Hej Totoros, Oj det där låter tufft för jag förstår att du fortfarande älskar honom och hoppas på förändring? Jag har levt ihop med en periodare som är världens underbaraste nykter men sedan kommer skoven då han super ner sig och sover och dricker och ramlar och det sista anfallet blev droppen! Mina nerver klarar inte att bo ihop och inte veta när nästa anfall kommer. Har sett ett mönster på ursäkterna som du skriver och jag har slutat att bjuda hem folk för då triggar vin till maten igång drickandet och känner att jag krympt ihop som människa för det här är inte ett liv jag vill leva. Tycker ju mycket om honom men han vägrar ta hjälp. Har fått tag i en bostad om några veckor. Kanske hjälper det honom att inse att han måste söka hjälp. Han har bara mig i världen.
Förstår att du mår dåligt men försök att hitta på något att göra som DU mår bra av. Om han lyckas bryta sitt beteende kommer han säkert att höra av sig men under tiden måste du sköta om dig själv. Lycka till!

Tack för ditt stöd! Sista "attacken" av alkoholintag blev droppen. Nu har jag sagt ifrån att jag inte vill bo under samma tak som honom. Man vet ju aldrig när "anfallet" skall komma härnäst. Och han vill inte söka hjälp varken hos AA eller hos vården. Så sorgligt att förstöra sitt liv och mitt men nu flyttar jag ut. Har fått tag i en lägenhet och även om det är sorgligt att lämna den BRA delen av honom som jag tycker om men det ONDA /SJUKA delen av honom står jag inte ut med längre. Vi får se om vi kan ses ibland när han är nykter...känns som om alkoholen är en konkurrent som nu vunnit !

Separerad
Det var ett bra tag sedan jag orkade skriva här nu. Har varit en fruktansvärt stressig utmattande tid.
Insåg till slut att enda vägen att få till ett sundare liv var att lämna maken.
För min del har det gått bra på egen hand att hålla mig ifrån alkoholen.
Men så kände jag mig ensam och släppte in honom igen. Han ville ses och svagt nog hörde jag mig själv bjuda in till mys.
Gick bra ett par gånger men det dröjde inte längre förrän vi hamnade i det alltför välbekanta dricka för mycket scenariot.

Nu river ångesten och självhatet inombords igen och jag får börja om att bygga upp mig själv igen.
Känner mig helt dränerad och så otroligt besviken på mig själv. Livet började ju kännas så bra. Varför denna destruktiva vändning.

Har läst här till och från under min "frånvaro" vilket gett mig stöd. Ni är så många starka och kloka fina människor som skriver och stöttar.
Tyvärr har jag inte orkat/klarat att skriva då all energi gått åt till att få vardagen att fungera.

Nu gäller Nya tag

Hej olycklig pingla och välkommen hit☺

Att gå vidare efter en tung relation där man farit illa och saker kommer ikapp är svårt.
Jag levde länge i tron att om den andra personen gjorde si eller så,då skulle det bli bra.
För att göra en lång historia kort så var det inte så enkelt.

Att börja ta ansvar för de felbeslut man tog i relationen med en missbrukare är inte kul.
Men när man börjar med det typ:
Ok jag tog det lånet för att göra min kille nöjd och slippa pressen var inte lyckat,men jag gjorde det.
Dvs jag eller i detta fall du äger så att säga problemet då lånet står på dig.
Pengarna fick du ingen glädje av och nu måste du betala för något du inte äger.
Men i den ändan tror jag du måste börja.
Bena ut hur stora skulderna är.
Hur de påverkar din ekonomi.
Vad du klarar av ekonomiskt osv.
Och sen nästa steg.
Hur involverad bör din sambo bli?
Problemet är eg inte hans men han bör kanske ha vetskap då det påverkar din/er ekonomi.
I vilket fall,välkommen hit.
Här finns mycket att ta till sig om man vill.

Jag har just nu ansvaret för att vattna min mammas blommor medan hon är bortrest.

Hur som helst så skulle jag ta något att dricka och det står ett par öl i kylen. Jag är så nöjd med att jag stod emot den frestelsen 😊 blev en sanpellogrino istället, helt klart godare. Men insåg att jag iaf har kommit en bit på min resa för ett par månader sedan hade jag lätt druckit upp dem.

@majsan_nu Jag är också där. Blir lättare när jag tänker på den jag innerst inne vill vara. Om jag vill vara den personen kan jag inte dricka.

Hej alla! Just nu är det en dag i taget o en stund i taget för mig... Kan inte beskriva det bättre! En riktig svacka 😪😔😪 Tur att ni finns här som förstår hur det kan vara...

Du förstår nog men det ska inte stå krävas utan kvävas💗

Du förstår nog men det ska inte stå krävas utan kvävas💗

@Ase 💗ut med ilskan oavsett vad den beror på. Låt dig inte krävas. Är det möjligt att bli akut sjuk så du slipper följa med🤔Jag förstår att det inte enkelt att dra sig ur nu men…jag lider verkligen med dig. Men som sagt var låt inte detta hindra dig att visa din känsla💪🏻

Kram💗

@Qwer1 Ja, det är bara att bita ihop o gilla läget! Själv har jag ett par tuffa dagar just nu... Hoppas på en bättre dag imorgon 😔😪🤗

@majken_r Kanske är det så, man vet ju inte så mycket om människor o hur de har det!!! Alla är nog inte fredagsglada/ eller glada överhuvudtaget... Fy vad dyster jag låter men en sån dag är det för mig. Önskar dig en fin lördagskväll 🤗

@Kennie Tack för tips, ska testa vartefter! Vågar inte just nu, det blir för likt mitt vindrickande. Just nu känner jag mig väldigt skör, vill helst gömma mig under ett täcke o vakna upp en annan dag!!! 😔😪😔

Hej! Jag har levt med partner i cirka 2,5 år men flyttade isär (kände jag inte hade något val) för tre månader sedan. Min partner har druckit cirka 2 whisky flaskor i veckan senaste året och säger att han haft för stor alkoholkonsumtion säkert 10-15 år. Han blir inte ”full” i den bemärkelsen att han blir stökig etc utan typ trött, går ej att få kontakt med, säger saker han aldrig skulle göra som nykter, går ej att ha diskussioner med osv. Ursäkterna att dricka har varit allt från stressigt jobb, dåligt väder, samhället, våra bråk, för det är för tråkigt att renovera annars etc..
sa ifrån upprepade ggr och det lovades att det skulle minska och sluta men inget hände. Jag flyttade ut o hoppades på förändring men nej. Vi fortsatte umgås men hamnar i konflikter där han stänger mig ute i dagar eller veckor. Efter händelse med stort bråk pga bodelning av gemensamt hus o han var onykter o betedde sig minst sagt dåligt har han nu bestämt sig. Men då vill han inte ha kontakt utan bara fokusera på sitt jobb och att inte dricka. Han ville nu iaf ha minst en v.. min fundering är bara om det verkligen blir förändring och klarar man på egen hand bryta ett så långt beroende? Och varför måste han stänga mig ute? Mår sååå dåligt av detta. Vill ju hjälpa och stötta osv.. någon som känner igen?

Hej! Jag har levt med partner i cirka 2,5 år men flyttade isär (kände jag inte hade något val) för tre månader sedan. Min partner har druckit cirka 2 whisky flaskor i veckan senaste året och säger att han haft för stor alkoholkonsumtion säkert 10-15 år. Han blir inte ”full” i den bemärkelsen att han blir stökig etc utan typ trött, går ej att få kontakt med, säger saker han aldrig skulle göra som nykter, går ej att ha diskussioner med osv. Ursäkterna att dricka har varit allt från stressigt jobb, dåligt väder, samhället, våra bråk, för det är för tråkigt att renovera annars etc..
sa ifrån upprepade ggr och det lovades att det skulle minska och sluta men inget hände. Jag flyttade ut o hoppades på förändring men nej. Vi fortsatte umgås men hamnar i konflikter där han stänger mig ute i dagar eller veckor. Efter händelse med stort bråk pga bodelning av gemensamt hus o han var onykter o betedde sig minst sagt dåligt har han nu bestämt sig. Men då vill han inte ha kontakt utan bara fokusera på sitt jobb och att inte dricka. Han ville nu iaf ha minst en v.. min fundering är bara om det verkligen blir förändring och klarar man på egen hand bryta ett så långt beroende? Och varför måste han stänga mig ute? Mår sååå dåligt av detta. Vill ju hjälpa och stötta osv.. någon som känner igen?

@majken_r Den finns :) men den behöver veta att den bestämmer också. Att det inte är den där "andra" personen som styr skutan. Nu ska jag ta tag i det här och ta den hjälp som krävs. Dessutom tänker jag identifiera mig med det som verkligen är jag. Och inget annat. Lätt och svårt på samma gång.

Tänker på två saker....känslor....och anonymiteten kring alkoholberoende....

Tänkte på dels vad jag skrev att jag känner krav kring att läsa böcker, vara med i AA osv dels vad @Ase skrev om känslor. Jag tänker inte på min barndom, inte min ungdom utan när jag hade varit vuxen under ganska många år..då kom känslan...den gjorde sig liksom påmind för det var som om jag hade nästan aldrig fått känna vad jag känner...det kändes i alla fall så. Och nu när jag är alkoholberoende...så kan det också kännas så...att vad jag än känner så beror det på mitt alkoholberoende...och tänker vill jag inte göra något så beror det på att jag hellre vill dricka alkohol....det känns som om till slut vågar jag inte känna något alls. Jag förstår att mycket handlar om alkoholberoendet och jag..den dagen då jag har varit nykter ett tag...kommer tänka...men hur tänkte jag då?!?! Fast det blir jättejobbigt om jag inte kan känna vad jag känner...för oavsett anledning så känner jag ju något...och jag vet det är viktigt att inte dricka på den känslan...nu dricker jag nog ofta för att jag känner mig ledsen för att jag dricker...men om jag inte dricker...får man känna vad man känner som alkoholberoende...eller måste jag vänta tills jag blir nykter....Jag pratar ju ofta om känslor i mitt arbete...men jag låter alla få känna vad de känner oavsett om det är förbjudna känslor. Kanske är det jag som dömer mig själv hårdast....men nu tänker jag...jag får känna vad jag känner...men inte dricka på känslan.

Sedan var det där med anonymitet kring alkoholberoende/alkoholism...Jag tänker att det skulle finnas så många färre alkolister om det inte var så stigmatiserat kring alkoholism. När jag låg i sängen och inte kunde somna om så tänkte jag på hur många AA-föreningar finns det inte i Sverige? Det känns som massor! Hur många är vi inte som skriver här på forumet? Ganska många. Några av oss har berättat för någon nära vän, sin familj, kanske kollega men kanske inte så många för sin arbetsgivare. När jag går till Rådgivningscentrum får jag gå på baksidan av Socialtjänstens hus där dörren finns, ringa på och vänta tills någon kommer och öppnar. Det känns verkligen lite förbjudet. Det är vi som har ett alkoholberoende, har haft, är anhörig, yrkesverksam som står där. Och även om du har upplevt våld i nära relation eller jobbar med det. Det känns lite som om man smyger sig in...inte bli upptäckt.
Vi lever i 2021...alkoholismen/alkoholberoendet ska vara så utspritt...betraktat som en sjukdom ...men fortfarande så mycket smygande...och jag befinner mig ju också i smygandet...plus så många fler både de som fortfarande befinner sig i beroendet men även de som har varit nyktra länge. Jag tänker något behöver göras...för att det inte ska vara så skamfyllt, så stigmatiserat.

@torpet kloka tankar, det är ju fantastiskt att den personen du vill bli redan finns. Men behöver lite mer plats om jag förstår dig rätt. Håller på dig! 🙌🏼

Hade varit gött med ett par iskalla bärs nu till fotbollen. Bara att gilla läget..

@Kennie Instämmer i bubbeltipset. Ska testa aperolen. Bra med tips🙌🏼

@majsan_nu Fattar, hoppas det lättar snart🙏🏼 Jag märkte något annat, som jag nog lika gärna inbillar mig för jag kan såklart inte veta😇 men när jag var på systemet senast tyckte jag mig se flera kvinnor som såg ut som de hade problem med alkohol. Liksom ledsna, med sug. Ja, du fattar. Det vet ju inte jag. Men alla såg liksom inte fredagsglada ut.
Jag har inte triggats av dessa drycker. Skulle dock inte testa alkoholfritt rödvin..det tror jag kan vara lurigt.
Stor kram!!

@Branda Grattis till 70 dagar som nykter! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

@Ase Minns min enorma ilska den första tiden som nykter. Den kom som en tornado och vände upp och ner på hela mig. Jag gav utlopp för ilskan. Jösses, som jag gav utlopp för den. Bland annat skällde jag ut min chef så till den grad att hon fick hålla ett orossamtal med mig. Jag tror att jag behövde släppa ut ilskan. Jag tror att den låg dold under alkoholen och bidade sin tid, och den behövde komma ut.

Med tiden har jag lärt mig att hantera ilskan. Eller rättare sagt, jag är mer chill. Det ska rätt mycket till för att jag ska bli upprörd och arg numer. Men när jag blir det håller jag inte tyst. Jag har blivit modigare i nykterheten också - och står upp för mina behov på ett helt annat sätt. Däremot är jag inte dumarg. Jag hiar mig i stundens hetta, försöker verkligen att inte reagera i affekt. Helst vill jag sova på saken, och sen framför jag min åsikt på ett mer nyanserat och lösningsfokuserande sätt.

Hade jag varit du så hade jag konfronterat mannen. ”Hörrudu din skitstövel…” Ut med det bara! Den lilla flickan inom dig behöver att du står upp för dig själv. Jag säger som Grynet: ”Ta ingen skit!”

Kram 🐘

@Se klart Heja dig med runstreaken! Så grymt bra 🙏🏻 Min promenadstreak uppnår 56 dagar imorgon, tjoho! Till och med idag när jag har cyklat 11 km så har jag fått ihop mina 12.000 steg. Det blev en promenad innan frukost och en längre efter cyklingen. Nu är jag rejält trött och ska sova en timme 😴

Massor av styrkekramar till oss båda som har det tufft på jobbet just nu. Då behöver vi vara extra snälla mot oss själva och välja bort allt som inte är absolut nödvändigt. Diska till exempel 😉 Min diskbänk behöver jag ta itu med imorgon, men det är imorgon det.

Kram 🐘

@TappadIgen @TappadIgen skrev:"Jag har i alla fall tusentals inlägg på forumet som bara finns i mitt huvud och aldrig blev nedskrivna."

Det där var ett riktigt bra tips! Så tänker jag också faktiskt, utan att jag ens tänker på det. Hur skulle jag formulera det här dilemmat på forumet? Hur kan det här dilemmat vara en risk för mig i min nykterhet?

Kram 🐘

@Stormenlilla Inte skämmas, det är slöseri med din energi. Och det har du inte mycket av idag ❤️ Vila, vila, vila, och gråta en skvätt över eländet är en bättre taktik. Vi är så glada att du kommer tillbaka - och nu verkar du ha fattat. Eller?

Kram 🐘

@Torn ja det är ju jättesynd att det är så. Det betyder uppenbarligen en hel del att det finns ett gäng här som stöttar och förstår. Kram!

@TappadIgen ja det är väldigt sant.

Tack för tipset! Tar gärna emot så många jag kan, även om jag har varit generellt sämst med att faktiskt göra så också. Igår när jag beställde ölen så kände jag dock att det var jävligt risky men skulle ju ändå hem..

Tack, du är snäll. Jag försöker att vara snäll, går sådär, lite extra salt att jag känner mig utbränd på det. Men jag har iallafall slutat att tänka ”varför, hur kunde det ske” för det sker. Igen och igen.

Skönt att det blev bättre! Alkoholfria drycker är bra att alltid ha i kylen tycker jag. Finns en typ aperol spritz på flaska som de säljer på mataffärer, den är söt och besk samtidigt. Alkoholfritt bubbel gillar jag också, finns både på små och stora flaskor. Richard Juhlin är ett gott märke tycker jag. Och så fina glas och lite nötter eller chips, så infinner sig den där fredagsnjutningen även utan alkohol. Och så får man lördagsmorgon utan bakfylla som bonus!

@Stormenlilla Det svåra är ju att man kan hålla sig i skinnet och göra rätt varje dag, varje timme dag ut och dag in men så får man ett svagt ögonblick när man inte är vaksam...

Det är väl just där som man kan bli hjälpt av att fundera på det så mycket. Man känner efter hela tiden vad det är man känner. Om du kanske är iväg och inte kan skriva på forumet just då, fundera på vad som sker och hur du skulle beskriva det om du kunde skriva det på forumet just nu. Det kanske kan hjälpa dig att identifiera och märka när du måste vara på din vakt. Jag har i alla fall tusentals inlägg på forumet som bara finns i mitt huvud och aldrig blev nedskrivna.

Men som sagt tycker jag ju att du är på god väg redan när du konfronterar allt det mörka. Du blir mer och medveten om hur du fungerar och vad det är som triggar dig o.s.v.

Men glöm för all del inte att vara snäll mot dig själv också.

@majken_r Härligt och starkt av dig att avbryta testet! 🤗 Det visade ju sig att mitt lilla ” varningsinlägg” var obefogat. Men som sagt, allt för många vågar inte återvända till forumet. Väldigt synd tycker jag. Kram

@TappadIgen tack, fällde en tår när du skrev så för jag vet att du fattar. Likaså många här inne.

Jag är väldigt glad att du ändå lyckats. Det måste vara så skönt att det var dåtid, även om man hela tiden måste ta aktiva val för att hålla det. Ja det här forumet är fantastiskt, det är det som får mig att känna mig så skamsen också dock. Alla peppar och kommer med bra råd men så sitter man här igen, men absolut bättre att skriva och säga som det är. Var dålig med att skriva i veckan då rädslan för sjukskrivningen tog över allt annat, men nu märker jag ju och vet ju att det är hela tiden bättre att skriva här och säga att ”nu funderar jag på att ta en öl, kan någon skrika till att det är världens sämsta idé”.

Dessa känslor! Jag är riktigt arg idag det bara kokar i mig. Vet inte riktigt vad ska göra av denna ilska. Det är en ilska så jag skulle bara vilja lägga mig på golvet och skrika och gråta som ett trotsigt barn. Det är maken jag är arg på men jag vet inte om det är läge att ösa ur mig allt. Vet ju inte om det är äkta ilska eller sen abstinens. Saken är den att jag alltid sväljer min ilska och så gömmer jag den inom mig. Kanske dags att testa något nytt och faktiskt tala om att jag är arg.
Vi ska också bort i kväll och jag vill verkligen inte. Det är försent att avboka nu så jag får bara släpa mig dit. Har ingen lust att sitta med berusade människor. Jag har redan sagt att jag är a-fri i kväll så jag är inte orolig för det.

Idag är jag arg men jag dricker inte. En dag i taget.

@Stormenlilla Jag vet hur det är med paniken och önskar att du inte skulle behöva känna den :(

Den där mekanismen, när man övertalar sig själv att det går bra denna gången. Jag levde med den väldigt länge. Jag har börjat rota lite tillbaka i tiden, och jag vet inte när jag först funderade på att göra något åt mina alkoholvanor, men det tog i alla fall flera år innan jag fick till det. Jag vet fortfarande idag inte exakt vad det är som gör att man till slut lyckas, men jag tycker att du är på god väg genom att vara här och skriva om det och verkligen öppet skriva ner allt som du känner, upplever och tänker. Jag tror att det är en viktig pusselbit. För mig så försökte jag nog bara gräva ner all ångest och skam och försöka gå vidare och hoppas att det gick bättre i framtiden. Det är nog bättre att stå upp mot det och ta det och känna det och gå igenom alla känslor man har och fundera på det. Jag hittade ju denna gruppen ganska sent och jag funderade på det bara igår senast att jag nog skulle ha kunnat sluta tidigare med hjälp av den.

Jag tror på dig! Fortsätt som du gör nu.

@Sattva, ja riktig fint väder nu för årstiden.😍 17 grader och sol gjorde att jag skippade takjobbet i går och tog en liten fisketur i stället. Jag fick en fin lax på ca 6 kilo som bjöd på en rafflande fight. Efter några foton släppte jag tillbaka henne i ån. Det är ju snart dax för laxen att leka, och beståndet är skört pga människans härjningar med vattendragen och miljön.

@Se klart, svart vinbärssaft är ju jättegott! Jag har faktiskt inga vinbärsbuskar alls av någon anledning. 🤔 Det måste jag plantera! Vi hade inte heller så mycket äpplen i år, så det var hanterligt att plocka dem. Många andra år har jag bara dumpat skottkärra efter skottkärra av fallfrukt i skogen.

Tack för tipset @Tofu! Jag har fortfarande äpplen kvar för att testa ditt recept. 🤗 Äppelkaka och äppelpaj börjar jag nästan tröttna på.😅

Jag har blivit lite lat med skrivandet hos andra här det sista. Men det glädjer mig att se människor som tar upp kampen mot alkoholen. Som inte skäms och vågar skriva här trots att det inte gick riktigt som det var tänkt.💪Vet inte hur många jag har sett försvinna härifrån efter en kort tids skrivande. Jag gillar inte när alkoholdjävulen vinner!

Lördag: Idag ska det bli en skön höstpromenad. Veckan har gått i en bra lunk. Barnvakt onsdag, stud.dag, för mycket ipad, annars bra. Dock gjorde vi en glasspromenad och en godispromenad. Ja, nu är måendet helt ok.

@TappadIgen Min sambo vet förstås o har förståelse för att jag inte dricker mer, mest av hälsoskäl men också för att det blivit för mycket under lång tid... Skrev nån gång tidigare att min hälsa är mitt antabus o så får det bli inom överskådlig framtid! Önskar dig en fin lördag!

@Ase Hej! Skulle gärna höra mer om hur du hanterar din mans vin, är det bara fredagar du behöver tampas med det? Hos oss har det hittills inte varit nån stor fråga, det är inte alltid vi druckit tillsammans heller. Ganska ofta har vi suttit var o en för sig med varsitt glas o grejat med var o en sitt...Dessutom har jag en längre tid minskat mitt vindrickande innan jag satte stopp helt! Berätta gärna om du vill...

@TappadIgen du har 100 procent rätt och jag tar absolut inte illa vid mig :)

Jag har försökt i vad jag tror är 2 år nu att få poletten att trilla ner. Det har den väl gjort - men då har jag alltid varit singel så verkligen försökt göra det för mig själv. Men det är lite skrämmande när jag känner att min kille reagerar så. Helt förståeligt dock.

När är nog, nog? Det är läskigt att jag lyckas övertala mig själv så mycket att jag tror att det ska gå bra när dom senaste åren gått ut på att försöka att acceptera att jag inte kan dricka. Läste andras trådar där det på något sätt gått med några glas ändå, att dom fått kontrollen, lurat mig själv att jag också kan det.

Tack för att du var så snabb med att skriva och bollar med mig ❤️. Som vi alla vet är paniken alltid total när det skitit sig precis

Fortfarande en tung svart klump i magen.
Inget sug på alkohol tack vare den så denna helg är det inga problem att hålla sig nykter. Att se vindunken varje gång jag öppnar kylskåpet ger mig bara ångest, så den får vara kvar där. Skulle helst vilja gömma den för att glömma att den gett mej problem. Som jag brukar städa undan bevisen följande dag, över hur full jag har varit.
Gömma alla tomma flaskor och burkar. Städa toaletten efter spystänk, tvätta kläderna jag haft på mej, redigera statusuppdateringar på facebook…
Dölja. Förtränga. Gå vidare och nån dag senare hoppas att nästa fylla förtränger ångesten från den föregående.

Det funkar inte så nu.
Att fly är ingen lösning.
Jag ligger här i ånger och ångest och låter den vara. Låter tankarna snurra. Låter insikterna komma. Tillät mej även att gråta en skvätt.
Det blir en lång process att reda ut alla trådar. Jag som inte har tålamod, jag som inte tror mej ha tid. Nu får jag nog tänka om och låta allt ta sin tid.

Åtminstone pratar sambon med mej igen nu. Eller han svarar åtminstone på frågor som ”är du hungrig?” ”Har du gett hunden mat?”
Ett steg mot att vi kanske kan tala mera snart.
Men vi håller fortfarande distans. Tror vi behöver distans för att båda få tänka igenom saker och ting. Det skrämmer mej. Vad kommer vi att komma fram till?

Fortfarande en tung svart klump i magen.
Inget sug på alkohol tack vare den så denna helg är det inga problem att hålla sig nykter. Att se vindunken varje gång jag öppnar kylskåpet ger mig bara ångest, så den får vara kvar där. Skulle helst vilja gömma den för att glömma att den gett mej problem. Som jag brukar städa undan bevisen följande dag, över hur full jag har varit.
Gömma alla tomma flaskor och burkar. Städa toaletten efter spystänk, tvätta kläderna jag haft på mej, redigera statusuppdateringar på facebook…
Dölja. Förtränga. Gå vidare och nån dag senare hoppas att nästa fylla förtränger ångesten från den föregående.

Det funkar inte så nu.
Att fly är ingen lösning.
Jag ligger här i ånger och ångest och låter den vara. Låter tankarna snurra. Låter insikterna komma. Tillät mej även att gråta en skvätt.
Det blir en lång process att reda ut alla trådar. Jag som inte har tålamod, jag som inte tror mej ha tid. Nu får jag nog tänka om och låta allt ta sin tid.

Åtminstone pratar sambon med mej igen nu. Eller han svarar åtminstone på frågor som ”är du hungrig?” ”Har du gett hunden mat?”
Ett steg mot att vi kanske kan tala mera snart.
Men vi håller fortfarande distans. Tror vi behöver distans för att båda få tänka igenom saker och ting. Det skrämmer mej. Vad kommer vi att komma fram till?

@Stormenlilla Det är ju jättesvårt det här och en tuff fråga. Tyvärr är det väl kanske ofta så att vi kanske inte värdesätter oss själva nog för att göra förändringen för vår egen skull. Jag förstår absolut hur du tänker och det är väl det allra vanligaste att man börjar tänka på hur alkoholbruket börjar få konsekvenser i världen där ute, som jobbet/vardagen/familj och vänner. Men i slutändan kanske man ändå får inse att man måste göra förändringen just för sin egen skull och inte fästa förändringen vid vad någon annan tänker om en.

Det här är bara lite av mina egna tankar som jag tänker högt om, så jag hoppas att du inte tar illa upp och endast tar åt dig av det som du tycker känns bra och såklart kör på det som du känner är bäst för dig :)

Tack ❤️. Ja sjukt skamset, värst är det ju att behöva leva med sig själv och dom där fyllorna. Men såhär kan man ju inte ha det.

Fick en fråga för någon vecka sen vad som behöver hända för att jag ska sluta dricka. Imorse när jag kände att mitt förhållande var i gungning för att han ju inte förstår varför jag inte kan dricka normalt, då kände jag att fy i helvete om jag förstör hur han ser på mig. Vet inte hur jag ska få honom att fatta utan att verka för trasig? Men sagt innan att jag bara har ”en växel” men samtidigt kan man ju inte förbereda någon på vad som kommer med ett alkoholmissbruk..

@Ase Det blev utflykt. Ett jättemysigt ställe ute på landet där jag köpte ett silvrigt ekollon, en guldig ekorre och en guldig vas, saker som jag inte visste att jag behövde. Låter kanske dyrt med guld och silver men det var naturligtvis inte äkta...hihi. Så blev det en smörgås med vegetariskt pålägg och äppelmust till det. Väldigt gott!

@Tofu @Sisyfos Tack för era inlägg! Så kloka som vanligt!

Var uppe tidigt (för att vara mig) och gick en långpromenad (lång för att vara mig) med vår hund. Solen avspeglade sig som glitter i Vänern och det var SÅÅÅ vackert. Tröttnar aldrig på dessa vyer. Tar alltid bilder. Lägger ut på Facebook och Instagram. Min dotter sa "man behöver inte ta bilder hela tiden".....jag har nog lagt ut ungefär samma bilder hela tiden för det är så vackert.

Läste @Tofus inlägg innan jag gick ut på min promenad. Funderade lite el ganska mycket..som vanligt. Funderade på hur ska min väg till nykterheten se ut för att jag ska lyckas?? Jag tar ofta till mig råd ....kanske utan närmare eftertanke vilket innebär att det blir inte så grundat inom mig och ofta leder till ett misslyckande. Och misslyckande...ja det känns som om det har jag fått nog av.

Jag förstår att det är skitjobbigt att bli nykter, att det tar massa energi osv. I mitt arbete ger jag väldigt mycket av mig själv, lyssnar och tar till mig svåra berättelser. Föräldrar ringer och är förtvivlade. Ibland är det enda jag kan endast att lyssna. Ibland lyckas jag att en förälder kan få skoltaxi till sitt barn eller färdtjänst men det är ett kämpande. Under många år och delvis fortfarande har jag kämpat för mina barns rätt och gör ju även det fortfarande för vår dotter. Det tar massvis av energi. Jag kan därför många gånger känna att jag orkar inte läsa böcker om missbruk, vägen till att bli nykter, se på youtubeklipp eller koppla upp mig till AA-online. Och när jag tänker på de 12 stegen plus att få en sponsor så känner jag...att nej...hur ska jag mäkta med det?? Efter några minuter tänker jag...är det en undanflykt att jag inte orkar vara aktiv på min väg att bli nykter..för jag hellre vill dricka?

Men så tänker jag....kära Varafrisk..var känner du...vad orkar du..och hur ska du fortsätta? Och...det första steget är att vara väldigt väldigt snäll mot mig själv...sätta väldigt väldigt små mål...så att jag får känna att jag lyckas. Ett mål var bla att gå 5 km och det fixade jag idag!

Ha en fin lördag!

@Stormenlilla skrev:" Men nu mer än någonsin inser jag ju att för mig finns inget glas. Bara hundra."

Det är en tuff insikt och jag vet att det känns tungt och skamset och jobbigt såhär efteråt. Men du är inte ensam och även om det känns för dig som ett misslyckande så händer det alla och det viktiga här är ju att du tar något med dig från det. Det är tufft och tungt men jobbar du på nu och tar tag i detta så kommer det belöningar längre fram och du kan titta tillbaka på denna tiden med mer distans.

Tack så mycket @Kennie för tipsen!
Lyssnade på den ena boken under två dagar. Skall nog lyssna på nästa också och kanske flera efter det. 😊

Har inte pausat helt, som ju var mitt mål, samtidigt som jag dragit ner. Märkte att min träning gick så mycket bättre igår, jag var stark och orkade mer. Tack vare neddragning? Det var en härlig känsla jag ska bevara och bygga vidare på. Det blev fredagsvin till middagen igår. Jag har ännu inte fått någon ny tid för läkarundersökningen och behöver ha ett tydligare mål och "stoppdatum" att förhålla mig till. Önskar er alla en skön lördag.

Jag förstår att jag måste bygga om fundamenten. Jag har inte helt tappat bort den jag egentligen är. De nyktra perioderna har påmint mig om den personen. Så jag känner den personen inne i mig. Den är konkret. Nu vill jag BLI den personen. Jag vill bli den nyktra personen. Jag vill att det ska vara min identitet. Min identitet är inte den som skrävlar, vet bäst, som sitter i timmar och tror jag älskar människorna på krogen bara för att vi sitter där i alkoholgemenskapen. Eller den som är otrogen, eller den som är irriterad för ingenting etc. Den personen är inte jag.
Jag vill bli jag.

Så hörni. Kan man inte vara ärlig här kan man inte vara ärlig alls..

Tråkiga nyheter, jag trillade dit igen. Men får axla det.

I veckan så fick jag sån yrsel att jag höll på att bli galen. Var på akuten till sist och dom tror att det är utmattning.. man kan minst sagt säga att jag blev livrädd då. Tog hand om mig och försökte göra bra val, tills igår. Träffade en kompis och skulle äta och tänkte ett svagt ögonblick att jag kunde ta en öl. Det skrek i kroppen av trötthet men det var tydligen en bra idé. Det skulle jag ju klara.

Spolar vi tiden nu några timmar så har jag varit på väg hem, blivit kissnödig och gått av tunnelbanan för att gå på toa, blev kvar för en öl kan man ju ta när man ändå är där. Några killar vinkar dit mig och köper shots - det är ju kul. Blivit jättefull, utslängd, min kille har jag ringt säkert 20 gånger. Han låg och sov. Har kräkts som en dåre säkert 10 gånger.

Vaknar imorse av att min kille ringer. Han är ledsen, orolig och jävligt besviken. Ingen är nog mer besviken än jag försöker jag förklara men det hjälper inte, jag hör, han är nog frågande för vem han har blivit ihop med.

Jag har haft sån panik över att mitt arbetsliv inte verkar hålla och att jag tappat kontrollen över stressen, så jag tyckte det var en jättebra idé att slänga alkoholen på det också och nu ligger jag här - igen, och tänker hur fan det ens var möjligt med allt jag vet att jag är här igen. Skäms för att skriva till er också för att ni hejar och peppar. Men nu mer än någonsin inser jag ju att för mig finns inget glas. Bara hundra.

@Tombor Hej, följs gärna åt och önskar dig lycka till med uppladdningen till ett uppehåll🌱

@aldro Superbra att du skriver här. Har jobbat med missbruk som socialsekreterare i många år. Du har anledning att vara orolig men det ska otroligt mycket till innan levern blir obrukbar. Men! Det kan hända och då är det inget roligt längre. Dricker själv för mycket och vet att det inte är så lätt. Jag har dragit ner mycket just för att det tar mer ju äldre man blir. Jag tror att du kan behöva hjälp för det är svårt att klara det på egen hand. Ge dig chansen att må bättre just för att du är värd det. Vill absolut inte komma med pekpinnar utan det är med omsorg om dig. Skriv gärna igen och vill du få råd så ger jag gärna det. Vi har alla här någon form av problem med bl.a. alkohol.

@majken_r Ja, det blev en svår stund som knappt är över ännu... Det har gått bra tidigare för mig att vänta i bilen men det är nog dumt att utsätta sig förstår jag nu. Det var inte så mycket att min sambo köpte sitt vin,det måste jag hantera, jag blev bara så avundsjuk på alla fredagsglada människor jag såg. Men vem vet hur de har det egentligen??? Tack för dryckestips, ska testa lite olika. Bara rädd att de ska påminna för mycket om mitt vanliga vindrickande!?! Önskar dig en fin dag 🤗

@majken_r Fint att du skriver här och någonting som hjälpt mig. Här om någonstans kan man vara öppen för vi sitter alla i samma båt mer eller mindre. Jag tycker att du gjort och gör det bra. En dag i taget gäller här i allra högsta grad. Håller själv på och laddar upp för ett uppehåll likt ditt. Tycker det varit hjälpsamt att skriva här. Önskar dig lycka till och följer dig gärna.

Har inte skrivit på ett tag. Det går bättre med alkoholen. Dricker fortfarande öl på fredagar men inte lika mycket, det är jag nöjd med. Har ändrat mitt mål till att göra ett uppehåll! Det gäller att hitta en ersättning till AW som ett sätt att belöna sig efter en arbetsvecka. Har planer på att börja simma på fredagarna. Jag är väldigt ensam och något som påverkar mig mer än vad jag velat erkänna. Känner mig helt okej nu på lördagen men vill vakna helt utvilad.

God morgon, snart är jag väl på sida två om jag inte skärper upp mig 🧐
Jag har liksom @andrahalvlek haft en vecka som puttat mig till det yttersta. Många nya projekt på jobbet som kräver en väldig närvaro och fokus. Och inte bara nya projekt utan också i en del av verksamheten som är helt ny för mig. Alla möten tar dubbel kraft och hjärnan känns svullen, stöter i kanterna där inne.
Beslut fattat att stanna i stan i helgen, trött på att flänga runt och pallkragarna kan vänta. Orkade inte stressa för att handla, packa, resa. Blev en mycket skön fredag i hemmet som jag vaknar i varje morgon och känner mig lycklig och förvånad!
Lugn helg, lite fix och inköp, middag med två barn på söndag. Favoritsysslor väntar, promenad på stan och bläddra i recept-appar. Springa förstås! Snart en hel månad. Har låtit mannen sova så jag har fixat mitt eget kaffe idag. Vaknade tidigt, kände mig så ”pigg på dagen” som jag och småbarnen brukar beskriva känslan.
Njut av lördagen, kram 🍂🍂

Välkommen hit! Din första nyktra vecka sammanfaller med jobbveckan från helvetet för mig, så därför är jag lite sen på att välkomna dig. Jag har varit nykter i 600 dagar nästa lördag (om jag räknat rätt), tjoho! Jag tillhör inventarierna. Klicka på mitt namn så kan du läsa mina två trådar, den första speglar tiden upp till 6 månader som nykter. Jag vurmar för ”faktametoden”, läs min tråd så fattar du vad jag menar.

Två saker för att du ska klara helgen på bästa sätt: Avboka dejten med kompisen helt, dina barn kommer att tacka dig om de förstod storheten i det beslutet. Säg att du är sjuk, vita lögner är okej. Tids nog kan du stå för ditt beslut, men i början är det skitjobbigt. Jag berättade för min äldsta vuxna dotter först efter tre månader. Hon var den första som fick veta. Sen länge är jag jättestolt över min nykterhet.

Andra saken. När du utsätter dig för sårbara situationer så ska du spela upp best case scenario i skallen. Då är chansen jättestor att det blir precis så. Tex när du ringer och avbokar med din kompis. ”Jag ringer henne och säger att xx verkar hängig och det går magsjuka i hans klass, och jag vill inte riskera att utsätta någon för smitta. Hon blir ledsen och besviken och säger att hon gärna tar den risken. Då svarar jag att jag förstår hennes besvikelse, men att jag har lovat mig själv att bidra till att inte sprida smitta vidare i onödan. Att det är ett principbeslut som jag tagit för mig själv”.

Hur ditt best case scenario ser ut bestämmer du. Men tänk på att inte använda negationer. Istället för att tänka ”Jag ska INTE dricka” är det bättre att tänka ”Jag ska dricka cola”. Hjärnan är kass på negationer, den hoppar liksom över ”inte”.

Kram 🐘

God morgon,
Ibland är det skönt att få tillfälle att bara ta det lugnt. Solen skiner också hos mig, önskar dig en fin dag! 🌻🌻

Forummetoden är en beprövad metod, kompletteras med fördel med annan hjälp men är ovärderlig. Människor- vilken grej vi är ändå. Kram 🥰

70 dagar utan någon alkohol 😊
I dag verkar bli en mycket fin och solig dag, ska ut i trädgården senare och ordna lite inför vintern.
Sonen är sjuk så jag kommer bli hemma hela dagen, ganska skönt då, min vecka varit väldigt intensiv.
Ha en bra helg

@Se klart Tack. Det hjälper också att veta att man inte är ensam i det här.

@Se klart Tack. Det hjälper också att veta att man inte är ensam i det här.

God morgon @kungslilja
Bra jobbat med fem dagar- och så en fredag. Det är jobbigt med helgerna i början, innan det vänder. Så småningom lär sig hjärnan (åter) tillverka sina lycko/avkoppling/glädje-hormoner på egen hand och det mesta av det du beskriver kring dina fredagar upplever jag ännu starkare som nykter. Förutom sug efter alkohol då. Det finns inte mer.
Har du läst om HALT? Hungrig, arg, trött, ledsen- inte sällan handlar sug om att tillfredsställa någon av de sakerna- som nynykter är det åtminstone bra att börja där 🌸
Vad gäller vad man ska säga till andra är det en fråga som kommer upp ofta här. Vi som varit nyktra ett tag kan nog tycka att det är onödigt jobbigt att utsätta sig för de frestelserna så tidigt. Vad ”andra” förväntar sig måste komma i andra eller sista hand.
Annars; vit månad, penicillin, diet, detox eller helt enkelt ”testa alkoholfritt ett tag” kan funka! Det viktiga är att inse att det är en så pass stor livsinställning att vad den ena eller andra tycker om saken- inte är så viktigt i sammanhanget.
Ha en fin helg, kram 🤗

Logiken återvänder.
Du är en kämpe. Du klarar det här.
Räkna dagar eller år, eller inte alls. Men tanken: IDAG är jag nykter har åtminstone hjälpt mig många gånger.
Det blir bättre- snart! Kram 💪🏻

Så är morgon dag 5 här. Kan inte minnas senast jag varit utan vinet så många dagar. En segar i sig kanske, om än en liten. Kvällen var svår. Jag är alltid så trött på fredagar, en hel arbetsvecka. Fredagskvällarna har varit en fristad att kunna gå loss på vinet och veta att klockan inte ringer dagen efter. Helgerna har varit till för att "unna mig i överflöd".
Att kliva av för transportbyte precis där systembolaget ligger kändes som om någon ond makt verkligen inte ville mig väl. Det var, och det låter så fånigt när jag skriver det, riktigt svårt att inte göra en avstickare emellan utan gå direkt till nästa byte. Jag ångrade mig redan när jag hade bytt och dörrarna stängts. Väl hemma tittade jag på klockan och noterade att öppettiden var ytterligare några timmar. Fram till stängning tittade jag på klockan säkert var 5e minut. Ingen hunger. Kanske en biverkan av läkemedlet?, eller av att inte missbruka alkoholen? Med erfarenheten från ovan blev det middag och det hjälpte lite mot suget. Så det får bli första punkten i min strategi: Se till att äta regelbundet.
Vi har, benet och jag, för vana att träffa en annan singelförälder med barn nästan varje helg. Hon, mamman, dricker väldigt mycket (mer än jag) och hon har fungerat som "ett rättfärdigande" för mitt intag. Att vi dricker vin tillsammans är mer regel än undantag. Jag har strategiskt (om än med en lögn) ställt om vår kommande träff från lö till sö. Det minskar tiden till att kunna ses och minskar risken till intag. Egentligen borde jag kanske inte träffa henne alls nu men barnen är vana vid våra sammankomster. Har också börjat oroa mig för vad jag ska säga till folk framöver. Än klarar jag inte att vara ärlig. (Hur har ni andra gjort?). Försöker lägga tanken åt sidan och tänka att jag inte behöver oroa mig för något som inte hänt. Tror däremot en inövad strategi kan vara bra.
Hade en riktigt mysig kväll med barnet här hemma. Märker även att jag känner mig lite gladare, lite mer levande. Tror jag anar höstsolen genom gardinglipan. Ett par guldkorn att stoppa i fickan för att klara dag 5. Önskar alla här ute och mig själv en härlig och framför allt nykter lördag =)

Vill bara flika in att jag läste ditt inlägg i AHs tråd om kroppsliga effekter av hemarbete. Mycket intressant. Känns som om vi har en egen hälsocoach här på forumet. Vill bara säga att jag verkligen uppskattar dina kunniga inlägg.

Klar i huvudet. Snart kaffe. Frukost med barnen. Tom solen skiner😅
Så varm och tacksam för de fina och oerhört peppande kommentarer jag fick här. Så skön känsla. Har haft svårt tidigare att våga visa mig, visa skammen. Så det var kämpigt att skriva och att flytta tillbaka tråden till Alkoholfri. Tänkte ett tag vara kvar i måttlig bara för att undvika det hela. Men det gjorde jag inte, och det var bra.
Hade aldrig kunnat drömma om att ett forum skulle kunna ha en sådan effekt och påverkan som det faktiskt har för mig nu.
🌱

VaraFrisk, jag känner igen mig så väl i att dricka på vanan. När du konstaterar det här:
@Varafrisk skrev:"Men nu har jag gjort vad jag kan och nu släpper jag det hela. Jag drack inte på den känslan..." då är det en skillnad tänker jag också i hur och varför man dricker som är viktig att få ögonen på.
När jag gick hos alkoholterapeut fick jag i uppdrag att sugsurfa, identifiera triggers, situationer, människor etc som kunde trigga alkoholsuget. Jag hade svårt för det eftersom det inte var känslor jag drack på.
Mer gammal vana. När jag slutat däremot kunde det ibland komma sug, några kallar de vinflashar. Nån gång när man träffat nån riktigt jobbig människa eller är extremt trött. Och jag tänker att om man går med en stor trötthet hela tiden så finns det kanske där suget, men väldigt omedvetet. Behovet av att fylla på sina signalsubstanser. Alkohol är ett så dåligt alternativ för det bara i ett långsiktigt perspektiv.
Tofu skrev så mycket klokheter i sitt inlägg. Det här med att vara snäll mot sig själv: konstatera och klappa dig på axeln för att du inte drack på känslan när din dotter inte fick kontraktet. Bra jobbat VaraFrisk!
Det har större betydelse än man tror.

@Sattva God morgon Sattva, tack för ditt svar och framför allt grattis till nästan 9 månader! Jag är djupt imponerad. Av alla som kämpar vill jag tillägga.
Tack för delandet av infon gällande Naltrexone. Upplevde du några biverkningar? Jag tycker jag blivit väldigt törstig (på vatten!) och inte har någon vidare aptit. Sett det kan vara så i bipacksedeln men vet ingenting om hur en abstinens kan bete sig/om det kan ge samma symtom. Hur var det att sluta efter 4 månader? Just nu tänker jag att det är skönt att ha en form av "livboj" men det kanske beror på att jag är helt i början av resan att lära mig simma utan alkohol. Förlåt min nyfikenhet och du behöver såklart inte svar om du inte vill. Önskar dig en fin helg oavsett.

Vaknar efter ihållande men skräckfylld sömn. Maran. Vaknar av scener som staplas på varandra från alla åren av drickande. Hemska scener. Skulden och skammen väcker mig. Jag drömmer alltså helt realistiskt. Det jag drömmer är exakt det som faktiskt har hänt. Det jag drömmer är scener mitt medvetna har förnekat. Självhat fyller hela mig. Det är dag 5 nu. Tänker på det här med dagar. Vet inte om jag vill fortsätta räkna dem. Jag vill ha ett nyktert liv. På riktigt. Skit samma exakt hur många dagar sedan jag slutade dricka. Så hårt slog klubban den här gången. För mig räcker det nog med att komma ihåg att jag slutade någon gång under andra halvan av september 2021. Jag är fylld av övertygelsen att jag vill leva nyktert. Den kommer inifrån från djupet. Jag är också uppfylld av rädslan för om jag klarar kampen mot den där smarta djävulen senare fram, när jag levt nyktert ett par månader. Jag har ju gjort det massor av gånger. Sedan PANG, så är jag helt plötsligt inne i helvete igen. Den rädslan är min största. En dag i taget. Nu när jag tänker tillbaka inser jag att jag varit alkoholist nästan hela mitt liv. Sedan har jag lyckats styra upp månadsvis. Någon gång årsvis. Skitsamma egentligen vad termen är, men den som kommer till mig är periodare. Det kommer alltså i sjok. Måste ta en dag i taget nu. Annars blir det övermäktigt. En dag i taget. Också styrka till alla er andra här inne som delar den här kampen i era liv. Har fortfarande inte riktigt förstått logiken i hur forumet fungerar, men det får komma allt eftersom. Kramar.

@Annja Grattis till första nyktra månaden! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Typ två timmar fick jag sova. Klockan 2 väckte min hjärna mig. ”Du, jag har något viktigt att säga. Du kan inte sitta på ditt jobb och jobba, det pratas för mycket. Du måste jobba hemifrån, annars blir det onödigt svårt för dig att lära dig ditt nya jobb.”

Sen vi möblerade om har jag hamnat fem meter närmare mina tre chefskollegor, som pratar OAVBRUTET, i kontorslandskapet. Antingen pratar de med varandra eller så pratar de i telefon. OAVBRUTET. Jag har dessutom fått ett nytt litet ”rum” precis bakom mig där en extern hyresgäst ska flytta in den 1 oktober. Två-tre personer ska flytta in där. Igår smet en kollega på jobbet in där för att inte störa sina andra kollegor när han pratade i telefon. Jag hörde vartenda ord. Inte mummel, utan faktiskt vartenda ord. Han är ny säljare på jobbet och ringde upp ett antal kunder och hade typ samma tugg i vartenda samtal. Jag trodde att jag skulle få hjärnblödning av irritation.

Och det är så sorgligt, jag har verkligen bott in mig i världens finaste hörna på jobbet. Jag har fixat med möbler och ett litet samtalsbord, ironiskt nog. Men nu i veckan som gått så känns det som jag har suttit i en fullsatt teatersalong med värsta dramat på scen och samtidigt har jag försökt koncentrera mig på att göra något helt annat. Det är inte okej. Och jag fattar att jag inte har mandatet att säga åt mina chefskollegor att hålla tyst, så då får jag jobba hemifrån istället. Tills vidare.

Eller som min chef uttryckte sig igår om en personalvakans, där jag tidigare har fått högst svävande besked av henne: ”Jag trodde jag hade framfört till dig att vi skulle lösa det så permanent tills vidare”. Vad fan är det? Permanent tills vidare? Det är ju liksom varandras motsatser - permanent och tills vidare. I min värld. (Dock inte på anställningskontrakt.) Plus att det inte alls är okej att lösa någon personalvakans på längre tid än 3-4 månader utan att ha förhandlat med facket, vilket min chef inte har gjort. Så igår svarade jag henne bara skriftligt: ”Jag har inte pratat med xx och yy om det alls. Det är bättre att du pratar med dem själv. Du kan nog ge klarare besked än jag upplevde att jag kunde göra.” Om ni bara visste vad jag ville skriva 🤬

Så det får bli så. Jag åker till jobbet på måndag och har ett möte med min chef och min närmaste kollega (som jobbar på distans) kl 10. Sen går jag på bokad massage kl 11. Efter det åker jag hem och jobbar. Jag har nu i natt beställt ett höj- och sänkbart skrivbord till mitt hemmakontor. Just nu har jag en gammal datorhurts från dotterns tid och ett lågt sidobord, men det funkar inte i längden. Plus att jag måste variera mig och stå upp mycket. Skrivbordsstol har jag. Stor skärm har jag redan fått med mig hem, på måndag tar jag med mig mitt tangentbord och rullmus, och en ståmatta. Thats it. Jag måste få en ärlig chans att lära mig jobbet i lugn och ro. Det är tillräckligt rörigt ändå med allt nytt.

Och nu när jag har identifierat veckans största skav, faktiskt reagerat på det på ett sunt sätt, och agerat genom att beställa ett skrivbord och skriva ner mina tankar om allt detta, så hoppas jag innerligt att jag kan somna om några timmar. Min hjärna är verkligen en slavdrivare och problemlösare. Det här var ett akut problem som behövde åtgärdas NU. Mitt i natten. Då får det vara så.

Imorgon ska jag cykla med min dotter och hennes boende. Jag ska skratta och njuta av gemenskapen, förhoppningsvis i schysst väder. Efter det ska jag åka hem och sova en lång höneblund 😴 Sen får jag åka tillbaka till dottern och sova över. Jag försökte slippa övernattningen med tanke på att jag skulle hänga med henne större delar av dagen, men si det gick inte. ”Jag vill inte sova ensam, jag behöver ditt sällskap.” Sötnöt ❤️ Men jag fick okej för en lösning med ”delad dag” i alla fall. Det är ju bara 1,5 mil mellan oss så det funkar.

Nu hoppas jag snart få somna om. Måste äta något bara. Blir alltid hungrig om jag är klarvaken en stund så här mitt i natten. Suck.

Kram 🐘

PS. Den här kaosiga känslan som jag har haft inombords de senaste dagarna brukade jag dricka vin på. Nu fick jag inte den tanken en enda gång, mer än som ett konstaterande nu när jag reflekterade över det efteråt. Seger 🙏🏻

Säger godmorgon redan nu då jag blivit världens nattsuddare.

Det låter ju helt underbart❤ Varje helg nu har jag plockat äpplen och stekt i kanel och socker. Sedan gör jag mjölk på nötter. Hasselnöt eller mandel. Kör nötter i en blender torra. Tillsätt sedan vatten, kanel, kardemumma och sötningsmedel. Blir god smak tillsammans med havregrynsgröt. En kick på morgonkvisten och en enkel frukost att fixa till.

Känner mig så otroligt vilsen & ensam i alla val & tankar jag har. Aldrig är något tillräckligt eller bra nog? Men vem är vem som bestämmer i slutändan? Allt jag varje dag gör är något för att förändra mitt drickande?

Hur mår ni? Hur har ni det?

@Varafrisk Jag kan förstå dig på många punkter. Det där med att vilja köra 100 steg i ett. Alltså hur fint hade inte det suttit med massor 😂👍. Sedan kan jag förstå med de där 90 dagarna. Hua varje dag... Jag har verkligen tänkt på det en del själv. Det är så lätt för mig iaf att gå in för saker 100%. Jag undrar dock om det är så klokt gällande alkoholmissbruk. Man är säkert olika men för egen del känner jag att hjärnan behöver bara få vara ibland. Släppa allt och göra något annat. Annars blir det gärna lite för uppförstorat.

Även det har jag tänkt på mycket. Hur stort jag gjort detta och så mycket energi som gått åt att fundera på allt. Det är först nu jag kan se hur vanligt och hur odramatiskt det är att man trillade dit. Att jag iaf varit alldeles för tuff mot mig själv och varit värsta dommaren med rödflagga i det dolda mot mig själv. Har man den läggningen då tror jag det kan hjälpa att fundera i andra banor. Att vara riktigt snäll mot sig själv och faktiskt hylla sig själv varje dag. Säga till sig själv att du är värdefull och försöka stoppa varje eget initiativ att racka ner på sig själv.

Jag övar på det massor och det hjälper. Har gjort ett par riktigt amatörmässiga saker denna vecka som jag ex väljer att titta på med humor och kärlek. Alltså ser hur sött det är att det blivit tokigt. Ser man på sina tillkortakommanden så blir det mycket roligare att göra om och göra rätt med.

Hoppas du får en fin dag imorgon! Godnatt 🤗

@majsan_nu åh, kunde varit jag i bilen.. Så starkt att du höll emot!
Min partner köper inget vin, har bett honom och det är helt ok. Han tar lika gärna en öl vilket inte triggar mig.
Jag köper alkoholfri cider, torr. Eller alkoholfri öl. Iskall lemonad är också gott. Försöker hitta drycker som inte är så söta.

@majsan_nu fy…det är lite otäckt. Hur det bara kommer. Anar att det kanske finns lite att lära för mina del om det. Att det kanske inte bara är så att man är oförberedd. Bra kämpat!!! Sov gott🥰

@TappadIgen blir glad och varm av dina fina ord. Och hoppfull!

@torpet Precis så. Och nu har jag testat. Och nu ska jag komma ihåg att jag testat😇🥰

@Ensvensktiger alltså, tack. Så fina ord🙏🏼 Det värmer och hjälper mot skammen! I morgon vaknar vi klara i huvudet🙌🏼

Grattis! 🥳🥳🥳 Många saker på gång i ditt liv, härligt 🙏🏻

Kram 🐘

Tack @Se klart ❤️ Nu njuter vi av helgen! Imorgon ska jag cykla ett motionslopp med yngsta dottern och hennes boende och det ska bli riktigt roligt 😍

Kram 🐘

Tack för omtanken @Sattva ❤️ Idag stod jag upp tre timmar. Men jag ska verkligen försöka varva mer. Måste knyta ihop det med någon annan vana, tex fika och lunchrast. Problemet just nu är att jag inte tar mig tid att fika. Fy på mig! Det är ett helt galet tempo just nu, tills jag har fått mer rutin. Men pauser är viktigt, nästa vecka ska jag sätta larm fm och em. Bannemej att jag ska göra det! Ett tag gjorde jag lite pausgympa framför spegeln varje gång jag gick på toa och det är en annan vana jag ska försöka få till. Att stapla nya vanor på gamla vanor funkar rätt bra för mig, för att komma ihåg dem.

Aldrig har en fredagkväll och ledig helg varit så efterlängtad tror jag 🙏🏻

Kram 🐘

Tack för poddtips och lite rapport om livet @andrahalvlek
Jag gör dig sällskap med längtan efter freeedag. Nu landar vi och njuter av här och nu. Tålamodet som vi har tillskansat oss och nu kommer mer och mer naturligt. Det goda i att kunna se fram emot lördag morgon utan ångest eller huvudvärk.
Stor kram och grattis till bra kämpat på jobbet 🤗

Vad mysigt @torn, vi har gjort något liknande något år, denna höst blev det svarta vinbärssaft, ovanligt lite äpplen hos oss. Tittar in denna höstiga fredagkväll och hoppas att du har det bra och får en fin helg! Kram kompis 😍

Det måste jag kolla upp! Har du någon tråd här man kan följa? Hur ser din historik ut?:)@Ase

Det måste jag kolla upp! Har du någon tråd här man kan följa? Hur ser din historik ut?:)@Ase

Varje vecka sköljer suget över mig. Jag kan stå emot om jag hittar motivation. Men väntar jag för länge har det istället blivit ett dygns supande.
Sakta sakta glider jag emot att bli en periodare.
Jag förstår inte vad det är som händer. Är helt säkert att jag inte ska dricka. Men så plötsligt från ena stunden till den andra dricker jag.
Blir låg och deprimerad efteråt. Jag är rädd att jag snart inte litar på mig själv. Än så länge fungerar allt på ytan. Men om inget görs faller fasaden. Är det något här som lyckats ta sig ur helvetet?

Oj vad jag känner igen mig i era inlägg!
Förnekelsen är nog den värsta jag kan hör Direkt om han har druckit. Ibörjan av vårat förhållande så drack han bara på helgerna. Vi har varit tillsammans i 17 år. Och nu har vi barn ihop. Problemet är att nu verkar det inte spela någon roll om han dricker på vardagar eller helg och han kan dricka i flera dagar i sträck! han har blivit otrevlig och stöddig mot mig. Inte mot barnen dock! Jag vet att han inte kommer sluta dricka förrän han själv vill det, när han e nykter då vil6han sluta, jag känner att jag inte vill rädda förhållandet längre. Men vågar inte ta steget.

@whsky gör du programmet här på forumet? Jag tycker det är bra och har hjälpt mig mycket.
Det finns mycket självhjälp att börja med tills du får komma till vårdcentralen.

jag provade aa idag. ja tror psykolog passar mig bättre. har svårt o bli utslängd o lyssna på andra. kanske gör mig dålig ja vet inte. ja kanske är för ivrig o få hjälp själv

Duscha gör faktiskt sjukt mycket mer än man tror :) Tack för tipsen. Har svårt att ta in hur mycket man förstört sitt egna jag senaste åren. @Ase

@whsky låter som att du har det jobbigt just nu.
När jag har ångest brukar det hjälpa att duscha eller ta ett bad. Att lägga sig med ljudbok och kanske kunna somna brukar också funka. Det är jätte svårt när det bara kryper i kroppen men säkert kommer du må bättre i morgon. Du kommer vakna stolt över att du somnade nykter.
Hej dig!
Kram 💖

@Qwer1 Hej! Stolta ska vi vara o det blir bättre... Jag är just nu på vecka fyra så det går en dag i taget! Heja heja på oss alla...
🤗

Tack! Har varit i kontakt med vårdcentral men där jag bor är det minst 3-4 veckor innan någon som helst kontakt är möjlig. Jag har läst runt en massa här i flera veckors tid. Det är vad jag läst mig till, är inne på tredje dagen och hoppas att det går bra. Har familj och att lägga 4500 kronor i månaden på alkohol är bara egoistiskt och extremt dåligt för mig och min omgivning. Däremot är suget och ångesten just nu något jag aldrig upplevt förut, lite därför jag skriver. Måste fan skriva av mig för håller på att gå sönder inombords känns det som 😅

@Kennie Ja, nu har det lugnat ner sig. Jag blev så överrumplad bara, satt o tittade på alla som handlat allt möjligt på bolaget. Först funderade jag över vilka dom var,kanske nån av dom är med här på forumet? Sen blev jag plötsligt så avundsjuk... sen kom suget... Det tog ett tag innan suget gick över! Ska kanske börja köpa några goda drycker! Vatten, jos o nyponsoppa börjar bli tjatigt. Tips? Nu har vi en lugn o fin kväll - utan vin/alkohol 🤗

Hej och välkommen! Bra beslut att sluta dricka. Efter vad jag läst här på forumet går det värsta över på någon vecka. Läs runt här på forumet, finns mycket bra tips och info i trådarna. Har du funderat på någon vårdkontakt? Finns mycket bra hjälp att få den vägen också.