Senaste kommentarerna i forumet

@B.Å All min kärlek till dig! Det är tomt utan dina inlägg. Jag önskar att jag kunde vifta med mitt magiska trollspö och ta bort allt som gnager dig så du får vara dig själv igen ❤️ Stor kram!

Hej, en liten uppdatering.

Jag är fortfarande spiknykter (mer än 7 månader nu) going strong där fast livet är inget kul. Hur kunde allt bli så här, varje dag är en kamp…känns som jag är fast i en vidrig spiral och det är så lätt att bara svepa in sig i en offerkofta, jag är fortfarande ingen kul att vara med.

Jag saknar er dock - gemenskapen och alla uppdateringar, är så glad att att jag hittade hit och att jag (tack vare alla er) har blivit av med mitt vidriga beroende.

Egentligen har jag det bra, har så fina barn/barnbarn, ett fint hem och många jag älskar, men det är så jobbigt ändå. Jobbar så hårt med mig själv - blev rekommenderad (tvingad) att sjukskriva mig pga allt och gick med på det till slut. Vet inte vad som är värst; att bli tvingad att ge upp eller tvinga sig själv att aldrig ge upp. Usch usch 🤯

Ångesten gnager men jag har ingen lust att ta mig ”ett glas” ändå. Det skrämmer mig inte ens längre, det där att jag tappat suget….har kommit fram till att sug passar inte mig, jag hatar sug och allt som bedövar.

This too shall past.

Många hjärtan till alla er, är så tacksam att ni finns ❤️❤️

jag har panik... är ledsen.... ångest. JAg ahr själv tappat förmågan att tänka klart. Har blivit manipulerad i så många år så jag har tappat mig själv och vet verkligen inte hur jag ska hitta tillbaka. Har varit på jobbet och på vägen hem nu så börjar tårarna rinna... har försökt att hålla ihop hela dagen men det har varit åpå gränsen till panikångest flera gånger. JAg ahr kontatk med psykolog och ny tid nästa vecka som tur är. Men att komma hem känns inget kul... ibland har hoppet väckts att allt kommer ordna sig. Han säger det och jag ser att han fförsöker dra ner på drickandet. Mend et är alkohol varje dag. är det inte sprit... så är det öl... och är det inte öl från systemet så är det från affären. Vet att ett steg är att inte kolla men på nåt sätt känns det som att jag måste veta. Det är som jag räknar lögnerna på nåt sätt. Det är självdestruktivt att leva som ajg gör. Jag vet inte längre hur det är att leva utan de här problemen. Hur ska jag tänka... vad ska jag göra. Det hrä tar fram den sämsta sidan av mig... och jag kan knappt tänka klart längre.

@Fidden Hej 👋🏼 Det är ganska vanligt med drömmar om alkohol. Om letande efter den och en manisk jakt på den där tokfyllan där man försvinner in i dimman och allt runtomkring försvinner och man vaggas in i ett skönt ingenting. Jag har en vän som slutat knarka men som drömde att han körde ner hela ansiktet i en hög kokain som låg på ett bord och inhalerade allt han kunde med både munnen och näsan.

Det mest intressanta är att man kan vara påverkad när man vaknar. Alltså känna sig full/hög för att hjärnan fått de signalsubstanserna i drömmen. Det går över direkt men det är helt sjukt ju. Finns en medicinsk term jag inte minns på dett.
🩵

@Carisie nej men kära nån så bedrövligt sjuk du har blivit - hoppas nu verkligen att medicinen biter och att det vänder🩵!
Håller tummar och tår

@Ebban82 härligt! Du verkar motiverad och det är en bra början! Lycka till! Skriv gärna hur det går 💛

@Flarran,grattis till 500 dagars nykterhet.Du berättar att du haft problem i 40 år, och det gör det hela ännu mer beundransvärt.Jag hade också ett väldigt allvarligt och långt missbruk.Har klarat mig 3,5 år nu.Visst vacklar man i tanken vissa dagar.Men tänk ändå vad du vunnit hälsomässigt.Hur du förlänger din livstid,och slipper långdraget lidande i många sjukdomar som garanterat drabbar en förr eller senare. Du är din egen hjälte och livräddare.Du bevisar för andra att det går att vända ett långvarigt beroende.Dina inlägg hjälper andra att göra likadant.Tack för att du skriver på forumet.

Ja det känns skönt att börja promenera på rätt sida rälsen igen, lovar mig själv att varje morgon att jag inte ska glömma av mig, och ser faktiskt framsteg i att leva ärligt, senast igår kväll fick jag ett sms av en gammal vän o första tanken var att skriva nån bökig undanflykt i klassiskt försvarstema, men gud så skönt att bara svara rakt och ärligt direkt, blev till och med en givande konversation över ett flertal sms 🌞 ”framgång är summan av små steg av förbättring varje dag under en längre tid”

Massor av grus på vägen efter dystra vinterns snö, is och slask som har dragit sig bort och verkar att ha bytts mot lite mer lovande och ljus vårkänsla. Sitter här en torsdag i början av mars och dricker ur en halvliters plastflaska med hemgjort kolsyrat vatten och funderar på varför man är så himla trött fast man har sovit rätt så skapligt.

Hade det bara funnits kraft och energi, så är det så mycket man kunde göra en fin dag som denna. Man skulle kunnat gå utanför dörren och kanske handla lite mjölk, eller varför inte tagit sig en lite längre tur på sin cykel åt nåt håll i staden. Kanske köpt sig nåt kul på loppis. Men har inga krafter till nånting i denna stund. Det är så deprimerande att ha allting, men ändå egentligen ingenting. Men det är väl inget att sitta och gnälla om.

Tänker på gamla farmor som brukade säga att man får sätta sig över hur man mår och känner sig ibland, och att det väl bara är att bita ihop och kämpa på kanske. Men hade det nu stått en flaska med alkohol i skafferiet eller kylen i form av nån starköl så hade det nog skitit sig med nykterheten trots att det inte finns något alkoholsug alls. Det börjar kännas som att man kan det här nu liksom.

Får se om Herren ger mig lite energi till att koka på en kanna med kaffe så skulle man ju kunna ta sig en kopp med kaffe i alla fall. Tiden går och man får åka med på jordens karusell en stund. Det blir morgon och det blir kväll, och allt har väl sin tid som Predikaren i Skriften så vist säger alltså. Har då fått upp mina persienner och vädrat lite här i köket och det får man väl vara tacksam för. Förresten, @LAO, såg att du tittade in här igår och skrev några ord. Sånt uppskattas kompis.

Ha en fin dag!

@Blidenjagvillvara77 lycka till nu med nya alkoholfria året!! Jag känner igen mig i allt du skriver. Jag blir lurad av alkoholdjävulen gång på gång så jävla trött på det. Men denna gången ska jag fan lyckas! Det gäller att inte tappa garden för en sekund. Det går så snabbt att låta sig luras. Men nu ska jag lyckas!

@InOrbit
Hej! Jag är i ett avgörande skede i min tioåriga relation och tar äntligen mig själv på allvar. Jag trodde att det var det jag gjorde när jag frågade ut, kom med fina tips på rimligt drickande, var ärlig om hur sårad jag blev etc etc. Men det hjälpte ju aldrig. Vi har nu bott isär i fem veckor och ska ses nästa vecka och ha ett trepartssamtal med en AA-sponsor. Förhoppningsvis blir det början på nåt slags handlingsplan och en gnutta hopp om att kunna hitta tillbaka. Men det är inte säkert. Jag vet vad jag vill och behöver, han kanske inte kommer att förstå det eller ta det på allvar. Då lämnar jag.

Det som gjort störst skillnad denna gång är att jag faktiskt inte kommit tillbaka efter ett par dagar, utan istället tog fysiskt avstånd en längre tid. Tydligare konsekvens för honom. Och att jag under tiden verkligen velat lära mig om vad fasen som egentligen hänt och vad det gjort med mig. Utmattning, hopplöshet, totalt havererad tillit. Just tilliten blev droppen för mig. Det är otänkbart att gå vidare i en relation utan tillit. Och det är bara han som kan reparera den, dvs bete sig på ett sätt som stabilt och över tid bygger upp tilliten igen. Visa sig värd att kunna lita på. Dess tankar har plötsligt blivit extremt tydliga och som nån slags ledstjärna eller motivation.

Om du gillar att läsa så kan jag varmt rekommendera följande böcker jag sträckläst senaste tiden och som gett mig både hopp och kraft. Så himla mycket igenkänning, rimliga förklaringar, forskning och fakta, och viktigast av allt: mina ord gör varken till eller från. Man kan inte prata en sjukdom tillrätta. Det hänger inte på att jag säger exakt rätt sak vid rätt tillfälle. Det hänger inte på mig överhuvud taget. Det behövs proffshjälp till den beroende och proffshjälp till dig (och mig).

Beroendepersonligheten = Craig Nakken
Jag som var så rolig att dricka vin med = Rebecka Åhlund
Djävulsdansen - Ann Söderlund och Sanna Lundell

Hoppas du kan få lite pepp att sätta dig själv först. Du är inte ensam!

Torsdagsfunderingar
Lite mer än två månader in i det alkoholfria livet har jag insett att jag behöver förändra mitt sociala umgänge. Som tidigare skrivet har den gemensamma nämnaren med vårt (min och makens) umgänge med vännerna (ett fåtal nära) varit alkoholen. Det har liksom gått ut på att dricka alkohol under ”finare” former. Det har handlat om ”när är klockan så pass mycket att man får poppa bubblet”. Så är det fortfarande med skillnaden att jag ”avviker” från vårt normala. Jag har märkt att de andra (inte alla) blir lite obekväma av att jag inte dricker. Vet inte om det beror på att jag inte orkar vara så där svamlig som de andra, att jag blir mer allvarlig och lugn, eller om det handlar om att de andra blir så medvetna om sitt eget drickande? Vad tror ni? Jag har i alla fall insett att jag varken vill eller orkar vara den de vill/förväntar sig att jag ska vara. Varför ska jag det? Det får mig också att bli så medveten om att vi har väldigt lite gemensamt och vi är dessutom i helt olika faser i livet. När det kommer till egna vänner (tjejkompisar) har jag egentligen ingen i min närhet som jag klickar med så pass att jag kan vara öppen och ”berätta allt”. Jag har nämligen inte så mkt för ytliga bekantskaper utan värdesätter vänner jag kan prata på djupet med, vara mig själv osv. Upplever att livet inte är
I helt balans när det kommer till att fylla det behovet, att kunna träffa en vän på egen hand för att få egen påfyllning om ni förstår?
Jag funderar också på om allt detta egentligen beror på mig? Mina svårigheter att knyta an, våga vara öppen och sårbar, kanske handlar om att jag inte kan släppa garden, släppa fasaden? Vad beror detta på? Att verkligen blotta mina svagheter, sämre sidor, jobbiga tankar är för mig kopplat till skam, och varför är det så? Jag har svårt att släppa in människor, vad beror det på? Och detta hindrar ju mig från att verkligen vara nära någon, på riktigt.
Har upptäckt att jag börjar vara ganska less och irriterad på vännerna som BARA vill umgås när alkohol är närvarande. Självklart har tanken slagit mig att de också har problem. Jag märker ju att de få gånger vi ses (oftast i förbifarten) känns det liksom konstigt. De kan liksom inte slappna av och att faktiskt UMGÅS utan alkohol är inte ett alternativ . Det kanske är dags för mig att gå vidare? Problemet är ju att min man inte ser det på samma sätt som mig även om han håller med om att det blir för mycket fokus på alkohol. Även om de är världens snällaste och finaste människor som även våra barn älskar så ska jag med handen på hjärtat säga att det inte ger mig något att umgås med dem. Jag gör det för deras skull, för makens skull och för barnens skull. Låter allt detta konstigt? Hur hanterar ni andra liknade omständigheter?

@Himmelellerhelvette Precis som namnet i din tråd så leder resan framåt. I början blev jag helt matt bara av att tänka på allt man behövde ta itu med i nykterhetens spår. Utan alkoholen får vi tillgång till våra genuina känslor, även om det kan ta tid att tolka dem rätt. Men efterhand som åren gick blev jag tillfreds med tanken att klar blir man aldrig. Och när vi inte dränker våra känslor och hjärnkapacitet i alkohol så utvecklas vi påtagligt. I våra känsloliv, i vårt privatliv, i våra jobbliv. Det är häftigt! Livet - bring it on!

Fortsätt skriv om skav som gör sig tillkänna. När vi skriver tvingas vi sätta ord på det vi tänker och känner och plötsligt får det diffusa lite tydligare konturer. Och det är inte bråttom med någonting, det finns tid att analysera och provtänka. När det är dags känns det rätt inifrån och ut.

Kram 🐘

2- 3 tillfällen med alkohol ( 1- 2 glas som nästan blev en hel flaska varje gång....
Tänk så mycket baksmälla man fått slita med.
Det är frånvaron av bakruset som är det nya välmåendet.
Så länge jag kan minnas har 1 glas blivit flera. Att begränsa och kontrollera funkar 1 ggr av 10.
En sådan som jag ska inte dricka vin , så enkelt är det bara.

Om det känns som en förlust? Nä, bara väldigt ,väldigt skönt.
Bättre sent än aldrig, så ågren över det förflutna tänker jag inte ha.
Den energin spar jag till fortsatt nykterhet o det trendiga ordet självkärlek.

Må så gott alla🥰

@Molnet samt @Vinny
Har varit på flera möten och det har varit väldigt bra. Jag är egentligen en som har svårt för sånt och liksom prata i sociala sammanhang, och känslor mm. Men på mötena är alla väldigt välkommande på ett avslappnat sätt. Det är en miljö som känns väldigt trygg och som på ett märkligt sätt ger motivation till ett förändrat liv. Själv kommer jag satsa på detta och råder egentligen alla som är minsta nyfikna att bara prova. finns inget att förlora och känns det helt fel behöver man ju inte gå dit igen

Tack @Vinäger, nej inte alls svamligt, det kan faktiskt vara precis så som du säger, jag kanske tänkt på fest eller så kanske festen representerar något annat kul. Kram

Jag känner mig också säker på att jag inte vill dricka @Andrahalvlek men jag är rädd för beroendet, så när jag drömmer såhär tre nätter i rad, ja det blev en natt till, då undrar jag vad det handlar om, kanske faller det på plats i huvudet snart vad dessa drömmar representerar, jag är glad i drömmarna, det var bara i en av dem som jag kände mig tvungen att börja dricka öl för att passa in, inte för att jag ville? Kram

Nämen precis så @Varafrisk, jag vet att jag skulle kunna ta ett glas en gång och sedan stoppa men jag är övertygad om att jag då skulle väcka en process i mitt belöningssystem som ständigt skulle börja tänka och planera inför nästa gång. Jag vet också att jag inte är ett dugg sugen på ett glas, om jag skulle dricka skulle jag vilja svepa en flaska vin för att få domna bort och slippa all kontroll och alla känslor. Nej, fy! Jag vill aldrig in i den kampen igen, jag har kapitulerat fullständigt där, jag är maktlös inför alkohol, dricker jag inte då är det jag som bestämmer, tar jag ett glas är det alkoholen som tar över och bestämmer i mitt liv. Kram

Tack @vår2022, jag har tänkt en del på dig och om vad som händer, så förnuftigt av dig att tänka att det är en ny utveckling på gång i ditt liv som du inte riktigt kan greppa om vad livets process denna gången vill säga dig. Jag börjar bli mer inne på detta spåret som du och @vinäger är, att det är något annat drömmarna vill att jag ska bearbeta, jag är i en ständig process just nu kring hur jag ska gå vidare i min karriär, jag har utvecklats enormt mycket med alla motgångar och jag har förstått hur mycket jag kan, jag har tvivlat otroligt mycket på mig själv länge i min roll men nu när jag gjort det största jobbet med mig själv under min nyktra tid har jag kunnat fokusera på jobbet så mycket mer och nu vet jag inte om jag ska stanna där jag är, om jag vill vidare till ny arbetsplats eller vidareutbilda mig, gå mer på djupet med mina kunskaper? Jag känner mig väldigt kluven, står som i mitten av en tankekarta och det finns så många streck ut från den och jag vet inte vilket spår jag vill satsa på? Sedan oroar jag mig en del för min dotter som inte kommer vidare, hon hoppade av skolan sista året på gymnasiet (ADHD och Autism) och är en hemmasittande, jag vågar inte pusha för mycket men vill heller inte pusha för lite, balansen som NPF förälder är hårfin. Jag vet heller inte vart jag hittar vad i min relation till min man just nu, jag irriterar mig på väldigt mycket hos honom som jag inte gjort tidigare, det skrämmer mig. Är det sidor han alltid haft som jag inte gjort något åt för jag haft/har övergivenhet som ett av mina livsteman? Han gaslighter mig tror jag jag blivit uppmärksam på och nu när jag börjat påpeka förstår han inte alls vad jag håller på med.
Jag är nog inne i nya processer ser jag nu när jag skriver, jag har processat grundorsaker, barndom, tonår, föräldrar, andra runt om, mig själv otroligt mycket och nu börjar jag komma åt annat att processa….?

Tack snälla för era kommentarer som fått mig att lossna lite, fortsätt gärna bollplanka mig in i, runt, och genom detta🙏❤️

Härligt @Metmasken! 💪

@InOrbit förstår dig!
Tyvärr är det så dom funkar, dom med beroende:(….dom gör allt för att förminska och skydda!…det är alkoholhjärnan som talar! Och den är egoistisk som tusan!!!
Det är allt för ofta vi anhöriga som står där bredvid och får tilliten sargad när det smusslas och undanhålls…det sätter verkligen djupa sår!
Och är personen inte villig att ta hjälp för att hjälpa relationen, så är det inte mkt vi anhöriga kan göra!
Då måste vi se till att vi själva tar hjälp och ändrar fokus! Man måste själv bli ”ego” stärka sig själv!
Sen ställa fråga till sig själv….är det så här jag vill känna och leva mitt liv?
Jag själv har precis kommit fram till att NEJ, det vill jag inte! Så jag kommer lämna min sambo som jag hängt ihop med i snart 30 år.
För spelar ingen roll hur gärna man vill att allt ska bli bra när inte alkolisten vill!
Styrkekramar

@Flarran grattis till 500 dagar! Vilken kämpe du är! Heja, heja💪🏽🙌💪🏽🙌

@Carisie när jag blir sjuk vill jag bli det hos dig!
Brottarbrallor låter inte så kul, jag har ett par djungelbyxor med papegojor på, det känns roligare.
Jag fick mitt röntgensvar idag, det stod typ : kotförändring L3-S1. Sjukgymnastik och smärtstillande. Ha tålamod.
Jag har inget tålamod alls för ryggvärk…

Men jag slipper skenande värden och mediciner högt och lågt.
Krya nu fina människa 🌸☀️🌟💪🏽🙌👸🏻💄🤗

@LAO Korrekt uppfattat min vän. Stigande infektionsvärden och temp igen. Antibiotikabyte/tillägg. Mår som en påse brottarbrallor från 1978 som nån kissat på. Typ. Hosta från helvetet och sjuksköterskor som mäter morfin på milligrammet i absurdum. Var tvungen att gå in i diskussion om intravenös terapi VS per oral och att förstapassageeffekten på morfin är 60-80% vilket man måste ta i beaktning när man ger tabletter. Understött av läkare fick jag högre dos. Ska man inte ha koll som sjuksköterska?

Hur som helst är jag bara sjuk och bitter idag. God natt 🩵

Det är svårt och tungt! Håller med ovanstående, försök att prata med någon i din närhet. Ta hjälp från kommunen. Du och dina barn förtjänar bättre. Läst så många historier här på forumet om hur den där ångesten och stressen av att leva med en missbrukare försvinner. Du klarar det!

Vilken alkoholfri kämpe man är... Golvad av en pizza och ett glas läsk. Det tänkte jag när man vaknade upp nyss efter att ha spontan-sovit ett par timmar på helt galen tid. För det blev faktiskt en liten mini-fest vid TV:n i vardagsrummet efter 500 nyktra dagar som envetet alkoholfri skribent på detta eminenta forum. Fick nog även lite vårkänsla i sinnet efter att ha varit ut på balkongen och skådat solen på eftermiddagen. Hade ju först inte så värst mycket ork och energi.

Men nu skulle ju nykterheten firas på nåt sätt hade jag tänkt. Hade funderat på att kanske köpa mig en bakelse eller eventuellt käka en semla på nåt trevligt cafe'. Kanske åka runt lite i nån taxi bara för skojs skull åt nåt håll i området. Men sedan man nyktrade till för nu rätt så längesen. Så har man ju gått och blivit så himla ekonomiskt medveten, och nästan lite komiskt gnidet sparsam ibland.

Jag brukar ibland vid utflykter ta ut en bunt sedlar i nån bankomat som jag passerar på vägen till ett större storköp i samband med veckohandling av det dagliga brödet så att säga. Har en liten plåtburk som det varit finare te i för en massa år sedan. Denna burk är nu ganska välpackad, för att inte säga rätt så full, vilket jag då inte alls är. Men lite lätt rapande stinn av hemgjort kolsyrat vatten är man kanske i stunden liksom.

Tänk, vad stålar man sparar på eget hushållsarbete alltså. För att inte tala om vad många sköna kronor man var vecka sparar och kan lägga på hög genom att räcka långfingret åt alkoholdjävulen och låta andra göda alkoholindustrin. Börjar nästan känna mig som en liten Joakim von Anka eller nåt sånt. Förstår nu morsans ord om att man kanske var lite väl pengafixerad som liten och riktigt ung alltså. Kanske är det som de lärde säger, att nykterheten tar en tillbaka till de glädjeämnen som fanns innan alkoholen tog dess plats.

Får kanske börja läsa serietidningar igen, käka smågodis och se på tecknad film. Man har ju redan inhandlat lite sån kultur i form av filmer och tidningar genom årens vandringar på loppisar alltså. Förresten. Det var trevligt att ni @Maud, @MårSåMycketBättre, @Carisie, @Andrahalvlek, @vår2022, @JHL och @Molnet tittade in här idag. Sånt uppskattas då mina vänner. Kör hur som helst alkoholfritt vidare nu av bara farten liksom. Det tog jag mig allt en slurk kolsyrat vatten på.

Ha en fin kväll!

PS. Man äter/dricker på samma känslor också: Stress, frustration, trött, glad, fira, belöning osv

@JHL Tricket är att äta lagom mycket alla måltider, och äta mellanmål. Men idag var det inget svårt beslut att ta, jordgubbar och vaniljkvarg är gott också!

Det är så tydligt för mig att lite socker väcker mersug. En semla för fyra veckor sedan ledde till två helgers sockerorgier. Först nu, då det gått två veckor och lite till sen sist, börjar sockerclownen stilla sig inombords.

Precis samma mekanismer som för alkoholen. Ett enda glas skulle väcka enormt mersug hos mig. Jag tar inte den risken.

Kram 🐘