljat ha en dagbok och skriva om detta i men jag har inte vågat. Rädd att någon ska hitta den. Här känns det tryggare. Även om jag håller tillbaka mycket för att vara privat.

Profile picture for user Lim

Som svar på av Miss self-dest…

Jag faller också oftast pga uttråkning. Och stress. Båda de sakerna. Saker man alltid kommer uppleva mer eller mindre så vi måste ju lära oss att acceptera negativa känslor då och då...

Profile picture for user Lim

Måste bara tipsa om en app som heter easy quit drinking. Jag har haft nån tråkig app förut som bara räknar dagar och veckor osv. Men denna visar hur mkt pengar man spar, hur många drinkar man undvikit, hur hälsan förbättras på massa plan. Jättepeppande! Kanske simpelt men det är verkligen peppande att se så konkreta bevis på att man vinner något för varje timme utan alkohol! Och det står ju om hur man reducerar risk för cancer, hjärtsjukdom, stroke osv. Heja oss alla som kämpar och vill ta hand om våran kropp och själ och nära och kära.

Profile picture for user Sisyfos

Låter bra faktiskt! Kan vara lite lättare att hålla när det blir lite konkret. Och det är ju lättare än man tror att sluta. Det svåra är att inte börja igen.

Profile picture for user Lim

Nu sitter jag med kaffe och pustar ut efter en lång dag. När jag sent hämtat barnen tänkte jag på hur skönt det vore med en öl i ett varmt bad. Men vet ni, jag tror jag liksom hittade på den tanken fast jag egentligen inte har något äkta sug. Som att jag testar mig själv. Som att jag vill se vad jag gör om jag tänker sådär dumt. Svårt att förklara. För jag vill inte alls har nån öl. Skulle få ont i magen av det och känna mig slö. Det var som att jag låtsades vara sugen?

Hur som helst så fanns tanken där på nåt udda sätt en stund men så fort jag kom innanför dörren kände jag bara vad skönt att slippa ta en öl. Det är avslappnande nån halvtimme men sedan bara jobbigt.

Men trots att det var ett kort och inte helt äkta sug så känns det farligt. För om jag hade fått samma idé på affären, vad hade jag gjort då?

Föreställer mig känslan av att ha druckit en öl nu. Lockar inte alls! På riktigt alltså. Så varför känns det ändå så farligt? Jag vill ju inte ha! Men jag är rädd att glömma det i nåt hjärnsläpp en dag... Nån dag kommer jag ju tro att jag vill ha (tänk på alkonormen och alkoholromantiken, man kommer ju inte undan) och eftersom jag är vuxen kan jag ju ordna det jag vill ha (eller tror jag vill ha). Då måste jag genomskåda det och komma ihåg sanningen. Att alkohol är skit! Bättre att dricka vatten ur en vattenpöl. Det är nyttigare.

Profile picture for user Lim

Nu har det gått tre veckor sedan jag registrerade mig här. Vill mest skriva nu för att inte tappa bort min tråd. Jag har druckit ett glas vin denna tid och det var borta på en middag. Eller det var knappt ett glas men nästan.

I övrigt går det bra. Mår väldigt bra psykiskt av det här alkoholstoppet. Tror också det är bra att stoppa innan våren och sommaren så att jag är avvänjd när värmen kommer och det är lätt att bli sugen... Har jag fått in vanan då redan kan det gå bra utan alkohol.

Jag vet att jag inte kommer att dricka hemma men blir jag bjuden på en middag eller så är jag osäker faktiskt. Men jag hoppas jag säger nej. Jag har inga besvär med att säga nej och tänker aldrig att någon ska undra varför men däremot vet jag inte om jag bara får lust att tacka ja liksom. Men jag tror inte det.

En sak som är bra för mig när jag tänker på "årshjulet" med högtider... midsommar, jul osv är att jag i flera år varit nykter dessa perioder. Tror jag druckit alkohol en enda midsommar i mitt liv. Så den triggern har jag inte. Däremot när solen skiner på framsidan av mitt hus... då kommer en särskild känsla. Men den arbetas sakta men säkert bort ☺

Det gäller att hålla sig sysselsatt också tror jag. Gå ut, åka och bada, träna, hitta på små saker när man är ledig som gör att man inte har tid över till att börja romantisera ett glas vin.

Just nu känns det så lätt. Just nu.

(Jag sover bättre också nu än för tre veckor sedan).

Profile picture for user Lim

Förresten. Jag har inte skrivit här så ofta som jag tänkte. Jag läser litegrann men jag läser nästan mindre nu när jag har ett konto här. Känner att min alkoholproblematik är så fjuttig på nåt sätt. Eftersom jag inte har ett beroende (nu, längre, än)....

Men ja... det är ju ett beroende jag är här för att hindra. Så jag kommer fortsätta läsa och heja på alla här. Lider med er som lider just nu av den vidriga alkoholen. Det kan verkligen drabba vem som helst... ?

Profile picture for user Lim

Det har gått en månad och tio dagar sedan jag registrerade mig här. Läser här fortfarande ett par gånger i veckan men vet inte vad jag ska skriva. Känner just nu inte för att gräva så mkt i tankarna kring alkohol utan vill mest vila i att jag har slutat. Får korta och få stunder av sug men de går snabbt över. För nu har jag verkligen börjat känna av effekterna av att vara alkoholfri. Jag känner mig lugnare och mindre stressad och orolig helt allmänt. Inte ens nu fast det är fredag är jag sugen på någon alkohol.

Hade jag druckit nu och fredagsstädat hade jag snart mått lite illa och börjat få skuldkänslor. Hade jag väntat till ikväll med att dricka något så hade sömnen varit förstörd till natten. Just nu är det bara sådana bilder och känslor som dyker upp när jag tänker på någon alkohol.

Det är så skönt att vara utan.

Hoppas fler upplever att det är enkelt just nu och inte bara en kamp. Alla är värda att må bra.

Profile picture for user Rosette

Det har gått en bra tid sedan du började här och du läser regelbundet. Du mår nu bra av att inte gräva i tankarna om alkohol som du skriver och vill dela med dig av att det går bra och ett hopp om att det är fler som känner som du. tack va fint! Det är garanterat många som känner och tänker som du. Det blir nog lätt så att det skrivs mer när man har det lite jobbigare, sånt här kan ju också vara hjälpsamt för många att läsa!

Fortsätt gärna berätta hur det går och hur det känns för dig!

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Profile picture for user Lim

Tack Rosette!!

Nu har det gått ännu lite längre tid sedan mitt alkoholstopp. Nu känns detta som den normala rutinen och som att vin eller öl är det avvikande. Förut var det tvärtom . Visst kan jag sakna det om jag anstränger mig men inte längre än mkt korta stunder.

Jag har börjat ta hand om mig igen känns det som. Ansiktsvård, mitt hår, jag går ut och springer. Allt detta gjorde jag förut med men med en känsla av att det var slöseri eftersom jag ändå förgiftade mig några gånger varje vecka. Nu springer jag och känner in i varje cell att det finns en mening med det. Jag förtjänar hälsa!

Jag har fortfarande stress, mkt med jobbet och det vanliga ekorrhjulet att hantera men nu mår jag i alla fall bra mellan de sakerna liksom. Jag sover bra och mår fysiskt bra så livets stress är lättare att stå ut med på nåt sätt. Oro finns alltid i livet oavsett men det får jag acceptera. Den oron är ju egentligen ännu mer anledning att inte dricka.

Jag tycker jag har en annan färg i ansiktet och mer liv i mina ögon. Skammen är borta.

Jag kanske faller igen för frestelsen nån gång men jag hoppas att jag alltid minns hur bra livet kan vara utan alkohol.

Jag ska göra det jag älskar hela sommaren, nämligen ta långa springturer. När eventuella sug kommer ska jag påminna mig om den gång jag sprang för kanske ett år sedan, med grov ångest i bröstet och en känsla av panik. Jag sprang dagen efter jag druckit öl fast jag lovat mig att sluta. Jag kände mig maktlös. Jag tänkte att jag aldrig skulle kunna lita på mig själv. Såna springturer ska jag INTE ta i vår och sommar.

Kämpa på allihopa! Plötsligt klarar man det. Och paniken försvinner.

Profile picture for user Lim

Idag kände jag för att dricka något. Var väldigt uppstressad på grund av mitt jobb. Kände mig så jäkla less på allt och alla. Ville ta en öl i solen. Men det gjorde jag inte! Och nu är suget borta. Och jag vet att stressen bara hade avtagit en kort stund för att kanske just nu i denna stund vara ännu högre?

En av flera positiva saker jag upplever av att inte dricka är att jag trivs bättre i mitt hem. Tror det är för att alkoholångesten inte sitter i väggarna längre. Ångesten sitter inte i möblerna efter en ommöblering jag gjort lite berusad. Tvätten påminner mig inte om när jag vek den berusad. Osv. Både jag och mitt hem är avgiftade. Det här är faktiskt en av effekterna jag uppskattar mest med att inte dricka. Det är en stor lättnad att inte få ångest av att vara hemma. Nu känner jag alldeles tvärtom och det är så fantastiskt skönt. Trivs plötsligt så bra hemma!! Och så har jag inte känt på länge. Har alltid hittat fel men det har faktiskt varit alkoholens fel inser jag nu. Jag bor jättemysigt tycker jag nu.

Idag har jag lärt mig att suget försvinner ganska snabbt om jag låter bli att agera på det. Och nu ska jag sätta på en kopp kaffe och mysa i mitt fina hem med mina goa ungar ?

Profile picture for user Sisyfos

Bra jobbat Lim! Visst är det konstigt att tankarna ändå finns när man vet att man mår bättre utan.
Stressen är jobbig och en stor trigger för mig. Ilska likaså, jag har lite nära till mina känslor men agerar inte ut dem så ofta.

Profile picture for user miss lyckad

Så kände jag också med hemmet. Nu är det inte ett fyllehem längre utan rent och fräscht. Tyckte även sängkläderna kändes sunkiga fast dom var nytvättade. Det är skönt att du mår bra och har ett gott liv. Njut av duktiga dig och gosiga barn. Kram på dig....

Profile picture for user Lim

Sisyfos och miss lyckad. Tack för era svar, de gjorde mig glad.

Idag igen blev jag sugen på att dricka! En stund. För att jag var irriterad av löjliga små orsaker. Ett glas av något hade känts jätteskönt, känner lite så fortfarande. Suget kom helt nyss och jag fick lust att gå in här och skriva det. Jag ska inte agera på det alls utan jag ska sätta på kaffe och diska undan i köket. Lyssna på nån podcast. Och snart är suget borta, så mkt vet jag. Men ja, sugen blev jag.

Då vet jag att även irritation är en trigger. Hur undviker man det då? ??

Kram till alla där ute!

Profile picture for user Lim

Haha måste ju skratta nästan. Suget är helt helt helt borta och har varit det senaste halvtimmen. Så fort gick det alltså över. Bra att komma ihåg till nästa gång. Fast i och för sig kanske det försvinner snabbt också pga att jag vet att jag inte ska dricka. Då blir suget inte till ett dividerande och förhandlande och därmed övervinner man det snabbare. Hade mitt beslut varit svagare hade kanske sugen varit starkare och längre.

Nåväl, nu fortsätter jag kvällen som om inget hänt ?

Profile picture for user Bedrövadsambo

Var det inte någon på detta forum som skrev om HALT? Dvs Hungrig, Arg, Ledsen, Trött. Att man kan tänka HALT när suget sätter in och sen försöka utröna orsaken. På så sätt bryter man ju automatiska tankar "åh vad sugen jag är" med medvetna tankar "varför är jag det, vad behöver jag istället?"

Profile picture for user miss lyckad

Vi har olika strategier när det gäller sug. Vissa går ut och går, andra läser, ser på filmer kanske om alkoholens "offer" dvs barn och närstående, som far illa pga alkohol, vissa motionerareller, yogar. Ja man tar till det som passar bäst. Jag har motat sug just genom att tänka på missbrukare som har dött, som har fått tex stroke, på mina barn som sovit men ändå varit oroliga när jag satt full hemma ja allt elände man kan tänka sig när det gäller effekten av a-missbruk. Det finns tillfällen man kan vara svagare och då gäller det att ha hittat sitt sätt innan. Tänka efter före alltså. Kram på dig...

Profile picture for user Sisyfos

Ja, det är underligt hur fort det går över när man inte agerar på det. Tycker att det blir lättare och lättare ju längre avhållsamhet man haft. Och HALT är verkligen a och o, fast Stress är för mig vanligare än Ledsen. I och för sig blir jag ledsen av att känna mig otillräcklig som jag gärna gör i stressade situationer. Nu kör vi på med HALT. Och tar bort alla möjligheter till val.

Profile picture for user Lim

Hej alla.

Ja det där med HALT är bra att tänka på och precis som Sisyfos säger så är nog stress mer en trigger för mig än vad ledsen är.

Mina strategier är nog motion och att fixa med något hemma, sätta upp en hylla kanske. Nu när våren kommer är det lättare för då kan jag också greja utomhus på gården och det är lättare att ta en springtur etc. Vintern är svårare och det är oftast när den kommer som jag börjar dricka... för att jag inte hittar möjligheter till avledning lika lätt. Plus att jag under vintern blir så rastlös och låg av mörkret. Men att dricka gör det ju mycket värre och gör mörkret mörkare. Så det ska inte hända kommande vinter.

Nu har jag inte druckit på två månader. Det känns jättebra på alla sätt och vis. Var bjuden på en middag nyligen och där skulle det serveras vin fick jag veta innan, då fick jag alkoholfritt vin när jag bad om det. Jag blev inte sugen på vin med alkohol i överhuvudtaget.

I sommar ska det vara en liten fest med mitt jobb, men den tänker jag faktiskt inte gå på. Inte för att jag inte kan säga nej tack eller för att någon skulle tjata om att jag ska dricka men där känner jag faktiskt att vinet är klistret som håller ihop tillställningen. Och romantiseringen kring att dricka vin i solen syns redan när det pratas om den här kommande tillställningen. Så den sommarkvällen ska jag spendera på annat sätt.

Nu är det skönt med fyra lediga påskdagar. Imorgon på släktmiddag kommer det finnas vin för den som vill men jag kommer inte att ta. Och skönt nog kommer ingen fråga mig varför. Det finns flera i min släkt som inte dricker, några ammar, andra är träningstokiga och skulle aldrig dricka något som kan sänka prestationen. Och sedan finns det flera som dricker vin och det tycker jag är okej med. Jag tänker inte bli dömande på något sätt. Även fast jag ärligt talat hade varit glad om inget vin fanns där. Det måste jag erkänna. Jag vill ju helst att all form av alkohol slutar existera på jordens yta med tanke på all förstörelse den ger ? men det är ju en utopi...

Vill önska er alla en glad påsk och extra styrka att kunna säga nej tack om ni blir bjudna på något ni inte vill dricka under påskhelgen. Och styrka att inte köpa hem själva. Var snälla mot er själva ❤

Profile picture for user Sisyfos

Bra jobbat! Behöver precis som du strategier för att hålla mig sysselsatt. Inte så mycket för att distrahera mig, som för att få tillfredsställelsen av att få nåt gjort. Det ger mig nog ungefär samma kick som alkohol. Och mörkret, tröttheten är farlig även för mig. Får ha nån bra strategi nästa vinter. Nu är det ljus sommar som gäller. Det känns bra. Just alkoholromantiken runt sommaren har jag släppt i alla fall. Allltid något.

Profile picture for user Bedrövadsambo

Det verkar som du verkligen hittat strategier, och att du funderar och planerar innan är svinbra! Den där sommarfesten kan du lika gärna slippa, det är deprimerande att se sina kollegor så fulla och dumma när man själv är nykter. Under många år undvek jag alla personalfester av just den anledningen. Jag körde oftast eftersom jag bor en bit bort. Men jag blev ledsen å mina kollegors vägnar av att se dem göra bort sig.

Profile picture for user Lim

Tack bedrövadsambo för klappen på axeln! ? och Sisyfos, vad skönt att du släppt alkoholromantiken kring sommaren. Den är så vidrigt egentligen och ställer till sådan misär. Blä!!!

Jag ligger och funderar såhär nästan vid midnatt. Vill skriva ner lite av det för att minnas..... bland annat att det tog två månader ganska exakt för mig att bli totalt i ett med mitt nykterhetsbeslut. Det har visserligen hela tiden känts helt rätt och självklart men det har ändå funnits oro och sug osv. Men när jag hade varit helt alkoholfri i två månader så insåg jag att jag inte tänkte på alkohol längre med någon längtan. Och nu när jag varit alkoholfri i 68 dagar så längtar jag ingenting alls efter att dricka. Jag känner på allvar det som att jag lika gärna kan dricka gift, tändvätska, klorin eller något annat lika farligt om jag ska dricka alkohol. Jag kan känna hur ett glas vin skulle göra illa min mage med sin surhet.

Jag vill komma ihåg allt jag känt och tänkt dessa månader och komma ihåg att jag mådde dåligt när jag registrerade mig här men att det är alkoholstoppets förtjänst att jag mår bra nu. Det är inget annat som har gjort att jag mår bra och det ska jag inte inbilla mig i framtiden.

Jag ska komma ihåg att alkohol är olycka, oro, dåligt föräldraskap, ångest, skuld, illamående, sömnlöshet, självhat och nykterhet är motsatsen till allt. Allt det jag mår bra av nu kommer att förvandlas till ångest igen om jag börjar dricka igen. Det gäller att komma ihåg och förstå varför jag mår bra. Jag mår bra pga att alkohol är frånvarande.

Det är skönt att komma till den här punkten. För i början är allt ganska luddigt och rörigt och frågan om hönan och ägget passar in... men när det gått en tid (i mitt fall 2 månader) så är gåtan löst. Det ger ett väldigt väldigt lugn inom mig som jag verkligen njuter av.

Gode Gud vad skönt det är att vara nykter varje dag, kväll, natt och morgon. Att hela tiden vara nykter. Jag känner mig yngre och gladare och friskare.

Nu slog klockan tolv. Så godnatt alla och hoppas ni mår bra eller åtminstone snart bra. Kämpa vidare ❤

Profile picture for user Lim

Idag har jag semester. Tittar på SVT. De rekommenderar diverse viner till maten just nu. Innan 10 en fredagsmorgon i tv som jag och alla andra betalar tvavgift för. Nu är jag väl tråkig och präktig som tycker det här är så dåligt!!! Eller?

Hur många tittar nu och överger sin intention att ha en alkoholfri fredag? Det presenteras ju så sofistikerat och fint, så då kan det ju inte vara nåt fel med att dricka sig lite full ikväll. Till och med de kostymklädda och välsminkade i tv dricker ju på morgonkvisten.

Hur många barn får titta på sina föräldrar fyllna till i eftermiddag tack vare svt? Det är nog en hel del. Barn som kanske kunde skonats just ikväll eftersom mamma eller pappa föresatt sig att inte dricka mer. Men som fick den chansen förstörd pga att till och med svt legitimerar och uppmuntrar alkohol. I morgontv.

Dessa fina tanter och gubbar i tv kan köra upp sina fina vinflaskor nånstans.

Profile picture for user MondayMorning

Har tänkt på det många många gånger. På fredagarna är det vin och provsmakningar på varenda jävla tv kanal. Gärna kl 09.00.
Så galet irriterande.

Profile picture for user miss lyckad

alkoholen flödar i vårt samhälle och i media. Till priset av barn som är hungriga, svikna, ledsna, uppgivna, skamfyllda, slagna och måste se på fylla och slagsmål. Jodå de flesta kan dricka måttligt . Men alla dom som inte kan? Var 7;e person i Sverige har a-problem. Dom i sin tur har familjer och anhöriga runt sig. Det blir många människor som far illa. Varför så mycket reklam och PR för alkohol?. Jo det är en ofantligt stor industri där miljadärer frodas och reklamintäkter trillar in på människors konton. Det är väl inte deras ansvar!! Eller? Det vore underbart om jag under min livstid fick uppleva motkrafter mot detta. Fint Lim med din nykterhet. Jag hör på din ton att du mår bra och är stark och pigg.. Kram <3

Profile picture for user Bedrövadsambo

Känner likadant när jag ser all spelreklam på tv. Har ingen personlig erfarenhet, men spelmissbruk förgiftar mångas liv, både brukare och anhöriga. Liksom alkoholmissbruk.

Profile picture for user Lim

Miss lyckad och MondayMorning, visst är det vansinnigt?! Och leder till sådan normalisering av alkohol att det är nätt och jämnt omöjligt att gå igenom livet utan att nångång falla för normen att dricka. Det var så jag kom att ens börja dricka sista året på gymnasiet... det gick inte då att passa in annars och jag orkade inte kämpa emot mer. För nästan alla runtom mig drack. Precis som de gör på nyhetsmorgon och allt vad det är.

Så hur ska en alkoholist stå emot om denne inte verkligen orkar kämpa? Eftersom det kastas i ansiktet till och med i morgonsoffan!! Usch jag blir så ledsen. Ledsen över att samhället bara fortsätter med samma blinda alkoholnorm. Till och med ungdomar som aktivt väljer att inte dricka just idag kan hamna där vi hamnat om några år. Eftersom det är en kamp att stå emot en norm!

Nä nu orkar jag inte vara arg såhär på kvällen så jag ska skriva lite positivt med. Jag är alltså just nu egentligen irriterad och lite låg. Men en väldigt glädjande sak i detta är att jag trots detta inte alls vill ha ett glas vin eller så. Tvärtom blir jag förbannad när jag tänker på det. Alltså hjälp vad arg jag blir. Det jag vill ha är en natts sömn, kanske gråta lite först till en sorglig bok eller liknande. Vin är min största fiende bara och jag är så rädd för framtiden om mina barn börjar dricka ?? Hur känner ni andra föräldrar om detta? Era barn och alkohol? När man vet alkoholens baksidor?? Jag vill inte att mina fina barn nånsin ska må som jag gjort så ofta. Mitt hjärta går sönder av tanken. Jag blir så rädd.

Nåväl... jag är i alla fall glad åt min nykterhet och min ilska kanske är en fas i processen? Kanske man ska igenom glädje, ilska och sorg.

Och tack miss lyckad för dina fina ord. Jag känner mig stark ❤ hoppas du med. Nykterheten är värd allt. Och den gör oss till bra förebilder och trygga vuxna för våra barn.

Kram till er alla ❤

Profile picture for user Lim

Som svar på av Bedrövadsambo

Ja bedrövadsambo, jag håller helt med angående spelreklam!! Det är åt h-lvete att det får göras reklam för spel och alkohol. Spelreklam är nog den reklam jag ser mest på tv. Helt fruktansvärt och jag kan inte fatta det är lagligt... Har heller ingen erfarenhet av spel men förstår ju att sådan här reklam är katastrof för spelberoende och deras anhöriga. Precis som alkohol i tv är ?

Profile picture for user Bedrövadsambo

Ofta är det ju så att få är så negativa vad det gäller andras rökning som just ex-rökare. Gäller nog ex-drickare också! Man vet ju hur stor skada det gör.

Profile picture for user Lim

Nu har jag varit registrerad här 3 månader. Och nästan lika länge varit nykter förutom på ett knappt glas vin tio dagar efter jag registrerade mig.

Jag är så glad att jag åter igen tog beslutet att inte dricka. Igår på valborg såg jag grannar gå från sina hus med öl och andra flaskor. Då blev jag lite ledsen när jag tänkte på alla tonåringar som känner sig utanför om de inte dricker. Men glad var jag för min skull och mina barns. Vi såg film på kvällen och åt godis och drack läsk. Barnen kunde krypa upp i mitt knä och andas nära mig utan att det luktade vin. Precis som det ska vara.

Jag vaknade till en solig dag och orkade och ville kratta löv i trädgården. Grannbarn har sprungit ut och in i vårat hem hela dagen och gör det just nu med och jag har inte känt mig trött av det. Inte ens klockan 10 imorse störde det mig att alla sprang ut och in. Det brukar visseligen inte störa mig men hade jag varit bakis idag hade jag nog inte uppskattat det så tidigt. Och det hade mina egna barn förlorat på...

Jag har tagit en springtur också. Allt positivt som hänt idag i dessa små ting hade inte hänt om jag hade druckit igår. Så är det bara.

Kram till alla!

Profile picture for user Lim

God morgon! Solen skiner och fåglarna kvittrar. Och jag tänker på sommaren som ska komma. Älskar sommaren. Men blir också lite stressad. Semestern som ännu inte är beviljad, mannen som ska jobba hela sommaren. Vi har inga planer förutom att åka och bada när vädret tillåter och jag kommer oftast få göra det själv med barnen eftersom han jobbar. Grannar som frågar om vi ska åka utomlands. Jag blir helt enkelt stressad och känner pressen att göra saker som jag inte har råd med nu.

Så tänker jag lite på en öl i solen bredvid poolen på baksidan. Men nej, vad äckligt! Då skulle ju inte ens orken finnas att cykla iväg på en utflykt eller till stranden. Känslan av att inte göra nåt vettigt på semestern skulle växa och likaså mitt självförakt. Jag vet, för det hände förra sommaren när jag drack vid fyra tillfällen under min ledighet fast jag bestämt mig för att inte göra det. Jag avskydde mig själv.

Nej, istället för det scenariot ska jag försöka släppa pressen som hänger över mig. Jag är rädd för att om jag inte lyckas släppa den så kommer jag vilja dricka när semestern kommer. Och gör jag det så kommer jag ha ångest hela ledigheten, även om det så bara skulle bli ett fåtal tillfällen. Jag ska vara stark och inte låta semesterstressen krypa under mitt skinn.

Känns som att det finns lite underliggande vårdepression i mig. Samtidigt som jag hatar vintern och längtar intensivt efter vår och sommar så kommer pressen av att vara lycklig och sysselsatt hela sommarhalvåret. Det blir en krock i mig och jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen. Kan det vara den här känslan som gör att många dricker extra mycket när våren kommer? De tror de njuter av våren med ett glas men egentligen botar de (tillfälligt) en ångest som gror.

Hur som helst så ska jag gå igenom alla känslor utan alkohol och göra mitt bästa för att njuta av nuet och mitt liv utan pressen av att vilja ha mer. Lättare sagt än gjort. Men jag ska inte ge mig! När sommaren är över och hösten kommer ska jag kunna säga att jag varit nykter 7 månader i med och motgång, oavsett sinnesstämning. Jag ska kunna säga att jag varit nykter ett år, två år, tre år. Mycket har man inte kontroll över i livet men just detta kan jag kontrollera, så det så!

Profile picture for user miss lyckad

Jag läser mellan raderna att du kanske har "överkrav" på dig själv. Allt ska vara perfekt, man ska må bra, resor osv. Vet du vad, Jag tror du är perfekt som du är! En känslosam, kärleksfull, omhändertagande person och mamma. Det är bra att tänka på vad du åstadkommit. Vem vill du se i backspegeln om några år när du ser på dig och ditt liv bakåt. Jag är glad för din skull. Nu är det framåt som gäller. Vi satsar på en underbar vit och fräsch vår och sommar... Kram..

Profile picture for user Sisyfos

Känner så igen mig i det du skriver... och vet egentligen med mig att det är lite fånigt, eftersom det inte är de där yttre attributen som betyder något alls. Som utlandsresor... det är närvaron som eg är det viktiga. Läste en gång om en mamma som var döende och passade på att göra alla saker hon drömt om med barnen. När hon frågade dem vad som hade varit det bästa under den där perioden fick hon till svar "det var det där åskvädret som vi tittade på tillsammans"... en helt vanlig em när det råkade komma ett åskväder och hon passat på att fixa lite mysigt och bara vara där...
så du tar helt rätt beslut. Vit, varje droppe a tar bort oss ur nuet. Mitt intryck är att vi är lite lika, Lim. Jag har druckit nu igen. Inga katastrofala mängder, men för mycket. Har funderat mycket på varför det blir så. Nu är demonerna borta igen och jag börjar kunna andas. Tror att jag är en människa som lever mycket i planer, organisation och när man då inte hinner... när schemat inte är lagt, då vill jag ha lugn. Jag behöver vila i nuet.
Så mitt råd är: Sitt där vid din pool (herregud, en pool är nåt de kommer att minnas med stor glädje dina barn) och var i nuet. Kanske kan ni börja spara till en resa. Det försöker vi åstadkomma nu. Och för er blir det inte en vecka på Rhodos där pappa knäcker en öl på Arlanda och mamma blir full på all-inklusive vinet. För er blir det med största sannolikhet en upplevelse. Vi har gjort många kortare resor i Sverige t.ex. Det behlvet inte bli då dyrt. Tälta funkar. När Sverige är varmt o skönt kan man upptäcka mycket mysigt med familjen. Och minns att även ett åskväder kan göras till en oöverträffad upplevelse. Kramar!

Profile picture for user Lim

Tack Sisyfos för ditt svar. Och du har förstås helt rätt. Man får värdesätta det lilla för förmodligen är de sakerna de mest betydelsefulla i slutändan. Även under en utlandsresa är det ju tiden med sina kära som är det viktigaste med det hela. Och det kan vi ju åstadkomma här i närmiljön också.

Men mkt är väl en flykt? Alkohol är en flykt och den har jag inte längre (tack och lov). En resa är ju också en flykt (inte bara givetvis för en resa är ju underbar oavsett). Så jag kanske snarare ska se denna sommar som en övning i att försöka vara i nuet och inte fly. Anamma dagen som den kommer. Och när jag känner att jag börjar jämföra mig med andra så ska jag komma ihåg att denna sommar har sin mening och en del i det kan stärka mig i min nykterhet.

I helgen hade en av mina grannar lite fest och hon bjöd in mig men jag sa nej tack för jag var upptagen med något. Senare satt jag och min man ute och han drack en alkoholfri öl och jag drack Pepsi. Grannarna blev fulla och gick sedan iväg. Jag tyckte faktiskt synd om dem... De hade kul med det var fake. Alla var inne i sin egen fulla hjärna och de lyssnade inte på varandra när de pratade. Jag kände mig så lugn inombords. Och barnen lekte med sina kompisar bredvid oss utomhus.

Jag är helt säker på att jag kommer vilja dricka ibland i sommar. Och det kommer att vara när jag vill fly. När jag blir trött på alla grannar (vi är en stor gård med hus med många barn och vuxna som är upp i varandra mycket på gott och ont. Oftast gott men under ledigheten kan man bli lite trött av det tillslut). Men då ska jag försöka hitta andra sätt att hantera känslorna på. Jag känner bara jag tänker på det att det kan bli en utmaning. Men inte en utmaning jag inte ska klara.

Idag blev det mycket pladder från mig känner jag men jag vill ha mina röriga tankar på print så att jag kan läsa senare och påminnas om hur jag tänkte och vad jag har lovat mig själv.

Vi har ett liv att leva och det ska inte levas i en dimma av flykt.

Profile picture for user Sisyfos

Ja, en resa är väl en typ av flykt och funkar på så sätt precis som alkohol. Man kan lämna alla måsten och vara i nuet. Bara man reser nånstans där man inte har ett stort program. Jag har gillat de resor vi gjort i Sverige eftersom vi tagit dagen som den kommer. Då har det verkligen varit "här och nu".
Ja, vissa åker och fiskar för att få ro... man kan fly på så mycket sundare sätt, det ver vi ju båda två. Lycka till!

Profile picture for user Lim

Att vara vid vatten är härligt så det ska jag absolut försöka vara i sommar ?

Nu har jag varit helt fri från A i tre månader. Det känns varken långt eller kort. För det är inte tiden som är det viktigaste utan det är känslan och beslutsamheten som är det viktiga. Om jag hade satt ett mål att vara nykter i bara tre månader så hade de månaderna inte betytt nåt, om jag hade börjat dricka igen. För då vore jag ändå fast i alkoholens vidriga fängelse. Och samma film hade spelats upp igen. Jag är glad för dessa tre månader. Men jag var glad också efter en månad. För beslutet var förankrat i mig lika mycket då som det är idag. (Även om det i och för sig är lättare nu i och med att min kropp är avgiftad).

Jag tycker jag ser pigg och frisk ut även när jag är trött och förkyld. För jag är renad från giftet och jag är äntligen fri.

Jag vet att jag inte skriver om hur jag var när jag drack. Alla pinsamheter och idiotiska saker jag gjort. Men då och då tänker jag på dem och får ont i bröstet av ånger. Jag skriver mer om hur bra det känns utan alkohol, för det känns mer peppande för mig att tänka på. Ångest över det förflutna har jag haft så mycket redan så en sådan ångest ska inte min framtid präglas av. Jag ska aldrig dricka igen så några nya anledningar till ångest pga alkohol ska jag aldrig skaffa mig.

Jag har dock några specifika minnen jag plockar fram ibland när ett litet sug kommer. Minnena är som slutscener av hur kvällen slutar om jag exempelvis dricker vin när jag donar i trädgården. Jag kan inte ens skriva ner dem. Men tänker jag på det så förvinner suget fort som blixten.

Godnatt alla, var rädda om er själva.

Profile picture for user Pi31415

Tack vare rätt inställning, beslutsamhet och tankeverksamhet, har det gått så bra för dig. Dina sug minskar i antal och styrka, dina tankar på alkohol leder inte till obehag eller sug. Till slut upphör sugen helt. Du har befriat dig från alkoholen.
Du har gjort helt rätt, det har gått bra för dig, och det kommer att fortsätta gå bra. Du har lagt grunden för en stabil och varaktig nykterhet. Bra jobbat!

Önskar dig en fortsatt fungerande nykterhet, ett liv i frihet, ett riktigt liv. Kramar!

Profile picture for user AlkoDHyperD

Vet inte om jag skrivit i din tråd förut, men har följt dig sporadiskt. A-historiken kanske ser annorlunda ut men vi har ungefär samma "frihetsdatum" skulle jag tro, då min sista kontakt med skiten var 29/1.
Och visst är det så. Den inre beslutsamheten är så befriande. För mig krävde det flera månaders jobb med mig själv på molekylnivå? innan de vita knogarna byttes mot ett personligt tyst löfte och acceptans.
Stort grattis till oss Lim,och er andra som fattat beslutet, högsta vinsten är själslig befrielse!

Profile picture for user Lim

Tack snälla pi31415 och AlkoDHyperD ?? ja visst är det en befrielse! Vilka fina kommentarer och hejarop ni ger ❤

Idag bestämde jag mig för en sak. De pengar jag förut i mina "drickarperioder" lade ner på alkohol ska gå till bra saker nu. Jag ger till två välgörenhetsorganisationer och så tänker jag liksom ringmärka vissa saker varje vecka som jag köper. Exempelvis en bukett blommor eller en god glassort till barnen etc. Att tänka när jag köper det att det är istället för alkohol.

Ofta när jag handlar tänker jag efter jag betalat "det hade blivit 70 kr dyrare förut när jag inte kunde låta bli att köpa öl". Och 70 kronor är 70 kronor. Pengar att exempelvis skicka till länder i krig. Där de gör nytta istället för att de spenderas på vin eller öl som söndrar mig inifrån och ut.

Jag har kommit till en fas nu också där jag bara inte kan begripa hur jag kunde dricka hemma medan jag gjorde "mammasaker". Lagade mat, städade, tittade på film etc. Att jag inte skämdes? Nu skäms jag bara jag tänker tanken att sitta med dem berusad och löjlig och oseriös. Alltså jag kan inte förstå att jag gjort så massor av gånger?? Så himla pinsamt. Värre än pinsamt, men just ikväll är det pinsamt jag tycker det är.

Åååååå jag är så glad över att jag aldrig ska vara så pinsam mer. Glömma bort viktiga samtal och lova saker jag sedan har svårt att hålla. Överkompensera dagen efter med skam i hela kroppen.
Tack och lov.

Godnatt alla där ute ❤

Profile picture for user Lim

Imorgon har jag inte druckit på 100 dagar. Mer än ett fjärdedels år har jag hållit min kropp fri från giftet. Hundra dagar till så har det gått mer än ett halvår. Känner inte att tiden är det viktigaste, vilket jag skrivit förut, men jag minns ändå hur det i vintras var en stor bedrift för mig när jag klarade tio dagar utan att dricka. Ibland gick det knappt fyra dagar fast jag försökte. Så på något sätt är tiden ändå viktig. Att komma längre och längre ifrån eländet.

Trevlig helg allihopa ❤

Profile picture for user miss lyckad

Så fint att höra.. Du pratar om skammen för dig som full.. Ja det ska vi inte glömma bort. Men tror att dina barn är väldigt glada och tacksamma för din nykterhet nu.. Jag pratade med min 13-åring idag och han sa att han inte mindes alla gånger han bett mig att inte dricka.. Jag sa till honom att det inte är bra att förtränga saker, och att vi alltid kan prata om mitt a-problem när han vill.. Vi var ute på cykeltur i solen, så skönt. och friskt.. Kram

Profile picture for user Sinnituss

Visst är dagarna viktiga!100 dagar är många bra dagar! Grattis till att du lyckats så bra

Profile picture for user Lim

Tack miss lyckad och Sinnituss. ❤ och jag har läst att det gått 1,5 år för dig miss lyckad! Grattis!!! Jag är glad för din skull. Och glad att se exempel på att det går. Jag ska också vara nykter så länge och mer. Det har jag förut och ska igen. Du verkar så bra med dina barn... öppenheten och dialogen ni har är helt säkert jättebra och kommer att hjälpa dem i framtiden när tankar kommer om alkohol.

Jag drömde att jag råkade dricka en öl inatt. Kanske för att jag igår reflekterade en extra gång över hur bra det är att jag inte dricker. Min son ramlade med sin cykel igår framåt kvällen. Och jag kunde springa ut och hjälpa honom och inte bli nervös över om jag har druckit och tänk om vi måste till sjukhuset och jag har druckit!? Och jag kunde prata med grannarna och se dem i ögonen. Nu gick allt bra och han var oskadd. Men ändå. Det kunde varit värre och vad vidrigt det hade varit om jag varit berusad. Eller ens lullig på ett eller två glas.

Ha en bra dag allesammans ???

Profile picture for user Sinnituss

Jag har också tänkt på det här med att kunna ta hand om sina barn alltid oavsett vad som händer.
Mina barn är äldre och ute en del på helgerna. Jag tycker att det är viktigt att de vet att de alltid kan bli hämtade. Om något händer kan jag alltid ta bilen. För några månader sedan var det inte alls självklart att någon av oss föräldrar kunde köra en lördagkväll (eller tisdagskväll för den delen) Känns tryggt och är ännu en av sakerna på + sidan med att inte dricka.
Ha en bra dag!

Profile picture for user Lim

Hej allesammans.

Vill uppdatera litegrann. På lördag har det gått 4 månader av mitt nya nyktra liv.

Jag hade en period för ett par veckor sedan där jag kände en svag oro för sommaren, att det skulle blir svårt att stå emot alkohol då. Men nu har det varit flera soliga dagar och jag har inte blivit sugen. Jag känner hur semestern närmar sig men jag är hundra procent säker på att den blir alkoholfri. Jag skulle inte för något i livet bryta det här.

Ångesten inför semestern har också släppt. Det kanske den gjorde samtidigt som jag slutade oroa mig för att jag skulle bryta nykterheten eller oron jag hade för att jag skulle ha "vita knogar" på semestern. Nu är jag liksom helt nykter i varje cell och i mitt sinne. Jag har accepterat mitt öde. Och just nu känner jag mig stolt.

När jag ser folks bilder på vin etc så blir jag ärligt talat inte sugen. Jag känner fyllan och jag känner smaken av gammal alkohol i munnen, jag känner ångesten som kommer dagen efter. De kan romantisera hur mycket de vill men det är bara alkohol, en äcklig dryck som suddar ut moral, goda värderingar och hälsa. Och ja, säg man dricker det där glaset som presenteras på bilden? Och? Vad ger dig mig? Det är ett glas med äcklig dricka. Jag kan inte formulera vad det är jag vill säga. Men det är bara så att jag upplever att jag har sett igenom alkoholromantiken. Alkohol är varken mysigt eller romantiskt ju. Det är ju bara en äcklig och farlig vätska?! Vad håller folk på med när de romantiserar kring den och gör det till norm att man ska dricka den? Det är helt obegripligt för mig nu när jag kommit såhär långt i min process.

Jag tror på allvar att det kan vara så väl som att jag faktiskt aldrig nånsin i mitt liv kommer att dricka alkohol igen. Jag tror faktiskt att jag är fri för alltid.

Profile picture for user Pi31415

att det fortsätter att gå bra för dig.

Ja du ska känna dig stolt, för att du lyckats bli fri från alkoholen. Det är starkt gjort.
Du tänker också helt rätt. När du slutade oroa dig inför sommaren och semestern, så blev du lugn och trygg. Om man inte oroar sig för kommande situationer och miljöer som kan trigga frestande tankar och sug, så blir man också säkrare i sin nykterhet. Med tiden upphör dessa tankar och sug. Kanske det är just det, större säkerhet, som du börjar känna nu.

I en del gammal tro, asatron, sas det att det fanns tre ödesgudinnor (nornor) som "spann en tråd" för alla människor, och som avgjorde deras öden under sina liv. Tänk om din "tråd" löper längs en nykter stig i frihet. Frihet utan alkohol. I så fall ett mycket positivt öde. Det kan mycket troligt bli ditt öde.

Grattis till snart 4 månader Lim!

Profile picture for user miss lyckad

Tankarna på äcklig alkohol har jag också fått. Hur kan folk bara berusa sig? Har ju sambon här hemma som är småfull titt som tätt.. Ingen vacker syn. Tänker på hur jag själv såg ut. Rödsprängd i ansiktet, vaggande stapplande gång, ölmage. Dessa minnesluckor och mornar jag vaknade och inte visste om det varit bråk eller ej..Dåligt mående, skam och skuld... Vill aldrig mer ha det så.... Kram

Profile picture for user Lim

Pi31415 och miss lyckad, tack för era kommentarer.

Ja tänk om det är så att min tråd löper längs ett nyktert liv! Vad fint det vore! Så himla fint! Jag önskar det av hela mitt hjärta.

Jag har haft så mycket att göra hela våren. Alltså mer än nånsin förr egentligen vilket gjort att jag varit ledig i knappt en dag per vecka. Allt som jag gjort och klarat av kommer leda till nåt väldigt bra och jag kan verkligen säga med hundra procents säkerhet att om inte den här våren också varit nykter hade jag inte varit i mål nu. Men det är jag nu. Jag har jobbat heltid och studerat heltid samtidigt i ett par månader nu och trots det faktiskt haft ork och kraft över till hem och barn osv. Trött, ja! Men hade jag varit i en period av drickande hade jag behövt ge upp. Jag hade inte klarat det. Och hade jag gett upp pga. Alkohol kan ni ju gissa hur dåligt jag hade mått nu?!

Jag är en ganska orolig person och har fortfarande ångest ibland både med och utan anledning, men jag känner mig ändå i grund och botten som en trygg person nu och utan lik i garderoben att ha ångest över.

En sak dock, om jag känner mig risig, ful, upplåst pga pms, grå... då blir jag lite extra nere av det. Det är nog för att jag förväntar mig att jämt känna mig lite skinande. För det gör jag oftast. Inte så att jag går omkring och känner mig snygg, men jag känner mig frisk och sund och jag tycker mina ögon har ett sken av välmående. Så när jag inte ser mig själv så i spegeln så tänker jag att jag ser ut som när jag drack. Men jag måste lära mig att acceptera dåliga dagar även som nykter. Man kan inte alltid skina som jag ?????

Hur som helst. Snart ska jag ta ett stort glas isvatten och lägga mig och läsa medan barnen leker i sommarkvällen.

En stund i alla fall. Sedan måste jag sova för jobbet finns ju kvar imorgon trots att jag klarat av mina studier!

Och vet ni en sak.... jag har funderat lite på det här med att vara öppen med sina alkoholproblem. Jag har ju varit det delvis med min närmaste familj och jag har beskrivit mitt förhållande till alkohol och får stöttning. Men jag har aldrig nånsin berättat om hur ofta jag faktiskt druckit mig full och hur ofta jag varit bakis och vad otroligt många minnesluckor jag har haft ibland. Och hur besatt jag varit av alkohol i perioder.

Men nångång, kanske när jag når min årsdag av nykterhet, ska jag berätta sanningen. Så att alla förstår hur viktigt det är att jag fortsätter vara nykter. Anledningen till att jag vill vänta med den ärligheten är inte för att jag tror jag ska ångra mig utan för att jag vill att alla jag berättar för ska se mig som nykterist innan de ser på mig som alkoholist.

Nykteristen är den jag är och alkoholisten är den jag var nära att bli.

Kram på er alla och kämpa på ❤ Det är värt allt med denna sinnesfrid.

Profile picture for user Lim

Den här helgen har varit stärkande för mig. För flera gånger har jag behövt möta människor både mitt på dagen i solen, sent på eftermiddagen, på kvällen och till och med mitt i natten. Och jag har kunnat göra det utan att oroa mig för om det märks att jag druckit tre öl eller en flaska vin. Till och med när det hände en sak mitt i natten och jag fick rycka in kunde jag vara där helt utan oro för mig själv och vad de andra närvarande skulle tro.

Och jag har märkt att fler än jag trott faktiskt är nyktra i min närhet. När jag förut trott att alla dricker vin i sommarkvällen så har jag insett att det inte är så. För plötsligt tar någon bilen nånstans eller kommer ut på trappen med en cola etc. Det uppmuntrar mig och får mig att känna mig lika mkt norm som de som dricker vin.

De som dricker har jag också sett och de ser läskiga ut på ögonen. Och de ser lite svettiga och ofräscha ut i den fuktiga värmen. Blä.

Jag kan däremot tänka mig att köpa hem en flaska alkoholfritt bubbel inför semestern. Det är synd att det godaste av dem finns på systemet för dit tänker jag inte gå. Jag vill inte stödja en sådan verksamhet utan då köper jag hellre på Ica.

Önskar er alla en hälsosam söndag ❤

Profile picture for user Sisyfos

Skönt att läsa och du har så rätt angående normen. Och den kanske även börjar förändras. Det kommer mycket alkoholfritt och det finns mer exponerat nu i affärerna. Snart (om inte nu) kan du köpa ditt a-fria bubbel på ICA. Det har hänt mycket på två (år när jag "la av". ) affärerna reade folköl hela sommaren. A-fritt alternativ var säkert 4 ggr dyrare. Tack och lov var folköl inte min last. För att både ha a-djävulen och "snåljåpen" tjattrande hade kanske lett till dåliga val.

Profile picture for user Lim

Skriver samma som i en annan tråd om midsommar. För jag vill spara känslan jag har nu. Skriva ner litegrann.

Det regnar ute och jag har fönstret lite öppet. Barnen sover bredvid mig i samma säng och i olika sovrum i huset ligger mina nära släktingar och sover. Vi har firat många, barn, unga och gamla.

Och vi sover borta inatt. Här där jag ligger nu har jag sovit oroligt förut efter sammankomster där jag druckit vin. Det har aldrig varit mycket men lite räcker för att förstöra sömnen ordentligt för mig.

Det har varit blandat idag när det gäller andras drickande. Flera av oss drack alkoholfritt men de flesta vuxna drack någon alkohol. Men det var jättelätt för mig att dricka annat och inte någon frågade om det. Jag har tur på det viset... det är ingen som tycker det är märkligt att välja alkoholfritt. Och sedan råkar ju dessa personer vara van vid att jag inte dricker på midsomrar överlag.

Men inte ens en enda gång blev jag sugen på deras vin eller så. Önskade inte att jag kunde ta ett glas. Saknade inte känslan av att dricka ETT DUGG. Jag kan nästan börja gråta nu av lyckokänslor. Jag har varit helt fri hela dagen, mått så bra och känt mig så harmonisk i mitt val.

Några här har ett stort alkoholintresse och köper dyra ölsorter och whisky etc men alltså jag finner det helt absurt. Hur kan det finnas intressanta saker med detta? Med gift inblandat i olika vidriga jästa äckliga vätskor? Vari ligger det intressanta? Köpa 33 cl öl för en summa man kan få 6 liter mjölk för. Det ter sig alltmer sjukt för mig ju längre tiden går.

Alltså jag dömer inte de som dricker här. De har alla varit skötsamma och alla som har barn här har varit extremt måttliga eller alkoholfria. Men. Jag mådde ändå dåligt av att se alla tomflaskor efter firandet. Det hade varit så fint att se bara läskburkar och flaskor från alkoholfritt.

Men jag är oerhört glad över att mina barn har turen att ha en nykter mamma. Som inte alls luktar vin eller som ser konstig ut på ögonen. Jag är så stolt över mig själv som lyckas ge dem den mamma de förtjänar.

Jag känner mig också stolt över att barnen i framtiden (vad jag hoppas och ber om) kommer säga saker som "min mamma drack aldrig när jag var liten" och "nej jag vet inte hur det känns med en mamma som är full för min mamma var aldrig det". Det skulle vara så stort för mig.

Trots att jag är vuxen nu så tycker jag inte om när min mamma blir berusad eller jag märker att hon druckit några glas vin. Hon beter sig inte illa alls på något sätt och har inga alkoholproblem, men ändå. Så vad känner inte barn kring en berusad mamma? Det är en otrygg känsla även för mig som vuxen. För ett hjälplöst barn är det ju tusen gånger värre.

Å andra sidan har nog alla som dricker alkohol ett alkoholproblem. Varelse de dricker mycket eller lite. För alkohol är ett problem oavsett mängd. Alkohol är samma sak som problem. Det skulle kunna byta namn till det.

"Vill du ha ett glas problem?"

Vem säger ja till det? Inte jag längre i alla fall.

Glad midsommar! Och godnatt ?

Profile picture for user Lim

Jaa Sisyfos, jag köpte faktiskt en liten flaska jättegott bubbel på Coop. Delade den med min syster på midsommarafton. Det var fint.

Profile picture for user Lim

God kväll allihop!

Idag hade jag sug! Och jag vet exakt varför. Jag hämtade barnen efter en lång dag på jobbet. Jag längtar efter semester och vila. Det var kaos hemma när vi kom hem och samtidigt ville barnen göra saker som de behövde min hjälp med. Samtidigt behövde jag laga mat. Där och då kände jag att om jag fick en öl hade jag kunnat ta en paus en kvart och ladda batterierna. Men självklart gjorde jag inte det och jag visste hela tiden varför suget kom. Och det försvann snabbt som vanligt.

Hade jag inte varit nykter nu så hade den känslan jag hade idag lett till att jag åkt till Ica och köpt öl, det kan jag lova. Jag hade sett det som den enda vägen till lugn. Och jag hade gjort det fast jag inte egentligen hade orkat åka till Ica och fastän jag inte hade tid. Sedan väl på affären hade jag skämts i kassan. Skyndat hem och njutit en timme max innan ångesten hade kickat in.

Istället har jag lagat mat och sedan lekt med barnen. Det är fortfarande kaos hemma men vi är mätta och barnen har fått min uppmärksamhet och tid. Och jag har noll ångest och kommer inte gå till jobbet bakis imorgon. Tjohej!

Godnatt allihopa! ❤

Profile picture for user Bedrövadsambo

Du visste precis varför du fick suget, och kunde stå emot. En enorm seger! Sträck på dig och var stolt ?

Profile picture for user Lim

Hej allihopa. Idag är det fem dagar kvar tills jag varit nykter i fem månader. 10:e varje månad är dagen jag klarat mig ytterligare en månad från alkoholdjävulen.

Ikväll är jag så sugen på ett glas vin ? Jag har så mkt att göra hela tiden och nu ikväll är jag helt slut men nu måste jag göra massa sysslor hemma. Jag skulle verkligen vilja ha ett glas vin medan. Alltså sjukt gärna. Ikväll skulle det hjälpa mig faktiskt, jag vet det. Men som vi alla vet.... det hade gått bra ikväll. Och imorgon hade jag tyckt att det vore ju naturligt och trevligt att dricka ett glas igen. Och på fredagkväll börjar min semester och det borde ju firas med lite vin. SÅ tack Gud säger jag stopp innan det sker.

Jag blir lite ledsen nu över att jag känner såhär. Men jag får vara glad över att jag åtminstone inte tänker agera på känslan. Varken idag eller imorgon eller nästa vecka. Aldrig i livet. Jag måste ta mig igenom känslan och hitta ett annat sätt att hantera min trötthet, stress och oro på.

Jag hoppas det blir en solig semester för då ska jag samla D-vitamin och ta hand om mig själv. Jag ska fortsätta på den här stigen jag börjat gå på och jag ska inte svika mig själv.

Ikväll är det bedövning jag behöver så det är väl därför jag vill ha ett glas vin.

Men nu ska jag ställa mig upp, göra det som ska göras och spara lite till senare. Jag måste faktiskt inte göra allt på en gång.

Suck.

Kram till alla och kämpa på!!

Profile picture for user Lim

För min egen skull vill jag skriva att suget är borta nu. Och jag inser vad jobbigt det skulle kännas att vara berusad nu. Och jag minns hur det känns att lägga sig att sova med vin i kroppen. Inte alls mysigt. Hemskt rentav. Så tack mig själv som står emot ?

Profile picture for user miss lyckad

Tankar och känslor är ju inte farligt, det blir man inte full av. Och Lim du agerade inte! Det är riktigt bra gjort.. Kram, och hoppas morgondagen blir lättare.

Profile picture for user Sisyfos

Känner så väl igen just det där.., när man måste kämpa lite till fast man är för trött. Och då bara vill orka och hälla på lite bensin. Tror att det är viktigt att ta tröttheten på allvar. Vad kan man minska ner på. Hur kan man vila sig. Så bra att du inte hällde i dig ditt vin. Vi vet ju båda att just det inte hjälper alls.

Profile picture for user Lim

Tack miss lyckad och Sisyfos för ert stöd. Och ja Sisyfos, igår var det bensin för att orka lite till som jag ville ha.

Idag har jag lite ångest. Jag märker att jag dövar nåt inom mig och när jag inte dricker så försöker jag byta flyktsätt. Jag är i vanliga fall en väldigt sparsam person men nu när jag haft ett par dagar av oro så har jag plötsligt börjat spendera mer pengar än vanligt. Inga stora summor men ändå mer än vad jag brukar under en sån kort period. Allt jag köpt har varit sånt som jag behövt köpa länge men snålat på. Så sakerna är inga onödiga köp men däremot köpte jag dem på samma gång nästan och det var för att få en liten kick tror jag. Bli lite glad.

Stod nyss och plockade ur diskmaskinen och kände en klump i magen. Extremt lättad över att jag inte druckit OCH köpt mer än vad jag brukar. Då hade jag mått värre och säkert dövat det med mer alkohol. Ja, gått in i den vanliga gamla onda cirkeln.

Jag måste stanna upp nu och tänka på mitt beteende. Analysera det jag gör och vara noga med att inte falla in ett beteende av att döva mig själv. För när jag inte kan köpa saker för att bli glad kanske nästa steg vore att dricka igen? Det är mitt eget ansvar nu att ta ansvar för mig själv och mitt eget beteende.

Jag måste jobba med mig själv. Jag vet bara inte riktigt hur. Att söka glädje och små kickar i vardagen är väl knappast nåt konstigt. Men de måste vara bra kickar och inte snabba och snabbt övergående.

Jag menar inte att jag är osäker på min nykterhet och tror att jag är på väg att falla. För så är det inte. Jag tänker absolut inte dricka och jag vill det inte heller alls. Men jag gillar inte oron inom mig och jag känner igen den och vet att det är precis den här oron som förut fått mig att dricka. Sedan tror jag min ångest är större idag pga jag var så sugen på vin igår. Som miss lyckad skrev så blir man inte full av en känsla. Men jag känner ändå att det var jobbigt att känna sådär. Att vilja ha det man hatar. Usch.

Jag tror att jag ändå nu en period måste bestämma mig varje dag för att fortsätta på den här vägen. Ta ett beslut varje dag. Så har jag inte gjort hittills för det har inte behövts. Men just nu behöver jag ge mig själv en boost. Påminna mig själv om vilket grymt beslut jag har lyckan att få ta varje dag. Jag måste se det som en gåva och det allra bästa och finaste. Så att jag kan få en kick av DET.

Jag kommer nog snart ur den här "svackan".... Måste bara jobba lite extra med mig själv.

Tror att jag ska läsa lite böcker kring alkoholmissbruk och nykterhet etc. Kunskap är makt.

Jag tror förresten att jag just nu också är trött på att vara så duktig hela tiden. Och viljan att bara släppa allt finns där. Strunta i allt liksom. Men när semestern börjar kanske det lägger sig lite för då måste jag åtminstone inte vara duktig på jobbet för ett tag.

Jag lovar och svär att den här sommaren ska vara helt nykter. Handen på mitt hjärta. Hur jag än känner det under semestern ska jag inte dricka en droppe alkohol. Min kropp ska fortsätta vara ren och fri från gift.

I september har det gått 2 år sedan jag hittade det här forumet. Jag läste och jag grät i en vecka. Jag ska aldrig må så igen. Känna mig så vansinnigt maktlös inför min egen dumhet ? Så när denna sommar når sitt slut ska jag inte vara på samma plats som för två år sedan.

Kram till er alla!

Profile picture for user Lim

Oj vilket behov av att skriva jag plötsligt fick. Började tänka tillbaka på min senaste värsta drickperiod. Det var ett par år sedan. 2,5 kanske? Jag har druckit efter det men inte lika långa perioder och inte lika mkt. Utan det var för 2,5 år sedan som jag nådde min botten.

Jag kanske har skrivit om detta, det har jag nog helt säkert. Men nu fick jag behov av att tänka på allt igen.

Jag pluggade och jag köpte öl var och varannan dag. Det var mörkt och deppigt och jag drack och läste. Jag mådde så otroligt psykiskt dåligt och var helt säker på att jag hade en depression. Sa det till min mamma och jag bestämde mig för att snarast kontakta vården för att få antidepressiva. Jag var helt säker på att jag hade en depression.

Sedan insåg jag mitt alkoholbruk hade övergått i ett allvarligt riskbruk. Jag slutade dricka och ganska direkt var min "depression" borta.

Efter det har jag inte fallit in i så långa perioder av drickande. Snarare har jag varit nykter mycket mer än jag druckit. Men beteendet har kommit i skov och även korta perioder har gett mig mkt ångest.

Fy f*n vad sorgligt egentligen. Jag var övertygad om att jag behövde medicin för att må bra. Men i själva verket var alkoholen orsaken till allt och den drack jag för att jag försökte må bättre.

Aldrig igen. Aldrig aldrig aldrig.

Profile picture for user Lim

Hej igen i sommarkvällen.

Idag jobbade jag sista dagen innan semestern. Det var en bra dag och jag känner att jag kommer få en bra höst där efter semestern också. Jag trivs väldigt bra på jobbet och med de flesta av mina kollegor. Vill skriva vad jag jobbar med men samtidigt inte pga anonymiteten. Men jag har ett jobb som kräver mycket men också ger mycket. Man måste vara väldigt social och ha mycket ork och tålamod. Ett jobb man absolut inte kan vara bakis på. Då dör man nästan (har tack och lov inte varit det och skulle inte klara det heller).

Det känns underbart att vara ledig nu några veckor. Jag ska pyssla hemma med sånt jag har tänkt på men inte haft tid med. Umgås massor med mina barn varje dag. Gå på utflykter och mysa. Vila och sova länge på morgnarna. Dricka kaffe i solen och mysa under en filt på kvällen. Jag har gett mig själv uppdraget att verkligen försöka leva i nuet. Strunta i om vi sover bort halva dagarna och är vakna halva nätterna. Jag ska se filmer jag gillar och jag ska läsa flera böcker. Jag ska ge mig själv återhämtning. Och viktigast av allt, allt detta ska ske och kan bara ske nykter. Dricker jag ett enda glas vin så är min semester förstörd. Så känns det för mig. Förra semestern drack jag vid fyra tillfällen den första veckan men sedan inget mer. Det var min sämsta semester nånsin för resten av tiden var jag besviken och jag hade väckt monstret och fick jobba resten av ledigheten med att kämpa emot det. När hösten kom började jag dessutom dricka igen och gjorde det av och till fram tills det här stoppet.

När jag har min sista semesterdag har jag varit nykter ett halvår! Den milstolpen ska jag inte missa! Vilken perfekt pepp under sommaren att tänka på. En frisk sommar och en frisk fräsch start i höst ?????

Profile picture for user Pi31415

om några dagar Lim. Du planerar och tänker helt rätt inför din semester. Leva i nuet, koppla av och njuta. Göra det du vill för stunden.

Jag gör likadant nu när jag har semester. Är på en semesterresa med bil, och stannar till några dagar i taget. Äter, vilar, sover, läser böcker, promenerar, lyssnar på musik, etc. Gör det jag känner för i stunden. Men framför allt och det viktigaste av allt; fortsätter nykterheten. Då kan man må bra och uppleva livet. Hela tiden.

Förut i eftermiddag när jag var ute och promenerade, gick jag förbi en stor och populär uteservering i den stad jag för tillfället vistas i. Klockan var strax efter 4, och det var betydligt mer än 50 personer, kanske 100, som satt där, och nästan alla hade öl- eller vinglas framför sig, solglasögon på sig, och ett högljutt pladder kring sig. Promillen steg allt eftersom eftermiddagsolen sjönk.
Nej, jag blev inte det minsta sugen eller avundsjuk på dem, tvärtom. Många av dem är nog inne i riskbruk eller rent av missbruk, de sitter fjättrade vid sina flaskor och kastar bort en vacker sommardag och vaknar upp bakis i morgon. Har de barn kanske de "mutar" dem med lite extra pengar till glass eller annat, för att de inte hade tid med dem dagen innan. Alkoholen var viktigare.

Så du gör helt rätt Lim. Planerar för fortsatt nykterhet. För ett liv i frihet.

Önskar dig en fin och skön semester, i lag med dina barn. En stor sommarkram till dig Lim!

Profile picture for user AlkoDHyperD

Och den kommer säkert kännas mer innehållsrik nykter. Så skönt att verkligen kunna ta tillvara alla dagar och vara fullt vaken tidiga sommarmorgnar. Ingenting slår ett sent kvällsdopp eller en simtur i skymningen en sommarkväll. Tänk vad många timmar vi vinner när vi är helt nyktra!
kram

Profile picture for user Lim

Tack Pi31415 och AlkoDHyperD! Det känns alltid så fint med respons och igenkänning. Så skönt att veta att så många fler än jag själv går omkring med samma tankar och mål och ser på alkoholnormen med liknande ögon. Det är skönt att inte vara ensam om att kämpa emot.

Nu sitter jag i solen med min kaffekopp. Vinden susar i björkarna på baksidan. Fåglarna kvittrar och vår katt jamar vid mina fötter. Jag ser en del saker som måste göras. Gräset behöver klippas och ogräs rensas. Men det gör jag när jag får lust. Tror det är så jag måste jobba i sommar. Inte göra en att göra lista i huvudet redan nu. Allt kommer att bli gjort så småningom.

Jag har en förmåga att alltid tänka att "när det och det är gjort, då kommer jag vila och njuta av stunden". Men nya saker uppkommer ju jämt och ny tvätt ska tvättas och disken återkommer och gräset växer. Jag kommer aldrig vila om jag inte accepterar lite röra runt mig. Det är svårt för mig att acceptera men jag måste det för annars lyckas jag stressa mig igenom semestern.

Så nu ska jag sitta här i det för höga gräset och låta det vara en stund. Kanske flera dagar till och med ?

Kram till er alla!

Profile picture for user Lim

Måste bara skriva om en granne jag har. Han är en riktig stordrickare och dricker helt öppet på förmiddagen. När solen skiner sitter han på framsidan med 7,5 öl. Han pratar glatt och ofta känner han inte igen mig men andra gånger pratar han med mig och ger mig massa märkliga komplimanger.

Dricker han inte är han en riktig surgubbe. En surgubbe som tagen ur en film, en riktig stereotyp, en karikatyr av sig själv. Han svär och muttrar.

Sedan plötsligt sitter han med sin öl och skrattar och tjoar.

Han är pensionär sedan länge. Jag förstår inte hur hans kropp håller. Men då och då dyker han upp med stora sår i ansiktet som han fått när han ramlat.

Jag misstänker att han inte stör sig på sin alkoholism eftersom han dricker så öppet. Men vad vet jag....

Han är som alkoholen förkroppsligad i mina ögon. Arg och sur blandat med gapig glädje, sårig och hostig och nedgången. Vore han trevligare hade jag tyckt synd om honom men han är för läskig för det på nåt sätt. Men säkerligen har han goda sidor därinne... det har väl de flesta.

Alkoholismen kommer verkligen i olika paket. Grannen är ju bara en av dem. Att jag var nära att hamna där är det nog ingen som anar. Jag som smygit så och putsat min fasad och varit uppe tidigt och städat även när jag varit bakis. Jag har överkompenserat för att ingen ska märka. Det är kanske mindre jobbigt att vara sådär öppen med eländet? Slippa dölja. Men å andra sidan tyder det väl på en brist på insikt hos honom.

Hur som helst så är det så skönt att slippa dölja mer.

Profile picture for user miss lyckad

har ju haft småbarn nästan hela mitt vuxna liv. Kommer ihåg när jag hade kontrollbehov. Kunde inte slappna av när det var rörigt omkring mig. Gör i ordning en plats i huset eller i trädgården där du kan sitta och som inte är rörig. Det gjorde jag när jag pluggade. Gjorde i ordning så sovrummet var fräscht. Satt där inne och pluggade fast resten av huset var stökigt. Nu för tiden städar jag inte så ofta. Jag har lugnat ner mig. Men tror att stressen av stökighet kan trigga igång ett sug efter avslappning för vissa av oss. Det går jättebra för dig Lim. Ge dig själv en klapp på axeln nu. Barnen är små en gång, sen går det fort och dom ska ut i världen. Nu är vi nyktra föräldrar och bättre föräldrar än oss kan inte våra ungar få.. Stor sommarkram till dig..

Profile picture for user miss lyckad

han kanske också har smugit med alkoholen för ett antal år sedan? Eller så sitter han inne först och dricker dom första ölen. Alkoholen funkar ju så för många. Först är det fint med fina glas, senare på kvällen eller ner i missbruket så är det inte så noga. Man dricker ur muggar och dricksglas för att dölja. Dricks direkt ur tetrapack, man grälar om vem som tagit någons alkohol osv. Usch vad tragiskt. Alkoholen går att jämföra med droger, fast jag inte tyckte det tidigare. Likheterna är fler än skillnaderna. Den största skillnaden är att alkohol är lagligt..

Profile picture for user Lim

Tack snälla miss lyckad. Jag ska försöka ge mig en klapp på axeln.

Idag känner jag mig rastlös. Jag har solat, badat, tvättat, dammsugit, lyssnat på poddar jag gillar och egentligen haft en jätteskön dag. Egentligen. Men nåt skaver. Jag blir så irriterad på mig själv!! Varför tänker jag på alkohol hela tiden nästan nu helt plötsligt? Jag kan inte låta bli att tänka att en öl skulle förstärka nåt. Göra det lite härligare. Härligare att njuta i solen och härligare att skrota runt hemma. Göra sånt jag längtar efter när jag är på jobbet 40 timmar i veckan. Jag får panik på mig själv.

Jag kanske behöver komma in i semesterlunket bara och min psyke tror att en öl skulle hjälpa mig dit. Jag har trots allt inte ens haft min första semesterdag. Den är ju imorgon.

Imorgon ska vi lämna huset i alla fall och göra lite saker på stan. Då får jag göra av med lite rastlöshet.

Jag ska ha is i magen nu. Kanske skulle jag kunna ha nåt litet sommarprojekt för att jag inte ska tänka så mkt på alkohol. När barnen är upptagna med sina kompisar måste jag ha nåt att fokusera på. Nu vill jag bara ha en öl ?

Jag inser att den här känslan jag har idag egentligen är en känsla många många många har i Sverige nu. När semestern kommer. Några öl för att komma i stämning. Skillnaden för mig och andra på forumet är ju att vi vill undvika ölen och vi behöver och vill klara oss utan!

Jag vet att jag klarar det. Men det är tråkigt att känna mig frustrerad och irriterad en fin dag som den här.

En dag i taget...

Profile picture for user Sisyfos

Nåt som skaver... ja, vad är det egentligen som skaver? Eftersom jag känner igen mig lite i det du skriver så undrar jag om vi är lite lika i att vi lever i planer, i framtiden och är dåliga på att leva i nuet. Jag är nästan alltid på nästa steg. Och det är lite svårt då att njuta i stunden även om jag sitter ner med röran omkring mig så skaver det litegrann. Jag vet att jag behöver/förtjänar/ska vila men i tanken är jag nån annanstans och inte helt nöjd. Listor i huvudet är en katastrof, men fysiska listor med saker som man skulle vilja hinna men aldrig hinner ner till är bättre. Att beta av på de listorna är psykiskt stärkande. Nu vet jag inte om du har den typen av "drömmar" , men det blir en annan effekt när du kan "bocka av" något istället för att säga att du "skrotat"
Ett projekt låter bra, men du kanske har små saker redan du kan ta itu med, en i taget... städa ur en hylla... ta med barnen till ett speciellt/spännande ställe, åka till återvinningen och kasta saker (och det är otroligt befriande).... ja, säkert sånt som du redan gör, men gör en liten lista att bocka av. Gräsklippningen kan ju vara med den också.

Profile picture for user MondayMorning

Som periodare så kommer dessa känslor alltid dyka upp. Det gäller att alltid ha färskt i minnet hur det blir efter de där två ölen. Det stannar ju inte där. Jag var nykter i två år, drack inte en droppe. Tog två öl och det var kört igen. Sabbade två år för mig själv och det höll på att gå rakt åt helvete. Det jag upplever är när man har hållt uppe ett tag så kan det bli ett väldigt kraftigt återfall.

Tänk på att en öl (kan) leda till - vakna svettig, ångest, bakfylla, vilja dricka mer (för det suget dra du ju igång..igen) uppförsbacken som man ska upp för igen, självförtroendet som slängs ner i botten, barnen som man sviker. Och A-djävulen väcks ur sin sömn. Igen.

Eller vakna pigg, fräsch till en ny fin sommardag, nykter.

Kämpa igenom detta för det kommer vara SÅ värt det.

Ps läs ditt första inlägg igen, där har du ditt svar :D ds

Kramar

MM

Profile picture for user Lim

Sisyfos och MondayMorning TACK. Alltså stort tack för era råd. Det hjälper mig så himla mycket!!!

Allt från listorna till att tänka ett steg längre. Och att läsa om en annan "periodares" erfarenhet av återfall.

Stort tack!!!

Jag ska absolut inte falla in i skiten igen. Det där med självkänsla är för viktigt. Jag vet ju hur jag hatar mig själv om jag dricker.

Jag är en väldigt engagerad och närvarande mamma och en stor del av min identitet är kopplad till min roll som förälder. Men till och med den förstörs om jag dricker. Dessutom är mina barn nästan ett halvår äldre nu än när jag sist drack och de förstår nog ännu mer nu. De är i den åldern då mkt händer på kort tid.

Kram till er och tack för ovärderligt hjälp.

Profile picture for user SkåneTösen

När jag känner den där rastlösheten (vilket är skitjobbigt) brukar jag jämföra känslan med hur jag mår efter jag supit till.
För då ter sig rastlösheten som det mindre onda. Håll emot!
Det är en kamp men för varje gång man vinner den kampen så blir man starkare.